, i i I i vrevrevtrevv vv od "> Frälsaren, TrryeT YTveyftFreFereverTYeTEVe Frefrvv ver : LATOLMS "TIDNING vrerevYvYevyv vFretrYererpeTvr vrevvrvyvv YryvvevevvevYeeYyreYyryrYFVvYTY j + AHa helgons dag. . Sabbatstankar ”"Glädjens och fröjden eder, ty eder lön är stor i himmelen. H Matt. 5: 12. : Detta härliga löfte åter- klingar i Elle Andersdotters sköna psalm: ' ”I hoppet sig min frälsta själ förnöjer, I tron jag till ett evigt väl mig höjer”. Vi leva i hoppet, i det saliga hoppet om den härlighet, ' som mångfaldigt skall ersätta denna tidens li- danden. '. Utan det - hoppet skulle vårt liv vara alldeles meningslöst och slutligen o- uthärdligt, ' Så länge kinden blomstrar och: ungdomsgläd jen brinner i själ och kropp, "kan man vara nöjd med till- väron, men : då dansen är slut o: löjet blir grått, käns . hela livet som en stor 'miss- äkning'. » "Vi 'sträcka vår längtan uppåt efter det evi- ga livet, det saliga hemmet, . där ” ingen : värk och plåga skall vara. = Vi glädjas i hoppet; vi få ljus-och kraft, ty. den, som har "något '-att: hoppas, är stark-i tron. Här på jorden kämpa > vi : en daglig strid, striden : om; brödet, ständig konkurrens; ” striden inom os8 mot det onda i tankar och : begär,'. men bevara vi tron ' och kämpa den goda kampen : till slät, är vår lön stor -.i himmelen." -Så- säger och vi glädjas i ' Hoppet. :. Vi äro på hemväg. "vi glädja. oss på förhand, lik ». Bom barnen skynda hem och enkel bonde i- Hallands skogsbygd, vars liv likt. tu- gen -andras ;”var möda och svett, iv många - och tunga spett”. Jag minnes emeller- tid endast honom under ti- den från det han var om- kring 70 år tills han som 89- årig slöt sina ögon för all- tid. Men : att ”även gubben haft sin dag då han var ung i världen, att han gått flera steg än: jag och: prövat "mer på färden, jag kunde ej som ung 7 förstå, . det fattade ej min tanke då”.' Därför har mycket av vad han berätta- de :' för > mig gått till glöm-]i skan, ' tyvärr, tyvärr... Han såg den "tiden - tillbaka på sitt liv, hans livsverk var ju till det: mesta fullbordat: och jag / tyckte .. mig: förstå att ”han :som genomlidit . många hårda öden, ifrån sin vrå nu milt ”betrakta:de unga: och vänta lugnt på döden”, >: Som + nämnt "såg morfar tillbaka på sitt liv och gick ganska -: mycket ' upp i sinaj- minnen. ” Han: levde på. så sätt.sina ;ljusa stunder, som han - haft i livet om igen: på nytt," Jag "däremot såg den tider framåt, sjöng om den .ljusnande ''. framtiden ;" och pdrömde om ”guld.och gröna skogar” och mycket annat, drömde om, att när jag blev Vem ' var morfar? Jo, en timmar vid plog, spade och" un jäv direktör + se ”Joa Paulson, :+ +. inte att han både bytte spö och platser med mig. Slut- ligen: tog jag till lipen: över detta «:. mitt .. olycksöde " 'och J tycka: vändes också för ho- nomi;i1 sorg. - Sådant är livet. Morfar hade ingen tidning och -: :därför . blev". det - lilla bokföråd. han hade så myc- ket. grundligare . genomläst, i, synnerhet. hans :-bibel och "stället för att berätta sa- händelser ; ur. bibeln, : såsom exempelvis - hur. Josef blev såld av sina bröder, hur han i Egypten blev en:stor man, hur :han prövade. sina bröder |. genom att lägga. sin silver- skål:i. Benjamins säck o. 8. v. Sådana. berättelser: lyssnade jag .gärna på med stor. -upp- märksamhet. ”.: & rad och skullé, för allvar ut i. världen. och klara mig själv så” var jag och sade farväl 3, till > morfar. > Man följde - mig ett stycke”, .på vägen' och, när vi skiljdes så sade: han inte de vanliga av- skriv snart eller må. så gott” vuxen karl skulle. jag. uträt- nej han sade. vi. gor för mig. berättade han|.. -. När. jag så var: I konfirme- ' skedsorden 77 ”Tycksam : : resa, |. Deii. svensk-engelsk-norska Antarktisexpeditionen SE NEA arktisexpeditionens fartyg Norsel har kommit till Göteborg Jor ott' utrustas VN med specielinstrument. Här ses fan tyget i Göteborgs hamn och infälld kaptenen, norrmannen Giawer. a JOHAN. SEVERIN: ; | USTRALIEN, den sista” av vi- j ta. befolkade världsdelen," be- finner sig just nu. mitt uppe i- en invandringsrush, som landet knap- past sett maken till. Inte ens under den. värsta guldrushens dagar. för "nära hundra år sedan kom det in så många "invandrare från världens alla hörn som det gjort i år: Det- ta” beror "nog. delvis på att flyk- tingströmmen” från. Europa ' (dis- placed persons) är så stor, och på på se-|1 Världsdelen som | koloniserades - av tvångsförflyttade suaffingar| reklam för | Australien'-utvanäring som kunde ha presterats..' «ove. Nu "är. som sågt den organisato- riska sidan av saken ordnad på ett betydligt, regeringen har själv gått in för|l- att) underlätta "invandringen, man har ordnat med särskilda mottag- nings-= och träningsläger för de ny- komna och man har gått in ordna bostadsfrågan.: Men man: är. ganska nogräknad att säga fann : sig . själv. Numera är "Australien . lika långt kommet på alla områden som någonsin de europeiska ” staterna, . men för att utvecklingen skall kunna ” fortgå behövs som nämnts mer folk. Men där liksom på de flesta andra håll i världen behövs också mera bo- städer, Z ” Stora - delar ; av den australiska kontinenten är ytterligt regnfatti- ga och lär knappast lämpa sig för = Men : detta .+ gäller | på att. australiska -r nare. tid. gjort en; hel. del för alt + stralien behöver; folk, speciellt. yr keskurnigt folk. Världsdelen. hyser ännu inte mer än' c:a 7. milj. innevånare; unge- för lika många: som. Sverige, trots "underlätta invandringen. Ty Au- | bara ;en: tredjedel, de. återstående två tredjedelarna ” av världsdelen utgöres av de, mest -idealiska od- nh Ur” okli kanske ett av jordens allra bästa odlingsområden,. i Här" råder . en jämn”. och » behaglig . medeltempe- re punkt 45 ger emot. Av de 70,000 invandra- gen förklart. sig villig" mottaga, föreskrives att inga gifta får vara över femtio år och inga ogifta över bara ha yrkesskicklig arbetskraft: bättre sätt. Australiska ör att vad slags arbetskraft man ta- pr år, som australiska regerin- år. . Överhuvudtaget vill 'man « skrivi SAGT och SKRIVET . En berömd engelsk humorist. sade "en gång: ”Jag älskar arbe= | tet. Jag är fullständigt fascine- rad av 'det. Timme efter timme kan jag sitta och se på, då någon arbetar”. Det finns de, '.som ä skar nykterheten på sämma sä Landshövding BR. Woagnsron. inns en "lärd dumibel. Pet är den som gör att lärt folk' inte er så att olärt folk begriper dem, : Populärvetenskap : skall skrivas som Jesu liknelser: pet -: skall vara en: konkret situalion, och ur den skall slutsatsen kom. nia av sig själv. I Carl "Cederblad: vetenskapligt. Utan kafferep går" det inte, och :därför har veten- skapsmännenn begärt extratill-. delning för att i all gemytlighet - "kunna ta reda 'på husmödrarnas varutsunskap till en doktorsav- ali: om upplys= ning. Eset, i | Skånska Dagbladet. I samma mån man delar sina andliga skatter 'med andra blir man själv andligen rikare. Det ” gäller i hög grad ditt och mitt. . personliga förhållände till - Guds: : Nils Bolander, ft .” 2 "Pokergäng fast på herrtoalett. ' oe Lärdomsstaden ” Lund har även stadgat rykte. som tillhåll för po- kerfpetsro Även bland ungdomen florerar 'kortspelet. våldsamt, vilket berett barnavårdsnämnden en del bekymmer. Härom dagen ertappa- des bl, a, ett gäng pojkar på herr- toaletten vid Bantorget, där man flitigt bedrev övningar med kort- lekar och pengar. Det var fyra ynglingar i 14- och 15-årsåldern,, som satt : på stengolvet -med en papperskorg som spelbord. Lokalen var ljus och. varm och trevlig, an- Nu skall man bjuda husmöd=',. oe . rarna ' på kaffe och testa dem tandläkare, ingenjörer, metallarbe- fröjdas, när. de få se, hur. tare, jordbruksarbetare och andra ratur, med. en sällsamt generös sol och :" ypperliga : väderleksförhållan- är.'så. ofantligt mycket e än. vårt land, Det finns "de 1 ; Herren vare med. dig! såg ynglingarna. Tidigare har flera ta så ofantligt mycket, för]. "från Gud. och. får återvända "den flyr. det ,-lyser i.där hemma hos far och mor, ' Längtan" och hopp har Gud lagt in i män- niskans själ.” På alla helgons dag känna vi 088 nära him- milen een + Gläd dig, du, som. vill va- ra barn hos Gud! Gläd dig, o människa! Du är utgången : till "honom, prövad, luttrad, fostrad för ett. högre liv. Ti n -människoålder är blott ett kretslopp av da- gar och år, en' kort liten tid. Snart: kommer '-Herren 'och hämtar oss.' Gläd dig, du tro ende" själ! - Himmelriket är "nära: Så talar Herren ' till dem, som "äro andligen fat- Hen till ' dem, "som; hungra : törsta' efter rättfärdig- . het, "till de saktmodiga;”ren-|- - hjärtade och fridsammea, till dem, som lida förföljelse för rättfärdighetens "skull. ”; Je- sus prisar. dem saliga." Hur är det möjligt : De äro sali- "ga i hoppet, och hoppet skall fullbordas . i s evig salighet. Detta är de frommas glädje, och oss trots ondskan i världen, "trots sorger och bekymmer, "trots lidande och död, :': Vi bära" evigheten i våra hjär- tan, Guds Ande som dagli- gen mättar oss med nåd ut- över nåd. »: Vi samtala om. mångahan da men sällan om det största av allt, själens odödlighet och evighetens :hopp. Det andli- ga kommer sällan på tal. Visserligen må vi vara spar- samma” med egna vittnes- börd, "men någon gång böra vi dock förtro varandra det viktigaste, som vi bära inom oss. Vår kristna tro må vi ej dölja. Tvärtom skola vi upp muntra varandra, ty det be- höva vi alla. Den ena glöden värmer den andra. Så uppli- vas vi av gemensam trosgläd je, och vårt sinne blir fritt och rent från de onda tan- » kar, som slutna människor bära ' inom sig, : Glädjen i Gud 'är öppen och sprider ljus i den mörka, kalla värl- den. Vrånga, självgoda män niskor förstå oss icke, men förstå varandra. Vi äga vi något outsägligt stort ge- mensamt, och Anden övar oss att i heliga toner sjunga ut den glädje, vi bära inom OSS, - Vi människor äro ej föd- da till att skava och gnaga|. varandra ' och gå med ond- skans etter i våra. hjärtan. Det är dåraktigt, och dårar- na äro många. Bort med det onda! Gud har varit så god den glädjen uppehåller] "| det ' första : skulle: jag göra mänskligheten . nykter och i samband därmed få den. att avstå från” tobaken och för det andra ställa. om så” det blev: en ' rättvis fördelning av kapitalet” och -så. förstås se till-att jordens: förenta stater blev" verklighet. Men som : vännen. Edberg. sjung- er: ”Nu kan jag blott le åt de ' luftslott . jag .byggde..i ungdomens dar, de restes så stolta och. sköna, nu föga av glansen är kvar”, : > Men... jag; njuter,” om . i minnet de. strider där: jag varit med, även om"det ofta blev ederlag- istället för Seger, Jag: tröstar :mig' vid att «viljan sjag. hade var god ast örmågan - räckte: Hinte Men: "act var. ju- om ”mor- far: ; och; icke . om mig "jag S kulle skri a . denna” gång. - en. av : sönerna A uvudsakliga : sys- ittning att passa krea- haft "hans..stora” intresse ' och han ' var: också rätt mycket anlitad som . ”kreatursdok- tor” i sin bygd. . Som jakt varit hans stora intresse i yngre dagar fortfor. han att ännu på : äldre dar "gärna vilja jaga hare på nyfallen snö,. ...När jag. fick: följa med och : bära hem haren var jag stolt som. en fält- herre som vunnit ett stort slag... Morfar ' tog ; också många av Krokåns -gäddor i garn och. när jag fick hem dem satte jag -”näsan i vä- ret” nästan lika mycket som för haren... Det. var dock icke alltid som jag — morfars ”ögon- sten” .— var till glädje för honom exempelvis när vi en gång satt och metade mört och morfar drog. upp den ena silverglänsande mörten efter den andra och jag fick inte ett napp. . Det hjälpte vänta att där ovan'få full- borda lovsången, som vi här begynte i all .ofullkomlighet. På jorden vi övag att jubla en . gång, Där palmerna levas vid änglar- nas sång, : För sorgsna vi sjunga om gläd- ” jen 1 Gud, : Var ton på vår lunga bär salig- hets bud, - Vår Gud vare ära och härlighet Och vishet : och starkhet "och : -" väldighet -. Amen! Haleluja! "mot 088, att .vi själva måste vara B002. vi glädjas och ' Jag fick. sedan” ett: par brev. från. honom.” Hur ro- ligt skölle det inte varit att ha haft. dem i. förvar: i dag, men i mitt ungdomliga O- förstånd" förstörde: jag" dem, jag minries dock ännu bågra ord som det stöd:i: dem. -I det: ena. talar. han om den unge ,Tobias som på sin resa fick ,; en ängel” till ressälll skap, och han önskade" mig detsamma... I. det; "andra: bre- vet ir -citerar ” "han "några ord ur. Psaltaren: ' Säll” är. "den man som icke” vandrar i de ogudaktigas råd "och" icke sitter." : där de. Bespottade sitta, han är såsom ett träd planter. vid vattenbäckar' o: vad, hän gör det lyckas: väl Sori slutord : stod där: skalkar ; locka + dig icke. vs a Jag har han; gick. mycket Upp; i: sina > Sålunda” » kunde man stundom" se” honom en slöjdarbete åt” sidan,” sitta tyst ', och. endast tänka: ; I- bland > såg .man "hur ett söl- skensleendeé ' drog fram över hans'anlete, var, han då. vår med . sina - tänkar'; är: icke gott-att- .Säga.. Kanske tänk- te han på när han: vid 20års- åldern'; övertog. den gamla fädernegården — som "varit i.släktens ägo sedan. slutet av: : 1600-talet .'-—'.;, eller” då han hämtade sin brud fr. en by i uppe. vid. smålandsgrän- sen. "Kanske ' tänkte ; Han på när han gjorde sina” 12 da- gars : värnplikt : där uppe i Varberg ” och ' gick. till fots dit: och ' därifrån. -' Kanske tänkte han på när han som' 8-års : vallpojke satt vid" en sten och åt sin middag och det: stod en varg bakom ho- nom och tycktes gärna : ve- lat smaka hans måltid. "För .:några.. dagar sedan stod jag vid morfars grav där hans stoft. vilat nu i 50 år. och. tänkte på Gustav Wasas ord. till . sitt: svenska folk: ”Den dag skall.-gry då i sko- len:: vilja - riva mig upp ur mullen”, och vad skulle jag icke : vilja ge för en enda timmas samtal med ' morfar i dag. Därför ett ord till det unga släktet: Fråga ut av ”gamlingarna” vad de har att. förtälja; undan för ”un- dan bäras' de inom kyrko- gårdsmuren . och | så är det försent. Jag var icke tillstädes när morfars enkla tillhörigheter gick under klubban men har I evighet! .' Paul NÅsson. j senare JIlyckats : spåra upp och förvärva hans .fickur "i siffra Av: bara 50 "miljoner; är: tillvaro var känd pd År: 1770 landsteg den. beröm- : Cool - definitivt på” Australien. och räkning. ;; Något , jgelska regeringen å idén att göra ; tationsort " vinterkväll, : då han lagt sitt) Jag tog hatten av mig|” + som" påstår, att. Australien" skule kunna rymma och föda minst 100 . miljoner rmänniskor, om de arbeta- ::; de med hårda tag. Detta ' är nog tilltaget i överkant, "men även om raan , räknar . med :;en innevånare: yrkesmän, tonåringar : blivit plockade på av- är den.” Det - finns knappast någon vit" "befolkning på hela jordklotet, som: Jever under så sunda -klima- tiska, förhållanden; som australier- na,' "påstås det, : Australiens huvudprodukter . ut- göres ' av. ull, vete, guld, smör, fläsk, : sydfrukter och hudar. Tack Bam gott om rum för invandrare. Att de nuvarande 7. milj. australi- sensarna skall förmå taga” älla te” rikedomar, som "vi len. "ligger och gömmer. på, : är” varje fäll för 'myckeét "begärt; .”. . miljoner får i landet. vare lendets savannartade karak- - å | tär har” Australien blivit "världens ' förnämsta leverantör ' av aullj. och '; fn. har, man betydligt över 106 ' «Den s australiska Vy: kontb ör många; hundå- ra år sedan, men något försök till/ "kolonisation: . gjordes: : inte för.:150 -år, sedan,” Flera hollända- re' hade varit i närheten av världs-' delens "kuster" på 1600-talet: "och hade givit landet namnet : Ny Hol- de ; zv-upptäcktsr tög: det. i besittning ; för... Englands senare kom, en=> den nya världsdelen till en "depor- för > straffångar, ' enär man. "hade smycket svårt att få plats för dem i engelska fängelser, get." med. sdylika , kolonister”. " till Australien: och 'så sattes". upp: ett nybygge -vid "Sydney .. Cove. Detta nybygge" var "alltså begynnelsen till; :storstaden Sydney," ED » Under 'de följande åren utskep=-' pades' många" båtlaster : straffångar jämte vaktsoldater. Under åren 1788 till. 1839, då deportationen upphör- de, utskickades "omkring 140,000. straffångar till Australien, därav c:a 20,000 "kvinnor, Dessa . straffångar bildade också kärnan i den nyupp- och! 1778. avgick ; det ' första farty-| - är svår att över- vinna Nativiteten : sjunker. också mer. än man tycker är önskvärt al ljerna är”nu: inte” Hälften" så "stbra som" förr” den." Ett äktenskap" av fem ä Emigrantvärvare och ändra 'be- löningen av äldre spelare. skriva Australien som det verkliga paradiset, men mari gör nog klokt straliska Idel "skönmålningen. En av säges vara att det är om man tar paradist na med en nypa salt; Man kan vara viss' om att'det också finns nack- delar. och avigsidor bakom den au- rätt ont om åmerikanska cigarret= ter — men den får väl anses vara " av det mindre slaget! KJELLSTRÖM I USA, il "Svenska 'skidförbundets : ord- förande, Björn i Kjellström| har anlänt till USA för att” besöka de? platser; dä i skall. gå" i vinter.” "nämligen La. ke: Placid. ;staten.: "New." York och - sÅspen,: Doleradd.' + Kjeli- På Köpet barnlöst, U dersök mödrarna rörande skälen till att: barnantalet inom: familjerna 'sjun. . ker. har, givit "nästan enstämmigl sarmnia "svar: ingen bostad, . svåri - att få herihjälp,' ingen” ekonomisk ”. trygghet, intet tecken' till förbätt- ring, "Enda" hjälpen för "allt - detta anser; man"; komma : genom ' ökad : invandring « av. ö / ljerna är mera flygbitna : än . något annat lands” befolkning. Allé slags gods. och. alla människor”. går "med flyg när tid och avstånd gör. "detta av. "behovet påkallat, Australierna "har" den lägsta" luft fartstaxan : i världen, : säges det,.' Nitton :. flygkompanier : befordrade . under och. 32 miljöoner ; ton. gods :— det. blir 4Y4 ton pr innevånare i landet, , invandrarna ' från” Eng-"' land, och man får: antaga att: de It täckta världedel g, men år "efter år stegrades emellertid även invandringen av fria medbor- gare," "så att, folkmängden år 1860 var' c:a en och. en kvarts. miljon. . Organisati fav. mötte under de. första, årtiondena stora svårigheter, . ty straffån na. var naturligtvis inte något läti- hanterligt folk. De flesta av dem hade "visserligen "” begått endast smärre förbrytelser, men 'tvångs- deportation gjorde.: dem alla -hät- fulla .mot myndigheterna och: själv-. fallet svårhantsrliga, och det dröj- de. till mitten av. 1800-talet innan tillståndet inom den nya staten blev fredligt och bofollningan! oå bättre öde till inötes än de tusen- tal som -försökte en invandring till Australien : efter " första världskri- get.. Dessa utvandrare var. mesta- - dels utan jordbrukskunnighet, de i hade inga större summor att star- = ta med och fann sig snart. ned. is tryckta "av : skulder. Eftersom in- = gen hjälpte dem, lämnade de 'snart ' gina jordlotter eller sitt arbete och, 'ngland;" och hela utvandringsaf- ffncn: öodag” vara den: allra sämsta? nin- gar "och. utfrågningar bland. :hus-.'' 1948 + 1,366,000 passagerare ; invandrarna nu. bemötas - på ett helt annat sätt och. går ett ' ökte sig in till städerna, där de”' gick ett. oblitt öde till rötes, ' Ett ”. stort antal av dem blev På det all- männas bekostnad återskickat' till: ” stort: som en ”ften smör- ask — hans kyrkokäpp med ävenså. hans. ”mynningslad- dare”. >z Morfar . var: .en sk. ”bic king” d. v..s.. han, häde mån ga bisamhällen, Så en vac- ker. " dag stegade han ' iväg till Laholm "och: tog ett pår vackrå .'honungskakor. med sig som han:skulle låta "sin där - boende. son Jöns: Peter med familj smaka på. 'Det var: då - när .västkustbanan hade blivit färdig. -Eftersom det var första gång' han såg ett tåg,, blev han mäkta im- ponerad . Över. mä iskosnil- mässingknapp. och läderrem |: han: let” Vid "hemkomsten ” sade | — Det var ännat till ”åk” att. kunna: köra im ärr transportera . mycket —de hade ju kopplat 'den ena' vag nen « efter den - -andra — när, jag kommer méd mina oxar; t körande de -. han, fe han var ”späc kad mer ; dspråk; ' sakta kommer man. vägar, . - Morfar framhöll -—stun. AT hur' gränslöst omar i åligt Mycket i denna värl- en är och hur begären ' ef- ter.” njutningar; makt, rike-| dom. och ära slår folk i bo-: Också: långa : ström meddelade, :att 35 svenska skidåkare ''förberader sig för tävlingarna,” Han. hade "med sig filmupptagningar från "svenska terränglöpares. träning. ; och täv- lingar.” : Mö jor. Men samtidigt instäm- de." hans gärna Henry: Ri- vings' sång: ". Ja, det finns här på jor- den: ; så : gränslöst "mycket vackert 'som, människor van dra "tungsint och främman- de” förbi. "OQO, människa 'höj blicken.” "och ”. 1e” mot livets skönhet, och njut: och brinn och älska att: du må "Jyeklig bli.” 3os ad VORT DANSKE HJÖRNE «En dansk forretningsmand, som lige er 'vendi hjem, fra en forrettningsrejse til forteller; at hän förte en af'sin "forretninger paa ;en restaurant. Da han og hans.modpart :hav- de. siddet . tdt, manden sig og vik til telefonen, og lagde. samtidigt sin notesbog paa bordet,. Förste gang forstod danskeren tydning,' men da manden "anden gang gik til telefonen og lod no- og. lagde 10 dollars i bogen, -Notesbogens ejermand kikke- 08 gik ud og teletonerede. ; gentog :sig seks gange, og -hver gang lagde:danskeren 10 -dolars mere i bogen : sem ' bestikkelse, men da manden rejste sig og gik ud , igen, syntes vor landsmand, at nu kunne det v&re nok, hvor- for .han tog en af.de syv 10- dollarssedler tilbage!: :-Og saa gik handelen i. orden! ; e Och det är nga små pengar heller, som du -- + kan tjäna som ombua för " Julkvällen. . För villkoren är fina' och Julkvänen Ar ' - tåningsfolketa egen td- "ning — en "bra tidning + BOM MasBor med männi. skor vill ha, JU FÖRR DU BÖRJAR, : : DESS MER TJÄNAR DU," ; Balkan, | rejste ' Balkan- - : ikke den fine. hen-” tesbogen ligge, forstod han den de lidt i: bogen, rejste sig paany Det. KO SE SKINS Ina ER Irene RE ms mn : Öppet kuvert — 10 öre portot - NA a : JULKVÄLLENS EXPEDITION + STOCKHOLM | och för! 2 . (Publicistklubbens Jultidning.) för J omen I |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.