f avYYeYvYvvYYe YTV Y vv ee VYTEVEYY vrvvvevvY vrrevrvvvveYPv vv tevevevevevYevtvyYvveYYvYYVYFYRtYYYY YT YY ET R OP U VETT YR FYVVE TV GYIVYEFYVEVY TOR PRE vYrrvv revet revervevvvvyvYnYvYYvOVv SY vev Y FY FVT YEVOY YE REY ETYYY SPY VA Fredagen "27 januari 18 Sachsenh I5/! 000 människor återfår friheten genom upplösningen. av ” konéén-: - - Inga ' > trationslägren -" tionsläger existerar längre i Östtyskland, förklarade häromdagen östtyske propagandaministern Eisler vid en presskonferens, De fri- + givna fångarna överlåtas nu i östtyska regeringens händer. Hör = lända till en järnvä i i Berlins 8. några a av de frigivna västsektor. . ”. ÖSTER ET ÄR SNART "likgiltigt. var något. händer. Avgörande är | vad som sägs och beslutas. Är det 'OM: SUEZ. Av fil, dr. GUSTAF OLSSON ” säte i "Australiska "Stalsförbundets huvudstad Canberra. I "Australien har" man ju visat sig. särskilt mån indel med Indien. ”. något "viktigt. | blir det ö ickli- gen fråga om, " världspolitik, Be- tecknände för hur allt sammanflä- ” tats numera 'är att en av de främ- . sta”; punkterna på Colombokonfe- rensens dagordning -var ett före- drag av Bevin. om Europa just nu. Det: var nödvändigt. på - ett "möte, söm kallats samman för. att disku- tera den: kommunistiska faran. '' "Mötet i i det tropiska Ceylons hu- ”vudstad - vär :en:ren imperiekonfe- rens' eller ett samväldesmöte, som det nuniera heter: Mitt inne i mon- sunområdet "möttes britter, käna- dénsäre, ”nya-zeeländare,” ”australier och "folk: från de. nya di om förb . Utskottet ” får vida fullmakter. Det skall så långt samväldet sträc- ker sig samordna ekonomien öster om Suez, se till. att alla handels- och "investeringsmöjligheter -tillva- ratagas, mjuka upp restriktioner och underhålla en allmän 'goodwill;: Det skall” "om allt går väl bli en motsva= righet” till "den i Paris arbetände blem: med sina 430 tiljoer" män niskor och samväldet räcker inte till för den” ingats” :som behövs. Den nya' i Canberra har Ceylon,” Indiska : unionen och Pa>= kistan. "Man" rådplägade i :all' en= därför beordrats att ta kontakt med Washi .Det : betyder, att din? dräkt” och "gjorde inte” mycket vä- jerna, flyter ihop, och att det amé- sen 'av>sig.' Men. linjerna kl d ikanska hjälppr för Öst- . "Diskussionerna" räckte "en vecka från den. 9 till den 14 januari. Me- dan? debåtten pågick klarnade" det on också på ett annat håll. Det: -ameri- ” kanska” utrikesdepartementet ” gjor- asien breddås ut till en aktion om- fattande praktiskt taget hela Ori- : "fattiga efter. två världskrig och mottar själva hjälp, "Pet tar sig, 'Det et behövdes bara att talmännen fick litet. större rät- tigheter att leda debatten <= bl. 2. genom / att kunna medge uop till sex minuters repliker. från huvud= | talarna tan hänsyn till talarlistans nt » föratt r debatl skulle ; bli . "UHvfullare,” "konstaterar Vestmanlands Läns Tidning, ' De tre minuter som Udigare til I Jåtits Kar inte. gett möjlighet att utföra tankegång, men sex minuler ten "| visade sig räcka bra På det. viset F - slipper man forna remissdebatters karikatyr"av, en: diskussion, då det .i kunde dröja ett dygn mellan repli« | kerna” kring ett och samma ämne. Nu går det att klara av ett'cen= tralt avsnitt snabbt och livligt och för lyssnaren njutbart, Partiledar+ na” var, väl med i galoppen, och även andra. höll sig framme, ut- nyttjande den nya rätten att kasta in en treminutersreflex' on.utan: att förut ha deltagit i debatte: ; Blir fortsättningen lika 'b början lovar; så får. vi en vacker dag remissdebatter som allmänhe- ten både kan och vill Jyssna. på med behållnin - . | Spanjorerna eller , C entralamerika LÄ "äger". Columbus? : "MADRID (TT "Reuter: s: Ett ' väldigt" monument över - ” Christoffer: Columbus "skall av= täckas: i: Dominikanska re« "publikens: huvudstad Ciudad Trujillo i år och enligt en do=: » minikansk uppgift” skall den "store upptäcktsresandens kvar: Jevor. begravas vid monumen: ' tets fot Denna uppgift har lett till "ett häftigt meningsutbyle mellan spanska och sydameri-='". kansk tidningar ' 'om, frågan, ' var Christoffer Columbus verk= ”Ngen, Ligger begraven. :' De ' flesta ” "spanska åydamerikanska ' histöriker, anser, 'att vad 'som finns kvar. av Colum= bus vilar i hans. gravt Sevillas katedral, "Dominikanska. forskare hävdar'emellertid, méd instämman- riker, : att Columbus”: upptäcktes: '. 1877 . I” katedralen. i Ciudad Trujillo, De' bestrider! mot- ståndarnas, påstående, " att: det "här gjordes uttalanden som: visar, att Sveriges - isolerade: neutralitet inte ger sinnena ro, "skriver" Aftenp sten i en ledare" på måndagen: ”, "Vi förstår till en” "viss "grad. der bitterhet som ' ligger i statsminis= terns ord: Sverige har' aktivt in= tresserat sig för både' ett nordiskt försvarsförbund och: för en nordisk och ” förhåll. har : medfört att båda. strandat, i första hand därför att. Norge , inte : har ansett — sna. . intressen räck= ., ligt ..tillvaratagna i..de örslag som. framlagts, Men vi vill: gärna betona att. det..i Norges hållning inte ligger ' någon : ovilja mot det nordiska samarbetet. Det nordiska försvarsförbundet kunde emellertid inte ge vårt land: den. säkerhet vi ” efter: våra -erfarenheter måste 'för- söka ge det norska folket. Vi var. behövdes starkare. krafter; än. vad ett nordiskt” samarbete. kunde: ge för att trygga vår frihet och. fred, Vi förstår den bitterhet som. kän kömma "till uttryck mellan vänner men låt oss ömsesidigt minnas att det inte är bitterhet och axelryck= ningar som för oss vidare utan ett oförtröttat . arbete att finnanya krigshärjade "och avväpnade: Det-. $ ; Columbus. än - Aj i "Under den.". 'stora polit iska de- re, nämligen 'en sonson till: honom. batten " i" den svenska " iksdagen . dog: '1506 och atten begrovs Valladolid. Hans stoft - ' flyttades . "senare" | till ' Sevilla och 1540 fill katedralen i Santo. Dö- mingo, 'som: Ciudad" Trujillo hette då.: Den” fred som! undertecknades ' mållan "Frenkrike och Spanien 1795 +! gav en del av Haiti, där Santo Do- mingo/ ligger, till-Frankrike” och spanjorerna : beslöt. att: flytta' Co=-. lumbus' stoft. till Cuba." Detta gjor=" des. : 1796; .'1898 "överfördes sedan . stoftet” till "Sevilla" då: Spanien före 7 lorade” "Cuba efter” det ' spansk-" amerikanska: kriget, Från'spanskt håll" .understrykes : tt dessa för= " flyttningar är: omsorgsfullt doku- menterade och man anser: det yt- terst osannolikt att "fel grav skulle ha öppnats, då stoftet flyttades från : Santo Domi go: 179 Monsterf erfabrik H "oa MN invalider.. de av andra sydamerikanska histo=' i kvarlevor ” rör. sig .om;en' anhan Christoffer - YLIGEN -:UTKOM EN - BOK .med titeln ”Det hände i en Boken -är. skriven av den jämtländske författaren Per Nils- son=-Tannér, och :den är ti ägnaé landsbygdens ungdom, ,;: Boken är ingen roman. Det som : händer > iden har verkligen hänt "mitt ibland oss, 'men i en avsides "bygd, "bland : få. människor, i all stillhet”, som ' författaren skriver ' i förordet till. boken. ' Detta hindrar É inte, att. boken är lika lättläst och I lika”. spännande. som", en roman. ”Det hände i em by” är också be- rättelsen om en jämtländsk' bönd- pojke; som, blev: jo "rnalist :i Mal- mö .'men. ; vände : tillbaka till - sin jämtländska hembygd, blev förfat- tare, och 'rycktes med av den nya byandan därhemma, där,han' fann stimulerande - uppgifter och gjorde 7 insatser av betydelse : både på det ; materieila '” och kulturella området vav.sin) författargärning.. a raren och var för resten också chef för den en tid, ' tog En författare som är chef för ett industriföretag, det är allt en gan- ska ovanlig företeelse i. vårt land för "att inte säga i hela världen. Jag kan inte. erinrz mig mer: än en till, nämligen den norske dikta- ren Johan Falkberget, som är chef för gruvorna i Röros. När vi se- nare. sitter och pratar i 'biblioteket i Nilsson-Tannérs hem, får jag veta att det finns även andra berörings- punkter mellan honom och Johan Falkberget.-: --Nilsson-Tannér : är Falkbergets översättare här i lan- det, och under ockupationsåren åt- njöt den landsflyktige norske dilk- farm, en fristad hos gen svenske var jag ; med om att "starta och j Jag, 7 P. Nilsson-Tannér NY den frejdade fämtlandsförfttas ren " och ' : landsbygdsskildrares | - välbekant även för Ielrde + I Jas”, I läsekrets — presente I vas i denna artike! av sign Antonius, Bilderna föreställer överst it yr författaren - Per Nilsson-Tanner ' med fru och dotter i kaffehörnet $ bibliote- ket, i bakgrunden syns en del av Jämtlandsbiblioteket. Th. författaren och en byst av ho- nom ' Åtförd av konstnären Olof Ahlberg. -Underst . Tandsbyns bygdegård. ; oa: No . Idre husen inyagades upp. Det | bildades arbetarsmåbruk, Det kom upp affischer i: byn som kallade bönåerna till : sammanträden. De bildade föreningar. Ungdomen or- ganiserade ' sig också. tsåkarna försvann och det uppfördes mjölk- bryggor vid landsvägen. - En ny tid gjorde sitt inträde i byn.” ”Det torpargrå . försvann mer och mer, det .Junsigt tröga började röra på sig . snabbare, de dolskt stirrande fatta - började bli frankt tillgäng- ligt.” Det dröjde inte länge förrän Fe Nilsson-Tannér var med i det ny- ni T Per >. Nilsson-Tannér. har. nu .33 böcker. bakom sig, de flesta roma- ner och noveller. ' Just. nu håller han på med sitt största skönlitte- "bete, ” som börjat. i byn Först nöjde han sig med att tala och skriva, propagera och upp- muntra men snat tog han av sig I skjortärmarna och ' högg i själv fick öppnare ' ögon, det blygt ta- ” me Hå a NAME AR AVENY ARR Aboa Rn ÄRR RN An möjligheter. Där vägen. "slutar i en; i rära . arbete hittills, en romantrio-| Han startade en industri och. blev .de; veterligt, att” Amerikas Förenta |mien de är gamla i 'gåle i Orientén;]| återvändsgränd "bör vi söka en ån= Byn och människorna som :skild-] logi, ”Folket i Majvika”, som skall | dess chef under första åren. Den Slåter., isserligen - "inte; kom "att har; uppövat. handlag, vet att "skicka nan . väg, slutar / Aftenposten. | ras? i. ; boken är utan namn: och | skillra livet och människorna i enfär. . nu, .som förut nämnts, byns ne l kjälpa” Chiang: Kai-shelt på Formo- D ock kam fal - EnAg nd adress, 5 Men byn I "en 2 de jämtländsk by från” dess kolonise- | största, "Snart kom han underfund i ; sa” — den stor tropikön' utanför Ki . insats 'som för-' Millioners? v. "är beroende NE Tr 2 en, ett - mil ring fram HIL vår Nn Zmlingslokal:. Så föddes rankea i +: nå, söm I så mångt 'och mycket på- | medlare; Det "är "påfallande," hur | Det: behövs ett jättearbete” för att. & nordost; om Östersund, ' och ' ”skri- Pe Nilso i [på en bygdegård / Nilsson-Tehnér sd minner 'om' Ceylon. —' men skulle Colombokonterensen i. alla! yttre mödern teknik. och "moderna koms +. position han nu 'intar i svensk lit-| Samlade. omkring . sig några av "sätta alla” klutar. till för att” stödja former smidigt anslöt sig till ”Prit="rmunikationer'' ska:" kunna" minska - teratur har . ingalunda: varit lätt. Hede bästa vafdomar: Hur de lyc- . "och hjälpa Japan, Korea, Filippiner-| tiska förhandlingstraditioner, : Det så Pr db då Han” föddes och - More i oh nu är greja til AR In. CC Jag komi till .Tandsbyn me: småbrukarhem . i ' Lockne socken - na och Ostindien' i händelse av ett r inte heller utan betydelse; att de I get från: Östersund; Det var vid inte långt från Tandsbyn. Födel- det och som har den -värdefullaste . : kommunistiskt ånlopp. SåT fnöts örientaliska delegaterna med Nehru; &' den. tiden på året, då dagen är som | sebyn. heter för resten Tand.: Det |konstsamling " någon bygdegård spetsen ” är väl insatta i brittisk | Indien "kanske 500-; miljonéersstrec= ilket i "Jämtland : betyder vår en. mycket fattig by på den |äger, är en, för lång historia at 2 raxis. Det är ett värdefullt | ket — Ostindien har fedan'nu, 80 är mycket kort... Alltså var | tiden, - Den bestod av omkring 450 här: berätta .i-detalj. Men det - 7, mörkt; fastän det" ingalunda själar. Alla". gårdarna "i byn varjfinns beskrivet i boken ”Det härde T miljoner, Kina alla hemsökelser i var sent, på dagen.” F det kompakta | småbruk, . vilkas forna skogar nu i en by”. : Där berättas också om Mycket missförstånd kan: undvi- | till trots. ;ågt räknat 450 miljoner. f mörkret högt över. : byn lyste tre|ägdes av, bolagen, . Bönderna kun- hur fet gick till när byn fick ga- | kas? " tack vare den plattform för | Nippon kippar efter tuft; Den vVäs- de kö N är då i ! bokstäver, i eldskrift: TIA: . Jag| dei nte leva. av sina jordbruk GR eningen byg ade en Fyedegårdsförs 2 rådvläsni s1d. - ländsk dc hö Je mak. | > gade öpare” — mest mar] nads= "| fågade , Per ; Nilsson-Tannér, om måste köra i skogarna om vintrar- ygata mi . SEN vE, SOM det utgör. teknikens. mak « gyckt le I mötte: "mi ä na... De. arbetade och slet: året) belysning och allt och överlämnade s ordna med: sen' särskild: bärstol för Men: ”Probiermien är. oerhörda. Co- ter ställes' ansikte mat a ”ansikte' med '' "; gycklare, fer. i dör! er runt, bittida och sent, men ändå | till samhället, när bybona frivilligt - att "den. frötte brittiske 'utrikesr mbokönferensen var inget möte i ofantliga problem: Men de kan inte. Hårresande detaljer åycks hi <= De är initialerna till'nami et gick det för dem som för huvud-| hjälptes åt att fylla igen. en stin- " nistern! "skulle, slippa” gå. upp! ör | mönsiinen. Det dröjer några måna- | lösgöra sig. Det är. fel att. tro; att blotta sig, och det brottsliga före- I på byns 'största industri, Tandsbyns | Personen i Vilhelm "Mobergs : Ut- kande: avstjälpningsbplats mitt i s träpporna till 'könferenssalen i.se- | der innan' dess "svarta molnbankar | Asien genom frihetsrörelserna, dis> . taget skuggas nu till olika länders i Industri Aktiebolag: Den fabriken vandrarna, ' de blev fattigare och bm och dn berättas också om natshuset.. Men där, kvicknade' han skockar” sig över ön, men” delega-' tanserat sig från" Västerlandet .Det huvudstäder, Så mycket tycks vara fattigare, » Nilssor -Tannér var, själv ygdegårdsföreningen löst frå- » å trett "att, organisationen h med och körde! i skogarna :i sin|8an om att sprida god konst bland till; Han” höll ett uppmärksammat terna "Colombo kan inte ha und-|har vis va ” verket. aldrig” varit : " utret$ alt, organisa! a som ar, ungdom. "Han -minns ' särskilt 1921. befolkningen. s föredrag .om Europa och släppte ut att känna sig slagna "till slant | närmare. Det' ligger snart i'vi Ids=' leveransen, av mäns liga monster; Churchill har några” När fadern och bröderna kom hem ' Det är gunås inte alltför vanligt I nyheten att Tyskland skulle kom- under, morisunernas nycker och "de bildens centrui "Varje mällvådsé på, sitt program förfogar över: en” sina levnadsregler för. de efter slutad körning på våren och i vårt land att söner. av folket, som H ma: med. "vid; Europarådets' näst: indiska illi JE hä å 1 ” H ti rängd ””filaler” sorå. sörjer för 2”. kanska tidsk ft For al dem fick sluträkningen visade. det sig | nått berömmelse som författare el- | , Pp nästa ; mi ionernas ängs an- om gång ärnér n' bli en intarnatias tevering eller regelrätt ”inköp” H skriften : Fortune. "I dem att inkomsterna knappt räckte till | ler: konstnärer, återvänder till sin I möte. Han var'också verksam iku- det: blir en god eller dålig mönsun. nell angelägenhet.” " barn;: i det sistnöranda ' fallet rör I ingår, att man aldrig. skåll' infinna för betalning av provianten: "| födelsebygd och engagerar sig ir | > lisserna 'och det påstås; att han Ige- ]- fö Å RA - det mest barn! av, mycket fattiga sig på sitt arbetsrum före. halv" Den . unge -Per var inte. riktigt i dess problem och vid sidan av si- i kats' få bukt med: den "bésvärll ga och barnrika: familjer. "De. bekla si tolv på ' förmiddagen och att man , som de andra pojkarna i byn, Han j na konstnärliga Prestationer även Käshmirkonflikten ' mellan | Indien gansvärda barn som . råkar i orga-' skall ”:4a en ”ordentlig 'vila” mellan "hade: en ovana att vid alla möjliga gör a RN bygdens materiella t och Pakistan. Men mötets central. ti åld. utsättes. för olik lunch "och: middag... ”Tro inte att och omöjliga tillfällen hänga näsan ulturella förkovran. Det van-. I a central- nisationens. vål s föl 2 | ni för" den skull uträttar, mindre över en bok... Detta "bidrog. inte till | ligaste är att de glömmer bort sin ; w - figur var från begynnelsen och blev: s - operativa ingrepp, "vilka företas äv arbete”; "säger. - Churchill; ;”Ni att höja hans anseende i bygden. hembygd, tycker att förhållandena I hela tiden: Delhiregeringens ståtli-' ialister och å 1 sön a i stället att kunna "arbeta: Så ch det Dlev inte bättre när han |dör är NEN småfuttiga för dem [ - månd - kt «eller .andra musk : örjade skriva dikter och Ner | att syssla med; Dett ge. ' premiärminister ' Jawaharlal ningar i ansikts a Ez börj och noveller a är en fel: i ” Nehru, Det var hans linj e, som "lers växt, så att: 'offren "efter "några mera” NI får två dagar, "eller åt-. ;.. Jämtlands Tidning. Den där Så mycket mer tacksamma" har vi | pj , seg- "år får ett alldeles fruktansvärt van- minstone ” en och. en. halv i stället ' skrivklådan bröt ut på allvår re-|därför anledning att vara. mot. de i rad On i ställt. utseende ”Monsterfabrikens" för en:" När kriget började måste dan när han var 15, år, berättade )få . som -har förmånen att se det' r "Den brännande” frågan" öm: fred FR ol cksaliga. pros lukter" säljas se dan" jag ofta av ren iiödvändighet sova han, . Han. var jordbruksarbetare | Stora även i dne lilla uppgiften, i med" Japan kunde ingen 'komma y folk, eller. gycklare,' som på dagen för att kunna arbeta 'sent ; Och > skogsarbetare” "då. ' Detta höll|. Om några dagar reser Per Nils- N tillrätta med, int Nehru. "D On 2 are på , natten. '..Men. man bör "alltid i han på -med tills han fyllt 19 år. sön-Tannér'. ut..på en föredrags- - H ill , inte. ens Nel en sova en "stund: under dägeri också i å gav han. sig journalistiken i turné i SLU:s. och "Bygdegårdar, : har hänskjutits' till ett ambassadör- för: satt” vara i bästa form på kväle våld. hamnade. först på:Jämtlands | Riksförbunds” regi, "Han kommer i =” mid i utskott i London, där alla domini- . P len "när man med sin” hustra' och er mn en 3 Malmö, Men det handlas I fr just om det som be- ons är: företrädda. Kinas inre. för- | tiska, priser + öpp, sina vänner ” sätter . äg - nedtill : utan. fört rnalist hän” skulle” bli by oken ”Det hände i en dala oa 7 dollar: F ; an: författare. + Han lämnade: tid- "Han kallar v sitt föredra, s middagen. Ett. gott mål "med. ett ningsmannabanan . och levde "som : : goda. viljan? = Överall i men stillsamt, Storbritannien" har ju vin: och sedan lite konjak, det fri skriftställare. i 'Malmi landet går. 1 ne tå redan”. följt”. "Indiens och” "Pakistans | Liifopa Yroligtvis Utgöres äv Nea. let stora ' ögonblicket : under ; —1927. : piskor « och äntar: få a Häger s - s; än; oxeripal an. erkänna” de röda re pel och Marseille i reåp.: Italien och H < Han länstade-h ill sor " sällan 7 de sval "Men man kå DE! + andra .medlemmar av Frankrike Enlig! den: citerade ti - fattig HE ngtade. hem. SNI förbi. man "försök som flyger samväldet väntas snart komma ef- i han .'och häns ; hustru a hembygd, och en dag | bröt "i fället i flyk ser Inte fånga till- ter, Viktigast" var emellertid, hur (idag steg upp still” fräkost.: PAN Upp'och reste hem. det sällan näset och" därför händer « man skulle ställa sig till kommu- = Du stora tid, utbrast Churchill, ; Per Nilsson-Tannér stog lång-|- Att inte bi åå | R. til Au= : de senaste 40 åreh har min "samt ret på nytt i sin hembygd. an Varan så och klaga. över nistpropagandan i stort öch Komin-'| jag vid-två eller. tr Han skrev, gav ut böcker, .vann 'en' at allting inte är som det skall forms alla mullvadsgångar. Det var rsökt |'frukostera Hille" litterär .pristävling, blev uppmräk- för att fen I stälelt hugga i själv här Nehru vann 0 R . Smmar. jfr, sig. och. bygade. sig. per "dn det bättre, det är vad ce 2 a H - Det nya Indien är inte "pacifis-! .genhet genol t "acceptera: ett pris > allte a om i G vända byn, där. han Jan dsbyg dens ungdo vill säga | tiskt i den meningen att man ned. uPå 200, 000-300 000 Tire pr barn... | rade vårt äktenskap lidit haveri i "och konstverk och en by, sö han Och i sina föredr. om med sin bok - - . söm han ag. H rustat. Det läggs faktiskt ner mer > N l ;. varit. med om att väcka" ur sin Föredragsturnén start; I pengar på det militära än på eng- a Jas hadde fått eri insekt il " förnissasömn, januari i "Skaraborgs län. Stan i tid men: Syd ; no! i örat, å' "måste gå te doktorn; å 3 Sr en början hör han sig dock Halland. Älvsborgs län, Bohuslän, aAa ES dokto: ; anför. bygemenskapen, : Han ha- åne, Bleki - br da att stå Ki ma | "En fiksdagsman gjorde -Spol NS ji fel men” han|, de en: känsla" av att han var Kon bergs, Kalmar och Jönkör ings la : emot är "enligt Nehrus mening att ' "dagen succé i riksdagen med. föl- | inte ett kn ; SN Men ja -sa| hövlig i byn, "betraktades som så- samt Östergötland. : pings Jan H attackera fattigdomen i den stim: jandeé replik” vr en: ;kvinnlig. kol- ja "had dö dt förs ja mä,; för) dan, därfor att han inte arbetade ER "Antonius H mande orientaliska folkvärlden, De "1 legat. . Ne skuHe spola tvärs gena bh han; fönart alt. d IR Menl han merktej, H ABER "3 Så Vv m huvet! a et hände något -i : andra på mötet gjorde inga mer imOm i talarinnan "äggér handen Det byggdes en smedja, - snickar- | bo vägande vändningar och så blev Stockholmsd 1 Im h h på hjärtat, 'så måste hör erkänna Har - r det för min gamle el verkstac ; det blev en. handelsbod; : det beslutat, art ett. särskilt sam- | FE bakom ärar idén. He ses FA de sd att hon rör sig -på en? ca dett bageri, ett kafé. Det byggdes eg geringen öm 'än- H väldeutskott . skall tillsättas med Järnri na flugplatk AVR. AL NL 2 — Dåligt. ' Han är iMnimera bara villor. byns Sldsta hus byggdes om slag med 50,000 kr för beviljande : ve Så ya rea me oa a . a - ” : 4 en skugga av sig själv. märil försågs med c--tralvärme och av lån. till: :hantvérkari i : : oc SBR 5 sjä AT å vatten och avi ; företaga e inom Jä - e och små: I sr Pt tlenans : bot äne > LAHOLMS TIDNING UTGIVE H / i is sn tr kv H 0 S . MR LLA . : MM t e at i + . H : N- : ia amrssAnnsns y : ix Lb - Ma AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.