vYretvYvYV ">. föräldrar: YeYvvYvYYVYFVYV a > tYYYvYvvovvYY YI RENYTOVS 1 KANON ATDNING -— " ET ,VÅR FATTIGT i Ingars: hem.däruppe. i skogsbygden!” ste ga var ' de små tegar- na och mössarna om- : kring gjorde trakter frostländ, Fadern var från slätten, där han tjänat dräng. «På: 'herregården, då Ingars mor, = som var från skogsbygden; -kom -dit som. "piga och hur historier. senare. utveck- lade sig, behöver jag ej skildra. Alltnog, det blev: äktenskåp. av i någorlunda god tid, så att barn- dopet åtminstone ej kom riktigt samtidigt, Genom en: godhjärtad bondes hjälp: fick så -Ingars 'för- äldrar stal reflekterat. på att flytta ut.i Därför sökte. många upp: "till även om: de många gånger i an- dra avseenden; "fått det "bättre som :' arbetare på: 'herregårdarna. Bibelns ord: till Adam: då hanfö :' utdrevs ur paradiset — att han skulle komma att äta sitt" bröd, i "sitt ' anletes svett: — fingo Ingars föräldrar i Unikt] mått er- fara sanningen i. Men "mången : gång räckte" ej brödet: till; Ingar och en av henneg-hi jder "fingo mer--än en -Zång-g tiggarpåsen, sönd prästen fick" "hon "efte ett var år själv tjäna. sitt "bröd, 3 Genom en - av faderns. släktingars” för- enda tjänstehjonet,: t. stället, . Hans, ' skötte" "samt var både. snäll och: trevlig. Det var'moderns'hopp"att han skulle . med ; ,tideni 'göra. ett. rikt. parti, som hon. Kallade: de övertaga också ”Ötö Häåns faderihade' to bringat” en "av garna ärlvne a ägaren 'sade:-då ti > Ingår - överta den" lilla” gården för en billig summa, Den låg jul Så avlägsen. att” "ingen med kapi-P . skogsbygden, | gestalt. , | plan, > naturligaste , sak i dem att anses som Sa. gick ett är ett. Iyckligt år för” Hans "och. Ingar. : Elna var så upptagen med att tänka. ut ett rikt gifte åt Hans, att hon ej fattade hur sakerna låg till, förrän: Hans på . höstsidan måste säga - hur -det”; var ställt . med Ingar, > Elna” sjönk. först: ihop, men sedan kom ett raseriutbrott utan. gräns v. H i "Vad, .—' skulle Hans, hen- nes son, som kunde få socknens rikaste flicka gå och gifta: sig med "en fattiglapp, ett: skogs- troll! Nej aldrig så länge . Fina f kunde ' dra ett andetag. ' Ingar kom in, Elna rusade. mot henne som -'en varg. De grövsta skälls- ord haglade,'Förskräckt kastade hon sig om halsen på Hans och skrek högt i förtvivlan. ” Hans tog Ingar ut ur stugan följa” av Elnas förbannelser, - s/Frän den dagen. var friden slut "I gården. Det var "dagligen pinsamma uppträden,' men, Hans stod ii början :manligen. emot inbderns förslag att driva Ingar hustru. : trots. moderne motstånd, Men så delse; kom” en ond "ande i skep- yttrade den ändra” kvinnan > Elna: Är sdu : Säker : på ”ått. Hans r- far” till "det -blivande barnet? : De. orden ' föllo, i god jord, Snart var Elna och hennes släk- ting i. "färd -med: "att. smida : en som förtjänar namnet då Vi sk. ty nog- hade. de nde ett finger med i planer - Elna blev. från den dagen än: ligare; » och... om ett. par, dagar hörjade . hon, tala. med” Ingar och ; | Hans 'om -hur man : borde. ordna saken, Ingar borde: resa, till nå- ur gården, : Ingar skulle bli hans.” så hade han? "fast. "beslu? / ör | tat.” N Så hade: det. nog också blivit ss ett par dagar. efter denna hän- ' ma ' i sin nöd. Gumman var vän- lig och förstående, varför :Ing- ars - vistelse." där var efter för! hållaridena ' dräglig, även, om folket omkring” oförstähd ' fäll- de sårande' yttranden ' om Henne, ofta så att hon” skulle” höra” "det, men så grymma och , hj rtlösa är mänga rmänniskor.” ved, "hörde hon en "av. statarnas hustrur säga” till Jen annan: i Jag undrar när. horan här ska basla (föda :barn)? ? a —De jär. -hön inte "veta, ung- domen" har ju så. dålig ordning på: sig nu för tiden. Förresten | säger folk," : on "har. rännt mä mer”än en karl.” bene i Ingar kände kallsvetten stiga åt: huvudet. Så 'svartnade det för ögonen på henne, "Då" hon vak- nade "läg hon i soffan under. det dep "snälla > ; gumman-- torkade svettén ' ur heniies panna, "Av .; Hemma: hos: Hang" hände det mycket." Snart "kom ett- rykte ett: stengärde” . man med en karl; Vem: som "sett ået' visste? ingen,cej. heller "vem söm först. hört "det; Men. ryktet gär, nej: det" flyger, Snärt' visste alla det; men de, som lärt. känna Ingar då: hon" tjänade” piga: hos Elna trodde det: ej: Til att börja med: låtsades" Elna: därpå. Hans Mög det gon, som tog: emot ;.henne tills och ' endast. en” piga "den? åaker kunde "ej hjälpas drag. "kar på henne "över bordet "och; om ej hans: moder Elna varit så så ”tillkorkad” > i" huvudet" skulle : hon "ej undgått ' att se varthän ? det lutade, ty. Ingar roädnade och”; slog ned. ögonen, " då hon: mötte.s Hans blickar. Snart utvecklade fig saken därhän: att. Hans' d. han och Ingar:var. ensamma -ladugården ” slog / "armarna: "om" Ingar och gav henne en kyss, Ingar tyckte hon” "kom; i sjunde : himlen, + Det var en: | underbar sommar. "och höst, åtminstone 'i Hans och i Ingars ögon; Hans var. helt visst = uppriktig ch Ingar ahade' ald- rig | något! svek. Hans mar om de tid,.'då hon som husmor skul styra: och” ställa .- inomhus på den jla gärdän, Det låg så klart för'henne allt detta: att hon skulle få; det så Hennes unga barnsliga Silne och hennes. ärlighet gjorde” ab” "inga. tviveb kunde. göra 'sig Eltande. "Hans var hennes allt. Därgy 4 gav. hon honom. "vad han begin Me, "Bland '. de " närboing ig all de Hans och Ingar snart ' ör föst- folk. En jämnårig . ti Fa äns, Bengt, gjorde" något Öränmgt - arbete på gården, Visstigen ägde Bengts föräldrar”; ett: me- delstort hemman, ' men stor rp. skara nödsakade . dem "att tid,;s låta barnen gå. bort vå arbe. Bengt och Hans var de bäst, vänner, medan. Elna ej riktigt Hon älskade di och! drömde "lyckodröm- > "hela var över, Så. Skulle hon Pehr-Linus Nilsson läm- 'nar här en .sant gripande skildring hämtad ur verk-- ligheten, ' Den ' handlar om' "två unga människor, som älskade ' varandra, men som aldrig blev "äkta makar därför att den ene av dem var en svag karaktär och trodde, att" jordiska ' ägo- delar kunde ge lycka, Dö- "den ' befriade, den ” unga | "kvinnan från ' fattigdom "och oförstående" "männi- | skors” förakt, och mannen ;']| fick för hela sitt återstå- ende "liv sin samvetsfrid «| förstörd. - Först när. han låg på dödsbädden. nådde han ' fram till försoning, Händelserna har ägt rum i" södra - Halland, - Alla namn . är. . emellertid av ir rade, och. - Hans nog bli äkta makar framdeles.. Alla ' kostnader för Ingar och barnet ville Elna till dese betala. Ingar blev glad och föll i glädjetårar Elna: om hal- sen. Även Hans kände: sig. gläd över moderns sinnesändring, ä- ven om han fann -hennes förslag underligt. >; jevs - Ingar... blev nu inackorderad hös'en gammal gumma, släkting | till Ingars far, Hon bodde i en liten stuga vid ett stathus på en herregård, Såväl hon. som hen- neg. avlidne man hade tjänat på gården i många år. och genom kunde fördraga "Bengt, ' isynner.| het sedan " det ryktades : att Bengt höll väl. med en av sock- nens. rikaste ” flickor... ; Modern tyckte att den. tösen passat bättre åt Hans, Bengt var den förste, som förstod att Hans och Ingar. höll väl med varandra och han skämtade 'ofta med dem därom... Både Hans och Ingar tog det ej, illa upp. Det var tyd-] åkedoghriabrk sk, sin redlighet fått godsägarens stora förtroende, Nu fick hon bo här på gamla dagar, bränsle och | hat fick hon därtill. Det var en vd "människa, den gamla, Ofta kön ”Henneg nåd” och hälsade på” gumman, Även övriga med- | lemmar av den adliga familjen tittade ofta in till den rara gum- Ten. Fint: och pyntat'var. det hos Henne, som .t: ett dockskåp. - ret skyldig ty varken: han: "lade om ett hemman, eom Bengt "snart tänkte gifta sig.: Så frå- "lätt begripliga skäl änd- ” "och Ingar varit: fästfolk i över gade” hon” Hang! I Hang. blev "sva ler Ingar var säkra på det. : — Besök ej: ingar "mera förr- än du. fått klarhet. m. saken, sade. modern bestäm . En hora vill Jag ej ha till sönhustru. Tänk. "på vilken, rik 'och ärbar "tös: Bengt får, Du behöver : ej gifta dig -med en slarva därför att hon lockat dig till sig. =. Hans var en svag karaktär, men ' så är ju också en moders / inflytande "stort; ' Han” blev grubblande "och 'inåtvänd, 'han slutade att besöka Ingar. ....=" . En dag var Bengt: på. arbete hos” Hang, De stodo och samta- var 'spekulent på; då han ju gade ; Bengt. em ej Hans. ännu "fött, skrivet till sig stället, då han väl snart" också. tänkta gif- ta sig, Hans svarade: : ir Det är en en persons arbe- de Bengt & studsade — Vad menar du? Har ej du "ett år? Inte är du så dålig karl att du bedrager henne. gedan du satt: henne 1' detta förhållande! Hans svor på att han klarade detta själv utan. goda" råd från dem, som” ej hade med salen” att Böra, «= — ' Bengt,. "som häde ett häftigt lynne, hbrusade : upp, oo Visserligen har vi varit go- da: vänner: Inte har jag med sa- ken att göra heller," Men min mor . har alltid sagt och varnat mig för dylikt, ty den, som be- drager blir i tidens"längd mest lidande därpå själv, el Elna, . som hört samtalet; Tu- sade ut” med "vreden tecknad : i anletet.' i: -— Inte bedrar väl Hans ett as, som "lockat . honom : till Big, men. som haft "karlar i nästan var buske" i skogsbygden,” Bengt satte grepen: > — Inte är här väl någon, som tror" vad den' räliga rännekär- ringen (Elnas släkting) gått omkring i bygden. med. Ingen annan ' vet ” något ' dåligt": om : En dag då Ingar > var: ”ute-efter' :| tidehvarfvet höll sitt intåg i i Lar god nog. vid. ägt : ena" tillfället, kan hon vara det vid det andra. - Elna -tappade nu helt” besin- ningen: Vad: lar du. dig mål” i .mun- du: "och? din. släkt är; kommen. Av: > snapphanärs och skarnfolks avfödå på" åsen” var "de, Fastän ni nu'sätta näsan så högt.i" ret: och tror er vara" bättre (än andra, nästan 'väste” Elna fram. SC Hål) truten Käring!-, skall” jag besvära er mera! 2 Så: ställde".. han. grepen..och Inte nu ”krusar han ej någon, han” får: så. rikt gifte "kan" väl ingen vara i. närheten av ho- nom, . Hans stod och: såg efter honom, Bengt var hang bäste vän, Han: kände" att Bengt. hade rätt, ; att han borde" följa hans råd i Ingar. väntade" dag: efter: dag att. Hans, skulle. "komma, : Men j han kom ej. Så en. natt kom” det : en lennan? — deras barn, en rar gosse, Ingar, ar erlycklig, Nä skulle”. Häns nog 'komma;” lyfta den Nille” sip tsina: armar” och | Ingenting hade kommit,' " som : på :ringaste! sätt Kunde väcka" m stanke.: om satt |. nen för 7: Vi. vet-väl' av vad folk: När I 4 gon annan man än Hans. För- samlingens präst och. nämnde- man”. hade för Hans framhållit edens- allvarliga innebörd, > Behg "och: på” allt sätt sökt få Hans att. av- stå: från edgång, men "förgäves. De. hyste dock. ett. "svagt hopp ord att'Hans'i sista! "stund "skulle. besinna sig, Hans såg; verkligen också tveksanr och” upprivei då han” körde . in 'på gästg gården; Men då han ' gick från Bästgivargården för :att- inställa sig, viskade. modern i-hans öra: "ÄT Svärj: du och gör dig ren! » Målet uppropades,' Hans steg tram "och Jade "handen i- bibeln, 4 ägt t avigt. Häradstjä; ren såg det och gick fram och tog hans hand och lade "den rätt. Så svor Hans, svor vid det, som är, allts . urkälla och. yttersta grund.: NM "Det mörknade i domsalen; var | det blott ett: moln, som skymde, ögon. Ett par: av de närvarande” däribland ;; Bengt, såg: det; och skyndade fram. Då de. 'buro ut henne stönade hon: : = Men: Hans; "men. Han var- "gjorde" du detta? : "IDA. Hans lämnade” rättssalen, f ki ET tycktes han” att. alla drogo: sig undan honom som för en pest- ". bärni. Torttigt «vars hön Under" klädet". (huvuddu- . framskymtade". ett. fagert men blekt. och tärt fickansikte, Det var Ingar, ' som ' nu anträdde färden .. still : sitt fattiga ”barn- domshem i” "skogsbygden, NÖT s "Nog häde hon: behövt en'”schal för sitt brott — För sitt brott — "vad hade hon då gjort? Man blir rent av sjuk då: mani dom- boken läser utslagen - mot dessa 'stackars kvinnor. Nog var många av dem dåliga, men de flesta var dock hederliga och är- liga, som följt känslor, som Gud genom ” vår ”goda och mäktiga moder naturen nedlagt i män- niskan., Kan > då Gud upphäva sina egna lagar? Men vilka des- sa kvinnor än var, så var det ett verkligt brott att beröva dem de få penningar de så väl behövde, ' ej minst för barnens skull, ed : | Med tunga steg. vandrade Ing- ar in n på. Parndomshemmets gard, Det var så gott att här få grå- ta ut. Hennes föräldrar var dock kloka och goda människor..7 Ej” ett - ord av: klander mot Ingar kom över deras läppar, trots" att' de "hade: det nog. så Svårt i sin. fattigdom. Men ej länge stannade Ingar hos dem. Hon ' bleknade, en: envis hosta stötte" till och innan: ett par år gått bäddades' hon ned i kyrkor gården, SN Em liten blek gosse med tig: garpåse på” ryggen "gick vägen fram." Den” "skarpa nordan ' kom honom att skaka i alla! lemmar, ty hans tunna kläder förmådde ej - skydda. hans magra kropp, Det. var ett nödårs "Många även besuttna ' bö der saknade nästan själva ” Sä längt möjligt var: läto.de dock. ej en. tiggare gå. ohulpen- från sin dörr. Men alla' förmådde de. ej. hjälpa. ' månget' hjärta”sved det, då man nödgades > visa ,bört de elända från sin" dörr. Nu gick ,den' ble- ka gosten sin "på en gård. Den såg. välbyggda; ut; kanske fick han något; Vid. bordet ;. satt. Bengt. och skrev. Han: var nu en. betrodd våning. : tänkte gå, man; och ofta anlitad: då något skulle ' skrivas, Därtill var han godhjärtad och rättrådig, Skör- den på håns.gård var. också för- hållandevis god även 'dåliga år, så att. han ej. behövt sälja ut djur. "Vintern hade varit sträng och ännu i slutet av mars låg snön djup uppe gå åsen. ” "Bengt såg . ut” genom södra fönstret, ” där den 'snöiga åsen avtecknade sig. Så yttrade han -: till en granne, som satt i soffan och väntade på att.den hand-' ling Bengt skrev skulle bli fär- dig för uppläsning: — Det dröjer med våren i år, . Vad ' skall folk ta' sig til? 2. Många sakna foder för djuren: till sig "och barnen: ”” och: mat Gud hjälpe alla stackare! i gåX var här. sju tiggare och i dag. kommer nog lika många, Dörren gick upp, .Försagd stod en blek: gosse med tiggar- påsen inom: den, Bengt såg upp. "Gossen " sade ej något, men i: "hans ögon läste Bengt en bön, "Bengt såg närmare På pojk :Ansiktet föreföll honom belant.” — Vad heter din far, frågad Bengt. 'Gossen slog” ned ögonen. fav — var bor” Bengt. s du? — Hos morfar : och "mormoj 1. sen kom svaret, — Jag :' anåde " det, tänkt —Mor är död, sade han sak- : fortsatte ” Beugt. Så ledde han gössen fram 1 till: kakelugnen och lät" honom -.' sitta där, Bengt gick. ut i köket. till. hustrun, > Snart ” sått , gossen: vid ett bord och fick litet varmt i "sig, : ;. Bengts barn ställde. sig . "omkring honom nyfikna. 'Cran : nen,' som ingenting visste, de ej få fram 'ett ord av fö Gossen ' tackade... — Nej, :dw får stanna.här så länge, sade. Bengts hustru... Du behöver det, - .. ln en ; dagar" efteråt sade an tänkte: 'köra bort : Pojken". skulle > följa det , får äu ej Du” är häftig "och kan förivra. dig, sade hustrun; Jag. kör dit i stället, Elna och Hans sutto i stägan, : då Bengts hustry- med" pojken i handen .steg' in, Hon ställde poj- ken. framför dem," på osm (Forts; ä nästa sid.) "Julen; är "Mjusets högtid) framför alla: andra, Då ”strå la tusen juleljus” för att mö ta-.en "mörk och dyster na- tur.' Inomihus, vill" man "göra det festligare" än :det' är" ute "nu "oavsett .'de vackra stjärnorna. « « Men: ljusare och gladare . än: någonsin torde julen ha synts för laholmar- na för sextio år. sedan, Då kom det elektriska ljuset till' staden. Om, detta på den ti- den helt enkelt underbara fe nomen läser . vi i , baholm för sextio, år 'sedan”: ».Det' elektriska ljuset. Anfördes i staden,. Härom. skrevs i ”La- holms nya Tidning” "för torsdar ! gen den 19 "döcember: KR i ; ”Det var i tisdags afton äler,. för att "begagna ett- mera koncist. uttryck, ” tisdagen den ;17 Dec.' 1889 .kl. 7.35' på aftonen, då det; så”. länge! förebådade. elektriska Den tin stadens, anpater . evigt minnesvärda dagen ingick. utan någon som helst vigtig uppsyn. En, liten nätt Londondimma låg öfver : "Lagastaden, . och. allting gick. sin gilla och hvardagliga gång. De : gamla: ; oljelyktorna började, - sin tjenstgöring- såsom vanligt,” nien tycktes med sina glåmiga blickar förråda en aning om ett de sjöngo på" sista ver- - Kom så. det vigtiga. sönblic- ket, jfrer Klockan visade 7.35, CN liksom genom ctt trollslag” en Hel vin- tergata af miniatyrsolar ställde Laholmsborna: i'en helt och an: nan,” förmodligen” ytterst” fördel- Till. henno - fick nu Ingar .kom- Ingar... Förresten, har. hon varit | ”NÄR DET VAR KALAS I LA HOLM FICK MASKI "KÖRA "EXTRA KRAFTIG T-— MEN. 4 och; :så värst mycket ström REMMEN. emellertid icke sin ötvergåtvo post,' utan lyste fortfarande lik- : som: gjödlamporna ända till nära kl 10, då det elektriska ljuset för-.: svann från scenen för den afto-. nen och oljelyktorna ånyo öfver- togo » bestyret med, upplysning ; ens = ; Hur såg då det äldsta ed rätt skröpliga första - histo-' i Lagan, "så måste hela vers" ket: stoppa. => > Första; Kräft-" verket ut: och- hur fungerade det?.-Vi: ställer först: frågan till" snickare Hugo : Ullman vars fader var en av de för- stå. maskinisterna vid .ver- ket. — Inte har jag så värst mycket minne av det, förkla rar hr: Ullman men det-var en låg tegelbyggnad och den låg ungefär vid ingången till der” nuvarande kraftstatio- nen. "Man +. hade - en: turbin och .. en . tio : hästars motor, kunde -' den ju inte, prestera. Vem ::som' byggde den lilla byggnaden": kan jag faktiskt inte :säga, men idyllisk var den. 'I'. 30. år ägde den be- stånd.: och. tydligen har den fungerat någorlunda till, be- låtenhet. "Det var sparbankskamrer N,. E. Nilsson som var .en av de. "ledande männen vid byg- gets:. tillkomst, ' berättar hr Ullman vidare. : Det var rätt så idylliskt . vid de varckra forsarna. Men det var andra än '.far, :som arbetade där, Sålunda var - Karl :Dahlberg och. Emil Johansson i rätt många år skötare av verket. Men så blev det hela för litet "och: år 1919 stod ett nytt kraftverk ' färdigt. vid 1980; I "bakgrunden ; synes La holms” valskvarn, numera flyttad : "närmare i i staden, den” hade . tröttnat på den. rien. ' Där fick vi pågar rätt] så. ofta. hjälpa: till, och när det. var. ishinder, så var det desto roligare. : Efter: min fader kom så Birger 'Lars- son, ,; sor” sedermera. gick över till. Sydkraft. lh - Hr Larsson är fortfarande verksam 'i Sydkraft men det är: den «allra äldsta. tiden, som vi äro nyfikna. på. "Vi kontaktar i stället apotekare Egron - Hanson, den verk- lige. kännaren. av. det gamla Laholm. - AA Visserligen. var. jag bara sju år gammal men. jag kommer ihåg det som om hänt: för - några år” sedan, förklarar hr Hanson, - Jag skulle just börja skolan och därför står det för mig-som en saga ”när ljuset kom till stan”. Det var kamrer Nils- son på Sparbanken — redan i unga. år: en. driftig och framsynt : kommunalman 3 som var den: ledande kraften Två göteborgare: fick ,hand om. installationen. i staden och dessa hade sin. verkstad på. vinden": till nuvarande Skånska: Banken. : . — I själva apoteket : fick "rätt. så | bra; men kor det stationen i Lagan var ett en- vänings' tegelhus ”men' det ' blev" för: för att -sedari "1932 'få den : nya” och 'förnämliga kraft-- stationen som ersättare. Till på trettiotalet "drevs det. i stadens egen regi, : 2 — Och -skall jag berätta några personliga minnen, så vardet särskilt trevligt, när det. skulle. hållas några stora kalas: i stan. - Då fick ma- skinisten . order på -att köra extra - kraftigt. med den på- följd att remmen till motorn. . höppade av: .: lOch så : fick man hålla sig till sina gamla -: sterarinsljus. kanske lika bra. i - Ibland gick -vi pågar. ned... till kraftstationen och. fick ”elektrisk 'ström” när vi hade" tandvärk. . Det skulle böta' det onda, påstods det. Så minns "jag när man: satt upp de första båglamporna på torget och ”elverkmäs- taren” . fick ' krypa upp i stolparna" för-att byta kol i ] den: tidens båglampor.: Men ” det ' var. ändå bättre än de vi. tre lampor och - fyra i lägenheten, som vi då hade där aktig " 'belysning. ... Oljelyktorna AA ” åASABLAAAAADA andra. sida.:.-av Lagan, Sta- FIVFESYVYTTVTEVSTSTSTTTEvTN nu är belägen, Det hela gick]. Vallberga - mjölkaffär berättelse. a 2 gamla fotogenlamporna; slu- tar. apotekare Hanson -sin Oh Ån NETTTTTTTETV ”N i Men. det gick. och 3 Ntet och utbyttes | 1919 mot ett nytt och bättre mer sr re en rr or Am sem Moto spe Ås se a 2 detrretrkakrkr åhh NAN AAA NADAN ANDAR DANN AAAADSANADSASAISAAN AtRAAAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.