» ned kl. 18.19. "sina ”' höver! Solen går upp ned kl; 18: 16. i EDVARD: Solen går upp kl. 6. 24 och Dagens. dikt: - Sista "dollarn När f.d. stridsflygaren Michael Wynne-Wilson . från > Bristol, Eng- land; efter kriget" reste-över till » USA för att vila upp sig, gifte han sig snart: med en ung amerikanska, Jacqueline; som han” "för. många år sedan träffat på' en ”skolutbytes=. vistelse, 'De slog. sig ned.i staden Hamilton 'i- Massachusetts, där Mis' chael sålde 'engelska bilar. Men så slutade amerikanerna att köpa eng- elska "bilar. Till" råga på allt blev Michael 'sjuk; Och en vacker dag 1 vintras var 'det unga” paret så gott som ”pengalösa”, - : Då kom .en grannfru och hälsade På, och Jacqueline. bjöd -på te med rostat : bröd och marmelad — ur sista burken, som hon lagat efter ett recept av Michaels mamma.: + — Så förtjusande god marmelad! utbrast grannfrun.. Om; ni har tid att göra -mer;' ska jag köpa ett dussin burkar.” Michael ” och Jäöqueline köpte apelsiner, citroner" och” socker för sista tre doltat... "och nu. > ktriver de en blomstrande affärs- . rörelse; deras marmelad "hela Amerika. NaN ” Språkblomma ' | . I anslutning till i: dehatti - Sammanträ len” — ack sam- manträden' +" suckar - en tid- ; ningsman.” - Visst. är. det roligt med "sammanträden men det kan så. När-det som på -Onsdagen:' fanns: 15. årsmöten — alla av viktig - karaktär — "att. ' bevaka, gå räckte arbetsdagen till. Men £å var knappast fallet med sam- manträdesbesök ar söm inte räckte riktigt 4 verallt.; Det : märks faktiskt en « Nviss! ”sam-' manträdesleda”.: Värst :wvalr väl detta ' fallet med Eldbegängelse. : föreningen i Taholm, som beslu-" tadé upphöra med sin Verksam- het, ' Fast dess trognaste vapen- : dragare under det sista decenniet folkskollärare Öhnell hoppades | förstås på "att. medlemmarna skulle få större intresse och att tet” skulle? äteruppväcka” föreni set "också! i Rädda Barnen, "där; I bl.- a, "både Malmquist: och" Will- strand ville, träda tillbaka efter ett" långt "och fruktbringande värv. i Humanitetens "och hjälp? verksamhetens tjänst.” "Sålunda konstaterade Willstrand; att han i över 15 år varit med i Röda: Korset. och där” leder” väl 'ändå Malmquist med minst 10'år nier, Ja, det kan bli för mycket ar- bete, det är sant, och det är inte alltid "det. får den uppskattning : det är värt, Större livaktighet präglade då de ekonomiska " föreningar, som gagården;' Det var tre stämmor efter varandra, och. det innebär ju. utmärkt" rationalisering, då det är mest" samma” follt.i' alla tre föreningarna, - Öch "eftersom ingen : av: dem "var politisk, så finris det väl ingen, som tog illa tpp av att dessa möten samman- fördes, Tvärtom var nog” belå- tenheten därmed allmän. så funderade södra Hallands erinras öm följande yttrande, som en gång lär hä fällts i "riksdagen. Detta antagande är endast bubbla, som man blott be: änna på pulsen för att Mi - märka, på vilka klena fötter den” > ställde - HY. SARA BERNHARDT o står. . Törst: En kollega — naturligtvis dansk !' -— berättar en historia, om en tör- - stig” svensk turist. . Det var första gången "han var i Danmark och han hade inte rik- tigt klart för sig vad som ansågs ' "passande ' att dricka ' till maten, Som -så ' många "andra av sina landsmän var han för blyg, resp, för ' högfärdig för att fråga. Men så upptäckta han på den lilla re- staurang, där han vågade sig in, en affisch med. en flacka på. Un- der bilden av flaskan stod” det. att man skulle begagna soya. Alltså beställde han ett glas sbya: och fick det.- Det smakade natur=; ligtvis inte så bra, Men vid bordet' bredvid satt ett par danskar som' « drack "öl När de druckit ur, be=; de ”tordi nytt öl - e ga Utmärkt tänkte svcasken.' "Och ; tillkallade han servitören och . beställde” ”en dito”, ' Det fick han; Sedan han druc- kit, mumlade' han för sig själv: .— Om jag inte” "visste att det var öl skulle jag våga svära på att det var soya, det här också, Till läkaren . en gammal man och klagade kom "över att han hade smärtor i ryg- LL. gen, Alder? > 75 år. Yrke? Stadsbud.” : ee Han fick'klä 'av sig och läkaren gjorde. en grundlig undersökning, Han kunde inte hitta några fel på Tyggen, Det sa han till den gamle mannen, - — Missförstå mig inte; sa då 75 åringen, dust nu gör det inte ont., Det är egentli; pianon, STA när jag — Ja, men ”notarien, en” hust- ru. är” en finan till stor” hjälp. Hon "står trofast vid hang sida under "alla 'de' bekymmer , och svårigheter — — -— Som han inte hade råkat 1 ja, om han inte ha é "gift sig): med henne!" MANNENS HJÄRT? Sarah : Bernhardt, - den stora franska tragediennen, är alltjämt 4 Uvligt minné I Frankrike, dgh då och då berättas det nya "pil storier : om , henheg charm" och esprit, Ett vältaligt. prov .på den senare Hp följande: - I ålutet av stt liv bodde" Sa : -rinte, fruktodlare att ge sig till ”när- maste grannen” Båstad, " sedan fman funnit, att en två dagars tur nedåt Simrishamn och Ystad in- te blir så lätt att bemästra för deltagarna,.: Särskilt lantbrukare med brist på hjälp hemma har lätt att komma ifrån så" lång tid. Annars hade nog en så-! , dan -. tur... genom det fagra': och ! | mångomsjungna Österlen kunnat. ge rätt så mycket, Men i Båstad kan .man få se Sveriges finaste . fruktodlingar under sakkunnig ledning .- och tar'man - sedan en tur över den vackra. Bjärehalvön till Torekov och slutar i äÄngel- holm, så kan det bli givande än-! då, - Ua Tobias. bli för mycket av det goda ock: hade sina. sammanträden på La: ' En mogen kvinna, som lever i ett" lygkligt' äktenskap. > och har en tioårig dotter, träffar på en utlandsresa en, medelålders, gift man med tvivelaktig erotisk me- ritlista, "Inför -hans exotiska [ae faller hon ögonblickligen utan någon tanke på följderna, "Innan hon ens hinner ordna med I skilsmässa får hon ett barn med främlingen, Skandalen : tystas ned; "äktenskapet i blir upplöst, Men kvinnans framtid är spolie- rad; även om? shon' så småningom kän gifta sig med: barnafadern. Omständigheternia kring! hennes j felsteg har: varit sådana; att” au Ja ”anständiga ' människor ogillar hennes handlandé "och "vännerna drar sig tillbaka, skriver Henrik C:son Söderman" i Sv M.' Han fortsätter, c Detta skulle ha inträffat om ide agerande vid Skandalen "i [Rom varit vanliga. dödliga, Men nu råkar kvinnan vara en film: mö stjärna, Och därmed är - förhål- landet' förändrat. "-Bulletiherria och" rapporterna om deny celebra tilldragelsen följer varandra-i en ” valdrig sinande. strör, "Tidningar- na som måste avvisa" värdefulla "artiklar och viktiga meddelanden, på grund av bristande: utrymme ställer plötsligt : varje dag: flera. spalter, ' ja, flera sidor” till. för- ' i fogande för att hålla 'en andlöst | lyssnande och på fingrarna räk- | nande värld å jour. ' Den "engel- t ske! tronföljarens” för att: inte jtala ' om "år egen arvfurstes i födelse var en händelse av sjun , Ge rang jämförd ' med” eveneman |.get på Villa 'Margerita. ”Juridi-"' "ska och rent av diplomatiska - auktoriteter reda ut dess familje- '. i ; Postkontoret måste sätta upp ett särskilt önskhingstelegram och. brev till paret som väller fram från hela: världen, Båda :två förklarar sig vara överlyckliga; kvinnan, ;.'" Tänker hon” verkli-; gen - aldrig på att det i Holly- wood som, ' jagad 'av sensationshyenorna,” måste gå" under jorden med "sin 'skam ? Att där i varje fall är stor. nog att för- stå vad som hänt och nu gråter Väger två. människors "ära joch sinnesfrid så lätt? - Skulle: den ”lyckliga modern” aldrig känna ett styng i hjärtat för attyhon byggt sin: ”lycka” ' på "ruinerna av' ett skövlat hem? : Kan" över- + huvud "taget en :'lycka äga" be- ; stånd som man” roffat åt sig" i potrid "mot. ' alla gudomliga” och mänskliga lagar? ' Vi har ännu inte sett slutet på denna film. : «Men värre än det som hänt är publiciteten - omkring det.i Varje I läskunnig matas dagarna i, ända | i med alltid nya, alltid mera raff- lande ' detaljer. . Och det -' hela framställes som enbart glädjan- de och rörande, ja, som en sol- j skenshistoria," Bland . tonåringar» na finns det f, n. tre allt över- skuggande samtalsämnern:' dalen i Rom; skandalen i' Filadel- fia”. och skandalen Kring”> -väte: superbomben '— i' nu nämnd 'ord- i ett' hus: En kväll fick hon -be- sök av en av. sina vänner, 'som när han gjorde sin entré i hen- nes salong var ytterst andfädd. — Mon: Dieu! utropade han, hur kan ni bo så högt? "(Frågan var utan tvekan mo- tiverad 'med tanke på att skåde- spelerskan var invalid. och bara hade ett ben) . Vid en, hemvärnsövning nyli- gen Vg några mannar förlagda: i ett tält, och försökte där få några timmars . gömn. : Försöket spolierades dock ' totalt av en man, vars: snarkningar (gränsade till det otroliga,” - — Det låter. som' om; han ärog en; stör stör utefter 'ett staket! jämrade sig en av "de ”sömniöéa; » Tillfälligtvis blev det. en paus 1 oljudet, Och någon "utbrast: —'Nu har han kommit till I ett grindhäl! . RT . VALMANT. -svid de engelska valen var det en tålare bom fick höra den In te ovanliga beskyllningen: VÄND Br om Iögnaret” "Svaret kom blixtsnabbt: | : om BÅ underligt! Ni .tog mig för 'en lögnare och jag tog er för en gentleman och Nå hade båda felt 1 — Ack, svarade . den, världsbe- römda skådespelerskan, det är i dag, förstår ni, käre vän, det en- da sättet för mig att få männens ning. Alla moraliska omdömen — 1 varje fall kring'det” "första ämnet — är suspenderade;: Sarctidigt klankar' alla på ung- domens -förvildning, på den sexu- ella anarkien, på :hemmnes” 'upp- lösning, "Samtidigt "arbetar" präs- ter och kristendomslärare "för- tvivlat på att hos sina ointresse- råde och" disciplinlösa” lärjungar | inzkärpa, respekt för Tio Guds bud, enkannerligen det sjätte. ar WODEHOUSE HAR” BLIVIT : ALLVARLIG, c Nr Vår gamle vän J. P, Wodehou- se har — trots alla sina” Urengel- 1 I romängubbar — slagit Big ner 1 Amerika, och planerar. att inom "kort" bli amerikansk: med- börgare, meddelar ; en: litterär. USA-körr, ;v VCE : Wodehouse, som nu är en on here, re 'r&' 68: år, har "Under senaste året sysslat med att "skriva" gål-' varlig. dramatik, Alldeles ny som teaterförfattare är han väl inte, vi 'minns ”God morgon, Bil”. som gick” här för en: del: år sedan, men, nu lär det röra gig om pjä- ser av helt annan sort, 'Av' då fyra stycken den "produktive för fattaren hittills avverkat är, get. en&' en: bearbetning” av' Molnars': ”Arthur”, fn ; - | Ska du: till ftalten i är "resa i fjol. i— Jemen, nu vill Jag gärnä Be | här det egentligen ser ut där mere, sitter en" liten flicka,' som. i och :statsrättsliga "konsekvenser. : sorteringsställe för :'att:; kunna bemästra de otaliga lyck-. modern på stås skratta och le hela tiden," Att "den "italienske "charmören i i är glad "kan man ju förstå. Men” : "finns ' en " hårt arbetande: i vetenskapsman ” efter en mor hon måste. förakta? |. | | .; att" veta. vad man "ämnar säga i Marshav - ; ' Jag hör havet -< "avlägset och än- då nära, Stor och mäktig häver sig :dyningen; rulla" vågorna vitfradga- de, ” trummande möt de gråsvart- glänsande" hällarnå eller sjunkande i sandslätter. Havet är, en stor or- kester 3V ”dyningsbasar, vågtrum- mor och: stormbasuner och symfo- nien är' det Serhörda bruset, en= äl tonigt men iylt: av 'underströmnin-' gar ' med milda, rena improvisatio- ner. Och i strandens snäckor göm- mes jättekaskader av havets brus. | Evigt väller det in i fantasifyllda snäckors innersta — som i männi- skoöron, .- - Det är dystert nu i sanden, bland stenstoderns och uppe'i killarnas blågröna spjutgräs, -det är. ensamt och. ödsligt" ängsligt, men! ändå längtansfullt, ändå ”"liksorh'sånahde därutifrån och från ljumheten båk- om talldungars' barrdoftande 1ä-i kl" leende Marssol.. Det tros förnimmas . ytterst :i då känsliga barrspetsarna och "där, just i mötet mellan -dy- | ningens mjuka, svallande” vatten läpp och & sanden, där kvillrar" har- moniskt det tysta bruset, det som gömmes allra innerst' i snäckorna .. Men måsar möter ej med skrä Det "är "nästan fågeltomt — dött, Men havet lever! De träckbestänk-- ta stenarna vittna om gånget liv — | "men också”om kommaände. Det skall tjuta / och ek v fågelliv. här >. et avlägset nära, Ser" den tre: jämna: "randen ! och dungarna "därnere ' "och hussilhu- etterna.: Därnere' spelas”, strandmu= sik +—- havssymfoni. Men häruppe i -tröghötens domäner är det stillsamt tyst! LL » blott; havet”hörs. De kala trädens spri ighet pekar” hjälplöst upp! emot vinterBininiel grönska ” = r blott tid att ana .).z "Och 'marken” är stum” = bråsvart — väntande ,. > cl - Men havet, tränger på, väser ige- nom allt, . Och jorden hör? ur havets stärn- mor första” tönen äv vår. Då trycks en. tussilagokyss på markens kalfa panna." Och jorden: spritter: till >. " ligger där nästan” förlägen över sin nakenhet; blir med ens angelägen att -kläda sij Men än är bloté aning. . Jag står. här med havets. brus i mina "öron och" väntar på spirande tid. Trädens grenhänder skola: må-, hända" än. en 'gång vridas i stormig vrede. :Men ur:havets skymnings= symfoni höres redan vårens första sällsamma dyningsackord . Ieksbrev ' måste "man börja utan och släta. utan, att veta vad 3 man i - "mere "varandra "och "därmed '-auto- fatt . användas till litet av varje” öi ” Javgöres, : samfärdseln” håller”. "på EN MERA : SVÄRMISK och [å » Optimistisk "tid än "den ”nuva- ande odlad "gärna der föreställ- ningen att” k Åt en ver vet Av SVEN G:. STRAND - sa resor företas med - buss. ' Före- ställningen” att landsvägarna skulle ha spelat ut sin roll som kommu= nat folken" när. utväckling 'skulle ”för matiskt främja freden: "Vi vill kan- ske inte helt släppå den föreställ- ningen men anser 085 nog” Wwungna Bifoga" många ” Sålunda har vi t.7 ex," erfarit” att förbättrade kommarikatlnör kaå 18 alltid: till" mäntiiskoria ; feservätioner. M + inora !.och:' mellan "fär ' minst 'sagt "mycket iven. Den "landsvågsplan, som nledning till dessa refl understryker på” "ett mycket ner, konkret sätt denna synpur Det kan möjligen va anteckna, . att det nu' för första gången sedan det gamla romarri- "I terialet, CH FREDEN - dT hos de be ndérha om. fillgån; en ' på. arbetsktäft material - - Rh ning, Svar har inkommit från de ' flesta av. de tillfråg gade;' och Svar ren har varit p i stort sett, Vissa. länder lider emellertid brist På en del av, det . erforderliga mas fö Uppgift” för: >Europa- kommission ir därför att hjäls på ' dessa” sistnämnda länder med finansieringen; "Flera internationel- la Koritakter kommer” med "andra ord" att knytas” På det: viktiga” ins medel” auiomatiskt får en Kes md verkan: Verkan beror -av mentaliteten, - och: denna" i "sin tur jav en. rad delvis irratioriélla: äm. pulser! och milj öpåverkningar, "Och plan,” "där frågan om : fred eller krig” tyvärr ytterst har: . det: irrationella ett mycket säkert fäste." "Trots ' antyda” reservationer ich trots en” numera nödvändig skepsis mot de: flesta . kalkyler kän mån 1 5 . - Plahen ä n med me att få "direkta"; landsvägstösbindelser Ekc iska Euro pi bidrag" till planen har bl; a. bestått i att standards fastställts. för såväl förbättringen för byggandet. : av nya. De tekniska detaljerna ; intresserar f detta ' safimankang mindre; men det” "bör / nämnas att genomsnittet för eu at nog i i i några” kter, som återfinnes ien just vw ”aktuelt expertutredning ': me tiska planeringar, "Dessa experter kan' helt, haturligt peka på, att bättre 3 ögar i Europa ; | förekomsten a höjas? avsevärt ;;bå körbanornas bredd, filernas antal, 23" "huvudvägar 4 och" 61” mindre väll gar. Långt. från varandra. "belägna | sa krigföring" mén även folkens fred-: "Higa” Italien har ett Projekt: att ygga : eh tunnel” gehom' Alperna närhes ten av' Mont 'Blance: börjat fi verkligas, och arbetet beräknås var. rå färdigt 1953. "Det är inte första gången: ett projekt av: denna art utarbetats," i år och framlagt åtskilliga plancr oåh. beräkningar. Dessa" har: aldrig tidigare. kunnat fullföljas," och hu- | vudorsaken härtill har: varit mili- tära' invändningar, Nu kan planen” förverkligas tack” vare att den t gits' upp av en "internationell; « sam: ion — Förenta Nati : "landsvägar kan underlätta . Goda God, samfärdsel "kan" föra folkén närmare varandra ; till kommer”att främja hö inte” utesluta" möjligheten att dett: kan vara en fredsfrämjande fak- cperternar:” an: knyter på" sätt och vis "till den sy! punkten: De sätter" in sin "plan" i ett andligt-kulturellt” sammanhang ach 'menar: kt rt sagt. att det Ol bättrade vägväsendet kan: bidra till ökad förståelse mellan fölken; Möj- ligheter” skapas till” ett friare ut- byte av idéer "och kulturella im- i Denna ländsvägsplan- erbjuder intresse" också från en an-| ig från landsvägen - Bl ökad" användning av flyg lvis ”” studera: erbj' från olika "resebyråer om turistre- gor, ut: till: köntinenten: Man” Skall ; STOCKHOLM K TT). : Åtgärder för att söka minska 1 ry - skolorna 'diskuteras av: .socialministern i en nu avlämnad . Proposi- - från a a - | Engelsmännen” a somm varit "i Stockholm en tid åstod ' att: "hon" aldrig" sett raken till” svensk "dåliga tra= med alt: "vara en äkta ge tlema — bara'en "gentleman. vå fikkultur, till: det km nde” som vagnshållplatser, ker att snällt inordna sig:ien märker .shart att han måste trän- gas om inte. vagn: efter vagn skall kristen kultur - imed allt våd denna. i hebär. av hägn,” "disciplin; här hövligket "och" inte" minst att. vattnet skulle: stiga, -så- att d kunde ge sig i väg genom. rädd. ningsluckan. ,. ”Det :: var som i busskö”, sade” eri av dem. SÄllt gj erat ”köstil” Våd a en engelsk busshåll: plats” går allt ”fullsta idigt ' lugnt och disciplinerat” "till." Och: ändå”, jär. det inte" något surmulet - eller + fion om" anslagen till barna-' och t s förslag om 'slätna' avdelningar. vid inte slutbehandlas förrä Ås vid Lå n man fått” erfarenheter från den slutna avs : 1 den; tre skolor 'bör enligt he! Möller "Särskilda sakkunniga bö & "med f inbundet ' lugn - som "råder; utan > väntetiden" kryddas. med en -torr:' ok och befriande” humor; Engelsmå =: nen” är” tränade" genom” sin” långa"; t från buss och under: denna” kt har "anvisat sär- 1 vad mån man! kan” förbättringar inom famen' för" den nu "tillämpade ' öppna 'värderi, 'So> cialministern föreslår, att man i äv- vaktan på Utredningsresultatet skall ynp I skilda : medel. till ersättningar för skador, 'som vållats' av rymhingar från” bl.a. ungdomsvårdsskolorna, : Det nu sagda innebär inte / att förbättra" ” fritid jag” fö och, höja elevernas' flitpenningar, ;" ib I den offentliga diskussionen. har man, ; säger ; hr Möller, menat; att vårdresurser av ett helt ännat slag än "de som socialvården &, h.'för- "| fogar över borde skapås' för åtmin- |; slöne de-svårare- unga förbrytarria. Den" bäfande tanken" härvidlag 'hår varit att: försöka tillgodose” allmän= problemet,' understryker. 'socialmi- histern. "Det är” "givetvis" angeläget att allmänhetens intresse 'av' att få skydd!” "mot. rymningarna; ir fel mån tillgodoses. ; itTanken på en särskild sluten an- stalt för ;det besvärligaste kliente- let avvisas bestämt av 'socialminis- tern; En sådan” anstalt skulle, medc de, av : de "enklaste dif | betdris., krav ' på het" rytlingarna, Prev ss He Möller "understryker, att” upp- "gilten att påverka elevernas: ka- raktä kling "är. vårdåskolornas primära” " ändamål. Det torde vara allmänt erkänt, att de; metoder, efter vilka ungdoms vårdsskolorna f. n. arbetar, är de :som; "ger, de bästa förutsättningarna för ” bestående framgångar härut- innan; Jag vill, säger - "Möller, kraftigt underalryka min anslutning: till" den öppna : våra efter" läktpedagogiska linjér; - som « nurhers bedrives vid unigdomsvårdeskölorna. "Jäg ' vill ; framhålla; att om man accepterat : der "i öppna ”verdens principer,” 'så kör man vara beredd att ta”kon- sekvensen härav i form av en hög: re :rympira frekys iom. vår- ; sluten.” Skön aus on nt Tntleringsprinciper, få ta emot & ver av alla åldrar 'och begåvnings- : grader: och: med vitt skilda" former fav. psykisk särart, I jämförelse här- med är den av socialstyrelsen före= | slagna lösningen avgjort att före- dra: att .i anslutning till öppna anstalter ordna slutna mindre: av- delningar för förvaring av de svå- raste eleverna under någon tid. "I" propositionen ' föreslås, att de återstående icke. statliga ungdoms- vårdsskolorna förstatligas på så sätt ätt Gudmundsgårdens 'skolhem, och Morängens yrkesskola förvärvas av staten medan” Råby ':'och. Margrete- lunds ' yrkesskolor ' arrenderas 'av staten på viss tid. Sjötorps och Hå- kanstorps : yrkesskolor skall. enligt förslaget hedläggas och i stället skall verksamheten återupptas vid Hl: ;luga, disciplin, hänsyn, hö lighet och "inte "minst humor É de: kunnat : uthärda. världskrigets : oföreställbara " lidan= den. Tack 'vare' denna fostran her de sig nu? efter” segern i entil Golinerat” ördna 'med' till "livet.: Och .tac fostran hår ) :som inte lyckats ta sig ut ur ten, . fullstäl digt" lägnt : :och- ött: gen om” en ceremoniell, € en anin 3 ör: verdriven 'och kanske inte rr varit' de det; inte: nu längre Och f.ö franska > idealet . sedan, 1 svenske: "Jänllorgännen var: påtänk. | fanns i Sverige den kristné ris fö . (The "Christian "gentleman ä i ra t nedstigande ed € Sveriges . ideal, bör bli er teh. gentlem und inga Stocktiolm = "förande: fj För . efter Å AR : framlida och sarhyma is i Kronprinsessan Märtha fått " reser. med Sattåget till Stockholm vika för. det "anglosaxiska. Nu vill: om "onsdag för att besöka sina släk. som urdet på svenska blivit förgro= vas till '”jäntleman', så är också den svenske jäntlemannens beteen-' de "ofta" blott en karikatyr' av engelske gentlemannens. Det : tingar, Hon” stannar i Sverige Hill dkänd. har 34 däribland kap : ker inte med att bära twveedi mer, spela golf; dricka whisky, Härs'ögårdens förutvarande yrkes- skola, 3 NE ka. pipa och läg ga benen" på börs ten RT. B, Glendor och löjtnant . : Hell RK
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.