Inget referat är framtaget för den här sidan ännu.
nan. hade ; ; burit dem: bud, utförde” denna” sin" avsikt; vyvYv vvvv vvertrervYeveve vv TY EN JULHALSNING Av: ärkebiskop CERLING, EIDEM z ) ed en "fridens : hälsning i.Je- su ' Kristi, vår i :: Frälsares namn, hälsar "mina kära läsare. a "Det berättas om "de" vise”: . männen från Österns Jän-'' "der, att de' begivit sig.å- : stad :i på: sin. långväga” färd "för att bringa” den nyfödde, '. om vilken; stjär- - de; föllo”, ned — heter det "och gåvo : barnet. sin hyllning, : "fram "si framburo”. ät". det” skänker, guld; : rökelse; och - myrra.: mö vo (Matt. :2:2, 11), ; > När vi nu: åter, "mina äl- skade, få fira vår Frälsa-- "jag Eder, a "res. födelsehögtid, en jur |. a ”Det folk söm där. satt. i mörkret fick se ett stort Njus = ve nåd, ' som. i i honor, den en= "födde: Sonen, på ett oför äs i "likneligt'. sätt lyser - fram "och" egg Vi i hylla offret, av” vår själviskhet; |b Att: "bringa: Frälsaren: vår "hyllning, . det" betyder. Jock ? ätt ' säga" nej, vad det än "må" kosta : OSs av. smärta / och: övervinnelse; till:allt:> > det. som. strider mot Kristi. "sinne: och. "vilja. "Vår: :Her ; et "var : en klar och kall dag i veckan fö- I bondgår- hade . kvinn- : folken nu sin. brå- : dasto id på "hela året, Det byktes Yh "bakades; brygg- des och Wundes — det. sista endast i inyg förstås. - Och från de Mrappade skorste- narna steg'nsken i. täta grå pelare OchÅ försvann, i den » klara vinterheten, I Per Larkgårds mi rymliga kök höll man NH med det vik tiga. bestyret ar stöpa ljus för årets behov.| YWNor Beata och Inga,' dot törn, stodo med uppkavlade äm, ämar fram för det rykande Söpakaret och doppade med behändiga | handrörelser ljusvekarna i den kokheta smälta talgen. På spiseln fräste en uppfyllt av en molnstoq. av rök och ånga. Plötsligt .slamrade Rin: kan på ytterdörren och er "liten gumma kom in med. ey - kall. pust därutifrån, . — Guds fred i huset! häl. sade den nykomna och drog av sig ullvantarna. = Milan Tack för det! svarade gryta och hela Kökar vär 7 "— Jamän är jag så: Tack | för. sist! « "Hon handflydde Inga. och mor Beata. - - Så "'måste' hon förstås se på ljusen, vilka ' vunno .hen- nes >: fullkomliga > gillände. Hennes mun flödade av. be- röm. Hon rosade allt vad hon såg och vad hon inte såg och|.: så förresten, Mor Beata kun- de inte motstå allt detta ro- sande och satte på kaffehur ran, fastän det nu egentli- gen inte var kaffedags. Och snart blandades kaffeångor- na med alla de andra odörer- ”Katarins mun gick som en 'vindmölla i blåsväder. Det var hundra ting hon ha- N Åv i Oscar Sjunneson . I "de ait "förtälja.: ;Men så var ; "hon" också. bygdens: levande tidning:: Annars - bestod: hen- N nes egentliga: yrke'i att göra papperskransar, .kläda. brud- > par, svepa. lik. och gå med mor Beata. Jaså, Katrina är kärlekens 'sändningabåd ' mel ute och: traskar. i Jan "socknéns' ungkarlar och ungmör.'... Uddens > Katrina var. alltså en mycket viktig person, .som 'det var bäst att vara "god vän med om man villé väl fara och inte bli ut- skämd på sin bak. Ty Katri-|. ' na kunde" den konsten också och . hon - var inte alltid så mild i mun, vå — Nå Inga, sporde Katri- na sedan hon tömt den för- sta koppén, ska du inte stö- pa brualjus i år? - Flickans täcka ansikte blev. blossande rött. Men in- nan hon kom sig för att sva- ra sade mor. Beata en smula : otålmodigt: , -— Det är för bitti att tän ka på sånt ännu. Tösen är ju bara barnet.-' -— Åh, tyckte Katarina på LL "sitt vis, hon är väl snart tju- ge. Förresten så har jag aldrig ' hört att det är nån, som, står efter'na. - -— Hum... Det vet en al- drig, de. De båda andra spetsade "öronen, = ;- "— Ja, sade. Katrina, : det . (Forts. & sid, 8). sade Katrina menan- EN 21 MARS 1711: hölls en rannsakning '.i: Laholm an- gående ' dem, som .- under kriget i Skåne. under åren 1709-—1710 - ' ”gått fienden : tilbarda”. Hal- land hade” då" ganska länge var rit,en svensk provins, men den gamla'. klockarekärleken till Danmark synes dock här och var : ha levat : kvar; - Vid freden i. Brömsebro” 1645 beslutades, att: Halland trettio år! skull= höra till Sve-. : rige. Under tiden -räknade man , . : - säkerligen på sverskt håll med; att icke" allenast" kunna för: all- tid förvärva: detta "landskap, | SN "också - Ski och Blekin-, : Med! andra, erd; att kunna tisträcka gränserna till: :Öre- sund: och: Öste man i "detta. ayse de. lyckades. Vid "freden": 1658: "nådde; man: detta. St-töredrög : stilla. under avvaktande” på. slutet. Delvis "I deltog” man i försvaret.” Någon snapphanerörelse' iden” mening £om under företsående krig, för rekom icke. Dock synes; :det:ha funnits” en soch” ”ånnan,;' som förtfarande ivrade för en åter- Bång. Det fanns'ännu 'åtskilli- gå bland-de äldre kvar; ; vilka" före: 16687. blivit. födak "och" under en tid av.” Sav.i istorien "huru "... : Roskilde den 16' +"... mål.” "Inkorporeringen” MONDE. - :I med: "blandade kä : fostrade tin danska” medbörga: d "en ”rättegårg i: Läholm -ATIl rannsakades en bondé Östra, Karup vid. namn. Hans ilken. det. heter, alt har” tre” gånger. va fionden .;" vid fourangering” och tra. gånger besökt : dem i Häl singborg.”. Han; örklarade att detta icke” var gång han. besökt 'Skåne :hade han varit köraude: med: en del saker - till en' borgare i Ängel helm.. vid”, namn. Petter Run ström, . "Andra; fång: > hade” han 'skjutsat ', sin - -bustru'” till: Häls singborg. Hon” skulle. till ”Häl-', iktigt. Första slagör där. en ) dotter. låg sjuk, 'Isom 'tjähade "hos ”den' svenske postmästaren "där. Tredje: gång : hade, han, kområit, till ”Hälsing- ' berg: för: att. hämta. spannmål. Han." "medgav ' han "Varit: med: denna” ed mestörp” och "Vallen, när de: IVB: rit ute att fourangera.; Er man - vid namn Paul Rasmusson ber rättade att HansAkesson: med : Han: hade :undér. de: gat i Karup: med" dem: ett" flitigt umgänge, "samt. um: gåtts: med dem” som en kamrat. [ : Detta bestreds : eméllertid "a av Hans Akesson, - ur nattens - t över sovande - och- -byar . emellertid, ' att. a Nu -stiger onbar blånande kall ”frostiga-skyar I ss Och vit. lyser: snön under: -stjärnornes fall -- sd blommande i iskristaller ee städer Och. frosten" "glänser på rutornas glas Och året: går in I i sin sista fas, "medan mörkret tätnande faller vevvevrvyvevv rannsakning - | d Taholni" Mu gjort sig skyldig till förräderi pmot sitt rätta fosterland, som var..Sverige, .vilket man. svu” rit: . huld-> och trohetsed, och . dömde honom: från livet, åvarande : FÖ. Karup Fredrik Bröms var även anklagad för att ha haft ' med fienden 'att skaffa, Han skulle sålunda ha uppläst order från de danske om kon” tribuering. Kyrkokerde Bröms + | förklarade att detta blott skett . vid ett. par tillfällen, Han hade ÅA kmellerid ' blivit, tvingad att så göra. Hade han satt sig på tvär ren ” är -det osäkert vad man | företagit sig med honom och hans hem, Men han kunde. in- . för Gud säga, att det icke skett ined: god vilja eiler med gott .|bamvete. Vidare beskylldes ban för att ha varit i Hälsingborg under fejdetiden, - Detta ville ban icke heller bestrida, men "Thade detta besök gällt enskill- da affärer och hade han under denna 'resa var? sig sett eller talat med en person, som han kunde anse vore att räkna med t; 1 fienden, ; Akl.. framhöll att han där för en person skulle ha sagt, all . ”segra de svenske bliver jag en olycklig mon.” Han ber . gtred på det bastämdaste att "| han fällt något dylikt yttrande. Det vore för övrigt olycka nog som här, menade. prästen, Rät- emedan han avvikit från den beträtt, en -fientlz väg. Han överklagade - detta beslut hos km:t gom beviljade horom nåd Man : finner detta därav, att ben fick fortsätta med sin äm- hbetsutövning och dog som kyr” ' I koherde i pastoratet .f först år 1732. T: vå kvinnor Oo, en gästgivare sutto ock. på de anklagades (Eorts, & sid: 8), "kyrkoherden | i att bli: ställd till svars på sätt - ten dömde honom från ämbetet svenska' kyrkoförordningen och NYEFISTSTTTESTTIITST!
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.