JT nn T TY YYYYYYSYYYYFYF FY vr VY RvR rv FY rr a ob : + Dagens i harar xx . "Solen går upp. kl. 6.46 och ned kl. 18. 015 os Morgondagens: namn. SS EDVIN: nd "Böle går upp kl. 6.43 och att varje man” och .kvihna, : vard saga vi läst och besinna, a var "endast som en av oss. - 'Tågmästare Blidh i i istertälje här Rae horn i sidan; still resånde damer Den kvinnliga .genomsnittsres Inären tycks vara mj Inär« hon Hon reser sig upp, tar ner en res- i - väska. från: hyllan. Öppnar denna U och tar fram en portmonnä.' Öpp- » nar” denna” och söker" efter. biljet- ten... ”som' sen inte "sällan åter finns i en: klänningsficka, ;- Damerna vill också gärna tro att ftågmästaren och -. konduktören är 4 "levande tågtidtabeller och. blir: för- vånade över att de måste slå isi- ha tabeller. då de skall -lämna: be- gärda upplysningar på 'ankomstti der: och -anslutningståg. = - "var tjugotredje dagsiro För en tid sedan var det'ern dam i en ändraklasskupé som frågade mig om tre olika tider och om: två anslutningståg.:: Hon :satt med: en lapp i handen och tycktes kontrol= s lera mina” uppgifter. -.:-> — Tänk "då hår gubben skrivit : alldeles " rätt.” på lappen, sa hon äl rppenbårligen förvånad "när. jag lämnat den sista upplysningen "och. det visade sig” att makens anteck=' släpptheten" florera "bland : de -tidi- 3 hämmande ilitära' pkrift- ställarna; heter det i' Sv: D, Häm- hHingskomplex? ' Eller: vad sägs om fölfande orädda :offentliggörande:av ra ”inforinationer,: "hämtäåd ur | . en. försk' och fullt allvarlig ”artille- "4 0 ristiek redogörelse för ” ”Pideng bes tydelse för striden”.: ',. "”Problemet vid strid är alltså att undvika egna. förluster men tillfo- ga fienden stora sådäna. > "> : Elder användes. : för att åstad- + komma förluster hos och sykiskt påverka fienden”, — " : N Är det inte litet väl Tättsinnigt att tala om sådant? "Att spionfäran inte är över: visar ju inte minst - Fuchs- Skandalen i England I Nytt från Lund | . äm en av Lunds mest kända | pro- fessorer och läkare kom en dag en Yng kandidat för att bli undersökt för någon krämpa, När besiktnin- Ben var färdig och ett fecept skriv : vits, sade professorn: »: vin A och a så olir det att avstå från” Kandidaten Såg £' bekymrad ut. I dörren vände .han sig vm och frå- gade: — Ku nde ja ag in undantag för nästa: då ska jag gifta : —" Nå jä, det sig, medgav kant kansk Kandidaten sken: de samt avtågade, När . professorn. det för att ropa in " fick kandidaten: till förvåning en sista förman; oo Gift' sig inte Ö daten.., v stack ut ”huvu- dr Patient. nn ande , t i ko Många” olyckor inträf; då barn plötsligt Springr. över körbanan mitt fram. för ett fordon : eller. oför. . modat: ”köminer”: "framra- : sande” bakord "e om! står. Parkeraty., — . Sk ylda ; barnen ) 1 Den SE och | hade avlidit 1931; ar Sydsvenska IONING - KÖPINGE MEJERI... > (Forts, fr. föreg. sida.) brutet: i trettiofem år, erhöll '|hon genom ' styrelsens försorg i Patriotiska sällskapets för- tjänstmedalj, för att: hon ”på ett. oförvitligt sätt skött sina åligganden”. Vt En annan återförsäljare £ för Köpinge mejeri var Fr, Matts- sons mjölkaffär i Östertullsga- tan, Den 30 april 1932 övertog mejeriföreningen själv nämnda affär och anställde affärsbiträ. det fröken Annie Linder som dess föreståndarinna. Det nya försäljningsstället kallades "Östra mjölkaffären”, ”Frontmännen i Iäning. och förvaltning, - Föreningens förste ord: ran- de, kassör och sekreterare N. P. Bengtsson var en man med ett. vaket "och klart. intellekt, Före de flesta i "orten hade han insett betydelsen äv en produ- centsammanslutning, : som kun- de bringa reda i jordbrukarnas I på tämligen lösa boliner orga. niserade" avsättning för” mjöl- ken. Hans entusiasm för saken smittade... -Yrkesbröderna,:. och mycket tack vare hans förmå- ga att rycka med sig de -reser- verade och tvehågsna kom för. eningen till stånd, IN NP, Bengtsson efterträddes i styrelsen av Edvin. Ericson, Lilla Tjärby, med ' Vernér | An dersson, : Köpinge," som vice ordförande. :- Den :31 december 1919 avgick Ericson,' och: Ver. ner Andersson trädde 1 hans ställe, tills - han på dagen fem sår senare lämnade ordförande- + klubban och kassörsposten- till Edvin ' Ericson. Den. .5 april 1932 valdes' Einar Pålsson; Re- : stad, till ordförande” och 'Ver- ner : Andersson :'till' "kassör. Pålsson : kvarstår alltjämt som ordförände "+ - styrelsen, men Andersson trädde tillbaka som kassör den' 31 december 1934, då nämnda uppdrag överläm- nades till Julius Jönsson, Bonn arps "kvarn, som vid 'samma tillfälle ”valdeg. till” vice "ordf. sistnämnda” befattningen överlämnade ' Jönsson följande ill" Gottfrid' Bönn: py Men nstgöl - Den" tekniska” ledningen” vid starten anförtroddes (H.P, Berggren, som” förestod .meje” riet; till sin "död den 2 avgusti 1934;" "hans" maka" och mång- åriga ”medarbeterska fru Nelly En” duglig meieriman "sparade" han ingen 4 möda”. för att åt. sitt: företag | 3 skåpa ett gott renommé, : Den 10 augusti 1934' antogs den avlidnes son, Harry Berg" | gren, till föreståndare fö r me- Nittonhundratalet kan man med, skäl kalla föreningslivets århundrade; -: Köpingeförening- er bar noga övervägt sitt steg, innan den enrollerat sig i nya föreningsbildningar. För att ra- tionell" organisera. smörexpor- ten till Producenternas from- ma kom på sin tid Sydsvenska smörexportföreningen. i Malmö tlil stånd, "och Köpinge anslöt sig till denna 1915. År efter år sände man ombud till dess års- möten, ' År 1923 knöt mejeri- föreningen kontakt med Sven- ska mjölkintressenterg upplys- ningsbyrå. -: (Och 1927 vanns medlemskap" i den "då nybilda- de '- Södra ” Hallands mjölkbe- dömningsförening i akt och mening att rationalisera mjölk provningarna 'i: mejerierna, en tanke som emellertid blev. sy- 'stematiskt genomförd först se- dan nämnda sammanslutning upplösts och efterträtts; av Hallands . och södra "Älvsborgs Jläns' mjölkbedömningsförening: för vilket skedde 1935. Främst satt ordna smörexporten från Västkusten till England bilda- des 1930: Mejeriernas' central- förening, gom trod ig kun- > erbjudå : ättre! ”prisdr än gmörexport före” ningen, "Köpinge var ingalunda ointresserad av detta perspek” tiv och anslöt sig, sedan man fuhderat en smula på saken, till. "den nybildade" korporatio- nen, "men stod med 'ena benet kvar i' den gamla, Det visade 1 kent. sig också behövligt, ty 1932 trådde -Mejeriernas oentralför- : Tgjorts kr' 154, 010.” insättarekontö vid. årets bör. Båstad Båstads sparbank | redovisar - för år 1949 en Vinst -med kr 10,855:12,' var- av - sedan kr 5,000 använts för nedskrivning å aktier å- terstår 5,855:12 kr, som sty-: relsen '” föreslår ” disponeras att till sparfrämjande ända- mål avsättes kr 400 och till allmännyttiga. ändamål 115: 12 kr samt att återstoden kr 5,300 :tillföres reservfonden: Denna uppgår: därefter : till kr. > 439,597,. - motsvarande 6,81 '' proc, - av : insättarnas” slut. Under året -hår på olika insättarräkningar insatts kr 1,385,862 '. och . uttagits " kr 1,074,405.:" Insättarnas :till- godohavande" "vid årets bör- jän utgjorde" 5,989,028 och I vid : årets slut.6,451,971. "I här insättarna' gött- ” Antatet' räntor 7: jan: utgjorde 3,396, och vid årets :" slut.;'3,489, ” va barnsparräkning delbehållningen utgjorde 1,849.22 kr. Till ny födda barn inom Båstads kö. ping har under året utdelats 36 motböcker med ett gåvo-7 belopp. 'å kr:3 och till skol-; barn 49 böcker med kr 5, Be. "| loppet :å. utestående lån "var. vid: årsskiftet ki. 582671. Lånens ' antal var: 758.' komster : och utgifter bal å! kr 205,712 och: tillgångar! 0. skulder å kr 6, 897, 781. I tur. avg. huvudmän äro hre Rud. Bengtsson, ' H.: Nilsson, Gus- taf : Berg och Ragnar Iilje-" berg '. samt 'styrelseledamö-" ter. hrr Oscar Hjorth, Knut Johansson och ; Elof Jöns=" HELA F OLKET. HU CIVILFÖRSVARET ening i i likvidation och överlä t sin" verksamhet till :Västsven-r- ska” mejeriérnas M : centralför: bund.. "inbjudan. till med: i lemskap ; ställde : föreningen" på. framti- den, "I stället "återknötgs fullt . och 'Felt de gamla förbindelser-"" na med exportföreningen i i Mal. mö..' Men centralförbundet vann - snabbt : terräng; och ; 1934 ir gick "även Köpinge: som. med.” lem i detsamma, varefter samt. ..« liga mejerier i Höks härad tin-| hörde, förbundet, "Övergång till | Halmstads | ; ortens debate RE under ' debatt. På "föreningsstämman den 14 december 1948 upptogs för. ! eningens framtida ställning 'in- | om - mejeriorganisationen till: debatt på basis av. ett styrelse- uttalande,: vari. framhölls, att. blivit aktuellt ur spörsmålet flera fynpunkter: den" tenderar '. år, beroende på att det råder och synes”. komima'' att råda: brist på arbetskraft för ladu- gårdsskötsel . och ' mjölkning. Prissättningen' på mejeripr: dukter stimulerar icke ' till ö ning äv denna produktionsgren inom jordbruket.” poere -'Sedan frågan "ingående dä . kuterats ”. På: stämman, beslöts enhälligt uppdraga.-åt styrel sen att utreda frågan om ;för- tningéns' uppgående . nämnda mejerisammanslut- ning. -Under 1949 verkställdes den ', "beslutade ' utredningen, Halmstadsortens".. ning hade erbjudit Köpinge in- träde .mot en summa av 162.000 kronor med :försäkran därefter om fullständigt samma rättig. ;. heter "i 'halmstadsföreningen , som andra; medlemmar, ria per ” konto ” I sistnämnda. organ” 1 nyss-! meéjeriföre- - IT Vä blick- punkten 750, 000 kronor Ås statsrådet gen Andersson :- ha till, statens Ppropa- ganda i ekonomiska frågor. Det är intressant ”att konstatera hur lätt ] det tycks vara att få fram Pengar ' till sådana baker, medan 'man bara ger ett bleklagt nej fill andra be- tydligt nödvändigare anslagsäskan- den; framhåller: ”Expressen”, > - "Man kan hysa. mycket stora twiI- vel på värdét av denna statliga pro-" ' pagandäa, Tyvärr går- det inte' att mäta verkan 'av den; men inte fö. refaller-. den vara. över sig stor. > Just med anledning av finansmi- ' ”nister « gocölds tidigare”. benhårda '; sbör riksdagen 2 honom till inötes även på denna punkt; där hr Sköld lus- "tigt .nog inte hävdat sitt sparsam- hetenit, och alltså avslå r en Poli. tiskt .ogenomförbar?: frågar. Gun? nar Ohlsson i tidhingen Västerbyg- den: (bl) i en sakligt skarp: polimik . mot folkpartiets ”nye” jordbruksex- . ert professor - Hugo Osvald, vilken ; som. bekant vill. öka. oljeväxtodlin- och: "slaktdjursuppfödningen duktionen.; Smöret, vill: hr: Osvald ersätta med margarin framställt av råvaror: från ” oljeväxtodlingen”. vid " ide ; sydsvenska godsen?" I. Förfått banta ner mijölkproduk- tionens; tränga tillbaka smöret och ökar: »märgarinkonsumtionen - -önskar ”denhe'zframskjutne folkpartirepre- sentant fri prisbildning på smör och | margarin. Rakt på sak betyder det- i ta sänkt. mjölkpris; "eftersom smör- inkas,: ; vilket givetvis återverkar a på mjölkpriset:: Hr Osvald vill ke "alls höra talas. om margarin-" : accis förklarligt nog. Azcisen skul- Je ju "hindra margarinet att ”kul- ”kurrerä ihjäl” "smöret: -Hr. Osvald'. > vill; som närants; tvärtom; Han: vill befrämja ”oljeväxtodlingen och = margarinet. på bekaästnad” av mark- ; ”nadsutrymimet för smör- och mjölk" ; produktionen; | " Sammanfåättningsv! är he Osi valds. i. jordbruksprogram :. alltså ut. : på ökning. av de: produktionsgre= nar,. som lämpar sig. bäst för ”de "sydsvenska. godsen”,. men minskas: » sning äv 'småbrukets viktigaste in. :' komstkälla, -..; : mjölkproduktionen. "Vid minskad. smövrtillverkning bl "det naturligtvis mindre tillgång” på 4 skummjölk för uppfödning av svin och ': kalvar, ; varför småbrukarna "+. torde: nödgas "inskränka äve dess i produktionsgrenar. ; ; vissa kretsar vill man Borta nalisera ”småbruket,'. "skriver" hr. " Ohlsson: innen I dessa kretsar. är” dock rena klåpare i jämförelse med Hr Osvald, Hans > prögram är : vätebomb ;,mot- det svenska jord-. bruket, i. jämförelse med vilken de örutvarande "bortrationaliserarnas attacker är rena leksake Den "effektivaste: metoden att tionalisera: bort. en' yrkesgrupp äl ' givetvis att försämra: förutsättnin< ; källa och på så sätt svälta ut yr kesgruppen,.”. Lyckas" hr ; Osvald, (med. hjälp ”av bl, a. en del andra + folkpartister )” :geriomdrivä .. : sitt progräm:— minskning av småbru kets naturliga produktion och dä med; småbrukarnas '; inkomster blir massor av småbrukare av eko ;. fallet .enligt. hr Vald. Svensson var när folkpartiet senast svarade "för avstå anmark råkade på 'onsdagsförmiddagen med sin bil : . köra på en äldre mati, som plötsligt "steg .ut på körbanan. alldeles fram= för prinsens bil, meddelas till [T.v.; a| P, från Köpenhamn, Prinsen brom- Prins Knud av'D gå. alt : träffa mannen, som slogs ' omkull och förutom: benbrott erhöll: : hjärnskakning och troligen ett kra=: niebrott.. Prins Knud sprang ome- ” delbart "till en telefon. och ringde sagor framgår, att prinsen utan skild till" olyckan. 2 ” Förslåget att. ka mjölk= "och smörpro- . iset.; vid. fri prisbildning. måste nomiska skäl: nödsakade att: lämna . sin torva. -Eller: också får de,. som ' jordbrukspolitiken;; i'sin fattigdora ” sade in kraftigt, men kunde ej: unde .revirets efter én ambulans. Av vittnens ut-" , "att plädja 'öss byggd; här” effektiv och hänsyns: " tagande, kort sagt hur. bra vår 'so- : cialvård -är:: Mycket ofta : kommer främmande! länders utskickade ”ob- ål något om” emellertid någon nyfiket frågande, eller oför- ställt beundrande; utländsk studie- delegation;” kunna” näninas såsom ett av sverisk socialvårds.; mest. : lyckade" experi 2 ment.; Det -”ex] 1 er: Bårds. anstalt för. komplicerat: lyte, -. 2 Sveriges förmodligen" Europas enda ; anstalt |. tsitt- slag." Dövstumsskolor : finns ;. det;flera stycken i: det här landet, men ingeh mer än. Mogård' här: ett sådant :- klientel, :.-och.. Mogård är 7 ävenså den. enda anstalt som bedri- ver:sin:verksamhet 'under .så ytligt i& sett -enkla, men synnerligeri effek- tiva” metoder." Låt oss då” ta en i på: .”underverket”. Mo- I: Doverstorp” i. norra Öste öt- and”: har: svenska : staten inrättat dövstutnsanstalten Mogård. ;' Långa alléer leder upp mot anstaltens hu- « vädbyggnader "och väl. framme vid själva : gården "möter man en säll- sam." blandning "av > ganmmalt..och nytt, karakteristiskt: för en. gammal kerrgård, : som. omvandlats” till of ldrig varit föremål. för” : ändå : torde den: och lamhet i fötter: och händer. torp. hav. upprättats > Sett döv- stumshem, "som: på sin. tid be- raktades som. något av ett ex- Periment men som numera måsi ite erkännas vara en "obestridlig: framgång för en behjärtansvärd | forni äv. social: omvårdnad. y'Re- dal John Söder berg har gjort ett besök vid denna Europas en- da anstalt i sitt slag och. beskri dens skötsel. i Vid...”Mogård :: rektor. Rendahl;' dels mede en a Skol |. | avdelning, dels. med : praktls kete; äl de gå åtta; år i'skola; under vilken tid de-hin gång "är. .det många föräldrar: som' vill ha sina barn: åter och det "ha "ingenting emot; eljest. får” de våra resurser: och deras'det med ger. .Även' om det inte. kan' bli'så stor omsättning från en anstalt av denna speciella typ; så händer "det i alla fall någon gång då och då ätt får plats i gg esivet. i Undervi: fentligt-.: hem" eller d. Den: man" som handhar - ledningen "denna. form "åv dövstumsvård -skolning är rektorn vid Mo- ; gård, Axel Rendahli + se +" Äldrarna varierar: högst betydligt "bland de cirka 65 dövetumma, som "nu'. vistas: vid Mogård, , Här, finns barn: .ner till 8-årsåldern och per- soner i medelåldern. "'20-talet' fill- . hör-skolavdelningen och resten ”ar- betsavdelningen, d. v. s. de är, sys- » selsatta i praktiskt arbete: Mogård utgör. liksom ett samhälle. för sig, i nära nog självförsörjande. genom produkter : -från' det stora jordbru- ket 'på 149 tunnland åker, samt en stor: .; handelsträdgård : och många fruktträd..” Statens kostnader: för anstalten har på detta sätt betydligt "kunnat -"nedbringas.' - Till .egendo- ren hörande 250 tunnland skogs- mark .skötes' helt och hillet genom "försorg... Personalstyrkan svid "skolan sär. jämförelsevis stor, men ' avpassad . efter en snar och önskvärd utvidgning 'av- verksam- heten.: : Fullt utbyggd räknar 'man med att. Mogård - skall" kunna :ta "emot 125 .skyddslingar, :;F. ni be- står personalen förutom av. rektorn, » som 'själv tar aktiv'del;i undervis- ningen, av två : :dövstumslärarinnor, - fyra vårdari! e; samt: arbetslörare on skomskeri i väad, slöt kenmet hör| väsentligt - skilja sig från vanlig |" visning, fattaren tittade in ett slag hos frö ken Febe Gisselsson, som just hade lektion med en klass.: Det. första | man lägger. märke till. är att klas- man mycket. över ' varför barnen IE + Fröken "Ber bildning i praktiskt arbete så långt I en' och annan "lämnar hemmet och klass måste av naturliga skäl högst | +:de sen är mycket liten och så undrar] sitter i en. halveirkel. framför sin: sx Därbredvid —- rektor Å. Rendahl. vi dövstumme Inar Wetterström: klavar 'maskinist- och eldarsysslan så byt som helst, — T, ken, Aina Gustafsson knypplande spets — ett verkligt kvalitetsarbete, som "utförts trot. : ker: sig: på "ningens: svåra. konst... Beklämman- de' därför; att; lytet ; framstår i så -bjärt könirast. not den: talände, lä- rarintian,- hoppfullt: därför 'att man - tydligt kan Jaktt de; förvånans= som "ger. vet innehåll och vi Här ;vetide;. att. de: harkam "med 'sänima lyte som "de 'och « därför glada; "trots "al ed utomstående" känner : "de'sitt te; känner sig "handicapa= , le och bortkomina.”". Det är min bes >Får bara våra. skyddslingar ”; : känna, att de: fyller en. .uppgift; då ' fr också ve "från: en '8v kl avlöningsvagn. En ; dag kom: den store bunvakten för tatt. hämta” sinlön: -Dörren till i vagnen var' så "smal: att” banvak- : "ten höll på "att. fastna; Hans be: en kort orientering:.- v :'= Barnen sitter så här för att de ska kunna se varandra, när de försöker" läsa, tala och teckna. Det|« är givetvis mycket svårt att med- dela . amdervisning ' till barn," som vare :sig” kan" tala eller höra och som ” därtill . I . viss .mån;. är . be-. häftade : med >det-- lyte . som « ger Mogård |: dess. Speciella" prägel, säger. fröken Gisselsson. ler för. oss att först och från > hit, anländer de bildlikt talat från ett stort mörker och sak- nar ord för älla de ting, som" en med alla sinnen utrustad människa i ett mycket tidigt skede av barn- domen så lätt lär sig benämna, - Så får, vi” försöka bygga upp ett myc- ket enkelt språk, sats för sats. lyckas vi, ibland går det Bri Ibland: "7: fönstret, svarade genjören, att” di.” me" di. För. si löninga är, inte "större im. jag - kan: tana genom banvakten. > De fulaste -fiekarha i samhället - äro i allmänhet icke de, som. kal= las "laglösa, utan de som sorgfäl- ligt hålla sig inom lagens ken -med sina. fuffens.: En sångares "röst kan fylla en salong eller tömma. "der. "Men mar får aldrig ge upp fe och, Det” finns” "personer, Bom" ej är öra "örn Hav Id vaktmästare och . göra + öparadiset', i | Stilla Havet”, - även fast anst fordarlt ; nä ir Tä äd da för” annat; än sannin : Hawaii, till den femtionde” staten 1, trädgården Ner Dy erton orderiig.. - j CUSA har ågits av rep uset,' som i: fredags även god- » skall”. naten. ""pade din granne? ' Dn Jadå, varje dag. Han köpte &n radio för pengarna, ;t HALMSTAD vo kände” förslaget” 'om. satt Alaska . stat. ne, 49. i USA. Lag- : förslagen - går nu "vidare still se > Har du någonsin hört av: ” dom där 300 kronorna: som 2 du. lå- i SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.