- YyvYvvvrv vv vyvvv vv Vv Mrnre JYdrert ILMS TIDNING " , . Tördägén -24Asvember 1946 on För Laholms J uldagsmorgon. - "av "direktör Joel Påulson 84 gudar och gudinnor.- Den ”T på jorden. och "den man, för vilket hön var det "eftersträvansvärdaste Ja så skildrar vännen Saxon sitt " besök i Betlehem; år 1921.:0000 I Må så Wictor Rydbergs tomte även denna jul 1949 gå till visthus och redskaps- hus och känna på alla låsen, under det ' att korna dröm Lill-prinsen har 2 z fått julkläppen ” från Hemslöjden ; Prinsessan Sibyllas Hovdam " tackar för gåvan,” ” ar YYvvy wYVvYVYFVYYVYFYVYYFYFY Y PVE OVE IV TEN VE FY FRI VE V FEV YET VTEVOTVITVITFVVT FTF VET vt FYTVEVYVYVYTVYTYFV M MASSA > TYYYYYYYVYVYVYYYYYVYFY YTV Tv vi sågo liksom en enfödd | men frid fingo. de ej i: sina sakta sfp > Morgonstjärnan 32 gud bh gudinnor Der krubban” men att deh är. av ma vid månens ljus sommar- mi Hems en i "raholm har” | 2 : ; : - r äk- ; . Sons "härlighet från' sin na Jå j Nattens. döda Ijusskyggt. rädda a sed överflyttades. tas. av viva över att det | irömmarna i ' båsen. Må |kominit.i följande "tack ”tör den - hjärta kan. vara. "okänsligt, när juljanen 2å stråla.” zz i | histöria.: s jul hos far och: mor, julottans "stråläride ljusglans, frången , som. sitter i' sinlö ningen, .den' fanns' ej i:värl- den: :' I-Tningen och livet.” Det finns nu frälsning för den. olyckliga mänskligheten. . Detta” "är största händelsen i världens .- Fördenskull : börja vi vår. tideräkning från den av nåd genöm tro. Och san-|: Jesus är "vägen," san- |” - fly till! sina. kummel ned; "offerlunder, ; Morgonväkten fylls av. jub över tron på nya under, din. i sin julsång.:. -Hur, ; länge har! vi så firat jul: Ja'vi vet ju att kristen- domen . blev statsreligion od Romarriket: år 312; ävenså att der: första. -julén; blev fi- räd '- någon", gång :mellan. år 354" och 360, genomi; påbud av kejsar Konstantin, ; I get tan sammanhang mi också att i och med att: dén. ne kejsare" blev. kristen och lät. döpa sig så blev det om- bytta. roller. för. de kristn sten jul i det 'man :drack Jlik- hande minnesskålar för Kri 800 'år ungefär innan kris- ; tendomen kom hit till Nor- den o. ytterligare kringsvid 400." år. . iinan den blev all- mänt antagen. I Sverige : off rade . man . i. förkristen tid till.:sina gudar, bland annat vid . gamla : Uppsala" högar, icke. blott ägodelar. — huvud sakligen djur — utan också egna:;- barh, till solguden Baal »— här i Norden : Bal- der —:och en gång vid svår torka lär man till och med offrat den. egne kungen, "Det är en rätt allmän fö- réställning att Jesus föddes i "ett stall ehuru detta stär icke är den riktiga krubban. är det "den äldsta ' kristna kyrkan på jorden. "På ett ställe i kyrkans golv är en marmorplatta och 'i' denna en... silverstjärna - med: in- skription som lyder:' Hic”de virgine Maria Jesus Christus natus est = Här föddes Je- sus: Kristus av v Jungfru Mar ria. os Sn "Vid Betlehem” finnes också Rakels grav, en :kupolbygg- nad. När man minnes den vackra skildringen. av Jacobs]. trofasta, . kärlek”, till; Rakel tycker man. att byggnaden blir ett 'trohetens monument, Judar;: muhammedaner ' och pålle i stallet - drömma: sin drömma "om. doftande ' klö- ver. "Må tomten vidare gå till kätten för lamm och: får, se hur de"sova därinne, ; gå till hönsen där tuppen står, stolt" på sin högsta: pinne, och så när tomten till hund- kojan nått, ”Karo” fried. svansen smått, ty. des- sa: varandra känner, . Slutli- gen låt 0Ss med Tegnér: bed- jar > | - Frid på. jorden, Människorna en helig håg! Intet. slaveri i Norden, , : intet på den blåa väg! De Tider ' bättre än de 'flydda! Samma mod, med lycka blott. Välstånd i den ringes hydda, viftar |: julklapp som. sänta -Hll-prinsen. I . Höghetz varma och' upprikti- ' ga tack för jackan, mössan, vantarna ', och... sockerna i . mönstrad hallandsstickning :som så vänligt skänkts Hans Kunglig Höghet : Prins Carl Gustaf från Halländska Hem- . 'slöjdsföreningen, Hennes Kung "de på dessa förtjusande och ' välgjorda alster från Bind- ' . Slöjden. och äro de mycket . klädsamma -. och kommer . lille . Prinsen säkerligen att få mye- ket nytta av dem: Med utmärkt högaktning Brita Cederström” Julklappen ' var ster då dess nya affär vid Stor-. Gel, föjuknar i sinnet och I stället för att fa vad ingenstädes | Tao Pibeln, men kristna mötas vid . graven i dygder i de högas slott! torget öppnades i slutet. av no- "gråter "/ liksom "ett bärn. högtid ngen förstår! följda : började de 'nu krubba och härav har man vördnad . för . Rakels minne", ; Lila i Sod XS|ber el ” Värlåsmännen, som :: eljest "Men ”förstodo vi juglaajen, att "förfölja icke ”kristnå. , dragit ” slutsatsen". att : han |=— - . aldrig går ini Guds: hus, Detta "påminner :om "ordsprå- föddes. i ett stall. Den tidens Det: är; liksom: allting] ” förvandlades i 2 bleve "vardaglig ; EI Den som” med sin tro liksom 'med : öppen famn mottager |, sin" Frälsare," får "mer "än | vetandet ger, "han. får nåd Jhet:, ”Fordra ' ingen ”rättvisa] av én frigjord trä DÅ man icke visste 'när Je sus... var född förlade! :man födelsedagen: till samma dag]: som: ” man dessförinnan "hade firat :”solgudens födelsedag; den :25/12.> Huru; julen” fira des «här i: Norden före" dén enklare folk i Palestina bod ad är så föreställer 'många sig. att de: voro. tre fastän : detta står icke ' heller. i. bibeln 'men det':spelar ju mindre roll hur |: många de. voro. Det "mest in- fs Angående, de visa: männen |- Kyrkan med sina. vita mu För Laholms Tidning a av teol la fu sten. "Det" var : platsen, där Kond. a Jansson / dena döde med: vagn till kyr- Se: hur" över Halland” ”fmleijusgk. . - tusenfaldigt. tändas,” | stus, "jungfru Maria och hel Födelsekyrkan i B. är byggd dröm," glörama ”Sele,| : "På. uppdrag av. "Hennes lek uppenbaa des, 'och . var | folket. nu, till ottefärd:-sig reda gonen, un ii, scr | Då den plats där det påstås Pi bb söch törn, när Runge Höghet - Hertiginnan.. 3 enligt. gammal sed, ot | ” rubban han sig lutar över, av Västerbotten får jag här- , 'och en,' som; vill bliva frälst Kristnå tempel stråla invå är Som, bekant dr jde « t ”födelsestallet låg, troligen med framföra Hennes Kunglig lig Höghet sätter mycket vär- .. som bekant : ", utställd i hemslöjdens 'skyltfön- och 8 skänka "'08s "en glädje Kristna 7. tider,” veta.” vi "inte | tressanta är att de hade lyft] rar och sitt resliga torn var] man vilade och åt mat. +. .| kan. Det. ansågs inte heller -' | : som övergår "allt banal tingen! - Tmycketa den mna Rts fina yblickar upp. mot Stjör- centrum för socknen... De, Vandringen” till kyrkan för hedersamt att forsla en , ingen? 2 Vid. denna -tid hö nevärlden :och.:den: som det- ökte "till. samma mina st död. på en, vagn utan man " Frälsaren”köm'"för "att fr 182] Vi alla känt a varje. jul, men sägelsefest;.. för. gott år: och ta gör han får: lyssna. till sfö- kyrka > bildade ursprungli- tög ända flera i de nd äär skulle - bära honom, på bår världen, från synd och i att. en” viktig :beståndsdel : av | rernas »; musik; som, övergår gen.” socknen; ”Många 'sling- Språk, vandringen vare VÅR till kyrkogården. . . a färdighet,; , Gud har: uppen: :| festenvar. att: dricka: gudar-| allt ;vad :jorden har: att bju-|rande stigar. och ,vägar led-| inte e nformig, ty oftast gick|: De gamla. kyrkstigarna, barat sig 'såsom vår kärleks- | nas. skål," och: det, blev; mån-] da 1; musikväg, därtill. får | de fram till kyrkan.. På mån] man flera i sällskap och-kun j 50M ledde: fram. till socken- ike Fd barat; 22 skålen ty! det fonns mån] han «höra en predikan, om) g3';-ställen var det endast| ge åå. tala med varundra:| Kyrkan - ha. vuxit igen och rike 'ader,"' uppenbarat. vä ; Guds oändliga storhet; och smala” stigar, :'så att..man Men det'var inte ovarligt att man kan knappast veta var - gen; som. leder. till "det éviga, | "det. kring mat: så. sor alla jordens | fick" gå. efter varandra för man sjöng" under 'vandring- de -gått-fram.. Ibland "har den | saliga" hemmet. Livets hem] 0 110 cberg och "dalar, I predikanter, icke - förmår :tol- att, komma fram. 'Den. gamlal on. . Psalmboken : var en | fOrna kyrkstigen blivit en en | örklarad, tidéäs I Ock; minsta gränd ; om: julens ka .den. "Finlands store. skald kyrkstigen . gick fram. Över | skattkammare: och "många stor mödern väg. - gåta: löst, ;Guds : Ande” ut- han låg Då sin FE backar -. "och: kullar, genom psalmer kunde man utantill | oo - - en Bjuten "i våra” hjärtan: Ant lÄngrade: hart" ej. ä i dalar. och Ron Men ve Ci Därför | tog mar upp en - og SA detta här skett genöm Jesus; "detta å LO socken kyrkan. :| psalm och sjöng så att. get! En .hedersman vår Frälsare," Allt detta är|- säg han .domsalen och en” var + fast 'och kyrkstigen slingrade ' : sig tt par sedan gick - > säga ”så sant mig: G grånade farfadeta med blid många hade "gått stämma "om : denna stjärna. "Söndag 'efter "sön- Lärs Petter Hansson på Värnen ur tiden. fram. En älskad och "myc- ket” sjungen: psalm”: var Lin- "hans" "härlighet; vatom'"Jo- Det ” var en. man av Sions berg samlades"; j " hannes; I och oh "Han. var full] vår 'stig,- na . fortsatte” Bengts hustru. st Hansigick'; i bakrus: Han: var sällan”. nykter: nu för; tiden: Han ; mumlade” "något : om - att. pojken jälpa "honoih, så ji framtiden skall gå med: ivtiggarpåsen.;: Men: eder i] plats. blir en gång i helvetet! t : | Så tog:hon pojken och' körde - därifrån. Pojken tryckte” sig in- aldrig gfort "detta! ars I tybleka förgråtna” 8 tycktes på, honom i alla vrår, Pprosten.- D, i fram” till "dödslägret och Jade”. tycktes; tecknad. i Prostens letsdrag, Hans tyckte sig i 'pros- tens ansikte, se en .ängels« an" "I Detta. lyssnade 'ett' av”barn- barnens med . förundran: ; på, "rå och, den lille :pilten, smög sig stjärnan,;. men ”sorå, antalet som: kan. ses med :blotfa ö- gat. Atppskattas'. till mellan -11500' och 2000 så vär det in- te: lätt för: den lille > gossen att. fundera” om. julgranar: var. år "ifrån. Strassburg staden som, tidvis varit: tysk och "tidvis fransk.” « Och för- hade” kyrkfolket vand- gen” och i ibland .: användes kan; från. Perstorp. Då man gick ” Lipp.. på > några högar kunde: man därifrån se kyr- kan.; Man: kallade. , därför: hö garna. Kyrkohögarna. .. Mot kyrkan riktades. blicken, ty den var. målet: för .vandring- deroths "' in allvarliga: psalm Ingen hin ner fram till: den eviga ron; : gamla tider. skor. = användas :" om helgerna och inte ers. hela helgen. i då , man ” gick: till kyrkan, skulle. man ha”helgdagsklä- der och skor. För att inte' sl ta på skorna :under den lån- ga gick man om sommaren bar- innehållsrika ' "och ge förrän man Skyfntade må let, kyrkan. | 7 vi "Det berättas -att' man . "hade ont om Sådana skulle; endast : Vandringen. till. kyrkah som -; marker, ' vilka nu håller på att del, "kunde inte Sväva.i tvivels- de framtiden, Med fantasiens "hjälp. kunde han för sin syn se sina gamla : : jordar” bebyggda med. moderna ; ” bostadshus, där folk av "olika stånd soch kynnen gamla stammen? som bar sina , år med heder och trots sin' höga ; ålder. hade. öppen ;blick" för ut-' bart, . "förskrämda fö ut: ur, stugan, och i der kalla den o också på vardagarna. som, sig 'ej eldigt 'framträn- | vecklingens . nödvändighet. :Han Nn "gudom,: de' icke "känd stjärnklara : ger.” Tiden ' gick fort då man | hade ett gott. minne : och, dröjde sökte"... han ; att. upptäcka sjöng och det dröjde inte. län | gärna i sina: tankar ser,” som timat” för länge sedan ' och "som han "då och då : kunde ” förmås att. berätta om. Men den: ; sett - honom : ute på egna - bebyggas til en särskild stads- t mål om att hans drömmar gäll-" då" kommer - NMulefröjden. fv sta. gången, man hörde talås] - Skummesiöv . giok en 3 rett. sina hem, . Han. kunde se | till alla, vg SN "mig. - om: julgranar: med ljus: var kyrkstig fråm genom Rän- fota 'och hängde” a ett gatorna, "som Äune dns am. ja : ; år 1737, .mén först i börjän| nenäs . skog och vägen, som Snöre på ryggen, När lantéringårna, "som! mäste gör | RÅ : : 8 0- let börjad del då kom . fram; till kyrkbyn, Pp som! gö ! : på 1800-talet började, en de slingrar sig fram: genom sko ras och annat sådant, som skul | et är ett sockenbud till en Hans, kunde "då Gud. verkligen förnäma familjer här 1 Nor- gen, kallas ännu Kyrkstigen, tog man "skorna på” sig.. Ä 1e bid 5 | gammal mån; som ligger på sitt älska hönom,: så - »kärlekslöst 'och den. ”att Ha "julgranar." En: < Jannän:; kyrkstig gick "Söndag: efter "söndag van- ker dra aa att Skapa en rn b s sade : prosten "till" sin | grymt "som: Hans handlat : mot : Julklappar: har". stundom fram; genom. ,”Allarps skog. drade man fram på kyrksti-| aa, han, själv ”Ellbringat” nas r å än Ingar' och derås barn? Tårarna kunnat. vara rätt'så' dyrbara, | Uppifrån > Hallandsås" ledde | gen.”". Söndagens : gudstjänst dagar och där han trivts” Omega” = et är ju lång väg. strömmade ; utför” > kinderna då | såsom; då kejsar Wilhelm II många "slingrande' stigar och | fick inte. försummas, ty den sin värld. «> ev 7 & i 2, DO känner: 3 jag. vägen, hans livs rtorari felsteg : lades I gav en' av: sina generaler 6 vägar: ned till. kyrkorna il gav helgd' över livet" och .nä- Lars Peter på. Värden Nar as | ram: för den :djupt gripna” pros" | svarta hingstar i julgåva, En| Våxtorp, Hasslöv och "Östra | ring åt själen: Man- levde in- äångt och mycket ett öriginal j Deg ten: v fridfull jul” önskar. vi Karup. :Här voro ofta stig-|te bara för denna världen u- a STR in et betyder ej något, Kyr- Jo, visst kunde Gud jä ) arna: besvärliga att vandra | tan : också; för den tillkom; Fans magra resliga gestålt syn- i ot : kr gdda,- rena koherden där är sjuk, Att resa | Hans liksom' han förlät rövarna fram, på men detta hindra- man de. tes" ofta förr på våndring nere i i k är. min pr som: människa, och | på korset.. .”Den till mig ”kom- på, > ” i staden eller På vägarna kring =! ; - kän undret blott förstå. dist: de inte folket, Guds ord vil-]: ; På kyrkstigen 'vandräde Hi i : RANA så präs det ansvarsfulla - kall mer, : honom kastar jag icke' ut” hans hem, Hans vakna ögon un= = i Det kritiskt åsa, sena Gua. kallat" mig till bad 5 Je "man "inte . gå miste om. man fram i den, tidiga, MOL-]| der "de svarta byskiga ögonbry= | har” ingen. sär st få: Det Id a ade: ju Jesus sagt," Det gällde, 5 dig om. från Bänken, .. där man brikade | gontimman för att nå till jul blirade oftafpa BONDTY n r varit. en äsalig för alla hur: syndiga. de' än vard: Gibraltar, sitta i kyrkan, fick inte stå ottan. Då "var: 'kyrksti en | ont 5 7 På ett okynnig RR V . man; "sade 'Anders,. Han har su- Hans "hade då - ” t sätt, , som för ädde, att "bakom pit upp IE vad h syn lat mycket, myc-; r solen tänds, dit "hon tom, no snöig och ' tung” att” gå menl. ” "vanligen - a k - alt vi an äg! : | ket "svårt, men han ' håde" också: - CV går ner, . en allvarliga mas en Så lykta ta äro poh to tider, ”.; Od] — Det är-ej: oss kallat att lidit. mycket" därför Nie straf- Här ånart friden icke mer ett gTpland.. gick yrkstigen än a sladdes Sar dmningen gosselynnéet odde kvar... Han och "släkten Ilsstre "bort; föma, yttrade prosten, ” fet här i tiden. - iv Ha set eb inet el en kula mer. j de .då ut stenar så att man göra nästan . vilka up offrin- hade gåvangått med mild humor Och tro och misstro strider > |. De körde förbi ett par kvin- | "Prosten satt länge hos "Hans, ar snart frihet ej törrskodd kunde komna ö- gär som, helst bara för att fål rynna betiäkta sig själv öck oss end ojämn kanip — så kort, avart skall Prosten'D. i Ran- I Då han till slut reste, hade Hans åt SS - se: litet” på: vad ver. bäcken, En sådan plats] vara "med. Ibland hå de man alla, som Utejorde, hans .omgiv- - s a försvinna dershov; hän; undrade: de: >. |fått hoppets stråle i sitt hjärta, | som för -2,000 år sedan | finns : Flintarp'i Hasslöv, | en lykta i handen för att ly- ning. om: sj uggor wi Hans " låg " på ' sitt yttersta. höppets - tankar att trygga si : - i 4 Den, "Som skriver ' dessa: min- till sist, som sekler, år. Många dagar eller: ti Nr PP veg sig hände.” det lilla :- Betle-1 där "stenarna; som, lagts ut ilsa sig med, så att man'inte nesradef Rå vis 2. finna. | gar eller. timmar kun-'] till. KR hem: "och ”upplvä'. vad vil bäcken: kallas "Kyrkostenar- skulle komma. bort från den | ig... f> var på grund av vis "Varthän? ”Eij svar vi finna.” + | de det ej dröja förrän detta:jor-| met. par: Kvinnor ! sutto: tysta under > -skoöltiden . - "läste nä. - |: smala, lila kyrkstigen. else. "annan ort hindrad att Ajo Fördon al för 085 står. Som" skalle äoer dit, Detta: liv, vid. dödslägret, . Det möorknade i därom. "Staden är belägen Många ” gånger '. blev 'det] :: Då den döde. skulle - föras i ; : HM livet ist vi skåda nists r ae iv, ty. såsom” vinterkvällen, Ett Maighjus sprid- i en” rnäturskön och : bördig tungt ock arbetssamt - att till: kyrkogården och vigas | Skal ivet s är? Pa "var skriver: "detta liv är | ae sitt sväga sken i stugan.d hejd 8 km. 'söder "om 'Jerusa-| vandra den. långa stigen än-| till sista vilan bar man ho- nå bättre form än råda > oo agb 450; man må det lvej | Hans låg i dödskamp. Men: Hån::! lem, År 1922 hade den 6 600) da ' fram till sockenkyrkan. | nom på en bår:och även då |"? det på 2 äettar sätt och tacka . "Skall ljuset evigt mao hälmna” (Sv, psalmb. 555 v. 5). tyckte "det . ljusnade ” omkring: -invånåre, därav voro: de| Särskilt: gamla blevo trötta | vandrade: man fram :på den | Yr ”gainle” värnbon ” för gott Alle si i högre rymders sfär? fara | fönkan Som. ej "under;] honorna. - Han såg i fjärran en p' flesta . kristna.. Befolkningen |av den långa vägen. Men då | .lilla,. smala kyrkstigen. :4 Rec Prporgårsinne” och fö adllmal 34." | aria ketvas nga OEET förräått "göra ”sig,] stjärna, "Den kom: närmare,' Nu [livnär sig av, åkerbruk” och | hade man, sina bestämda" vi) dan på morgonen på' begrav | Vänskap.” Här varen hedersman | "skall där: nde a . gällande, träda 'med hela sitt: sände den en stråle" nedtill ho- rhandel - med " pärlemovaror. | Ioplatser, : där man -rastade ningsdagen, fick man anträs| och må d ”orpdömet nu fogas | 4 på alla ”varför” här allvar' fram, då döden klappar, nom, ' Han säg en lysande väg | Invånarna äro mycket stolta! och kanske också åt en -bit| da färden till: kyrkän. I byr Å tär häns” minne, HN + 7 Sken" nåd åt alla Sn på. Den, som sett liemannen hö-:| som gick uppåt, uppåt i: ett o- över ätt både. Kristus ochlav den medhavda matsäc-| hade — man : likbärarlag och sys Axel Malmquist." t ” då. ingen. Hen mer är? ja sin lie, som hört. bruset: av ändligt ljus "och på den. vägen David äro födda i deras ken. : På viloplatsen : hade| detta skulle" bära de dödd 4): I . — k . > evighetens ändlösa : ocean vet| kom "Ingar honom till mötes ij stad, ”ävenså. över :-profeten| man . lagt några ctener, där byn till kyrkogården. - Där — i so. : i Vi tra, med: barnasinne, detta, ' För många faller hans; förklarad gestalt. Mikas ord: (5:2) ”Och-du|man kunde sätta £ig, så att! vägen eller ;stigen var. få, Har Ni nå ät aft sälja sl 2tt livet mening har, hugg ' hastigt och ” oförberett.| :— O,. Ingar, har du: förlåtit Betlehem som ' liten är, utav) man slapp sitta på bara mär| och backig'var det: be än 9 £ r aanhilsad Musa minne, > j Andra dröjer. det något med. | mig! "Han hörde ett:v. :'.. dig skall den komma vilken ken. Någon gång kunde des-| ligt - att bära liken :til kyr 'eller vill Ni köpa någon [4 0 «fu julens strjärna: klar! . . | Några ' får Nemannen, till" följe-; "Ja. --Ty- så: älskade Gud varit haver i ”evighet”:=-I|'s "rastplatser » ha' ett. sär-| kan. Men man hade inga NN : ting: —7 annonsera i Pp söka > Leonarå Jansson, 'i]-slågare- "och sälls ep.d årataj, världen ; a födelsekyrkan - ”B, visas skilt namn som t. ex, Mada-l gar ' så att man kundé köra ; E É TR k | >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.