| | klele säes ed go ; 31 december 1949 ; rn LATIOLXS TIDNING - ass sotlesssar sena - . - ” q7 JT 4 Dagens namn: i NJrärs. sapeoai välkommen N Ykong, med korn och med kärne, med sol och mea:' värme, . med fläsk och med bösten, Nr med gott öl om hösten,” Föd ko i bås, ge havre åt gås, galtarna i skogen tröskarna på älkom- : « men Herre, hälsa nymånen, Man skulle då helst ha. en bit bröd i den ena Ty aldrig minner Oss livet om sin fortgång och förgäng- else så starkt som vid ett års- skifte, då åren mötas vid tolv- slaget, och det gamla försvin- ner och det nya, ständigt ovet- ler mindre tyngda av mötande händelser och bekymmer. Ing- ER nya årets ingång med nyårs- vakor, gästabud och dans, och ingen 'tänker på hur snabbt som' årens väv. ur livets spole rinner. Men de gamla tecknen och tydningarna. i folktron'tas Kn | LS dåg nyår, var kallt eller blå- sigt eller ”holians” varmt, så till fattighuset. Någon. anhörig, som velat ta vård om henne m.: tade henne som redan: fördömd. Men vilken Psalm skulle man busat m. det gå. Så kom Kitta i K an. mt ok logen, bara. träder. till, lika ödesdi- icke så hårt nu för tiden och . is arna i floden — föd ko 1182! och s ickelsedigert som” det är väl endast få som lägga Ö - Se bås!” sina föregångare. märke till väderleken på ”sjun- För LAHOLMS - ir TIDNING av I PEHR. UNS. NILSSON, : : . "| Så rinner vårt liv i en stän- | dedagen” och att den var ut- : . : rn | Ja, så hälsade man förr det | digt fallande och stigande: års- | slagsgivande . för det- komman- IVS de kunde för henne, Ett par av ett högt pris i anseende tin, kva nya året och det kunde man |gång och därunder åldras vi de. året. .Men .om vädret på Då Kitta är 1870 insjuknade | dem tog psalmboken för att lä- | litén, -men d& snickaren. skulle göra. -genom att i förstutrappan understundom snabbt, mer el ”nionadagen”, d. V. 8. annan- blev man nödsakad flytta henne I sa för henne, fastän alla betrak- lägga annat arbete åt sidan fick ARD PAPP AANAD PASS IAL AL LISSRELL IDADE once De urin passagerarna kunde inte — ned kl, 15.33.. ". träda” de ,från stallets golv - å, . klart bland alla stjärnor små sn lyser månens skiva, föma öch några sländsper- | hälsat på sin dotter, an . SYLVESTER, . handen, psalmboken i den an-|en :vet ' hur många länkar i|skulle det: ; bli likadant i nio tycks. hon ej haft (en anhörig väl Näsa för en sä uppenbar syn nytt bekymmer tillstötte nu, Na- I Solen går upp kl 8.50 och dra och: ett slivermynt i mun-|släkt- eller vänkretsens kedja | veckor, - om. ej. trettondagen vid namn Anna förefaller ej ve- dare? sr : turligtvis borde man binda ihop i "ned kl. 15:32 a nen. Psalmboken , skulle slå | som skall. brista under: det år |bådade . något -. annat. : Men lat ingripa), Några anhöriga är | En' välmenande gumma börja- båda stortårna, så att hon ej Morgondagens namn: upp. sig själv och den psalm som kommer, Ty vi veta blott | gårdshundén skulle j alla fall) kända i övrigt: sc vösam åå med skälvande röst läsa den | gick igen, Men: ingen! vågade - NYÅRSDAGEN, Solen går upp, kl. 8. 58 och Mändagens namr. AA oc ov SVEA. Solen går :upp kl. å 58 och "ned kl. 15.34. Dagens dikt: Staffan, Staffan stalledräng, . vattner sina fålar fem, ' klar. är nyårsnatten, Jesus ställt dem i hans vård, --Jåtit kvälla på hans gård i - brunn. med livsens”, vatten. ida Just då klockornå s uti gårdens driva; .. himmelen är hög och Staffan, Staffan. stanedräng” . vattnar sina :fålar fem . Ljuvt är livsens vatten. Festligt blänka. himlens bloss, "Josua huldrik. hjälpe OSS”. i uti nyårsnatten. : MA : nt ; (OSCAR? "LE RTIN) Inte så Kömligt . State secret (stätshemlighet) + ;är | samnet på en film, söm är under " förberedelse i England, En skåde- spelare 'satt och läste sin roll på bussen "en: dag; rollhäftet : bar på framsidan filmens namn; — Förlåt, unge man, 'sa en äldre : Dassagerare, men en person i er «ställning borde inte Jäsa hemliga « statspapper så där öppet, . Skådespelaren förklarade saken dan förstå vad. de. två : -herrarn; plöts. ligt fick så roligt åt. s än förberedelserna f vidare att skåd Anita Ray en dag ringdes av, ina. nagern;' som; sar =. 3 Det är Jag visst inte, förklac? rade hor. Jag är pilot, ... + "RI . själva . verket har . hon sédan' länge cettifikat och hon har också » vuntilt. flygtävlingar.: +. - SRA Iohan på "Vreta hade (emkommen berättade hän om .re= "san och framhöll särskilt, hur dyrt det blir att anlita järnvägarna, Re=. sah, dit' kostade så och så mycket och så hemresan. därtill. 0 Jamen isulr löst tur, genmälde” någon. Dä gjord Ja, när ja for a En ung dam, som -brokade säll! skapa med:en ungimycket:snål' man kom en kväll alldeles uttröt-' tad. hem till sin mamina. och sa: — AA våd Jag är skit. Tänk" » Erik tog mej ut på en Promenad ” och "vi. gick timvis. Och till slut grälåde han när jag ville ta bus- sen tillbaka, För han tyckte det var för dyrt, mf . Flickans mamma greps”äv yres de, tog hatt och kappa. och lade hem till. den unge mannen, og! : Tack, snälla tant;: men inte. skulle tant ha gjort sig besvär med att komma i kväll. Det Kåde. soner, vilka anmälde; sig vil- ja använda, vin och spela man också ”niga för ny” och > om man: Sylvesternatten gick "| fylld ' flaska. vid tolvslaget på » därl kunna; få se sin: tillkom" som då kom upp spådde fram- tiden. Man skulle naturligtvis också rikta: blicken mot him- len. Det: gick dock inte an att göra denna: ceremoni innanför fönstret, ty bringade det en- dast ofärd. Folktron i samband med ny- årsfirandet var rikt utbredd fordomdags. Nyårsbrasan ha- de samma . betydelse som jul- brasan, Föllo glöderna utåt, så betydde det att någon skul- le ”flytta ut” under året men föllo ” de. sinåt så betydde det lika säkert att det:var. någon som. skulle flytta in”. På det sättet trodde man .sig kunna spå om: . födelse och död. Un: der det'första nyårsnyet skulle det gjorde man genom att gå. ut - vid årets första nymåne och niga för den, Man riktade blicken uppåt och så neg man tre: gånger,. graciöst, -ordent- ligt och högtidligt i ensamhe- ten och rabblade upp. ovan än- givaa hälsning, : Blåste det nyårsdagen östan- väder : så sadeg det. att havs- frun. ”körde upp” med sina Hästar och .då blev det dåligt bete: på sommaren, . Men var det. västanvind så blev det ett ' gott år. Om: åren ”frögo ihop” nyårsnatten : så skulle bägge åren bli lika fägnesamma,' och |, tre : gånger kring. huset). där. É och finge. s se, en isen, så skulle den «.chemsöka : den hemskt. nog. så långt föremål, som, .. man .. hade i . händerna första. gången man såg nyårs”, nyet; så långt skulle också. ir, net. bli det. följande året, Så många gånger som tuppen: gol i sträck under nyårsnatten, så många dagar skulle man en- ligt de gamlas tro få för kor- net: nästa År, Men, fingo" ö sen foder genom hästgrimman nyårsmorgonen - så , skulle. de bli;.så, stora. och - kraftiga att ”höken .räddes- dem” och -inte rådde på dem. Om er flicka satte, sig: framför en . vatten- nyårsnatten, så. skulle; hon]|. mände.. Detsamma skedde ock- så om. hon stillatigande befann big vid en korsväg: vid samma tidpunkt. .Det ansågs också att den förste ogifte mansper- son som, hon mötte nå nyåret skulle bli hennes friare, : Om himlen var röd nyårs- 1 . därförut, ss0 krig a. Stormädé det "skörden bli medel måttig, men sken solen klart så mage, Vilket det f; ö. lär vara också . andra : :dagar: på året. För "skull; , vill. säga. Det sades att..om: aftonstjär- nan gick. ned före nymånen på nyåret... så. skulle skörden, bli rik emedan ”herren, då... kom efter tjänaren och bad. honom bli. kvar i tjänsten”. Men gick aftonstjärnan, däremot, ,efter månen, då: blev, det året klent; ty då hette, det, att ”tjänaren "löpte, efter husbonden. och, bad få stanna ”kvar”.. Så. många ; prulna dagar. som det, blev un; der. nyårsnyet, så många da: gar skulle. det. nedmyllade ut sädsat behöva för "att gro. Men ”Snäbbt jägär" stormen. värk år som skyar över hav, knappt tändes, år;: din blida vår! så bleknar glansen av, Din sommarblomstring "är sin "kos, hav:täck för vad du: gav, -- ' "att. lägga på en Brav” endels.... liksom åren förut och vi lära Den: 5. dec, kl. enligt .de "astronomiska - beräk- om dets ,oci& endast. blev en ros FÄLPADARR AP ÄRAS PAL DASRA RAS Vi byta almanacka oss mer eller mindre 'mödo- samt: att' skriva" det nya året på brev (och' postanvisningar samt. växlar!). Men förr skul- le man desslikes också skriva det nya året på en vägg med krita för att komma ihåg det och ha' det i huvudet.vid dy- lika förrättningar. Kanske vo- re det något att ”ta efter”. fägnas nyårsafton för då blev maten ; dryg och - helst skulle hunden ha en bit bröd av var- dera råg, "korn och havre och det som har först åt upp kom att.lämna den. bästa avkast- ningen, : Men .det var fördom det, nu är det ”annat ljud i skällan”. och nu. är det andra makter som bestämma utveck" lingen och hälsa nyåret: på s sitt särskilda sätt eV Eljest firas nu för tiden det å ir Radiotelegrafist r '? santa. breven med +; hen, Coe care ANTWERPEN den: 23. de 12.50 skulle, ningarna, ön Socotro synas. som en smal strimma vid horisonten; Vi lämnade Colombo. på Ceylon den 30 nov, och hade haft 6 dygn i sjön" utan att någon gång. un- der tiden se land, Tydligen hade vi fått en liten skjuts framåt av strömmar, ty redan 12.25 kunde vi:i kikare se: konturerna av. ön. Två dygn senare" var vi fram- me, i Aden, där vi skulle burikra 550 : ton dieselolja: Vi fick : oljan direkt. från en engelsk tankbåt som låg till. ankars på redden. Vi lade oss jämnsides med eng- elsmannen, slangar kopplades över och. det hela var överstökat på några timmar, Ra | Bebyggelsen "i hamnområdet här > är den: mest ödsliga man kan tänka sig.: Si berg” sträcker sig ända fram till vattnet - och ' de få husen , som finns äro byggda på bergsslutt- genom Röda Havet; och två dygn nare lade 'vi till i Port Sudan, där vi skulle” lossa 400 ton styc- kegods; Port Sudan ligger ' som en: oas i ett kargt och bergigt landskap; + I "stadens . centrum finns + 'ett och annat ' ”riktigt” Rus. i övrigt är det mest halm- hyddor eller hugs byggda. av kor: rugerad plåt. vi gjorde där en titen utsikt ut till en liten in: dingsby någ- ra kilometer utanför staden; Vi lyckades efter många om och men få täg i en taxi, : den på: minde' om de gamla 'T-fordarna med hel- och halvfart, och. jag tror nästan att den inte- hade mer än en cylinder, åtminstone inte mer än en som fungerade! Bilen Hoppade fram längs en smal ökenväg. Snart voro vi framme vid: en liten -by: "och bi: 1en parkerade på det enda : tor- et som fanns. Vi klev ur bilen och tittade oss nyfikna omkring. Skottorp : som sänt. oss En rad reseskildringar från -. en :långfärd till Indien, fortsätter här de intres- > » då fram till oss och &ade på bru- Ön sson. . från Ra g nar en skildring av den långa resan Utanför varje hydda såg vi en mässa kvinnor. och barn och de var lika nyfikna på. -O88 som. si på dem,. Vi häde tagit kameror med oss och en av mina: kamra- ter gick fram till en"av; hyddor- na och skulle ta ett'kort Men EN "blev det. div. i .dem.; , Några av dem -rabblade upp en massa ord, knöt ”händerna' och gestikulerade vilt, det 'var "något. hös oss" söm inte "passade dem, så” mycket förstodo vi. En äldre kvinna kom Ni gärna ta "kort Jäså ten engelska: men först. betala”. : de höll ett sådant, f ligt oväsen, Vi var tydligen: inte de” "första ' besökarna som hade så underlig a äpparate; som, kar meror med sig, Vi samlade ihop några shilling och gav: dem och genast ” "fickevi' se. lite glådare ansiktsuttryck. ANÉ fler - och fler? sarnlades kring SS, mest kvinnor och barn, männen; vår att: tå här: mänga "plåtar” man ville, i På torget äg ett tjugotal. ka- meler och våd var då naturliga- re än att vi skulle göra en rid- tur. Det vär sådana där två- Puckliga, så: det. var ju ingen risk att man : Behövde trilla av: Jag gick fram till. en av kame- lertia och satte mig upp. i den naturliga” sadeln. Kamelen låg; så- det” var ju inga svårigheter ätt: komma upp, Problemet kord sedan, och det r att få kame- len att resa sig. Jag försökte med ätt ”smacka” och ”pojta” men det hjälpte. inte, Då "kom: én | "infödingarna fram ' och ' röt un ett par gånger. : ”Kamelen svarade med ett" hest brumman: de och innän jag visste ordet av satt -jag ett par meter "högre upp, ::Kamelen "började gå och det. ”rullade” fätt bra däruppe. Kaméler går ju passgång så det ad mö fallet lågan”. :och. är &t oc. mi: utsatt; i Att komma på fattighuset, var då i den tiden en svår prövning. Säkert ., påskyndade det: hennes död." Då något hjon blev. sjukt fingo de övriga hjonen sköta om det, Hur vården. blev, då de. fle? sta av hjonen ' själva var sjuka och "undernärda, förstår vi,” Nu var de övriga hjonen' allt annat än glada." över ' att - få Kitta i- bland sig; hon var ju en fruktad trollkvinna. | Ed « Då hon nu blev. di dssjulk Bön; därtill > underliga syner, som uppjagade; .ej . blott. henne , utan alla: inneboende. Hon tyckte sig se barn omkring . sig; som före- brående höjde , sina händer; mot henne " och, spottade på henne; Nu .gjo dé de: (övriga sitta - en hästryge. mter: en liten . rundtur kom vi, tillbaka till torget; kamelen lade sig ner på befallning: av. den infödingen som hade följt med och sedan var det bara att stiga avis ösnt Bilen hade. väntat: på oss hela tider.» Det ingick i priset, Det; var frampå: eftermiddagen" och; vi; åkte. tillbaka till båten.. Dagen därpå fick vi' en riktig solskensdag. : För :ovanlighetens skull "var: luften klar: och ren: Vad var. då. naturligare. än att vi tog tillfället ; i:akt. och. åkte ut till en badplats.; Det. här var vår sista chans till friluftsbad ; på ett-par månader, Snart skul "| dem under 407:e psalmen i 1695 års psalm- bok. Med rysning hörde alla hjo- nen de storslaget hemska” vers- erna av Lasse Lucidorr Om nu de kval, som de fördömda lida, vc på så mång år SN ände skulle a, som stjärnor "finns på "himla- . runden klar, . som löv och gräs på jorden varit . har, é så: vore den” en Ljuvlig. tröst för | anden .. att en äng de skulle slippa äv- : grundsbranden, Men Jämmör! « ack, då nyas : » plågan först, . när äs nå ment den vara atörst! fa attade något: av innebörden i Psalmen ' är nog. o- visst (hon.låg i dvåla), Naturen är armhärtig och ' behandlar oss Bättre än vi själva göra, Ehuru hon säg ut att dö varje minut, | dödskamp. Då ” tog en gubbe, som? förstod att trolleriet:hind- rade kropp ' och själ: att lämna varnåra : och ryckte" några strån ur: halmtaket och satte elå på ta, Nu blev "det ett ”ryaligt gny. Inte tordes. man ha ett så .ogud- aktigt lik i huset 'utider natten. Hon måste sättas; i jorden "sam- ma, kväll. En kista Sn inop 1 hast. ie vi vara upper sjömanskyrka..; + Det: är.& en: rätt stor "byggnad som: inrymmer fle- ra rum "med bordtennis,” biljard, en liten restaurang och en sliten utbyggnad. i form av ett kapell där. engelske sjömanspastorn; allt sont oftast. anordnar . gudstjänst. Till anläggningen hör även en tb idgård och där finns, en sim- bassäng . som står. i) direkt för- bindelse.: med Röda Havet, stannade. vi” nästan: hela dagen. På vägen tillbaka till båten' kun- de man se flera av sudannegrer- na ' påpälsade som mitt i vin- tern, Flera av dem hade skaffat sig ”” ulstrar i ;mödernaste" snitt, visserligen ganska slitna men dock riktiga ulstrar. Antagligen "hade" de bytt. sig. till: dem: från någon: båt. Där var, c:a 28 'gra- der varmt den dagen; så. vi gick ju, Klädda i, endast. skjorta och byxor, men för dem var det mitt i källaste vintern. Jag gick en liten: promenad längs stranden' senare. på efter- middagen och plockade rågra LE snäckör;' Män kan” hitta. de :mest på besynnerliga former | både snäckor och :koraller,.:.s> + Morgonen; därpå fortsatte. vi norrut.. Samma. kväll. vid. 8-tiden kunde mar se: ett mycket starkt har synts här, i: flera år: enligt vad en av styrmännen. säger, Den . brukar. kallas ”Den eviga 1 sjökorten över: denna del av Ri da Havet. ' . Följande: dag har, vi kommit in i en smalare. del av Röda Ha: vet som kallas -Suezviken, ; Här kan man samtidigt .se land på båda . sidor... Det. är. mest: stora böljande sanddynor; men här och var. - sträcker sig bergskedjorna ända. fram till kusterna, , Inte heller här kan. man se. någon grönska... > PAL styrbordisidan ce a T mil inåt landet kan man i kikare sé ett par särskilt. höga toppar £om är .' alldeles : platta längst; upp. -Det är Sinai berg,' som är något över 2.600 'meter höga, När man ser detta ogästvänliga landskap, kan man inte undgå att:tänka | tillbaka på vad man under ekol- är inte alls detsamma som ätt FR PPAPDARI APP DIDPEÄAAK ISS FARIT tiden fick läsa i bibliska histo- nyårsafton i Sverige, - -: rien. o om. Ioraels barns "vandring i "dessa trakter, : Suez and Suczkanalens södra: port, Vi: får « lägga 0sg till ankare strax söder om. Suez-där. ett tio- tal båtar redan ligger. och vän- tar på tu att få gå igenom kar nalen.: 2 Hfter:: ett: pår: timmars väntan : kommer lotsen- ömbord,' och efter ytterligare. nÅgrå tila mar. 'meddelar Ismalia . radio kanalradion..: turlistan i norrgående för fartyg: :samt -klock- slaget. när första båten” får "Pitta ankar.” Lotsen. får» befälet. över fartyget och manövrerar in det på plats i konvojen,” ; Två roddbåtar : med 5 man; i varje,” lade till "vid vår. sida, strax: innan vi gick, och” med av våra bommar och. vin- ; lyfts. de upp på däcket. Om vi skulle behöva ankra i ka- nallen — sätts " båtärna. i vattnet 'och den medföljande: besättning- en får ro i. land med trossar och dylikt och se till att förtöj- ningen blir riktigt gjord vid ka- nalstranden,', Vid sidan om detta hår . varje båtlag ett. litet: /ager av varor, och på sin fritid har el de upprättat” en liten affär ian- slutning till sina roddbåtar, Snart är vi framme i Port Said, . . Sommaren är slut, och vi snabba: omväxlingen. , från som- mar. , til ”vinter”. gör. att: man ständigt fryser innan man hun: nit acklimatisera -sig,: > I Port Said gör vi bara några timmars uppehåll, och; fortsätter därifrån. direkt til' Antwerpen. + Om + vi « får tur- med, vädret kommer, vi att fira julafton i Antwerpen,-.I skrivande stund ligger -vi, nämligen till ankars vid :.Scheldemynningen, :. endast nägra: timmars resa. från . Ant- werpen, Vi är omhöljda av tät dimma, och: får--ligga här . tills dimman lättat, det kan :'bli någ- ra timmar, men det kan också bli; ;fråga om dagar, . «=; ” Efter Antwerpen skall, vi g en liten avstickare in till. Ham- burg - och ett.par. dagar. senaFé kan :s vi 'åter,. efter , 4 månader; trampa: svensk. mark under föt- terna; Om vi, som sagt; får tur med vädret, kanske vi kan fira låg. hon i flera dagar till synes i. ängen. Då dog Kit-.| -parållellt detta, Kittå kom 1 jorden med tårna fria. Därför spökade hon också,” : I den ' kulna decemberkvällen körde en vagn med en enkel svart kista upp mot Ysby kyrka, Ur portar och fönster tittade ny- fikna ögon ut, men drog sig ry- sande tillbaka: igen, > ”Hut Nu kör de. "Tura-Kitta till jorden —" arma människa!” - vt Ej en blomma pryåde kistan. + Så anträdde hon, som en gång, varit en firad skönhet der' sista färden; Allt det goda hon gjort : va glömt nu, endast ' felstegen mindes man, I Vid "stenmuren & norra' sidan ' stod 1 skymhingen, några. män, Det var socknens .fattigvårdssty- . relse samt," "en åbo' Anders på hemmanet Reveln, Denne bruka- dg någon gång biträda klocka- ren ',' särskilt ' vid begravningar (församlingens : ordinarie . kantor Göran Settergren var dessutom död), Tysta: stodo ' männen, 'En-” dast' vindflöjelns, klagande ljud och suset 1 hågra . hjörkar. vid östra stenmuren hördes, ; Ingen ville. säga något, ty'en hemsk och .' dyster stämning låg över" dem, men : var och en tänkte desto .meral Anders ' hade . helst sett att han "sluppit: sjunga för . detta liket, men då. Carl Pehrs- sön skickat bud, så fick det. ske, Kommunalordf. ' Carl . Pehrsson hade sina tankar. Nu var hon då i likväl borta; — hon, som . berett... både . honom "och hans farbror Nils Mattisson så många Bekym- mer och ” obehag: -.: Hur många gånger. hade de ej "frågats , var- för ej "Ysby kunnat, stoppa, ofo- get i dalen. — hur hade det ej tisslats. och tasslats | hela hära- det; om. kviniior,. om 1 nattens mörker. sökt sig ned i dalen, Han : kände ; ätor, lättnad 'vid .tan- ken” på. att han aldrig, aldrig mera . skulle få. något att göra med Kitta, . Skjutsen; körde änd fram till muren, vid begravningarna an= nars tar man liket från ”landsvä- gen fram till grinden, men ingen ville bära Kitta — så "illa var hon. sedd av folket I orten, fick därför socknagubbarna lyf- ta kistan över muren. och, sätta. innan. gudstjänsten, « . skulle ; så prästen. kasta på henne, d "VB, jordfästa” henne,: Detta var” van- : ligt förr, i tiden. att fattiga män- : niskors begravning, ordnadeg .s&, t Tyst gingo a männen. hem," sista” om” Kitta i Såghusdalen, . skildras ; själva Jordfästningen, som ägde rum under stor till- slutning av .Bkådelystna. och som derliga kvinnas histori Varberg, som passerade Hor red strax före kl. 19 på tors dagen utsattes. för. stenkast- ning, varvid en. ytterruta på ett: kupéfönster, krossades. ; : .. Tåget hade just :passerat- bygdegården söder om: Hor- red och var på väg in på sta tionen då passagerarna, märk te att. ytterrutan på ett fön-. . ster. krossades. Vid närmare undersökning befanns , det att det..måste varit fråga. om en medelstor sten som slun- gats från vägen, som löper med .. järnvägen. Det är, ännu inte uppdagat vem . som har kastat. stenen men ' polis indersökning på- går, + es dr LAHOLMS, TbNING nd ortens eget. annons- och nybetsorgan, AA RA AT I FOI AS PAA SARA RA ARR PA RISLANSS RÅR RAL GIS PID IAANI SS var: den; sista akten i denna un- ne Kern 1 graven, på nästa söndag = iller ja fa . in i . heri, men dä. [ väl så durt. skulle. .det...bli :”dyrtid”: ; Det ningen; Man spanar förgäves e ef- tydkigen utéö på arbete: De: radå- éläsken . några. mil - inåt. land ipå | har” måst plöcka på oss tjocka AN ” sie ” a PSI RRD felt vår bra att äta ett äpple ny" | ter grönska, MILES i de upp sig, de visste hur vi ville | vår babordssida, Det lär vara en | kläder." Det -: : hjälper . inte hur Stonkastning mot Boråståg ” ;.- Onödig brådska, 'årsdagens morgon på fastande | - på .-kvällén fortsatte-vi upp|Ha' det, och sedan var det bara | oljekälla: som. brinner;: och elden | mycket mån än tar på sig, Den | invid Horred. : Tåget mot IBPAAA 7 PAA PRARKNAL PARES SSI SPAIN IS SA k a A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.