rvvYyvYvYVYPTVYvYV "gåva av Herren. "ock för oss... oss att.vänta.' Vi måste lära " trots. alla, bekymmer.:: motgången, - må vi säga: : vVänta,- så kommer hjälpen! 4 vyvreryvYyvvervevvYvYFYPeY FIP VPYYVFVOFTYfTVY STEIN TITT TIA ' : ; "> TAHOLMS TIDNING : vervYvrYerYYYTYYYE YyrYytT vev ryvr 20 V | i Söndagen 2 risk. : Sabbatstankar . Det är Herren. - « . Joh. 21:-7. > Gud har välsignat ditt -ar bete. Så talade hustrun till "sin 'man, medan - -de-sutto och tillsamman . blickade till baka . på sitt gemensamma, strävsamma :. liv. -. Det: var samma. tanke, :som genom-| "ilade «. lärjungen -: Johannes då han efter det lyckade fis: käfänget utropade: . Det är Herren. Ja; det var: : Herren, som .. välsignade. de fattiga ”fiskarenas . näringsfång Gennesarets sjö, och det är han ' ,som "än:i: denna dag hjälper : oss, så att , vi för- undrade knäppa". våra hän- der ,och ödmjukt bekänna: Det är herren. Det är Herrens välsignelse.; :' Vi se "den Å4nför våra ögon, -. vi kunna ej annat än förundra : oss och innerligen ; tacka : Gud. Men. det går ej: : alltid så lätt. "Livet är en kamp, och för många tycks" det vara . Då Lars Månsson en Aag såg 'till. sina gässlingar fann han att en låg. föf döden. Det hade alltid varit en liten klen stackare, Nu låg han med he- nen i vädret på den våta mar- ken ' och hade" tydligen ej” många . minuter . kvar i jäm- merdalen. : Men... så länge det finns liv, finns det hopp, me: nade Lars... Därför tog han honom och lade honom i en ”ylleduk vid spisen... Foken i Kasta ut honom. på dyng- | an,. sa Nilla; Lars hustru, där: 2] blir ändå aldrig människa « av "den gässlingen.. . — Nej, menade Lars men du minns väl. lillepelle, som du t. o. my, "slog i'väggen :vil- ken. bra . julagris han växte upp till. Nilla teg ty hon hade ju den saken i friskt minne, Gässlingen kom - sig, även om han”. blev. 'den minste” i flöcken, :. På hösten då man slaktat gässen till Mårten och : -flektera över, Hycksfågeln Nilla spetsade. öronen, . -— Vad menar du? sa hon. "— Ack; ack la' mej ingen ting si, jämrade sig Lina. Men Nilla gav ubenne ej nå- got val. Det var Linag plikt Tatt tala om: för. en' god vän ssté,.Under ström- mande eg djetårar ”. och .-med fröjd | : hjärtat ' fastän. hon hycklade sorg ..och. deltagande talade .så. den elaka Lina ,om hur tfysligt'Dars bedrog Nilla, hur. gäss, . fläsk och. pengar vandrade: ut i: bygden. Nilla, som saknad ” rmågan' att re- wad /. hon: hörde troddé' vart ord Lina sade, Nil- las Faseri kände inga gränser. Att hon: ej : anat detta -för länge sen, menade: Lina, ' ;'— Inte kunde' jag väl tänka så. långt, menade Nilla. En är ju så" rättfram (ärlig) själv. Det "blev. ett Par timmars upprört 'gamtal mellån de båda. kvinnorna om. hur Nilla skulle : vad hon Lars : körde :- med .dem,' tänkte han på; att hopplöst. ' : Motgångar stänga vägen, - bekymmer: fylla 'sjä- "Jen -med mörker, tungt blir sinnet, "tyngre -ju mer man grubblar, Det ' kan gå så långt i ängsliga stunder, "att man undrar - omy det” finns en Gud. Varför hjälper han icke? Varför måste" jag lida Til en. sådan” orolig själ Var stilla :och Ingenting är. förgäves, icke ens - våra "bekymmer. .; Lär- ljurlgarna "hade : haft: otur med sitt fiske. Den" natten fingo de intet.” Desto större blev: glädjen, när Jesus kom "med "hjälpen. De behövde denna prövning för att inse ', sin. egen oförmåga och ' taga det dagliga" brödet såsom en Så är det Vi måste lära os8 tålamod. = Vi” måste lära Oss "att tro: "utan att se, :fast ; och ;' visst "tro .på: Herren Tron på : Gud ' blir. starkare" efter och" vårt tack "blir varmare. än +i ständig . källsprång rikare. än förr... Vi människor: leva' ofta|” tanklöst : och 7 frestas tänkaj” - äran, medgång... . Det. låter; under-1 "ligt, men så är det i ala fall: ' Sådana äro människor: Vår: ".” gudsfruktan - kan '. bli : ytlig, vår « gudstjänst en... vana. :i lyckans solsken, "men: prövs- » ningen fördjupar. vår. guds- tro, vi måste borra. djupare liksom i vattenbristens tider; och så få vi mottaga tröstens så om våra framgångar: Det : är vi. ” Nej, det. är Herren, :som:- giver oss allt. "Detta är sanningen, som; giver Gud Varifrån fick jag kraf: ten? Så må. vi: väl fråga, när vi: se. tillbaka på” vårt arbete, " vår möda ' och strä- van. "Vem gav mig styrkan? Så må: vi eftertänksamt spörja, när vi 'om:morgonen stiga. upp till en ny: arbets- dag... Så må. vi fråga varje afton, då vi :sluta- ett dags- verke. . Ett .enda: är svaret: Herren är. det Vart andedrag, vart' hjärtats slag är. en ; himelens ; gåva. Vad kan 'jag uträtta, om "icke . Gud: ger. mig" kraften? -; Ju mer :.vi tänka' på givaren, desto mer glädje: hava vi av gåvan, : ; Gud : har : välsignat mig och mitt arbete. , Så må vi tänka, tacka" och” Tova. "Mel. Sv. ps. 433. När morgonrodnan tändes, . Till dig mitt anlet vändes, Din nåd var åter ny, O Gud, den dag, som farit, Min hjälp, min tröst du varit, nils aftonstjärnan brann 1 sky” Ej kan jag rätt dig lova - För dagens arhetsgäva, - För nattens vilotid, Förlåt vad jag har -brutiet När sista dag förflutit, - Låt mig få somna in i frid! Paul Nilsson. om ':gin : nästa och tyda' allt till ]soner, som: ej voro. behövande Lovisa, som hjälpt dem : hela sitt. arbete. Nilla som stod för betskraften var snål med be- talningen, varför Lars ibland ' tillägg då och då.: att: klaga för. sin ' gnidenhet. Lars tyckte'synd om Lovisa, som var änka med flera min. deråriga . barn att sörja. för, varför han, "då han körde" för- bi: Lovisas ' backstuga gick in och gav.henne den minsta. gå- sen.” Det behöver väl ej: sägas att gåvan var välkommen i i det fattiga hemmet." lt "Om Lar ru anat. vilket ohez hag han skulle få för sin: g'v- mildhet: och. vilken" olycksfågel den gåsen : var: skulle . han nog aldrig lagt den: vid spisen. ' 3 Den "elaka rännekäringen Lina i sladderhålan fick :av en händelse; se, . .då: Lars gick ; in med. gåsen och nu kan veta var ga slutsatser, "Lina; /gom"ej. själv hade got. ”mönstergillt, liv bakom sig, bedömde” alla: människor efter hade, hon saken klar, att Lars. varit ute 2 "orät- ta. ; ärenden; Nästa dag” gick hon. ronden till: dem hon visste lyssnade” ;till:s hennes sladder. skor,. som tänkt. och tala illa] det allra värsta, och det var ej det årets lopp” ;hana hennes" "granne, Pelle” kommit full hem, från, staden tre gång: er; så ofta som. han varit i sta- den:under året.:Nu kunde 'hon ju komma -meds något "riktigt delikat. och" att / det: blev” upp: skattat: kan. man. förstå ty då Lina kom hem. på kvällen" hä- de-«” hön' ett .. välförsett knyte med, diverse godsaker;..så. nog fick hon också nytta av gåss i Men den sensation Lina hop- pats på. slög slint.' Vid närmare eftertanke, sade. det sunda-för- ståndet att .-.det;: ej var: alls konstigt att Lars gett Lovisa en gås så” mycket arbete ' för en billig penning hon hela :hös- 'ten : gjort. hos Lars. Månsson: Snars märkte Lina att' ingen lyssnade + på: hennes sladder. Detta retade: henne: obeskriv- ligt, : Flon ruvade på hur hon skulle låta - Nilla, få reda" på saken, cc oo I Ett par dagar före jul. blev det osökt tillfälle därtill. En- ligt gammal :god sed brukade de ;- besuttna. bönderna tänka på: | byns "åldriga, sjuka eller fattiga personer med litet matvaror till jul, T. o. m, rer- fingo ej sällan åtminstone nå- gom kanna mjölk; ' - : Då nu Nilla kom, till Lina med mjölk och en bit fläsk m, m., började hon genast be- klaga sig : över de usla för- tjänsterna på deras jordbruk. Lina hörde på under låtsa- de tårar, > oo: i Ja, ja, lipade hon, jag kan väl tänka mig ket, när pengar flyter. bort vanvördigt så blir det så, när en drap till stacken, en annan från så ute- bir Herrans 3 välsignolse.. till uppköparen l. ö att .. betala . den' kvinnliga ar-' fick gå emellan med lite extra - , i.Det :var alltid, Nillag metod ]nat sär - hösten, fått' väl lite betalt för - um Vänta bära n vär: jag kom” mer. hem, / menade hon: Frun. timmer ' som" ::jag är. ska" jag gen mä. kåstaskaftet (kvasta. skaftet): så han minns. det i all sin tid å sen ska ja rastan mä arbetet å annat så han ska få annat å tänka på. Inte ska han få ligga å dra sig i säng- en..om” morgnarna å låta mej I gå upp: 'å lägga, för: hästarna. Nej, : här” ska bli ännan ocd- ning,. tjöt :hon-i vrede, 'A, Gud tröste' honom, när han kommer full her. ”härnäs - Nusmåste. Nilla gå hem vv snart 1var : Lars väl hemma från "staden, 5; + Lars: Månsson hade kört till staden: den "dagen. sars: hade en. otid; haft "otur "med? suggor: na, men nu hade. han” av. den förståndige Nilg I Tormarp, som redan 'i sina- yngre dagar var .mycket "anlitad som läke- kunnig, +» fått ” ett recept. som skulle « hjälpa.f". 'Tisseltassel, spiskummin . och : långpepdar,, så tydde. det. visst, Lars. som tyckte' det lät. Mlitet- "konstigt, lämnade: ” något förlägen” upp : det" på apoteket, men fick. det genast expiderat.. Lars var'an- gelägen” att fort komma hem, ty. han hade, lång väg. Dess: utom hade han. förut på dagen | kört den .> långa - vägen till Tormarp;' Då han Kom ut från G.. P, Ahlgrens affär mötte han: emellertid en god. vän sen ungdomen, : Inte. hade: Lars: så brått” att han inte: kunde gå in på Svea och få"sig en kua- ber, Lar tvekade - och -menade att han” hade. Jångt hem. Sin — 8å 'så, va nu ingen vrag utän” kom: du" mä. Ingen & annan än käringen väntar på dig. An- det: hemma, jag har en "full å glötta;' ända" sen i gifte: 08s- har ' vaggan, ej stått tom," mör >> Hur kan du ara allt på ditt lilla” torra tälle?” undrade Lars. : ÖR — Inte nåt: faled, för : var gång” vi har' barndop: kommer släkten, som tycker ' synd: om mig mä hela lass mat å kläder å resten Å året föder vår Herre glöttarna,' å' så får mor å jag. eda (äta) hos dom, så inte är jag bekymrad fastän” gröen i fjor ble så "dålig att ja kunde hålla 37 >päror i gjövingen (händerna 'hoplagda).. "Värst va de för gråsparvarna för de låg så länge på knä å plocka i den. dåliga havrevippen, att de' fick vatten i benen & fingo söka, bot för sig hog Maria i Dönarehuset, sa ' vännen' till Lars och skrattade, — Du « är då en spelevink alltid, menade Lars. ' . På Svea dröjde: de ej länge, ty ingen av dem var någon fyllebult ' och snart var Lars på hemväg. Men ”då han i skymningen 'körde förbi en Jjstuga "kom inhehavaren Jöns ut .och ropade på Lars, > ; —r Kom in. Lars: Månssor och skåla: mä, oss.'- Min påg e kommen hem frå husarerna nu till jul å han e blev befäl, om de e kopperal eller general | kan ja inte si, men nåt av dom e des: ir no fee? -iJa, nog. fick Lars änder dy- lika” omständigheter ' gå in Där. satt den unge: husaren som dagens hjälte i sin dolma med fästmön på knät och -ta- lade om det förnäma regemön- te. han, tillhörde för sina sysi kon :.och -anhöriga.- "Naturligt> vis fick.man' dricka en: redig | dubbelskål :för « husaren : och hang. fästmö. Nu. var fästmön förståndig. nog att ta:sin hu: sar. ur. '/spelet in; i. kammaren Lars; värden och "ett Par: gran- nar funderade nu :ut nyå”skå- lar, man drack både för rytt- mästaren ; på skvadronen och översten; .: :Nu- var : gubbarna komna riktigt i gökatagen och innan Lars skulle gå fick man dricka. skålar för de stora. seg- rar. regementet varit med om. Men det tog. knäcken på gubb- arna, ty man hann ej med fle. ra . än skålar i för ; 'Fraustadt, - Posen och” Bornhött, ty den "sistnämnda segern tog knäc- ken ej blott: på danskarna utan även på; Lars Månsson som ” trillade--under bordet. .Nu hölls något - som . närmast liknade krigsråd. Man måste köra hem "för. Lars., Husaren fick för en :.. stund släppa. sin: fästmö och ta ”tömmarna såsom . varande och ., gubbarna följde . Varje: år brukade den, rike bonden -;Ola' och : hans hustru vid" jultiden köra omkring med litet. matvaror, och någon gång även . kläder ; till de fattiga i socknen, .Den . dag” dessa ' hän. delser utspelades, hade de hela eftermiddagen varit ute i dessa ärenden, På kvällen hunno de|j- fram till änkan Lovisas stuga. Om - någon behövde hjälp var det hon, visste de, Ola hade ej blott mat och, barnkläder med lligtis ett: talgljus, ty fotogen- lampan stod fin och putsad på vråskåpet och fick ej använ das förrän julafton. Mörkret ökade förvirringen, då: ingen riktigt förstod. vad som hänt. Nilla höll emellertid fast i den hon trodde var cin man och klöste honom i ansik. tet med naglarna under iet hon" utskällde honom med de grövsta ord språket känner. Mannen'å sin sida trodde sig i mörkret ha att göra med en vansinnig och tog ingalunda i Nilla" med . silkesvantar; Lyck. ligtvis ' fick : Lovisa eld på en 'svävelsticka, och den överrask ning, som följde .då man såg vem fridstöraren var trotsar äll "beskrivning och. någon för; klaring blev det 'ej ty "Nilla kastade . sig på dörren "då hon fick se sitt misstag och sprang :hem. "De närvarande personer- na i Lovisas hus fingo stå som levande frågetecken, ty någon rimlig förklaring till uppträdet kunde de ej utfundera, ' "Då Nilla kom hem var just gubbarna i färd med att bära in Lårs, Nu brusade Nilla upp: Ett sånt svin till”gubbe hon hade och svin var ju de andra gubbarna med, ; skällde hon. Dessa voro 'ej svarslösa: Frun- timmer och svin! skall man ej kiva med, menade de; men ti- ger du ej. käringstroll ska” vi vrida upp näsan till kl. 1/2 11 på dig, röto de; Nilla blev ej svarslös: MES rå —' Vad,” vill ni göra ”hem- fridsbrott; är det ej nog att ni fyllat gubben? '- "Men" nu blev "gubbarna arga på allvar: -— "— Skämt du inte käring. vi Borde" väl ha stor. tack för. vi tagit hand om , honom. Nilla + rasade ut och frågade var det blev av en sån fyll- tratt -och h-karl;. I sin yredé sparkade hon Lars på benen I nästa sekund blev hon. satt i soffan så skarpt att soffloc- ket sprack och grannen röt till henne:, . ve 1 i Sitt där. Om. äu. rör Lars] en gång till eller'öppnar Gin; mun, ska jag skära halsen av dig: och sänka dig i bottenlösa hål. Till : drängpojken 'som för] skräckt kommit in sa grannen att nu får du ligga här i natt | och se till din husbonde och så skall käringen ligga i dräng- kammaren, I morgon : kommer jag, om pågot ont hänt Lars, ska jag stoppa både dig å kär | ringen i en säck och sänka er i bottenlösa hål. 'Drängen 102 vade i sin rädsla allt, - . Gubbarna for sin väg sedan de stängt in Nilla i drängkam- maren och spikat igen dörén. Det första Lars fick göra då han vaknade var att släppa ut sin Nilla ur arresten, Det: hade | säkert blivit en mycket : tråkig jul för både Lars och Nilla om ej Ola och hans hustru, som, fått reda på saken; kört dit och talat för- stånd med Nilla, både. om. gå- sen och annat, Så blev friden återställd och julen firade Nil- la och Lars i bästa sämja. :, Om ett par dar kom Lina. Hon hade bespetsat sig på ex- tra förplägnad både på stället och med sig hem. Det fick kon också ehuru på annat sätt än hon väntat, ty hon for helt hastigt ut 'genom -dörreri med en : träsko i stjärten: som v på drivningsmedel, - - sig, utan även leksaker till Lo- - vå visas barn med sig. Såväl Ola som hans. hustru var .godhiär- tade mä niskor, som rätt för. 'valtade; de pund ( "Gud gett dem; Nu var de ju bådé efterläng- tade kom. Snart var de i Lovisa; stuga med sina gåvor.. gång hade de. särskilt, mycket med sig till Lovisas barn, Lo- visa var mycket: rörd över all den ' hjälp .hon' fick” och visste ej hur hon skulle riktigt tacka de goda människorna för 'devas välgärningar. ' Det var. ju all: deles för. mycket. att ge bort menade hon, Men om. ville ej höra därpå, —. "5 Nog räcker. det runäligeh för: oss, > och" ingenting kan 'vi ta.med oss då vi. lämna detta livet, tillade han. fav acve Ola satte sig på. en "stol mer dan : han: delade, ut sina gåvor och hustrun provade de; olika klädesplaggen på barnen. Ola satt och. såg med glädpe på: hur förtjusta barnen blev i'si- na;nya kläder. Så tände: han eri, cigarr. under. det Lovisa 2 | ords med tårar i ögonen satte' kaffet. på. Men innan. det var: färdigt skulle; sen: oväntad. 3 episod äga rum, 2 i - Nilla gick i. raseri. och” vi n. tade på. Lars, men det hlev kväll ochvwingen hördes av. Såk kom plötsligt,en "demonisk + ke i hennes -hjärta, Kanske är Lars hos Lovisa? Nilla" blev utom. sig vid .den tanken; ; , Hon fick i hast” en. kappa på 'sig 'och nästan sprang vägen mot Lo: visas hus: "I -brygghuset', tog hon ett klappträ med:sig. Nog skulle både Lars 'och den :rölia ga Lovisa få kännä på det, om så Nilla ' slog vadåslag tordes de ju ej göra sak av det, Hon mindes nog att Hans i sparkat benet av. én rival un- der tliknande -omständigheter och ändå fått pengar 'av. den andre." Ola satt och 'rökte, Då for dörren upp: "Han: fick ett slag i. huvudet så att.cigarren for upp i en båge av gnistor som :en projektil ur en granat- Kastare « och" sett rysligt hördes, - Det var: Nilla, som: då hon fick'se skjutsen stå bunden vid huset :ej ett ögonblick kunde tänka ' annat. än att det.var Lars och rusade in fullkomligt sinnesförvirrad och .. slog på den : hon trodde var mannen. Barnen ; skreko högt av förs skräckelse, ljuset på- bordet föll omkull och släcktes, lyck- och, . välkomna: var de : Denna | '. Ovanstående. bild kommer från Våxtorp. Det är en gammal Ford årsmodell 1921; : som. 'på; släp transporteras ut i: skogsterräng- en.: "söder om : samhället, ::.Forden är 'en gammal bekant för: en stor del. ; vågtorpsbor och övriga syd- hallänningar, På alla gårdar och vid alld' stugor. stannade den' un- ;I der många år och. överallt "var den välkommen. Bilens ägare var fiskhandlande, : De senaste Åren. har bilen stått stilla, men här- na vårsolen började lysa och "gräset att grönska; passade den inte i omgivningen ' och togs på släp för ; att" gömmas blarid susande tallar, .Den gamla" bilen går inte längre för egen maskir, men de med > friskt. humör begåvade transportörerna - på = dess ' sista färd ger på "fotot en 'situations- bild av hut, det i ”gamle”, tidér såg ut då en bil skulle startas. : Sic transit gloria rund; Ve IN i "Laholms? Jandskommun. för någon i vecka; edan....hade| sammanträde, > diskuterades frågan: .om; den Stora: »plåga, som.;' heter -vildkaniner ;. vid Mellbystrand och hur; "dessa skulle : kunna : utrotas". Gottfrid, Gudmundsson fram- hölljatt man inte borde .all- dessa... är,. dock kaninernas främste - fiende varefter 'hr Verner . Andersson : undrade om: . det .-inte . fanns. någon möjlighet att utrota dessa skadedjur . med, gift likaväl som; aman. . utrotar råttor. Kommunalnämnden - fick. -så !1i uppdrag att utreda. frågan. .— Men det fanns ett myc- ket -: enklare; . billigare -,.och fram :-för : allt. ekonomiskare sätt att ordna denna fråga, omtalar en.känd kaninjägare i gränstrakterna till Mellby- strand, . lantbrukaren . Axel Magnusson :i 'södra Mellby när 'Laholms . Tidning. får kontakt med honom 6. hang broder Johan Magausgon. Hr Magnusson har Undör vin- rota rävarna där, tyll, LÖNANDE. JAKT SOM ICKE BORDE TAGAS MED "NÄR JAKTMARK ERNA UTHYRAS. SoA terns lopp tagit ett. hundra- tal 'vildkaniner hemma på sin gård och har. sålunda" en synnerligen "god '.erfarenhet 'av. dessa skadedjur, som åt- minstone ' :- vid : Mellbystrand gör betydligt - större ' skada än aldrig så många förrymda Ljungaskogare.. . — Det: är! iullkoml igt meningslöst att försöka med gift, framhåller hr 'Magnus- son, . oavsett om det skulle låta sig göra ur teknisk. Syn- punkt. Ty då skulle ju harar, skogsfågel och annat efter- strävansvärt . villebråd : också falla offer för: giftet. .. Och allt villebråd, som :förgiftas blir sedan odugligt till: män- niskoföda. : — Då är "det, betydligt enk- lare och bättre att jaga vild- kaninerna med iller. Det är ingalunda . något. nytt jakt- sätt, tvärtom, har det prak- tiserats Mycket länge. Men det har "varit ekonomiskt lönande. Man sätter upp ett nät. på lämpligt. ställe - runt] omdagen blev det annat av. När Men a, Skytte KNÄREDS” SKYTTEGILLE, Arets första bantävling ågde rum: annandag -påsk på Knäreds skjutbana, Tävlingen omfattade företa ochandra månadstävling- en, Trots det' regniga och 'byiga vädret hade många skyttar mött. upp, Att resultaten inte; blevo så Ibra "'får"man skylla” på” vädret na. 5 Resu 1 t a Lt: FÖRSTA, MÅNADSTÄVLINGEN ac Klass 45: 1. Einar Persson 7 ' 108 p. 2, Sven Heed '- 104 3. K. L, Johansson 9”, 4; Gotth.: Nilsson - 95 5. Harald Karlsson 95. ”vinlo Klass 3: en 1."Arne Cärlsson - - 111 p. 2, Sikem ' Carlsson 109 3. Ake Henningsson ; 103 ; 4, Uno Johansson -' 9” 5. Kurt Noaksson 88 : "CU Klass 2: i 1. Arné Märtensson 91p 2. Rud. Noaksson 89 3. Göte Johansson 84 4, Erik Ludvigsson . 83 5. Alex Johansson +. 79. få Klass 1: | 1, Kurt Ernstsson H 100 p. 2, Sten Nilsson |. sv a 9T 3. Evert Karlsson ; cn 90 4, Hasse .Vernersson « ' :-> 8 5. Olle Henningsson. ”— 68 : Uf Rekrytklassen: : 1. Tage' Pettersson =... 2P. 2. Jan Jonsson 4; -> -.; 90 3, Röy Ernstason. 87 10; Klass'4—5: 1, Harald Karlsson. 108 Pp. 2, Einar Persson . 105 3. K, L, Johansson 29 4, Wilh,. Larsson -. 929 5. Gotth, Nilsson v4 ; Klas s 3 t 1, Uno Johansson 114p. 2. Arne Carlsson 108 3. Ake Henningsson > :- st 4, Kurt Noaksson - : Kl a ss 1: 1. Evert Karlsson : 2 Kurt Ernstsson 3. Sten" Nilsson . 4, Hasse "Vernersson 5. Olle Henningsson . en iRekrytklassen: I 1. Roy ' Ernstsson” ' : 8 2, Jan ; Jonsson 3. Tage Pettersson . 4, Lars Jansson - där man .vet att. kaninerna man "ned en iller i ett: hål. Det dröjer inte så många ninerna i nätet och då kan mån lätt avliva dem. ,.. med + detta jaktsätt, fram! håller” hr: Magnusson. För det första kunna. kaninerna avlivas kvickt och smärtfritt. De äro svåra att skjuta :så att: sälja” och ' säkerligen , bli de det även i fortsättningen. Vildkaninen - har. ett utmärkt färdig kanin har man ledigt Tjrätt 3 kr, styck, varför jak- ten även : blivit. ekonomiskt lönande. xi ME i— Ett men är "dock att. "man: inte får jaga med iller eller över markerna vid Mellbystrand, folk ' långt ; bortifrån: — en stor. del av marken, vid Mell-. bystrand är. utarrenderad :till upp..ett par: gånger . på året. och:inte bry de sig om några vildkaniner.. Därför borde vildkåninjakten vara fri för övrig jakt arrenderas ut. ger. "sig ..in i. hönshuset? alltid "att han kan slippa lös hemma på. gården ; och då kan han "ju ställa till med en hel: del. förtret, ' Men den slutar hr. Magnusson. ,;, -;- : Därmed :: får .- kommunal- nämnden;- ett”. gott tips. när: frågan .:; skall . utredas säkerligen : den mest framkomliga vägen för att råda bot på vildkanin-, plågan i Mellbystrand. .. Lördögen' den18 pet 1950 och' en viss oträning hos skyttar.” ANDRA MANADSTÄVLINGEN 5. Thorsten Uller «9-5 Klass 2: c 1. Arne Mårtensson : 92 p; 2. Alex Johansson 92 3. Rud, Noaksson ' 87 4, Erik Ludvigsson ; 87 5. Göte Johansson 86 . hålla till och' sedan ' släpper ' ' sekunder förrän man har kar . : :+—«Det är många fördelar .- kvicka -som; de äro. och då "| bli" de: gärna. sönderskjutna: : Sedah är. det -envannan sak -: att kaninerna har: varit lätta '. "kött och för en flådd och : huvud .. taget . alls. på:. som; äro arrenderade bort” till. jaktsällskap. Ofta är det: ängelholmare.; Dessa komma, ortsbefolkningen -- om... än all 1 Någon : risk att. illérn Knappast under 'den tid. som han är ute på jakt efter vild«'. kaniner men risken finns' ju - risken får vi. själva taga, Ls och" = är: ovanstående i H i i i i å
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.