AN arg ev oss NA YTV YTVTREVYTYYV TV ROR, HyvvyrYrvYvv ”YYYYYFtTeY re reTRYTEYFFYEFYFPYYTY NV es TOT TNDN EES FIA LEON VASER PA PV LER 25ea 8000 vevrYyYvtYr rev vf ET vv YVYVYYYSYNNEINYSYY it YYYvYvYVY vebdad MA I lat det finns | så många hi-, storier om - skottarnas sparsam- håt beror nog därpå, -att det i Ilmänhet är ett energiskt och. Is a präktigt Vfolk. :som "inte kastar tar på "strunt. ' Härigenom blir; ; de ofta förmögna. . Så har flera ar de skottar -som bosatt sig i Sverige blivit, men genom för- ståndiga donationer har: de gjort mycket . gott med pengar även i vårt land. ' De tar e- : mellertid själva "skottehistorier- . nå lätt och skrättar lika hjärt- " Jikt åt dem; som: vi. : : Skulle sparsamheten ” stundorå gå till överdrift så tar de äran själva på. detta med humorns, - sönande blick.” Mina "En skottes "hustru" blev 'opec : rad för blindtarmsinflamma-. tion men :döktorn sade att det " borde. varit gjort för tre, år, se- dan, '” Härtill svarade. skotten satt i så fall "finge räkningen "skickas till” svärfadern” ty giftermålet”. ingicks. för ' blott två år sedan. : Dees "En skotte tter och äter hönsstek mitt i veckan. : En granne som kommer på: besök frågar med, .anledning av ste= : kén: Är du: sjuker' rö Nej kom "svaret, men . hönär : var : sjuker. T-en skotsk: : skola ' frågar tir är något: SEN" liten pa vel” er. : upp . handen ' och svarar: ” Tur :det "är, 'om pappa '$om. är .affärman blir rånmör- dåd i trappan, men å ; boken i "kassask sina ofta. surt förvärvade slant” " «lärarinnan I : om, i någon vet vad, ; ÄRR | "För LAHOLMS TIDNING. pennan: i bläckhiornet satte han korken - i bläckflaskan för att icke" bläcket" skulle dunstå bort. - Min ” fårfar "sade den: andre stannade. i det. stora .. golvuret varje kväll han gick till sängs för, ” siitas den te barå 'röbrikerna på tidnings- nbtisernä” för att icke slita: för hårt på glasögonen. (Fn? kotte fick! från :sin vän i Amerika -> öl ände telegram: Johannes tredje Epistel;" ver- sarna” 13—15, : han : tog fram 'sin "bibel och fäste: Jag hade jag "vill / penna skriva ill dig. Men jag hi ppas snart få se dig, då sko- Ja” vi muntligen" tala med var- andra! Frid ' vare, "med. dig! "Vännerna" hälsa: dig. : Hälsa : vännerna , var och. en för sig. När skotten läst. detta sade han: z Tänk vad” bror' min är klok, : nu "spårar 'han'för: det första både bläck) Papper och t ; det andra så slå” ned 'stängselpålar "och som: 'slog, " råkade att ' slå ätt den I Ftåde” kamraten för. och tyckte att när det var;han som slog Et hälft ten här det var nämligen inger: främs tidsplats” :som - det stod i' an-| till. ungkarl: hade; med "mycken möda sytt en” knapp i sina byx- . nonsen ty: alla” chefenss döttrar for: och - utbrister : med. lättnad: 8 såy ja” sa PU har jag åter- e n fru: 'att icke urverket skulle 1 farfarsfar sade den tredje” läs- | "mycket att skriva till dig:men icke ..med bläck. och |: Kotlländ t- sigen, sparat: till: > En vår och en. som. kände simmå med sin: fästmö . för. att” köpa |! : över Atlantiska ' oceanen. "På förlovningsringar ::och;: därefter 4 nåtten ':. drömde”. han i att. en ' ) i I mässa. i -männäiskor a till sitt - måste försigå, under ' "vattnet. En. skotte. > blev en” "gång ” saket men fann priset så högt. såt hän ångrade; på: att han inte: liksom Jesus: i s ället hade gått" " över." > Den: en | farbror: nu. har gift” sig. efter. ätt ha. varit: förlovad :i 45 -år.| ' Svaret blev: Ja' han ville näm- "ligen -:: vänta”. tills -han> fick'-en." "skotten s fast och säker inkomst: och nit " har bådas -penstönd falla: os ' En skotte hade gjort ett. i golt) . parti. och-, befann. sig. på - bröl-. lopsresa "med sin: utvalda." Han: träffade "så. en : ungkarlsvän . som: . viskade : honom 1 ör: Hur kunde 'du gå och gifta dig med ett sådant. missfoster, hon är” ju” både” vindögd, halt och: puckelryggig?" . « Den - hygifté skotten" svarade: : Du behöver inte viska, för hon”. är döv.ock 4 så; men 'ser . du; hon r. något. som. uppväger allt detta, hon” Å n -åringar : fick £ " Detta. var; en bra: och uppseendev ck. reklam: tycke] te skotten och den, tänkte :han taga efter därhemma: 4 Skott-! land: : Men; för 'att>det inte! "skulle bli- för - »många som fick! fritt. inträde gjorde: "han detj tillägget att 100-åringarna må- ste" vara. åtföljda av' sina: fö äldrar, - kn En skotte uppsluppen IS "sinnesstämning T köpt en lottsedel i. étt lotteri, - där”. högsta -: tgjordes en av;häst och Vv vagn. "Skotten hade som vanligt ' tur. och vann hög= v fann, någon piska i piskhållar- ; san begärde han. pengarna för lottsedeli tillbaka. Tre , sköttar. träffades. » oc déräs. förfäder: " sin? on Vär allt. Å, >allo, ; . och en" 1 skotte hade blivit goda vänner j London, ., Så kom. de överen att de skulle” ha e& revlig fördagskväll till- ns, men för att det 'sam- kulle” bli: billigt! skulle hen "taga. med sig nå- kunna förhöja Engelsmannen i ' sig: en ' flaska 'visky, irländaren""1:-£L> rom och- skot- g sin broör.t er. åhörde gudstjänsten ; i radio;: rätt som det var log Kal , med hela an- siktet, På hustruns "fråga var- för "han: 108,” blev svaret: De tar” upp, kollekt, 2 8 Pvå bilar: körde" ihöp don” öck blev rätt så illa med- farna' men dess bättre blev” bi- "larnas ägare, en Tade, och en 'skotte, oskadade: Den' senare tog... upp, "en ko jaksplunta : ur ficka; "öck sade -till: juden: tag dig Ä bastant klunk. härav och lugna ding” hHerver.' "Denne drade ; vem'.som . var. skul lyckan. Jo, svarade; sk et blir Polisens sak att avgö- ra: vem. av ' oss -som '. möjligen luktär'; sprit; Ja” det "gjorde .j juden ; och han fick” ;också be la kalaset”. En skotte var. på bröllopsresa och hade köpt för 10 öre kara- méller vårav han bjöd sin un- ga fru på en” ville hon ha en till men då sva j.rade skotten, att:. nu skall vi ömma de andra till barnen. I en stad där de. gjorde uppehåll gick de på. teatern men, köpte billigaste pla IS. När så tade sig framåt för att se ned på de förnäma 'dyrå': platserna sakta dig så du inte rarmlar ner på 1:sta plats ty de kostar 6 kr. 3 "En skotte: gick: er "dåg till Len .bank och frågade". vad ' ett sämtalet..kom att. röra. sig. om. bankfack -kostade,. där han kun Min fär. säde | de .: förvara . ett: (den ene, varen skrivkarl ' och | Priset 10, , kronor pr år tyckte värdepapper. han: . dock var för, dyrt. och be magert ansikte i ett, öra mosaikmönster. Jag satt. en stund och tittade på den, där, bilden av hundraåringen, artikeln,' och 'plötsligt” stod det klart, "att de där 'små "Nu da, kvicksynta ögonen. hade jag sett äirka fyrtio år :sedan jag sist såg Israel. på Vägaholm, men jag mins det som. i går, bås de hur "hån såg Mt. då och hur han ärb tade med , att odla upp ett nylänne på sin nästan otroligt steniga .: och oländiga lilla hem- mansdel "på en av Små ds mest hårdmjölkade : jordbitar, Då var Israel sextio år gammal och jag som hunnit I g mma, "att Israel nen: biicka emot mig. från bilden på 'hunäraåringen. Oc s jag den lilla. artikeln om Israel, hur hän. trots ”sekelåldern. var neg. och; kry, stod ute på” sin vedbacke. och högg ved en" timme varje . dag "och uträttade en del andra småsysslor; sas Samla Ö ee tin” nytt liv, då jag. såg »:Han irJag var en liter pi Israel > för. första gången. gick ute på en svartbränd svedja borta på Tjungryen” och brände upp. stubbar och bröt! sten. "Förut tiska. stenar” ligen kallt," Men .Israe slängt rock och "väst och "skor och benövde gå. ned i 'ett' vattenhål slängde han” av sig träskorna öck- så, kavlade” upp byxorna till knä. na och tog så brösttag med skulle upp... -Att hans. til ytterlighet' magra, leka- men: bröts mitt itu: var något, som' jag i min barnslighet trodde skulle” hända.” Knakade. gjorde” det men den "höll. Det. gär. nylännet "som "Israel kronor ; mot 5. proc, blev, 25 öre om året. Som, säker het för lånet deponerade , han "så sitt värlepappe sätt. sparade han 9 dom var ätt se på ”en' flyguppvisning där. Att kosta, på sig” 10. skr, för le : Etter .en stund l för ord. Ja, "kom. svaret. men, var bra nära jag" "hade ropat stopp , nä min. .uustru ramlade tur > och = - kommit att den” som fick skulle bruda . på e och kan du tänka, dig”. sade han fast kamraten ick. napp flera gånger drog han inte, upp; om jag, int örktseende och låtit. bl att sätta mask på kro- ken hade: jag . fått te bjuda I på "ölet, i räckligt fanns till, Ända tills jag såg ögo-: ' Och. så väckte tidningsartikeln |'de . såg” ut so hatt ifrån sig och gick barfota i träskorna. till och med. När bar Is å detta . ; Det var i flygningens barn- - som '; en "skotte med frul. kommen ; till Lendon för I Hogs mé ka och som "ytterligare skulle bearbetas un yåren med ny bränning av torv och ris, var en gudomlig lekplats för pöjkar. Så en annän dag fick jeg etta par kamrater från vyn "med mig och vi levde rövare bland rotvältorna och stenarna dagen” 1 ända, Öch så hjälpte . vi israel” med att hänga som balanstyngd på häv- stången när någon" större sten skulle upp ur sitt Jordhål, Israel visäde "sig då vara diplomat ock. "I så, och han tog vara på. möjlig- Keterna; Han skröt med oss poj- kar: hur duktiga , vi. var, tills: vi blev jättekavata och ' hjälpte ho. nom att dra bort ris och stubbar och” "hänga På hävstången tills magärnå satt i, ryggen. Och" så berättade : han Fistorier för, oss och bjöd: på snus, som ivi i all vår manlighet försökte lägga i munhen;, När vi sedan blivit. till. pleka och illämående, intensivt.' Men det allra roligaste fiol vi vara med om påföljande vår. Det var i maj och. då hade Israel sitt nylänne så. gott som vid sin full- bordan,'. De lösa, stenarna :hade han” "släpat: Bort under : vintern vilken. gödning som helst. Så hä: tupp -mosstorven i en deniia - för att lännet med en. grep i i handen, spridde ” "ut aska. dängde sönder torvor och såg till att elden inte ökeriade : över in: på: den: närlig- skogen. Han: svar: gtimlig i i ansiktet: Tsråels oo länae" den värén,, men dag, när: han - höll: på: .med det; ch utsädet var inte äv. det var någorlunda stentritt, myllade, Han ner "utsädet med en årderkrok av "primitiva te slag och” mellän de värsta 'stenmöra- sen: hackade han ner, det” med klättrade: som: stengetter över jordhallar. och 'stubbar "och? själv kröp Israel på knä” bakom år, derkroken, rytande och svettär, "pande SS hustru med: mat, Då okade han så” att de "inte slog I framstupä. Men Israel tyckte i allafall, att e ”gjort på sej”: en såna. sen rönbetet. "började eg i sraels eget middagsmal pe latoa av "ett par tjocka” grov- brödsskivor. "utan smör men. nied: fall potatisgröt. På i stället; Det-' "| ta malde han i s "med god ap, til; > och när aln var uppätét gick 1 derbar. förmåga att skapa om sin sås” skulle: det. Jag: kom dit en . Det. var. havre; :han sådde: första | "Vid ::m dagstiden kom" hans i av korna och "släppte" den” lösa 1 äs svårt att hålla. balansen, när | i de. .skulle sätta mulen i. backen, |” ET, ÄR NAGOT GRIPANDE för den" som: "lever -en -stor- stadsbos liv att komma ut i natu- ren en vårkväll. Man går där inne I staden och visst vet man; att det jaker > fantastiska ting i naturens värld så här års, ty även en stör- stad är 'ju inte mer vanlottad än att skapelsens under , kan förnim- mas även där :Men ändå. Man får inte som -'ute i naturen hela den slösande rikedomen till livs, Jag vet inte hur det känns "att dag- ligen leva sitt liv i naturen 'och få allt uppdukat inför sina ögon från Imorgon till kväll, men jag skulle iro att man inte' reagerar så starkt "som en. besökare gör vid ett'till- fälligt möte. are Den som ständigt umgås biir van och iman kan ju också vänja sig vid ulhet' och tristess så att man i Jängre märker "den. Vy Det kan ju "också vara att ens egen själsliga belägenhet är sådan, att man. mindre "fäster sig vid det omgivande yttre än vid det som mycket mer ..ingående behärskar ens intresse. Ty, det är ju så med oss människor, att när vi i övrigt | är tillfreds då kan vi finna" oss i ; det mesta, men är vi ur' balans, ja. då » finns det egentligen inte ; annat än ett under som kan' få oss att upptäcka att vi i' alla livets | förhållanden ändå -alltid har hågot att. tacka' för och 'vara”glada åt: Det finns: människor som "lärt sig den korten och vi brukar” kalla . dem” ävundsvärda människor. : -De har, kanske ingenting i” det: yttre "som kan :få. en: att avundas dem, livet har, kanske tvärtom farit hårt fram smed. dem; Deras levnadsför- hållanden väcker snarare medlidan- .de än. motsatsen. Man ' måste lära känna. dern grundligt både för att förstå deras hemlighet och dess or-" saker, ' Men . gör man det då upp- lever man något som man sedan aldrig kan glömma, De har en un- miljö och även några av; dem som leva” med dem i denna Imanhang det kan vari nehållet i i' kyrkoårets den. omgivande: natu: | Allra helst: när det ”vyårades. och nytt ivsmöl, ny sådant som de alärig skulle lyer kåts med, +, äv Tiden mellan påsk. och pingst -— det är väntans och löftets tid både i: naturens och andens' rike. Nog kan väl, vi, som nu; lever förstå vad det betyder att leva på hoppet om ett löftes infrielse. Vi har väl aldrig levat så nära naturen .som vi gör just nu, Vi har:'väl aldrig så tackat för. solljus: och regn- droppar som efter de åren bakom oss som varit fyllda av kyla och hårdhet i .natur= och - «människoliv, Hur levde vi' inte upp igen' när gastkramningen släppte oss. Hur snabbt -började-vi inte tro på livet. var nåturén mötte oss i sin förklara- då gestalt, Men så greps vi på nytt av oro ;för framtiden, och. på nytt blev längtan stark eter som- maren också i mänriskolivet. Tror vi inte och hoppas, att det] skall vara möjligt att hejda ond= skans, och våldets. alla iskalla. vin= dar, att förnuftets och kärlekens milda” sommarsol pb nytt skall få lysa över. vår värld.” pingst, upp! lelsens fest, 'då tyn- gor av eld sänkte sig ned och gav människor - makt. att tala himme- lens tungomål, Nog känner. vi älla och "längtar: alla efter att. den re- volutionen än en gång. skall ' ske, så att. lögn osh hat förbyts i san- ning och kärlek.' Men vi förstår nog . också, att ..det behöver ske något med oss litet; var för att den drömmen skall bli verklighet. Vad detta något är, vet vi kanske inte så noga, men ingen skall på allvar fråga: därefter 'utan att få ett klart och tydligt svar i sitt hjärta, » Låt mig påminna om några livs- öden som kan belysa vad jag me- var några utiga män ute på vand- nar, Strax efter 'den första påsken iz Tog en "nbick. 1 Kanw Gammalmansvisdom , sopa uy krävt. « försiktighet ;,och lite, , Därs helt visst som det står i visan: ”De . gamla, de kloka må 18, -vi äro ej förståndiga "som . de”, Han: tog 'sin =: chans och. alla. de risker som .var förenade med den och liksom, alla brushuvuden . greps - han. mången gång av eftertankena kranka ;blek= het, Men ett vet Vv. Han ångrade Ty: det steget förde ho= ett. liv som vad. :det. än . sig aldrig. äventyr en människa av hans 15 ning önskade sig. Tiberias sjö, där han; mötte sin Herre och Mästar all en plats där han allt uppehöll sig. I dess hels ; närhet låg. ock. det berg där han satt en gång och lyssnade till salig= | hetens ord från Mästarens läppar. . Där hade allt det viktigaste i hans liv tilldragit sig, där fick har ock uppleva: mötet med. den uppstånd- ne Frälsaren som förvandlade hans liv till att bli en den andliga vår rens människa, Med. eld och glöd inför människor fram I . glädje och frihet,” anders vår spi- .rade :i' hans fotspå Arhundraden därefter levde "en annan , man, I sin typ påminner oförvägen. var också han, Hans yr= ke var, inte fiskarens utan den lär de. mannens. Han bar på en hem- lig längtan, en inre oro drev ho- nom framåt. Visst kunde han :vara grov och respektlös isina uttrycks- . sätt, visst kunde han stöta många ifrån sig, men ingen” lärde känna honom, utan . "att förstå . hängiven- ch den ärliga avsikten med han företog sig. Det "han allt längtade efter var att ring: Där de gingo fram förkun- få: uppleva en andens vår i sitt” . | skap ' än den andre i' sällskapet, nade'- de ett. budskap som satte; inre »liv,: förnyelse och sann livs- sinnena. i-brand. Mer än en fick | glädje. Han nådde det han läng- svar: på sin längtans fråga. Men tade till och när vissheten som han det blev också oro och fiendskap I längtat efter blivit, verklighet för . kring de unga männen och det de honom, vittnade han därom djärvt hade att berätta om. Det är sär l'och dförväget så att också han ' J skilt ensav. dem som kan' väcka. blev" utsatt för. lidande "och "för= vårt intresst,' inte därför att 'hans? följelse.: Men han uthärdade: allt.” kåraktär 'var så ädel: eller "hans -Han dog) "de största risker en män. liv så 'vankelfritt, inte heller 'dår-'| niska kah taga. Till sist stod han : i för att han hade ett djupare bud- Linför domstolen, ,« man krävde verksamhet . som skapade oro "och förvirring i samhället. men "ändå var det något särskilt” med honom. Han 'var en ung fis- att han; skulle upphöra "med sin -. - Men hån ;;; typ... ;Trotsig och Jevnadsglad, fri- modig och. kanske. Hte nonchalant, - | kare. Jag föreställer "mig honom! h | som en frisk och framåtsträvande] vägrade och bedyrade, att om, han . inte. med Guds eget ord kunde bli överbevisad" om" att. han. for. vilse, ... så ville han inte ta tillbaka en sta- vänn had mångas hjärtan och oro-;velse, . nej, inte. stryka "en' prick” stens sti imning.. som na ljus som tändas. .ett tills: alla strålar, i. under:s margon, : H vlängst | högsomma tid: Kan" M -överengs ämmelse. H ärldens - ljus? .. Med : Honom ån 1 folkens liv. red, Honom "handkraft. "De? magra, 'äragkornå ”iå rt: "lg och” deende idyll. blev' det inte: omkring ; könöm. .Aprilstormarna mognana det Han förk nat; Ty, sade, han, : det är inte rådljiat. att handla mot, sitt” samvete. Den - mannens namn var Luther; och .med: honom följde ade ännu fler. De gamla och kloka skakade. betänksamt på" ' huvudet är säker. om, att de till sist aldrig kunde låta bli att i hemlighet tyc-| ka mycket : om honom. ' Visst hade han också fiendez.. Hans sätt var sådant. att det retade många. . Allt- nog, den mannen .. nde det en dag något mycket märkligt, En mörgarn som han” tillbragte i'sin dagliga gärning hände något myc- ket egendomligt: Jesus av. Nasaret «stod. plötsligt framför honom, Han mötte en blick som han sedan ald- rig I sitt liv kunde glömma, men "som ..kom honom att. glömma ' allt annat och lämna: allt.' Jesus .sade till honom: Följ mig.« : Och geriast rien, som betytt att "människor om- kring dem fått, uppleva något av för långt. vi minns hur det va der de tunga krigsåren, 1 spejade och spanade vi efte net..på en” Dy: "morgonrödnad, men - niskor som genom allt bevarat det trygga ankarfästet.. 2. sitt liv. .De. var inte. få,. men de levde undan-. N påsken och vårens. nya. liv vräkta och VER, tiden talar” stod upp och följde. ho='| skymt, isolerade: Men så stark var om, den? "sanningen ör. 'oss,. Men så , nom. Den mannen hette Simon och ci ck ifrå dem, att blev inerå - kä under : namnet Petrus, Det berättas om. honöm |. att han genast stod upp; och följde : Mästaren. Just detta ”gånast” ge ryktet ' inte > kunde" stängas: inom: | gäller "ock taggtråd, utan trängde : ut och. vittnade för; oss andra" om det liv som varje . ny vår ri om, Livet som aldrig dör. : räntan på: sorimarens Mjuvii dagar är: «Maj-Britt, Erikssons Dagbok mésterdagarnas charm i skärgår- den. finns med: 'doften av tång .bätär :vattnets och :nytjärade han bort till en: ten bäck,' fot ; Och; ; säkerligen a han lagt. NÅNga dylika till de andra på vi gen fram mot de Innära ären, Israel på Vägaholm har, aldrig varit, sjuk mer än Jen, 2 a gång + Hela sitt liv, Och det” var en nig, då han” råkade svälja "6 rsäkade "honom. ett ärtor och "| hägliga dåsandet på: blankspola- |" kluckande under. bryggorna, vi lusten att stilla glida fram under |. vita segel för en lätt bris, det he- |: de. klipphänlar, svampställena. Författarinnan berättar trev. ligt -: om :>skärgårdsborna.. men framför .- allt... om i brorsbarnen|. Pulle och Dådde. och terriern Toy, som: följer. sin .matte Å vått. och I: torrt, tog Till de Harmful” ”gagb ksbl 'deh :' ansluter sig fint Eva” vArk- av sté ts teckningar, - : tstigarna OCh | not Kö ne febara, Minnes av Eyvind g ed en len, när han skulle tapetsera storstugan hemma. Isradt . Jhäde | nägra smånubb i munnen, där 1 stod och spikade fast pap- på. vi iggarna, Rätt. som det han: ett hostanfall och råkade svälja ner en del av små- - | spiken, . Hans hustru blev :vett. skrämd och skrek, att de måste in till doktorn” medsamma, Men Israel tog. det lugnare: . on Va gapar du ätter, sa han. orn & plocka väck dom! undra år och hundra procent irker nu utt it i FIB:s böcker, Romanen, som är ett ung. domsverk; Är. berättelsen. om de två bröderna Martin och Ivar, orå deras arbete och kärlek, men även om deras längtan: efter ett rikare och friare liv. ÅT ' Eyvind Johnsöns grepp om äm- ret är den födde artistens, Scen-: erna växlar snabbt och det är en etsande frenesi ' i .Upprorskänslan möt det som" verkar tomt, och vrångt i liv och samhälle, I romanen skildras ett inre och ett . yttre händelseförlopp. : Det som sker öppet för alla är dra-|' måtiskt tillspetsat, medan den strid som pågår inom de ageran.. de; s själva visserligen är. fördold' | för andra mén ändock lika verk. ig En . intressant och -läsvära |, parodi, på sång. Efter kaff ;erve- na: hade strykande åtgång, programmet, | sv rikson med' hjälp" av någa elever en tankeöverföringssketch, '"ABe- hållningen . av festen torde; bli omkr." 200 kry. od har; enligt. "hos: 3 Einär 7 » söndag, är Hansson, "Hishult, "varvid, ”föredr ag | nults kyrkokör med Kantor Maja - Ekstedt som "dirigent, vårsånger. ' Därstter utförde! barnen i folk-: "femte" kläss "Tio ”emå > och lärare Karl- ring, ”Varunder. de olikå Jotte ier- I Ekstedt, och; sist på det trevliga. : Tkomnier. att” hållas”.av gå mare, besked: om .garantierna Yär hönor fjärran. ” Han : resonerade 7; i or Metta mn Kr en enn Få AI MA RR Fk AA OM br ke Be AR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.