e nt - rr nn Ve beren ; kommer - > YYVYYVYYYFYYYPFYY TTO vv FIRE AKER AE ERE SKE dr AN N . is TYS TRSL LO ELI VAD LLA TT VAT HLR YvvYry YYevevFrYFovYR I Pyy MAMASSRAGA öne6dA Pe PL pl ER LED RARE SR PERU SI TSL A RV RER NR städas Lök REA N RN DR DR vyvvy YYYvYTYYYYYVEYTYTEVEYYF EF TYY Pr ER ET RÄTSIDA AN AT ENA TTT INYYYYYY sei YYYYTT YyYTTYTSFYTTEY TY vY FTV revvvYY er ”. Lördagen den 8 maj 1950 inen åf 2 "> Ty Guds nåd har uppen- hs barats till frälsning för alla människor. . Xx of å "En gång varje år' fira vi reformationsdagen med tack och lov. för en: härlig, . o- 7 skattbar :: gåva, som - Gud skänkte ' os8'" genom ; Martin Luther. ' Vad är det för en gåva ” Det höra vi uti.tex- ten. Guds nåd har uppen- barats till frälsning för alla människor: : I det lilla ordet nåd ligger förvarat. det stör- sta,s som en . människa ' kän få, : nämligen ; själens: fräls- ning. ” "Även ordet synd « är litet "för ””ögat " men” åstad rysansvärt ont” världen. Det går ej att för- » neka: ." ' Nutidens : ',världshi- Storia slår : oss :med skräck - & och" fyller" vårt sinné med J ve F ångest. ' "Det 'ondås makt står uppenbar, och ' om "vi äro uppriktiga "måste: vi "erkänna | OSS vara. :medskyldiga i tan: ' kar, ord ”och gärningar, i ot MS och i måga "och bekymmer. Fors Hr - Men måste du oss aga ' Eller 'vem"" kan ”taga'' sig själv?" "Försöker man, =. Bel drager. man sig, o: samvetet anklagar”. 083 på nytt.” Mläänniskoanden spejar nu . liksom förr efter” sanningen: De lärda "forska "i: böcker] spänna.” ankarna". till ." bristningsgränsen.; > "Veten- skapsmannen lyckas” avslöja "livets ””hemlighéter. .' Uppfinnaren ; förvånar" värl: den. med :” nya underverk: ” Men ingen förmår frälsa" sin egen Själ: Var. finns friden, ”trösten, hoppet? Endast : hos > Gud, blott: i; hans nåd; som : har: uppenbarats ., till ' fräls- ning " för alla” människor. Guds nåd, det. är Gud själv, som förlåter. synder och gi- ver: 088 frid, tröst och. klar- het i. livets dunkla: skiften. Jag tror.på Gud: "Den, som 'kan ' sä å : > hjärta, har funnit: sanningen " och går" fri: genom: sorger ; Livet är «kort "men: evigheten oändlig. Här. är, jag » borta, där, är :" jag "hemma,. . . Genom : Guds nåd kan jag så se livet sned det ' ondas, makt, svårt: själs- ligå ! sinnelag, frestande' be: gö "och .skapar ett nytt” li i hjärtat, ett andligt liv gemenskap "med Gud. . Syada förlåtelsen ”- är iden första störa '' gåvan, '” men :' därtill kommer .: sinnésändringen, daglig bättring i' kärlek, tro ”och lydnad. Alt detta är nådens verk, ty det är av "Gud," icke i av.: människor, > icke av lärdom 'o.' kunskap, blott såsom en Guds uppen- "barelse ; andaktens.” stun- sån? sning för: alla människor har Jesus... för- kunnat ' nådens evangelium, ock:det lyser klart än i: den- na' dag: För den störa" gå- 'vån : tacka vi Gud kärskilt på ' reformationens. högtids- dag. . Men: många " äro". de som ' aldrig höra eller läsa Guds ; ord. . Vad allt de för- lora, : veta de . icke själva, gudsförtröstan - och : evighe- tens hopp. :- Tiden. är mate- rialistisk. . "Strömningen går bort från Gud, bort i otrons förtvivlan. . Vi äga ordet och . gudstjänsten -: såsom ett he- ligt arv från. fromma fäder. Huru länge? Starka. krafter äro 'i- rörelse för att små- ningom, avskaffa kristendo- men, frälsningens nåd, livets ord och nådens bord. Måtte värt svenska ' folk" besinna sig, innan det är för sent!. Mista' vi . Anden, flyr livet. Ett folk utan religion. kan icke bestå, ty gudsfruktan är grunden för" och : välsignelsen för :' alla, som ;bo,där inne. Olika, åsik- ter kunna vi äga, men i det stora hela måste vi enigt -semlas för att värna: vår " största skatt, vårt andliga livsvillkor, ' vår religion, "vår : tröst i i livet och i döden. 3 n. Mel, Sv. ps. 292,” Oo Qud; "vår, framtid inget vet, "nås på ir. svägaft. dels genom större "samhället |' dera. kit FEET TÄLPRODUKTIONEN 1 "fela världen ökar — såsom Europa=- kommissionen” påvisat "— nästan oroväckande. I USÅ ökade den från -6,8 milj. ton i februari till 7,5 milj. ton i mars, Detsamma gäller Euro- "pa där stål- och järnproduktionen "ökade avsevärt eller från 21,86 milj. ton ..1947 "till 35,6 milj.; ton 1949. Samtidigt blir det känt, att de nya länderna i Östasien som Pakistan, Indien och. Indonesien' förbereder uppbyggandet av, en egen tung]. industri, "I denna ska ”situa ön har det väckt åtskilligt internationellt upp- seende, att Västtyskland kräver en större” stålkvot. Under mars månad -har:;, den tyska 'stålproduktionen överstigit ” miljongränsen och :-är uppe ;i 1,1. milj. ton. råstål.. Detta betyder .. att - den "av de gjallierade fastställd: ; stålkvoten på ” c:a 11 milj.” per "år "sprängs. Problemet har givetvis sitt stora intresse för de västallierade söm alla' tre i sin tur är-stålproducenter, Intrycket av det .kritiska i situationen ökas ge- nom: det faktum; att världen under senaste året” gått över från" sälja- rens till "köparens" marknad vilket innebär” att ävsättningen försvårats och konkurrensen blivit en väsent- Hg faktor inom er'mer normalise= rad utrikeshandet, Bonns” "vicekansler Blicher "Har redan. "som” medlem av ' Rubrkom- tyskt stäl a Av EGON KÖTTING.: na fr åga kommer säkert att. föda en i Sa åtetuppbjgenad i | hög grad är be- roende av 'stål och järn. Man kan nog gå” ut” ifrån att den tyska inarknaden ;» för .; ganska lång tid. framåt .' kommer att'lägga beslag LE SES : "BH nder. 15, 16-10. 1700- talen var ej kalland så skoglöst ' som: se: nare. Att: "skogen dock rätt' tidigt ' på många platser” YA jla” åt- gången" synes» bl Cavven syneförrättning "7 å -”.frälse- hemmanet Vddekulla ”Ysby socken.' I 'skriftställären N. Edbergs” bok” ”Gården- ”och på det mesta av det tyska stålet, men man kan”å andra sidan näm- H na "att" eh: handelsdelegation från Argentina : är . intresserad av alla ' tyska stålprodukter (kanske bero- ende på relativt låga priser i kon- kurrens med USA?) = > Frågan har också sina. politiska ? aspekter. "Franska "nationalförsam- lingéhs utrikesutskott har redan ta< git ställning mot de'tyska kraven. I Paris tillbjuder man' Bonn 'en' år- lig leverans av'4 milj, ton stålpro- dukter." "Detta innebär inte 'endast ' en tysk förlust i valuta, utan sky!le > också kosta Västtyskland e:a 1 mil-', jard DM per” S Även: Europas . säkerhetsproble "spelar"; in.,' Man ? frågar" sig! om 'dénna 'jätteindustri : vid Rhen 'och Ruhr kan försvaras och inte faller "ryssarna i hä | vid: tyde kan. besluta! sig” för "att laridet ' mellan Elbe och Rhen, Då. skulle. den tunga industrin bli en oerhörd tillgång för Sovjet. Å' and=" ra'sidan kan" "dé allierade: inte läng- re'försumma att ta hänsyn till tys=- ka: intressen. Konferensen 'i i Par som bl, a; skall ta; ställning t till deri- "Man, tror sig veta att ic krävt en betydande' ut- vidgning ay: stålkyoten.” Förbunds- 'kansler: Adehauer. ilade honom tilll hjälp 1.en' intervju från Mäncher! Tysklånds' tuhga industri är givet- Vis: mycket intresserad. I Bonn och I Ruhr' har” man > tänkt sig 'en ny kvot på:c:a 15—16. milj, ton pr-år. Med Sverige föreligger kontrakt på en leverans av 35 milj, ton malm 1'år, från andra? länder, Spanién och Nord frika” ton till. = +; Tyskland har alltid varit ett stål Producerande: land, . men: det har också alltid varit beroende av. ut- "ländsk' malm: Tysk .stålexport har alltid varit aktiv och den gav Tysk- land en stor del av det behövliga överskottet för att livnära befolk- ningen i ett råvarufattigt land! Före kriget var stålproduktionen i Tysk- land (denna gång, även omfattande rike). 24 milj; ton. Der: växte under kriget. till tön" pr”år, -. Ett ind hela Östtyskland, : Saar och "Öster= "| : : skola "p, - Hagberg. : Missions. » kretsen: las i församlings- salen tisd, den 9 maj kl. 18. Skogaby - 13,30 .hgm, p. Hagberg. Veinge: Fredagen den 5 maj kon- ”firmation:..kl, >.17-. kh, Ljung. »Söndag :,10 .-hgm, ; m, - nvg, ' ge- 'mensam : för Veinge och + Tjärby standard ; bli a.: geriom” stålproduk=" tion. : » Det”. finns 'eti inre samband mellan: levnadsstandard och" stål är ett intresse; Denna: höjning kan upp- len är fortfarande något "mer; än J4.av, för-, + dels genom inre indu-- sering för fame ex. skaffa” ar! slö industri [ [som stål"; och: järnindu=; strin' är 'av stör. betydelse för alla dessa7tre faktorer.: Man kän anta att den tunga industrin är t. o. m; utslagsgivande” sedan det har visat big,, att. Bonnregeringens åtgärder not, arbetslösheten knappast: har vändig men ännu stagnerande produktjon, Att. höja den låga tyska i 1 kt; :Sjöhoh konfirmation; < kl " iholm;"öövnveå Ysby' 13. 30 hgmi.kh; Sjöholm, Hasslöv 9 'barngåtj.; 9.30 hem , 'Bastholm;: . " Våxtorp 13. 30 hem. Pp. Bastholm: Hårsabicks ; skola 9.30 barngåtj.; 3 10. gådtj. kh, Hallind..- östra Karup, 11 söndagsskola: is hgm.,. offer på altaret till Gus: tav Aqdolfsföreningarna, ” kpr, : Norborg, sr 3. Len 'Skummeslöv' 10: hgm., ;' Fredagen den 5. maj 16 kh. . Sjö. offer. på ' altaret :; till" Gustav : ”Adolfstör- -eningarna,:; Efter. hgm; nattv.: förhör, kpr. Norborg, :. " (Luth: Hishult "Missionshuset) i sö! dagsskola: un :hgm, m. nvg. för konf. o,' äldre. ” Onsdag kl... 18 . kyrkliga flick- : "ringen 'hog Kerstin Land; vy vivljungar ” "Pre: i JARTtA GER SIN EGEN DöD +: , ENLIGT -VEYENSKAPLIGA : : bl st ” FORMER 7 « Den, T5.årige. Jäkaren ”Rävard Higdon: i S:t: Joseph. 1 Missouri har drabbats av en mycket :säll- synt "ooh. i. flertalet . fall : dödlig sjukdom, ; :myasthemia > Bravis, Sjukdomen, angriper till. att hör- ja med de muskler som står un. der 'viljans kontroll. i "ögonen, än- siktet, läpparna: + tungan, etripen 'och . halsen, I de: sista -stadierna sprider : den Big ; till. andnings. nm turen och sal "till hjärtat: varvid "döden, följer, ”..:-; « Dr, Higdon : är nu sysselsatt med att - anteckna alla” sjukdo- mens symtom och hoppas kunna få fram en tidigare diagnos och ett: medel mot sjukdomen, som han själv. lidit av i tre år,” . EN "ELEGANS. I BILARNA :' Den siste hattmakaren i Bing. hampto,' Michael Santalucia, an- ser -det ,vara bilens. fel att män. nens klädsel deklinerat, ta .— De behöver inte se eleganta ut nu för tiden, säger han, de är aldrig.på gatan utan gömmer sig antid i sina bilar, .; frä holms Luth, Missi ”idikan "onsdag Kkl 19. äv. Wdy. I INilsson; "4 NN. Onsdag" den 10 så 'Väckoröte: :Sahlén;' ' Betel: i : iSahlén och sångarna; 1 sön f iskola, te : Yiodorp, Betel: Lördag Kl 7. 30 Söndag kl. 10 s2.-skola; kl; församlingsmöte: : kl, 73 off. öte.; Missionär : Tidvall och : "evangelisterna. .. s Onsdag. kl. 8 Troff, möte. : ta : Menlösa: Söndag kl s-skola, :Torsdagkl, 7.30 "off. möte, Trånget:' Tisdag kl. 5 predikan, - lAlma Borg och Anna Jansson. Våxtorps missionshus: Söndag kl !17 pred, av Samuel! Åkesson, Båstads " kyrka: .-Högm, kl. 11 t(obs. stiden!) 7 -Kyrksöndag För " :klass 6, 3 Iman" i hans, -barndom kunde I Mere Missionshemme; Taholm, Salemkyrkan: > Sönd, 10 1 släkten”. säges; att vid” verk: ställd. syn” å ' nämnda egen" dom; ingen 'skog 'fanns,' blott smärre:ek och björk i ängar- na. Det ' torde vara. den:stora betesgången ej. blott :av nöt: kreatur utan även av' får och getter, som i hög grad! bidrog till skogens ödeläggelse' Även : de stora krigen bi- drog därtill. ; 'Såhinda - blev en stor del av Veinge skogar uppbrändla. . av: svenska” Här ren; ' a i På 'Hallåndsås fanns. dock länge -stora : skogar .med' rik- tiga jätteträd :av : bok:; Min farfar,. som var en” Bstor."na- turvän, talade ;; ofta” om: att, "uppsyn . dädöver, , se" lj åsen: Högostret i Ysby soCc- ken; "som. nu” är” skogbeväxt, vär i min barndom. en ljung- hed.-:. Enligt: vad 'såväl S: Uh- lin som: för ett år: sedan 'av- lidne Emil: Persson"i Laholm omtalat: slär Högostret' tidiga- re varit beväxt med :bok. En utlöpare till::Högostret,' bjär,” var”: beväxt med : stora. ekar-t, Framlidne Nils Svensson å: Källstorp, :Ysby omtalade att:i. hans: barndom efter -;en -jätteek,. visserligen multnad "ock sblott ett skal” men, så stör. di diameter att j en: man: afnte kunde : famna b. är: hade: Under. den danska I tiden; ;utstämplats ek. till::den danska | flottan; . Helt säkert var det: ekplankor från: Ege- I : | bjär med .i: den danska: flot- tan: då - Danmarks, store sjö- hjälte" Niels::Juel vid. Köge bukt "segradesöver: ein: mång- dubbelt större 'svensk flotta. och" "öm" Niels tilll Holter vare sig den : nu var, svehsk eller" dansk,. gick så ” Vtill vatt en: officer” jämte två "man "infann "sig" på de; ort utstämplingen skulle ske. : Onsdag 19" Sång "Mi Söderberg, : 4 H. " övning ho ännu "fanns. det här: en stubbe l- Kanske” tito. mi. den"; ;störe mannen fått. på « plankor från” Egeb är: Sjöslaget: vid öge'” är” enastående i sjö É fn. skovrider hade någon tid förut utsynat lämpliga träd, Vid, utstämplingen höggs'en $. k. blek å 'stämmen och här slogs: kronostämpeln in. På våren fick 'så jordägaren skala av och sälja ekbarken samt likaledas avtaga smärre grenar. ” Större grenar skulle däremot” ej röras ty de var av "stort ” värde vid .skepps: bygget. "hösten utbudades ett dne "bönder" för: att. köra fram trädet. Detta 5 'k, stor- verk " var ' ett ganska 'stort företag, ty. "trädet "fick ej styckas, ej heller större ' gre- nar avtagas, "För framkör- ningen 'användes 'stutar och kunde ända -«till fyra ä fem par" någon ' gång” "behövas, Bäst: gick "det vid slädföre, Då det var ett"svårt arbete hade ,kronumannen söm hade en. riklig mängd: öl: med sig... för att bönderna: skulle: upp”. . Efter .framkörsel till allmän väg tog så andra bön- der vid med sina stutar och hundradet berodde till en. del på. ;.skogsskövlingen. . - Hal- .lands. ljunghedar. var. ej nas tutens verk utan den mänsk- liga dumhetens- och' kortsynt hetens, '"Lämnad åt sig" själv 'skulle" ljungheden' snart” bli- vit - skogbevuxen: Men” för] ett uselt fårbetes' skull sved- de man .ljungheden tid efter annan. 'Så hölls fattigdomen och armodet vid makt." : » Ett annat stort besvär fick man : av flygsanden, särskilt vid. kusten. Det var ej bara de som var bosatta där utan hela ” häradets invånare må- ste uppbådas för att söka' hin dra.: ödeläggelse.. ”-Man Hade uppdelat , kusten i” sträckor bestämda: för varje by unge- fär: som . "landsvägarna förr var uppdelade. Här fick 'var- Je by svara för. att risgärde: na hölls i stånd; Efter en storm var gärdena: ofta helt dolda av sand, "Då fick. man bygga. på "dem igen, annars sökte. man om möjligt lyfta upp gärdet. ' Då fick ett helt lag ställa sig bredvid ' "varan- körde, sitt skjutshå "Vi, som i vår tid har så goda trans- portmedel kunna ej göra oss en föreställning vilket arbete en;.dylik.- transport . tog.r.I våra trakter lär man ej .be- hövt: köra längre än till La- holm - med. träden. . ' Här. lär man; tagit. dem på släp. i ett slags pråmar. >. Forna , tiders lagstiftning sökte skydda eken såsom ett värdefullt och. tillika. bärande träd. .. I både ek-. och. bok- släppte : man”. ut i Ekskogen . var bäst för .detta ändamål ty. bokol- lonen., var ofta tomma inuti. I Perstorps skog. gick sålun- da', ollohsvin; långt in i förra århundradet. .' Ollonsvinen ä kända: för sitt dåliga. humör. Detta; ;berodde på. ett ämne m förorsakar hu åtminstone”, hos: 3 men. detta är nog. - fel: Pokka är att 'ollönsvinen hade; ett: synnerligen : ondsint sinnelag. och: t,o.:m. Var far: É P stenar” och” stockar byggt en koja .. till sina ollonsvin. En kväll: fick. han för sig "att K "dit i bara skjortan. Framkommen rusade alla ”svi nen” "Ilskna "mot honom: och han fick springa allt vad han orkade: för at räd "si dan: ne Cr [ER följd. av skogalnis ör- störande” ', blev' en ” allmän jordförsämring, då vind och väder. fick fritt spelrum.” i: Den” allmänna. fattigdomen > dag 10 S,iskola. ' under körjer av." förra år- | observatorium ” på Hven dra och samtidigt lygta i i g . Nu var ju allt arbete: mad dessa gärden' så otack- samt som ” tänkas kan, och dessa - skyddsanordningar blev ' ofta illa "underhållna med påföljd att sanden bröt in över landet vid svår storm Ute vid.'Amot ligger. dold under : sanden : i: skogen 'en : hel gård, som. sägs på en natt blivit. nedsandad. Detta lär ha ägt rum på slutet” av 1700 talet. - . Enligt : en gammal tradi tion 'lär en skovrider linder danska tiden ' bott på norra sluttningen . av -. Hallandsås. Ännu i början av förra år- set "funnits. "En 'mängd :säg- ner. hade spunnits kring det- hus: sedän dess verkliga ändamål fallit i glömska, Än hette" det att kungen av, Dan" mark där ämnat uppföra ett jaktslott, än att Tyko Brahe där., ämnat uppföra ett ob- servatorium, ' - En, åning "san- ning, innehålla” "dock troligen "dessa berättelser. .'Skovrida- ren: var nu' i kungens tjänst och hans troman "Tyko :Bra- he fick frikostigt understöd "danske kungen . och : det kan mycket väl hända ”att skog , blev” utsynad för: .den store astronomens slott ch : Senare sägas snapphå na där haft sitt tillhåll ja PPbysge. !gon, . Häggestam . 0. Almborg. "Onsdag 20 Veckomöte, : Hishult, Betania: + Juniormötja.” t :rare Herbert ': Olsson; :mansson. : möte. - skola. . Ti d:; För "gudlöshet; ' fätinglighet Cch brödet från oss taga, mr Så tag ej från oss livets ord, Vår själaspis och styrka! a Tag ej ifrån oss nådens bord? Veinge: Sö 95 Häggestam; =": Tar Imöte, Pastorerna Olsson, ;' Jepps - Lördag ” 7. 30 ”Ungdomssekrete- 19.30 . "Predikan, Sekr, Herbert Olsson 'm, fl. Söndag 11 Söndagsskola, 'Måndag 20 Predikan, 'Evangel. Oda Pehrsson m. fl.” Torsdag 1:20 Veckomöte, Claesson 'o. Her- Fred, 17. 30 Junior. Hishult, Bögilt:. sönd. 11, Sönd. kl. Ö tra: > tionståg;. kl.> 11 pastorerna H.1. "Olsson och Häggestam,. Tisdag :kl; 19: systrarnas möte, Onsdag kl. '18 barnmöte. Torsdag k kl. 20 . Tag icke! bort din. kyrkat. : Laholm, : Sion, G -sSöndag kl, 15:+ Se. Laholms- kyrkan, Tisdag 19.30 Gruppmö- s et avlade häromdagen ett besök pi = I tusentals arbetare nu är sysselsatta med Utställningso; . Elizabeth till arbetarna på ställningarna. kring de & området för nät Uggnadernas up] tg de. På bilden om: Idiga Kkonserthalle na nen "hade. - torps skog, ty år 1909 blåste hundradet : lär rester äv hu- |” || Systembolaget, | för” det ändamålet - -inköpte. bo- + byggnadstomt. - .| ske så fort. erforderliga : repa. : s daktör i | och" denna. fina titel I 158 Hövligt mot-A, och sade? m. att: ”Lälle-Matts ' där 1677. skulle ha stupat. Att snapp-; hanarna tidvis bodde i:huset 7, är "sant men att. Lille- Matts där " omkom är oriktigt, ty han :7 stupade 1678; E trakten av Hovdala. ” re : ” Senare i tiden a blott den stenmurade.” källaren åter-” se stod 'sedan; Huset ' bränt ned, hade en del löst folk. där sitt tillhåll, bl. ästtj . ' [Var låg.nu: detta mystiska , hus? Den "saken har.jag ej | kunnat få. klarhet i blott att. det” låg i: en, sluttning, intill en ' bäck, med : källaren in-. grävd i sluttningen. Möjligen kan? husets: vägg mot slutt- ningen ha varit: av gråsten, ' men näppeligen" hela huset, som, traditionen gjort! der " "Den skog) som fanns här i. -Sydhalland för blott hundra : år "sen :var lövskog med bok :': och" ek ” dominerande, men även lind förekom” rätt mMmyc- ket: :”Grahen' hade ”ej på sin - vandring "söderut nått slätt- : bygden: "Den "gran som nu ” finnes hä är Plantérad; Grar i dock. nått Perg- en jättegran omkull. i. den är k..Bergs skog, men. längre. i. väster . fanns ej någon grån. . Gränsen för gran å växtgeo- grafiska ' kartan snuddar . blött” :vid' Ränneslövs. östra del; ”Pollenanalyserna ' visar att vid slutet av-järnåldern :: granen ' nått ungefär samma linje "som 'i vår tid. I slutet . av järnåldern var boken helt dominerande i Skåne, sydhal land och sydvästra Blekinge: i Båstad; ” Nan Systembolaget « : Halmstad - hår av konditor Evert Persson, Boxholm, inköpt dennes affärs- fastighet . vid . Gröna: Torg. och Köpmansgatan i Båstad för en - köpesumma av 90.000 kr. Fes. . tigheten skall. omedelbart tills trädas! Avsikten är att till den ryförvärvade' fastigheten över. flytta” Systembolagets utminur : teringsaffär ” som. förut under många år varit inrymd i sam- mä "fastighet .som;' :Hotell.. Bå- stad. Lokalerna där har emel. N lertid ' varit. allt för: små och -, otidsenliga, Bolaget. har därför , under flera år sökt efter någon lämplig. fastighet, -- men . icke Man: har även hyst planer. Då ät Uppföra..egen byggnad och laget "för . några år sedan en vid Agardsgar | tan." Rådande byggnadsrestrik. ce tioner ' satte... emellertid stopp för: byggnadsplänerna... Över- i flyttningen till den nu inköpta fastigheten, :'som | får - anses | mycket välbelägen för. sitt. än. : damål mitt i köpingen och. vid dess huvudgata, , kömmer ” att rationer, och filbyggnader hua- "ADEL ADEL, ITA P." ndersen hette. en "re vid LonandFalsters Stiftstideride' som - under sen kör- tare tid spelade en viss. roll i: dansk politik, : : sr "Han -kailadeg' äldrig någonting ” ennat” än ”greve . Andersen! ade. han fått av. en riktig 'Ereve, Andersen var frikonservativ och :blev : där- för i riksdagen! länsgreve Mogens Friijs: trogne ; Vapendragare, Han tillät sig en: ganska' "familjär, »on gentemot denne rike: ch ansedde man — och än dag. tyckte grå. ven att det blev litet. för mycket. äktige lnsgröven rs Varmed ken jag stå tl tjänst, "greve: Andersen? > 2 > Och 'som : sagt — den” titeln der han behålla, ; | Per. - fastighet - kinnat finna någon förrän nu. : . > uu! n ins
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.