: Eredägen- 27: - januari 1950 , — PG 'KB har erinringar mot ' ”. ” äkta-make-beskattningen : . Det torde knappast vara något område av beskattningen, där.” meningarna varit så delade som ifråga om äkta makar, En lös- . : ning av probl efter sakkunnigas:linjer I förvisso icke - diskussionen på området att avstanna, Vad som gjort denna allt- 2. mera aktuell och brännande är det höga skattetrycket i förening "med pProgressiviteten vid den statliga beskattningen, . pd Detta framhåller länsstyrelsen i| knappast kunna påvisas. Däremot ? Fint: bestånd: av lärkträd på Hallandsås Det finns en oändlig Tiängd ' av lärkträdssorter, och det har visat sig, att det är så ytterst viktigt, att man får rätt Proveniens, d. v. s. härstamning, då man gör in Hallands Jän i sitt yttrande över lär det no anska påtagli, .sambeskattningssakkunnigas be-lden. mi ka F benäganhetaiéd Hos tänkande med: förslag till ändrade | den. gifta kvinnan "att åtaga sig N 1 örande ' besk in- | förvärvsarbete. = .: - . gen av äkta makar. De sakkunni-i rp 3 NH ga utgå vid sitt ställningstagande att i jorde. icke. kunna bestridas, från den i vår: ftning I för en ökning av vissa sådana ut- -Jedande ' principen, 'att de direkta | gifter som äro. att hänföra . « gkalterna ' skola : utgå efter. den M aro :a öra: till Planteringar. "= Får man "tag på riktig - art, som passar med" marken och klimatet, är det nämligen ingen fara för sjukdomar, och där lärk trädet vill sig väl är det ett stånd av Kurilelärk som ve- lat sig utmärkt. Tidigare = försökte man mest med europeisk lärk — det finns t. ex, stora Iirk- skogar i Skottland — och sibirisk lärk, som var något motståndskraftigare, men ändå "inte visade sig hålla för sjukdomsangreppen. De senaste tiotalen år har man nu gjort talrika försök med japansk Järk och kommit fram till en korsning mellan denna och europeiskt lärk- träd, som. verkar mycket 1o- vande, och som man tror skall vara okänslig för sjuk domarna. > Under kriget har .. Apropå kaffet, ” ”AT har föreslagit att svenska folket skall lära sig dricka te I stället för kaffe, Te är den mest Populära drycken bl. a i Eng- land och Ryssland framhålles det, Tidningen Metallarbetaren här med anledning av dessa funde- ringar lämnat följande skämt- samma förslag till propaganda- affisch: HÖGERMAN! Gör som Englands höga lorder: drick tet : . N LIBERALER! Gör som Manchester-liberalors na: drick te! pe skattskyldiges förmåga, att, betala karna blada de faostnader. MT | ovanligt tacksamt trädslag, Japa inte kunnat få frö från Gör a Polltbyränt årick tet äm mmundläsgande skäl för bi |VUtgifter i högre grad än den en- | Växer fort och för r sig | -åPan, så det har inte fun- r : FA Fä , om grundläggande. skäl för bi satustäende. Dispositionen ev fin | snällt själv. I Danmark hr nits nog med plantor, men| SOCIALDEMOKRATER! MEL HELIKOPTERN SOM :AMBULANS, Årets första ambvlan. såsom princip i vär skattelagstift- | ja mem, får för. sgmilj en I man gjort försök med ett)” U har man hunnit dra upp| Gör som regeringen säger: transport med helikopter skedde på torsdägen, då Ostermans heli ning: anföra de - sakkunniga - den | gen ogifte. Normalt bäva för l20-tal olika provenienser, | 'ärkplantor .-av denna: kors- | drick te! vo kopter från Storängen på Svartsjö: hämtade” en kvinna; fru Alica . Be akan en företas om ES makarna större sparsamhet: och'| Och man" Kar fu it, att det TING, cc SN ve Beträffande bondeförbundet : till BI B.Vid ankomsten till Lindarängen. ulans, som förde: fru Malm till sjukhuset. förtänksamhet för att - det hela äl saknas argument. Här gav man skall gå "ihop. - Dessa och andra lan ; Denna nya -lärkträdssort appellen detta utseender co ce en oerhörd skillnad mel- »äktenskap, Efter prövning av olika : ; i 5 å dem, . omtalar länsjäg-| har. även visat sig ha den oe na A före en buskattoine | fämiljebildningen, - föranleda. Tine | mästare Bele" Bergström I fördelen. att don går på Lör Drick mjöl VAREN OG - z a i 1 il) - 3 as a sa pg - - ' a efter I huvudsak 'samma grunder, styrelsen till :| Halland för M-; P.. Lärkträ-| tydligt :. magrare mark, än Drick mjölk orda ett såd; ing - som för närvarande gälla, främst tem, vari or Tsattn det bör inte stå i dalsänkorl! de arter man förut använt, : N Som rarvara : > genom ökning i skatte- : . Mg a s » SÅ sr : s SA vä med hänsyn "till, detta systems | bördan icke blir en följd av äk- foch - på. platser, där: det är|Det har: även visat 'sig, att någon skillnad mellan don sbelncigen : tenskaps ingående, > | fuktigssloft "och :växer upp!den trivs, på ljungmark och | japanska lärken och den eu- De sakkunniga föreslå, att fö I massor + av svampar, . utan värvsavdrag skall avse jämväl. in= det "skall. planteras på kul- "De. förslag, som” tidigare fram” att den har förmåga att krä lagts, rörande äkta makars". be- I ropeiska med undantag av, va. ljungen. betydligt fortare att kottarna på den japan- iksäkerheten ; : - år In a ha komst "av. jordbruksfastighet. Här- ; händer . - "skattning har gått än i skärpande Jor tastighet; . na Å : fe S "ar / - a Av obekant anledning har Hallands” tt fungera som'”för- :i | än i lindrande : riktning : alltefter | emot har länsstyrelsen intet att lar och S sluttningar. Fål fn andra träd. I Danmmark ka arten har k ottfjäll, som : k a de « synpunkter, som av: förslags= | erinra. "Det skall vidare tillämpas: | Falländsåsen .. på . Rössjö-|har man gjort stora: plante-|liksom sluter till, medan på ” sökskanin? vid. utformandet jav. en lokal : trafiksäkarhetsorganisa-,- tion, och” med. ledning”. av d ” fullständiga” organisationien.; över; hela landet;' Redan nu har man - A iv inera i id den s.k. faktiska samheskatt- ställarna ' givits > dominerände .in- | VY! Å ktiska. samheska "flytande. Det torde måhända icke | ningen, d.v.s. ifråga om hustrur, heller: mr” vara möjli i | som "biträda manneni dennes för-, fram till. en definitiv lösning av |Värvsverksamhet, ' Gift man, vars blemet. "Det" lär. nämli icke | hustru genom: att utföra. arbete i utan allvarliga olägenheter låta sig |Pågon av förvärvskällorna :'jord- holms ägor, finns t. ex. ett ovanligt Vackert .T0-årigt :be- DA Tingar av denna nya lärkart. För blotta ögat syns knappt den europeiska kottfjällen . : är utåtböjda, på som redan" bildats "överbyggnad 'av' ett 1; sno 0ta fan3somt rubricerar d an. ÖR. öra | bruk, ; rörelse, tjänst och tillfällig. Skånska Dagbladet (bf) 1edan= d föra | öv , dd ällig t en ledan ' också en npe k : än Ån os = pit för ändring, - som medför förvärvsverksamhet H bidragit : till. de art:kel om de nu pågående och - Man har ju: på: många: hål onékligen inte 'så ) OM=t "alltför. stort skattebortfall, > Lä i förvärvskällan; f ende valen i stort | föreslås 'skola. äga rätt åtnjuta ett n mycket skeptisk. 'attityi ingit na till rätta” med. NTF. bestrider] > styrelsen ' vill se ” det föreligg avdrag av i punch sn tt na. Höstonå fellmäktigeval tarvar mot :- trafiksäkerhetsorganisationen | Visserligen kostnaderna. för propa-! - a a nanvatande = - förhållanden fattning som” gäller" i råga” om” holt visst diskussion, enär de Iom= gandamateriel och den -utbildning; som 'centralt "kan: vara” erforderlig, men" därutöver "har. man inga me- del disponibla. ' Dä mot - trabiksäkerkotsorganisationen mer alt åstadkomma nära nog en revolution i storkommvynerha, skris ver tidningen: i t Vi. bör betänka att ungefär tro i rdedelar av ledamöterna: i fulls i ige" och. nämnder kommer alt | inna. Inför den. nya sordnin= i "kälnmer många av. våra gamla I bepröt ade kommunalmän av ål- | + | derseköl' att träda "tillbaka, Det är I | förståeligt. och. klokt att do gör . detta,; Vi>bör tacka. dom för deras kommunala insatser, Do har utan större åthävor fullgjort sina an= svaxsfulla +. åligganden,” Erfarenhet ] « | och klokhet :har' oftast präglat des I . |rås handlande, Och. de har med ' ; farbroderlig omsorg lett sina kom= = . - s | i i H I i I i I I I i I hustru med-egen arbetsinkomst, I är avsedda fall: skall enligt de" sakkunnhigas : förslag ' det :av hust- ; run: utförda arbetet åsättas sär skilt .. värde,-- vilket. emellertid. ej - |: " får överstiga en tredjedel. av . inko n godtagbar lösning: under: beaktan- " de”av vissa givna betingelser: Vad: de 'sakkunniga. anfört syn nsstyrelsen” icke. i alla delar helt rertygande,' Att. låta sådana skäl, im + inom -'socialvården ' föranlett. evnadskostnadsminimum för två äkta makar: än. f tående, :'vara normgivanr | för : beskattningen ”-torile |! ivändni ver- a u av förvärvsavi la" göra en" uppskattning i, pengar :. m | av; värdet "av: hustruns" arbete." Det har: befunnits 'ofrånkomligt. att: på= : lägga 'taxeringsnämnderna "denna uppskattning, De sakkunniga anse, - att nämnderna med 'sin i regel go- " da: kännedom". om "de: lokala; och "övervakning av. d: lägenhet; av. vikt; Ik muner, Vi "nutidsbarn” har: kan= :|ske tyckt att. de stundom bromsat : utvecklingen, De har sparat på de Må -I kommunala medlen, Men 'de:har — '. handlat i bästa mening — som om det varit deras 'eget, Landsbygdens . folk 'i "allmänhet" och bönderna i- > Vv oz synnerhet : har ju 'städse hållit på .. ”” principen att sparsamhet är en dygd +" ' Och den "läran står sig även t vår tid: trots allt, | +:I socialdemokratiska ' partiet är” det inte ovanligt att man stendom vidtar genomgripande föryngring ; JE styrelser och nimnder, fortsätter tidningen, Vr Man, föreger nämligen, att' "de: — + Mi gamla" . blivit ' förborgerligade — | och "det: anses vara ett fel, Och så i ersättes: dessa med några "”brus« nd hanar”,, som, tå småningom även ' ' blir. förborgerligade, Sådan är lie. vet, Na os . "När nomineringarna till kommu. näålvalen ' blir aktuella låt oss om - om, if lerna, "härmed + fått sig en ny uppgift ”tilldelad;' som ' I både fried "hänsyn till "sin" omfatt-- nirigv ch sakliga < innebörd; måste erbjuda :;stora .:s: i-I'styrelsen: ifråg derna" på, ett rätt sätt ku land: med detta. åliggande; ; en: kinesiska ommaunistflaggan vajar. nu i] ongkong och . kan "vv LL a.rses på ovanstående helt firska: bild,: som tagits underiden ,.; Pågående industrimässan i staden. Alla slags varor är represen= eräde”på denna kinesiska ”mässt: från” glasvaror till ja textilier. u ah «fö Av MÄRTA LEIJON - visningar: och rå må arbelsuppg fter. n skall” annars arbeta fullt: Åg:suty; som "om 'han'; upp ur sen: dröm ”Jag el." Jag: I om > Kort. . narierna. på" grund. av. den upp- IGEN "STOD ; det - pressen ; om ”att vi skulle ha en brist på 1,500 folkskollärare in | et; uttalades samtidigt ä att det. skulle: bli svårt. att. få' bra” elever till: semi- fiskaren: bar större möjligheter att personligen fostra sina-barn än ar= "betaren. . som " bara” träffar . dem morgnar . och :kvällar. Vidare "har lanthemmen ' bättre - utrymmen ' i hemmet.;.De har i' alla” händelser en egen'”gårdsplan där barn kän då inöm ' ; Landsbygdspartiet : bemö oss om att få fram de mest kv: ficerade . .och dem, com har fi; tronede i bygden — män och kvin= nor äldre som yngre — ty endast: det bästa är gott nog. Men vi skall inte förglömma, att vi framför allt måste : ha erfarna 'och kunn'ga : 2 Trafiken kommunalmän, 'som är vuxna alt luckrade: disciplinen” i 'skolan, leka utan risk för att komma med a : gger nn i: sm bemästra det nya zom kommer, ve a : ja | I dåliga gäng, Den lilla enrums- en. SAUNA | våningen åt bakgårdssidan i stöck- holmshuset "ger inte utrymme . åt barn: De får inte leka och 'bullra där, Ska de få någon frihet måste de ut på gatan. Inte ens gården är b - numera, : Stora ' backande lastbilar, som för varor. till -affä- rerna i huset, har :gjort att mo- dern inte ens vågar släppa barnen på gården för att leka. Ofta måste modern själv delta i förvärvsarbe- rsta” förvåningen 2266. I8ger :nog en liten, s ar om 4 sanning i det. där. Vi' har hört.de lagt sig, Fusar hon: intill moster. qastiska historierna från ”exer- och utbrister pelvis Stockholms folkskolor :'om/ hur eleverna Jever bus där, -:;o- Förra nmanträffade signaturen också 'med en folkskol- lärare. som -i många år arbetat. i Stockholm men då hade flyttat. ut till en enkel skola på en ö i skär- gården. Han förklarade att om han skulle "stannat kvar i stan längre : Kvinna :i 'misär es fick fulltröff på | fotbollstipset .' | i], : varför: blom-- nammas : höna så : dä "En bostonbo på tillfälligt besök i:-Dallas, "Texas; fick "huvudet i '. söm "slentrian: "med d kostnader kan . MUNCHEN, (TT — Reuter) ; Ett. sömmersketips' gav 206,067 goda västmark åt en 35-årig kvinn= .. =, lig flykting, som ensam med sin = vt be tet. Hur ska det då bli tid för barn- | nioårige son släpar sig fram i den Me ? so ET ÖNS så hade han "fått 'nervsammanbrott. uppfostran, hur ska föräldrarna lilla byn Hof nära bayerska grän- ” : "Här i :anser "länstrafik- 3 Ny. tyckte han att skolan på ön| kunna: göra något för att stävja | sen till östzonen och försörjer sig ' «vd ledaren att organisatiorien vär "var ett rent himmelrike. Visst ha-+ bysfrönas framfart? . 5 : H som köksa i ett flyktingläger. Hon var ensam 'om att ha en fullträff rå förra veckans fotbollstips i Bay- ern och - höstade därmed, in den . hittills högsta vinstsumman i det - tyska tipset, som bara har ett år på nacken. ' a H . Det är inte lätt. -., | de han: fler” klasser . men” inte så RAN "Det kan också hända att det hos ; många barn; Och här var det still” . samma barn från fiskare och bonde- | arbetarrörelsen ännu finns en liten i familjer 'som fått" lära -sig' hut och | kvarleva av- trots 'mot överäitteri reson :i "hemmet... .n vf och "envälde. Det har tyvärr också -& Han" ansåg" att. särskil ”arbetar- | funnits : mindre bra lärare även' i klassen saknade. intresse" för vad lde' gamla skol Rottingskol; folkskolan kunde ge barnen och han I var inte bara av godo. Och en far länssty: lö ri kunna”, kom- lopp. "Att NTF: ä att skolan inte är en plats där man | moödar. dem at Ha detta frågade sig hur det skulle komma | som gått i en sådan kan lätt för- lever i anarki. Aharkin är lika far« ca ss ”u att gå med de stora centralskolor- | ledas att säga till pojken: Stå på |lig. för skolan som det hänsyns- - med: hänsyn lösa enväldet, . dig du! Låt dem inte förtrycka dig i skolan så som far din blev för- tryckt! na på landsbygden, ifali klesserna där. komme att bli lika stora som i stan. I hans 'stockholmsskola ha- » Ska vi få en god skola i fram-' : ; i Vad jag : hittills har - - statsbidrag, :; Vad. jag fiden får man inte bara diskutera” ' sett av :stadskommittéernas sä't att : id mn (i samband] arbeta låter mig and Fd AN de han ungefär. halvannan miriut|. Det är inte > dags arbete att läroplaner ah . sa rvesen. Man | tompa ra 8" det. avgöras, : om] et: levande intresse" för :trafiksä- att. ägna' sig åt varje lärjunge per |klara upp det där. s måste tånd me | trafiksäkerheten, skall handhas av kerhetsfrågorna. Jag tror "också att tincre . Dätta gjorde att läraren |” Vi är ense om att våra barn be- jarbete mellan skola och hem, Vär= = - i . enstaka ”. det av framtidens skola hänger fak- . tiskt på den saken. Läraren som gör sitt bästa måste mötas av för- ståelse: Den lärare som inte gör sitt bästa bör föras över, till något annat yrke på ett smidigare sätt än nu men de övriga ska inte be- höva drivas till halvt vansinne av den anarki som råder på sina håll Och samtidigt måste vi arbeta för att våra barn får sådana hem och sådana förhållander under uppväxt- oc ären att det inte blir stadsgrän- : höver bra skolor -och bra lärare, Men det beror också på hemmen och 'samhället om det hela ska bli så lyckat som vi önskar. Vi vill ha bort förtryck och mannamån. Men vi måste få behålla god ord- ning i skolan. Både föräldrar och barn måste vara med om att bygga upp denna ordning. SS . : Det är inte bara de fina skol- husen, de förnämliga läroplanern och de förstklassigt utbildade lä- rarna som ger skolan des standard. rganisationen .- fullt .. utbyggd har nm viktig samhällsuppgift att fylla -", Trafiksäkerheten : har,” särskilt | under, de sista åren; med all, rätt skjutits fram i förgrunden som 'en samhällsfråga -: av: rang. ' Att till skapa betryggande säkerhet få ga" tor" och "vägar samt inympa trafik - vett hos allmänheten, är bokstav- ligen -en fråga ' av livsviktigt in? tresse. "Med den omfattning efter- krigstrafiken tagit, yppar” sig le” aldrig kunde få personlig kontakt med eleverna. Han betvivlade till och med värdet av de stora A- skolorna ifall det inte kunde vid- tas särskilda åtgärder för att ge föräldrar och lärare tid att bli be- kanta med varandra så att det kun- de bli samarbete mellan skola och hem. So fjor et " På landet känner folk varann ute i bygderna, Efter kommunsamman- slagningen ansåg han att dét skulle bli svårt för lärarna att få samma ; 0 tkligen” w viss överblick av trafiken, rea oc Den trafiksäkerhetskommitté, Som utsetts .i; Falkenberg Ye, än någon: av'de andra ' i omfattande tio r Almquist, man utsett out det. anser jag "Nils och Märta Nessim;samt "Sigvard . Bernadotte vi > demonstrerar en av sina Amerikamattor. +. cs" ställningen kommer att vi- sa - upp finner man den av Sigvard Bernadotte och dir. Nessim nykomponerade .”Ce .: I . slutet av januari flyger Sigvard Bernadotte' samt di- rektör "och fru Nessim till New-York för att i ett av e änet, personer, fortsätter = "andra:ssidan - har t "arbetsutskott, . och vara smycket. klokt;] aio'. farö t : och: "mång Or - ” ma . on . H ty stora kommitté. brak ar ofta gio : farömort ent självförvållade. stadens förnämsta varuhus lebrationsmattan . En Ber kontakt med lanthemmen som när | Utan ordning och arbetsro kan det | dernas busfrön som ger Jem, de ; ;ha -till. vana att. lita å; varandra, Med v ksa. mhet "och 'hänsynsta? " Öppna en stor svensk : matt- | nadottematta kommer även skolan var mitt i byn. aldrig bli goda resultat, Vi måste | första lektionerna i hyfs 2v- ; | och då blir det;inte så mycket eds vt an > säkerligen riskerna | utställning, den första i sitt |att överlämnas till president Allt det där är sådant som säker- !ha bort enväldet ur skolan men vi |nadsvishet, sön Tulipana- ; joo outrättat. : nm dbringas betydligt. NV. slag 'i Amerika, | >. I Truman, Na "> 8 ligen bör diskuteras. Men jag skull: e också ha bort busfazsnerna.| Det är lät att säga fulipan : i | SV; Ren ee VA "> Bland . de '400 'mattor-ut-I 70 sco "= vila frambålla att lantbrukaren och klart för barnen ro3 men." oe t . s i NT or - 4 fe Arad ak trAken Ar NYSSESETTTITITITSTTITTES råna docka Akuta a A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.