ee ns ' Men liksom, våra. vilda förfäder 1 vinterdvala och mörker: sökte . "korsets tecken, UT:s JULLÄSNING 1949 - Tors | 22 D ec yrvver månggrenigt vet etammar. Under, hedendomens urtid samlades ; Asadyrkarna till att med brasor och bloss söka skydd . mot mörkret och' dess bolande makter; Redan ” de gamla romarna: tände bål: och ljus under sin stora högtid till faturnus' ära; bytt e gåvor och .utjämnade klyftan. mellan her- re och tjänare gå länge festen räckte, sn Nu Van I Kristendomen gatte én skarp " gräng mellan hednsingarnas blo” diga ' vinteroffer och de. krist- nas julmässa, Man kan säga att "den gamla världen slutade med Pilatii fråga: Vad är sanning? och den nya började med Fräl- sarens deklaratior: Jag är san” ningen. Den "nya "sanningen hette människokärlek och :hu- manism. och ur. vikingarnas gravkummel vidgade: den : nya tron vägen till ett utlovat par radis efter döden: iDet dröjde, Jänge innan män niskorna: anammade” den: ljusa jr läran och frågaa om sanning ”' och icke sanning lever. än i dag: värma valna' hjärtan och lem-: mar vid elden, iörjegande oc Bynliga : fiender, söker männi skan alltjämt” trygghet” och ljus i julljusen, Ljusen hade i äldre tider en magisk förmåga. En. ljusbit från helgen ansågs:ku ni: bota sårnadear ” och plågo Husfadern och "modern bruk de ha :var sitt' ljus och'i "dess! sked radade man upp alla hem": meta silverföremål. och "vita pengar” för att julljusen skulle skina lycka över dem, Vid mid- natt | Frälsarens 'födelsestund delade sig ljusen i tre lågor, wodde I man, ” Bruket att peströ stuggolvet med halm och enris har hållit sig till "långt In på aderton- linndratalet. i kors och fästes över porten för att hålla onda andar borta, den ströddas också ut, på åk- rarna för att de skulle bli fruktbara — och 'virades kring äppelträden, I fmåland band man. tolv små. halmband, tjoc- ka som en barnarm, en för var: ja av årets-tolv månader, vilka sattes upp i taket för att brin- pa lycka under hela året. När stugan var, fejad och pyntad rökte man med krut och svavel för att skrämma bort det far- liga, alla. stall och uthus rök- ter och stål och kors av tjära sattes över dörrarna. Man sig” rade också matvarorna mec skinkor - och korvar korsades med smör. Korstecknet är så vrgammalt ett det först betecknade sol- Way MN Ng” pet a var gott 'm 'med en stånka ” = julörv 2 ORDBORNA, vilket folk” slag är en” gren av ;ett stamträd, icke varifrån : deras urgamla sedvänjor här- en Jjus midvinterfest för Julhalmen bands]: guden, . sedan - N kammare: . och "så : Kristi kors. På julafton fick hästar och kor traktering med, orden: "Det är julkvällj > kyra nu”? eller''”Här har du för' att ”detsär jul!” 1 Danmark brukadé man tända elt "ljus och” sätta i krubban, "Man. glömde”. inte. tomtarna. I; Värend '.brukade ' man "sätta ut mät-till änglar:och 'osynliga väsen; i Telemarken i Norge lät man bordet: stå, äukat-dag och natt” under hela helgen för att kemlighetsfulla varelser” skulle hi.' mätta och man brukade överallt” bära ut "cn "skål med gröt till den rödluyade-på logen och - en tallrik tili vättarna i skogen. : Här: och var. lät man alla dörrar stå oreglade. för att der underjordiska skulle e få gå vt och in om "de ville; va är: kyrkklockorna: ringde i in N julen brukada' man tvaga ch sedan iföra sCAtt nord” bon "satte: stört. värde på ren- lighet 'och. ångbad framgår av att. man brasade på så att värmen" skulle" hålla" sig länge. Då kunde" osynliga, döda släk tingar och de "underjordiska få ta : "sige ett; bad: om: -det: lyste dem! "Sedan! man, var: :pyntad och fin gick men att fira jul i fred :med "människor, djur. och alla makter, 'fredad för: allt ont och : själv, i fredsförbund med omvärlden, t. cm; de- vilda djuren, Ed Julbordet stod I nu 1 dukot i i all sin . ymnighet.. mod: brinnande lus i: 'stakarna. Enligt ett :ur- åldrigt skick skullv nu: ett väl- digt stycke. bränsle: kastas. på eldeni;: Julbrasan har inte: bara nordiska traditisner.:. I Kroa- tien brukade man fälla ett par urga ekar för; varje :hus:.och lät dem - brinna ' under julnat- ten, då man också: kastade:sä- deskorn över giden med utro- pet: God morgon, juldag!. I Dalmatien utsirades trädstock- arna med rött .silke, guldtråd och - friska blommor och bars mellan tända. ijueepiror på var sin sida om dörren. I norra Ita- !ien brukade man lägga en hel trädstam på eider, I England tilldelade: folktron julveden sär- skild magisk betydelse, Halv- :ränd togs den ut för att spa- ras. till nästa jul. I Frankrike kallades julbrasan souche, de nocl och "brukade tändas mid- nattstid, tf " Vid julens eld delades juk gåvorna ut, I forna tider ut- vecklades ett hejdlöst slöseri med julpresenter. Hos fru An- na Brahe till Löberöd i Skåne kunde samlas omkring 4—500 personer som väntade julgåvor, Detta var under dea danska ti- den. Troels-Lun? berättar att det var bruk i Helsingör att |' varje julafton vid ”Krogens slottsport” dela ut kött, bröd, ö! och ljus till de fattiga, som kunde uppvisa ett intyg från] | i: det. fria. när. det. blev mörkt. net: skulle gedsäker. och gåvor.- henom om att har :varit olydig. man: ser klart och nyklert på tingen, Men vi skulle x tomma : skål". mer "Oss" gamla," ".Fastän gäller sinnesfrid. och lugn : vi. som" -utblottade"” tiggare «lottsporten. 3 ut en tom skål Sedan "gick i man "hela julkväl- ler och väntade att Kristusbar- fylla skålen med : :: När. den lilie återfick 'sin skål kunde det också hända. att den. var allde- ; los töm,” "vilket skulle "påminna Vår: tid har. gatt därhän, att; "redan i barnets, lekålder kert vinna på ait samla upp nägot:av. äldre tiders sedvänjor i :vår tillvaros Rädslan föratt vara naiv och vidskeplig kom- att avstå från det «tiden. kräver saklig.:kärna,. har: vi.dock'inte räd "att" avstå från de 'käll- språng där "våra trygga" förfär :"| der fann kraft ock frid; Då det | stå vid des oktober i dåvarande almanackor för slaktmå- — nad, Det ansåg: även då såsom; -”oriktigt för. slakten | min ”barndomstid kalla- sista... hälften 'av.:december. Numera - slaktas' i "bondgår- darna i när det blir tomt i ka- | ret -:eller' också rekvireras en svinhalva "från slakteriet, då så behöves. Då' får man ju alltid fläsk som; är nytt och Smaklig Förr icka julörisen myc- ken omvårdnad för att bliva så stor och fet. som möjligt till jul.” Och” många” gånger blev han: mätt med stuta- snodden "för att: utröna” till- växten, " Den borde. vara "minst 8 kvarter- över "bogen eller” helst 9, om han 'skulle vara: riktigt! bra. (1' kvarter 35 em): "Och det kunde nog behövas att grisen blev stor, ty” fläsket -skule” räcka: ett år.' Men hur: ät "mor. sparade så : tröt sovlet före novem- ber, vilken även kallades för ”sullösa: månaden”: " December 7 blev : full jämmer och klagolåt från de. annars välfödda " nassar- > I rtidig ' morgonstund kor slaktaren; vilken: först undfägnades: med ett par gö kar för att få erforderligt mod till förrättningen, :.Se- dan blev det en "strid på liv och . död :- med delikventen, som: utstötte hjärt: skärand- de.” jämmerrop” som; » hördes vida "omkring i bygden,' först innan; offret > placerats . på slaktbänken "". och "sedan un- der slakteri :tills -livet flytt. Ingen "bedövning ' förekom, vilket var ett grymt djurplåll geri-.i:onödan.. Mången. trod de att” vid bedövning : blev fläsket..sämre . då. blodet: ej rann - fullständigt.--. Det var slaktare som var. föga kun- niga i yrket; varvid: djurens lidande. ytterligare "ökades. : skedde -huvudsakligen under]'- : ; re Jag såg en” "gång en slakt, öda VV som Jag: jag aldrig ' glömmer: modet då för tiden, och ha- de fått nattlogi i en bond- gård i närheten av Båstad. Innan det började dagas om morgonen. blev ” där :. myc- ket stamp och väsen på den stensatta gården utanför. och jämmerlika " svinskrik,. så jag förstod vad saken gäll- de. Jag steg upp då skriket tystnat. Slakten | försiggick i en öppen port mot gården; Och, då det :ännu var. för skumt att-se att skälla svi- net — man hade dåliga lyk- tor. —'"kom, slaktfolket' in för att dricka gök samtidigt som, jag : kom in från min sovkammare. : Och-jag blev bjuden med -: till bordet "på frukost. :- Några: hade just v| börjat smaka på gökarna, då. det hördes buller på går- den samt ett hemskt svin- skrik. Jalusien drogs. hastigt från '. fönstret, .' från : vilket mötte en syn, som. kom slak taren + att: blekna.:: " Suggan kom raglande framåt går- den ;: och. blod ' som, rann: ur säret,: blänkte ;i: lång strim- ma '+».i:lampljuset: på gårds- planetis stensättning." Alla rusade :. ut... och. :en . rådig dräng: grep: en..yxa och slog suggan .i' huvudet, : ett' kraf- tigt slag varvid skriket. upp hörde, Blodet hade ;levrats » förtid varvid suggan som trotts vara:-död åter. kviock- nat: vid för en stund.'. '" Bondfolket : ville. ej: mottar ga någon. ersättning varken för met eller sängplats men ”bådo. mig att. ej berätta: .om traskade: omkring :och > sålde oljetavlor, som var på - Kid 6: 0. Nilsson FARA mer, än. 60 år gått sedan dess, så nu medför det inget obehag. Och "jag får säga som :-prästen . som : besökte ”Kruarkitta”: ' Många döds- bäddar har jag sett men al drig maken, | "et var allmän sed att |. slakten skulle "börja: så tidigt som möjligt 'om . morgonen :för att kvin norna skulle få börja med sitt arbete mea att rensa tarmar . till ”pölsan” m.m. vid dagsljus. . Någon :ånnan tillräcklig : . belysning ' fanns ej.. Och den räknades ej för en . duktig . husmor som ej kunde hinna få ' pölsan " fär- dig samma kväll... Köttkvar- ar. eller. trattar därtill för att stoppa korvar fanns ej. De fingo stoppas med hän- derna genom ett stycket. av- sågat: kohorn, ”fjälahornet”, och det tog lång tid. Och”då korvarna ; voro lagom: fulla skulle de tilltäppas' med nå lar” tagna. av en" hagtorns- buske," före : slakten -' och renskra- pats. från barken och torka- de på ugnen. Dessa voro gan ska bra och jag vär. själv å- stad många gånger och fläk te:"-dylika' nålar från gamla hagtornsbuskar - .:som - växte på grannens . gamla . åkerre- nar, Bodde. inte 'slaktaren allt.” för långt "borta, skulle han: 'ha.: en varm pölsa och ett: stycke fläsk om kvällen i saken i bygden. Men nu har slaktlön: Det kunde ha sina ;" utdelare” "och, över: hur vud taget som: ”jultom- NN ter. ca (är Dy svenskt julfirande. Han populariserades som sådan av Jenny: Nyström; som, första gången: avbildade honom 1873, inspirerad därtill Rydbergs berättelse Viggs : äventyr på ”jula Tidigare '. brukade: förresten sätt som. påskbreven;: Men -för rekom " särskild. julklappsut- delare —-och det .var mest på herrgårdarna — var det. en person utklädd till julbock, : Det finns "åtminstone en äldre avbildning av. en tomte än den, Nyström gjorde, och den kan man"se i Ny Illustre- rad Tidning 1867. . Där före- kommer en bild av julfirandet i 'en- stuga :efter' utkast av målaren August » Malmström. Man ser; ett "Julbord med tre- grenaljus och "julhögar, en jul- bock kommer . med julklapps- korg . till: barnen, och; i bak- grunden syns:en "julgran (vil- ken just. vid. denna tid: började bli vanlig även. i allmogehem- men). Och så finns där tomr prästen i församlingen, . " Ett gammalt bruk var att av” Victor i ' julklapparna helt enkelt..kas- :... tas: inri "stugorna. på samma i . sana gen don; att: man: före” ten: han sitter uppe på loftet "med korslagda ben och äter ur jett' stort" grötfat. — Den" bilden anslöt sig bättre till "verklig folksed och folk- tro” vid samma tid än vad bå- de Jenny Nyström, och Victor övrigt behandlas -väl,. or man skulle få ' behålla honom; ty han ' var: "mycket; lättretad. Blev: Han; missnöjd med maten eller” "med "gårdsfolkets: skötsel av ladugården: och dess -djur, FREDRIK. DAHL Rydberg: gjorde :' med "sina skildringar, vilka istället: kom att. skapa. nya, julseder. «7 Den gamla: tron:- på : tomten: var ställde :; honom ;.som. ett gårdsväsen' :på: gott och ont. I" Halland. nämmes :- han ofta som: ett. ont: väsen, som -en he” derlig människa inte borde be- fatta -; sig med. Han kunde émellertid '-vara - en. stor till- gång : för den "gård, där han vistades; han . sades nämligen draga : säd. till ladan, hjälpa till. med = tröskningen, - vårda djuren :och mycket annat. För allt. detta skulle; han bl.a. få smaka. av julmaten; detta var egentligen : det enda samband gav han. sig kanske iväg, och då tog han lyckan och fram” gången med sig från det stäl- let. och till det han flyttade. Eller: också : utsatte han den, som”: han blivit . förargad ' på, för en mycket omild. behand- ling "av ett 'annat slag. "Mest omtalas, ', att han vid'Sådana tillfällen utdelade kraftiga' ör- filar. Tron på tomten .har var rit lika utbredd i dessa: byg- der "som på annat håll, och historierna . om "honom är i stort sett desamma här som i andra landskap. Några. exem pel skall återges ur olika käl- lor. Utom namnet tomte har i Halland ' förekommit namnet bese eller. tomtebese i norra han hade med julen, :! delen av landskapet samt nisse södra, + ova gare . namn "har; varit. ”pese, småhela och Bonis Nissen får anställning ”Goenisse finns det än: i ag som är rätt många. Hos Nils " Eskilsson i Björkered hade' de — goenisse,. "arvet efter honom, så sa'den När de 'skulle :dela ena dottern, som. hette Nilla: . ”—- Bara jag får min bibel i -— Bara jag får nisse, så är jag nöjd, sa den andra, Elna. (Knäred). se När det: byggdes: ett nytt hus, - så slogs tomtarna om vem ' som skulle. få bli där, (Arstad). SS Man kunde resa "till. Köpen- hamn och städja tomte, Då fördes -man ner i'.en-: källare, där det-satt tomtar: överallt, och så hade man bara att väl- ja och skriva kontrakt. (His- hult). eta så En gång kom en bonde till socknens präst och: ville hava en bankosedel växlad, som var daterad ' dagen förut. Han var nämligen allmänt beryktad att hava goenisse till dräng... > En man. .hade'. en gång sagt. på spe, att han ville leja gonisse vilka ett par dagar! of barnen, som «7 ekulle : åstad ne Jaktmaten; att. i vinterkväl- . FS med snö och mörker tra- Uska: på dåliga vägar dit, då 'de lätt: kunde bli överfallna say allan. -mystiska mebger 'som; :dolde :sig i. buskarna. Men: kunde": de” bara skynda sarg medan” korven var varm, . så vågade. trollen sig:ej att frånröva , dem. bytet,:och på Kemvägen" var. det. inte far- ligt, för. barnen : brydde de, äg iäte om. = >; En pojke, som :hade rätt långt till slaktaren, Vilken hade en: stor: familj;: råkade glömma - -vad föräldrarna in- präntat; "nämligen . att "Han skulle" vid: överlämnandet. av gåvan säga: Här är lite pöl-” så'; och > fläsk som: far och mor ha 'skickat, men det är så litet. Men då han såg he- la :barnskaran' kom. det i stäl let: att:låta så här: Här är lite. pölsa som ; "farsöch. mor ; ha "skickat; men ' här: för s:liår inte litet. ” Slaktaren skrattade :-godmodigt,, - men -moran = = mumlade.”; om, något . söm; varit. "säck. innan :det kom i påse; vilket. pojken ej begrep.” meningen med. : ;sJag” minnes 'en: kväll mör " kokade pölsa i kit- er.:fotingen på. Bpi- Hon ”hade (för. någon i > glömt "att. lysa. med ' torrvedsstickan i. kitteln; för då” korvarna. vid: ;:kokningen - började”; komma upp till.y- skulle: de"prickas med (at tys korvarna svällde vid. kokningen. En t örjat spricka” varvid mors gav tillvett. litet : z Morseyenader på at råkat "stoppa korvarna väl ; och v-kanske/ haft; för, stark" fyr- under. kitteln, vil- . ket nog var orsaken... : På" ställen 'där man hade” flera svin än:som. behövdes för hushållet; 'saltades, 'tor- kades och :röktes: det övriga och hängdes i flätade björk- vedjor :. under -:takåsen "och vande, ofta mot. revers som' säkerhet. : ' Väl skött "kunde det - bliva - ganska gott . och var 7” drygare som sovel än det. färska. on till'dräng.. Och vad hände? ':Jo,' sent. en julafton. bultar. det på dörren" hos mannen, :som gick mindes, - då han sagt att ha ville leja : sig en dräng. Ma 4 nen hissnade, då” han mär! rätta ' ”ferhållandet;, svardde nej , och ' smällde” dörren i/lås. Varpå -han fick höra et fas- ligt brak och gny i-en:nära in- till.- liggande mindre insjö, | (Knäred), - såldes" under- hand. till" behö-. att : öppnar men såg ingen, utan; blev: "tilltalad, - om han
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.