: i ve RR " Fredagen: den 'J9.maj.1950 a rt NÖT LAHOLMS! TIDNING: Arlas i : Dagens namn: Solen” går upp kl..345 0 och ned kl. 20.33. : "Morgondagens namn: CS KAROLINAS Solen i igår upp kl 3.44 och "ned kl. 20.35. Sv ock renast i Världen... > långsamt, högtidligt ' fylles.. xum- met av dag. > NM (KARIN zk Det var begravning i en liten | socken på”landet; Gästerna ” var inte. talföra, Ingen såg; ut att tänka säga något vid ”gräven: Tjänsteförrättande prästen tyck. te det var tomt och pinsamt med, denna tystnad. Yill sist kom där fram till gravens kant en ”äldre man och prästen blev glad i i sitt inre ;över. att Ait, blir det ändå en söm. onmer. alt säga några avlidnés' minne, | mannen tog av sig hatten, såg fankfullé” ner i gra- ven, harklade en smula och = "Dons. gräver djupare här, ser jag, ån hemma i vår socken. : Sedan satte han på sig hatten igen. Och gick... ER Tegitimerad: kung - gl Blytgen.Petersen, "den danske fösten:i BBC- under: kriget och ny- utnämnd dansk pressattaché':i Oslo » berättar på tal om arbetet i BBC) . att' kung Haakon brukade komme" till 'stutlion' när han' talade till norr- männen. -. Kungen - tyckte det var onödigt att en bil skulle köra u' - till honom med en mikrofon. Kuni gen liksom" andra : besökande” fick: . till BBC, En kväll: hade det kom: mit en ny vakt som inte nöjde Sä med att kungen uppgav. vem han var ' utan även fordrade legitima- . tjänstgj ort od burit ; Hantbrevbärare, göra. "må han: kanske få: bli, F som: så . vuxit il cennier-; Jeykla”. rådgivare | kata uppdrag. :Han: är 'hela' byg "anmäla sig hos vakter vidiporter | » ”POS T-KA LLE” | en lantbrevbärare.. "Det är inte något särskilt an- honom,; endast det, att han av- gick ; med. pension härom .da- gen och. blev: hyllad .och avtac- kad .. med . presenter, - blommor och ;tal.. Karl. E. :Karlsson , he- ter lantbrevbäraren, fast i. dag” ligt.. tal kallas: han. mest ”Post- Kalle”. 'Annars, är det ju inte så' märkvärdigt, att en lant brevbärare avgår på ' grund av och ersättes med" en Mei om man nu Skulle? stan- na,: en" liten stund vid ”Post- Kalle” . och ' hans , gärning så blit det inte blott en hyllning | åt honom utan "också 'åt hela den" kår, - han | "representerar. ”Post>Kalle”. har i hela :32 3 som fantbrevbärare inom”: ett ” landsbygdsdistrikt. Dag efter dag har han troget "sin i postväska och. som en : kär: och efterlängtad gäst hälsat" på i hemmen, - Många gånger, ; på : höstarna > 'och på vinträrna, då oväde imslagit trafiken. och' folk” helst” I. sig i . hemma; hade” man: nog" förlåtit |”Post-Kalle” OM « han inställt sin: : tur. ,. Mens får. intej en Försenad an | men in- te stre ika; ; Det är allt. för mån 7 beroende äv. honom, Finhs i det egentligen: någon, samman: med bygd och : folk "som; en: gämmal lantbrevbärare? Ti k, bara väd dagligen vandra eller milasträckan med .Post- väskan på rygg. De inte nog red "att. han ' lärt .sig känna bygdens: förhållanden, han kän- ner också familjerna, vars bud- bärare; kan är; och deltar. med i. deras "glädje och ; SOrg. fta får han stå till. tjänst, som och anförtros déli- dens. vän och alla litar på ho- nom::”Post-Kalle” med sitt 80- liga” och glada leende är ingen 'ehsam företeelse. . Många har. vandrat samma vägar. som han. i samma . upp- drag "och -många följer väl ef- Der” bärarna ruter San snart. bli ett minne brott. Utvecklingen I går. raskt : våra dagar och postgången äm laridsbygden ordnas efter nya, "moderna lin- "Då Törsvinner öckså' en i- om tillhör bygdedis" li Je, gamla jantbrevbärarna inte tillhört någon högt av- lönad,. ' klass" i- staténs tjänst, tion, Strax därefter hördes er. upp- rörd röst i hela huset: Kungen. av "Danmark står där nere 'hos vakten och vill bli insläppt! Det uppstod palen; som "undrade vad den dans- " kungen - kunde' vilja; Men så upptäckte man den nitiske vaktens + misstag och att det gällde den ”van-= lige gamle kungen”, Norges kung, som gena t bli slå ppt. 4 ; Stenrik gädda; om gäddmage 'kan innehålla de imest olikartade föremål och när i Djuptjärn. rensade ; en -:vårgädda, fångad i en skogstjärn med det Rv teckriande ”namhet ' Gäddtjä tades i gäddans mage två ok lor, en röd och en blå; Att småpoj- karnas' kulspel är ett säkert vår= gäddorna i Dijuptjärn har sådan våryra att de slukar stenkulor, tor= de få anses ganska förbluffande, Då en frå i Solna härom da- ” gen hade hängt upp sin tvätt och från sitt fönster skådade ut över densamma, uppenbarade sig. plöts-- ligt en ekorre och satte. sig. på strecket, Ekorren ,. tog därefter och bet i en åv klädnyporna, var- vid en: näsduk lossnade . och; föll ned på matken, Kurre hoppade ned och tog näsduken i i sin. mun och skuttade därefter upp. till sitt bo belåten - "över, det nya bidra- get till bosättningen, : Eit par tjuvar Som "härom da- gen hemsökte er ”radioaffär lade beslag på ett pat radio-' och ' tes levisions-apparater' samt ett” par hundra dollar, Då de lämnade Io- " kalen tog de även med sig hun« aflfärsägaren satt att: ad v ggåpre ting —: annonsera ir ett ögonblicks panik bland Perso= I man hos familjen Einar Lundkvist. tecken är omvittnat. förut, men att I : väska På: men de har troget fullgjort sin plikt utan att tröttna: Det beror ! kanske, Närmast på, att de be- traktat sitt: arbete mer söm! ett kall än. som" ett yrke. . Växer man, in i bygdens liv' och. kän- her sig' som en del i detsamma, av : vilken "-andra är bergende; då "finns 'det andra. värden. än de "rent "ekonomiska; Män fre- sta ibland att tro så. - i När? man. talar. om : idrottsliga bragder tänker man": väl sig närmäst-en hektisk tävling un- der: publikens hejarop. -Idrotts- I bragden. är. ; sekundernas och) ögonblickets verk, en; viljean- hag ening n med tankens; snabb- het. , "Men 'månné inte er lantbrev- bärare, : som > i: Arettio' år. och mer ändå nästan dägligen vånz drat med sin Postväska på ryg- gen och avverkat kilometer ef- ter kilometer, utföj en. idrotts- att vara ömtålig som de. riktiga. idrotts, |. männen,: men så. har 'det; ju ejt heller gällt: sekunderna för. hös= nom. : Tålamod . och uthållighet har, han emellertid" måst. ha i hög sta grad. Förresten, har, hän I aldrig. tänkt: på sport i sam. band. med, sin: dagliga gärning, Det :' är ett alldeles för modernt ; begrepp för en gammal lant- brevbärare, folie tea ,Tänk,.. vad, en gammal lant- brevbärare . skulle kunna: ha | mycket;z att ir Pösta td bygden . mycket isolerad; Både | brev. och tidningar: förekom : mindre antal än, DU, men” så var de också . så "mycket mer | värdefulla, Han. kom med. gläd "Den här biten. handlar. om I märkningsvärt att berätta om| ' simmare och: en” styv: metare,” vi och hade, dök smycket: roligt, En | stor hall minnes. jag med största | ; kronör.: Det: var icke. mera, värt,. I det "hete [han kunde kanhända ta ettsk ärp Det 3 Poesi För LAHOLMS "TIDNI a: : 1 :Bassalt. och gamla Vånga ; dal, ' där. kom : också diktaren Sten . G:son, Hagliden mkd ' sin snälla mor, och : poetens "vackra Syster . sIngri Sten” hade den gången — utsänt sin första dikt- . samling: . Bumerang. Eller. Var den icke den första? ” "Han läste upp av den nere, kos driftmästaren Emanuel Erikson i Bassalt, och Ingrid satt och lyssnade med sina: störa sköna ögon: Sedan, spelade -F'manvel Erikson på. fiol, och Anna Lisa r | Erikson, spelade orgel, ”Aisa” är nu lärarinna i Malmö, Anna Gre- ta Erikson hon sjöng, Hon. är fu Bift med Johansson i Konsum. i Knäred. Mat " Det 'hände också, att. Emanuel Erikson: ' deklamerade Gustaf Fröding, "Jag minns, Erikson' sa han var i något slags familj ned den store skalden, den störste. i Europa. Ja; den: störste i hela | världen: kan' hända? : Poeten": Hegliden "var en fint hade' metat. i Lagan i månskenet glädje: Den låg vid lagaästranden. nedanför Hallaberg. På 'den; sto. do; "Sten. Erikson :och Ingemar Eriksom' "och "båda flickorna: så ofta och metade,. Ingemar kunde bli trött på metningen och. gick hem, "men -han kom strax tillba” | Ka. "Han: gick” "så lätt och så | snyggt på sina "ben, Ingemar: Jag : har aldrig' sett nägon människa gå vackrare på benen; det skulle då, vara. Emanuel. Erikson själv. i ”Tana”. låg: bunden: till en al, Eriksons eka läg nedanföre;. Allt var frid, Allt var hugnäd, som de gamla 'sade;', På dagarna kunde falkarna : skrika : Över - Vallhalla. berget; eller. Anders Pettör-ber- get, som jag kallade. berget för, då gubben: min synnerligt gode vän Anders-Petter Jakobsson. i Vångadal. förtalte mig, han hade köpt hela. berget. för: ,två hundra | log” gubben. Vad "skulle jag väl med det? ”Nehej, vad skullé” di Ba. jag. Du; "kände kanhända "sätta renar på det. och planta renråpssa til. dom?” KA i — Nej, mer, du skal se, det är gull och silver F det, log gubben. = Jag känner”en stigare,' som på bergmanss pråket, som: det heter: på samma språk, . Stigaren är en stor. författare, en av de största i Norge: Krist- offer Uppdal, Hari är, som: Johan Falkberget,”'; en '. -myckat” duktig bergman, säj. Eller. Knut Haimn- sun kunde ta ett skjärp,. pan ock- så, . fast han inte är. .bergman, men någon slags rallare, är: han då, som. Uppdal. och,. Falkberget. Alla. våra största författare. har: varit. rälldre, Jakobsson, Hamsun; Uppdal, Fakberget. Många, av de, mindre också, ; ; Då kundd . Svensson komma med 'bipsiug- gan, Hon var från Putsered,, men bodde nu i Vängadal, / Hon "var "så snäll, så: snäll, Kristin och. 'hon | kunde prata, skall jag. säga, Jo- jomensan, Min mor och jag satt så ofta borta hos henné och hör. de på I stor glädje och gaminan. Hade non; levat nu, Kristina, -är jag: säker -om” att. Radiotjänst kundé använda gumman" i invid mikrofonen, ty hon förtalde mye ket gott; Icke ofta har jag mött en så, fin sägoberättare i. Sverige, Norge, Finland och, Italia; som | Krista, fact börderna i, Podalen. är. styva, och siciNänernig ; är. mycket mera, styva. ändå...s Men Kristina . Svensson. Var, .sicilianers inna bra nog,. det. kommer . inte i fråga, ' i Den: duktiga väverskan, fr ken Anna, Nilsson, Kyrkogatan: Lal H I ÖVA såg: dem - annat : än glada; vänliga | och .-förnöjsamrna: ” Och :" väl-. kömnå var de överallt. När en av dem lämnar ag dal, Bassalt "och Putsered : Iden. gången sätta: mig 'på ..”Dia- bin till att blomstra i mitt, hjär- t: över: är "Vånga r ANKER-PAULSEN, — holm, . kom : också! mycket til Eriksons, och där kom många, många, andra, Bassalt. var ju ett F | Himmelrike på jorden. Men rena stadsdagar vart det ju, när. Nils |. Öscar Persson och Gerda Pers- son, arkitektfolket 'från -Gåse. bäck i Hälsingborg, kom på mo- torcykel till Vångadal,: ' Da land : Segande över Hallandsås i sin gamla Ford, och. fick öga på ”Reiret”, Henrik Karlssons vack. ra ställe i :Vångadal, | och hyrde det. för sommaren. Då "Jag: kom hade till Henrik lovat rummen ;ut ”Prästfolket, och jag måste volo , Vecchio” och ;cykla ner till min "synnerligt" gode vän Martin -Jakobsson på Gunnarsbygget, På Gunnarsbygget hyrde jag mig in för sommaren 1933, och jag hade det bra på alla sätt: Här var det en julidag, Martin''och jag: gick opp. till Putseredsjön, Inte anade jag: det låg - en” sjö. inne i: öde- marken” här,: Det låg jen eka i sjön, och Martin och Jag rodde ut I. Å. djupet: och "metade abborrar. K Det låg: en liten hölya: inne . på stranden. Den gick" Jeg opp till Många gånger senare: den som. martn ock lade mig i det. doftan- de höet där inne; Jag” hade" met. |. spöt med och" dikter av" Goethe och Robert Burns, Det blev ing- en metning;£ av; "bara läsning och drömmar... " Hölyan ” 'minde "mig mycket om: en sån där lya, far och jag hade i Viksfjörd vid Lar. vik i Norge, där vi tog in för att sova, när vi voro på fisketur el. ler skulle skjuta harar på Mal- möya hos" gamle Anton, Vi" kom dit med lille s.s. ”Jack” en ste båt, —en ångare == på fem och tjugo fot, Senare kom vi dit med Spissgatteren ”Mira” > Detta. låg jag i i Rölyån" vid d Putsaredsjön och I dä mindeg och ar: Iyckig över . allt uy att just är ji gett | shöter > nämligen. en liten ' sjö utt: -Putsered betyder reden; "| per: inte "mycket. Ty 'den 'centér- qvock, UR OQPRESSEN : "Damernas hörna i Er TOG "LANG vn ATT lära .-.svenskarna- äta potatis. Jonas Ahlströmer fick mycket ovett och han lär också ha blivit hotad med stryk för att han sökte lura folk att äta potatisknölar.” De an« sågs nämligen oätliga. Sedan 'dess ar IS anseende stigit av- is- | Sevärt. De, en gång så föraktade t| jordknölarna .. anses .. nu rent .av oumbärliga i vårt kosthåll. En av anledningarna till - att potatisen fick ett så dåligt mottagande i bör- jan var kanske att .man sökte äta den 'rå-medan andra. kokade soppa på blasten. Det fattades.med andra ord recept på hur potatisen: skulle tillagas: 'Den bristen blev ju:efter- hand avhjälpt. Jonas. Ahlströmer själv: torde väl inte>ha' känt till så : "värst många sätt att laga:po- och säkerligen kunde sina" vildaste drömmar ana att. hans 'potatisknölar en' gång fä tiden skulle "stimulera till en tand ” tävling "om "olika sätt att laga potatis' och att denna tävling skulle resultera i 3,000 re= cept: Men det:ö ärvjust. våd som: hänt. j'Tävlingen..”Så lagar vi. potatis”, slörbundsrörelsens .center- betyder ett avståndstagan- ae från såväl socialismen som libe- valismen, Socialismén är. en själv- motsägelse, då den . vill skapa fri- het åt orden 8 genora att fram- häva kollek pHisk idskrife' (SLU) Bohdeförbubdsrörelsens linje" kan ägas var” en; syntes äv liberalis- "dens; frihétskrav och socialismens ig sghetslängtan Den bygger. på mgdvetandet. -Omy' att. inte ens det ind medlemmar en större > den; dö själva! förmår skapa å åt. sig. Det är och måste va- TA en, Er dlag; i. centerpolitikens Ädealsämhälle, c Den centerpolitiska- gen är. dock ingen. individernas ro- 'binsonad. "Den betraktar 'icke. den enskilda personligheter som en slu ten” krets skildfrån "sin samhä'les | vilken anordnats. av Sveri an "orhgivning.; Tvärtom betonar tatisodlares. Riksförbund; Jordbru- en, att: vindivi en är are aoespunk= ns karnas. Föreningsblad och tidskrif- tålet: deltagare. Deras 3,000: recept får inte vara: passiv lydnad eller in- har.! granskats av en. sakkunnig "fogände" i ett åystem, "som andra jury, sord ätit sig igenom. inte. alla gjort "upp. Hans självständiga tän- men: en "avsevärd' del av 'rätterria, kande" och vilja" är; det bästa bi- och: resultatet av tävlingen" "med- draget till. "samhällsbygget. Sam- I-delades -vid. en sammankomst: på "hället ”. måste ge sina medlemmar Maria” Kusmodersskola <" ÄV Btock- lighet att känna ” sig” fria, "att holm; "'varvid även” de "tre främ- änna: sig ha" utrymme att Handla”i|sta' av de 57, Pristagarna fick. mot- överensstämmelse "med "sin ”väsen- taga ' sina -pristur statsrådinnan art. Centerpolitikens kärna” är in- xö Jéåskådnin- (3000: sätt att laga fo a: potatis att bli tillj följer emellertid några av..de. två ' främsta Pristagarinnorrnag . recept, Jag ber att få sätta ett'extrå kryss för receptet Hälsopotatigy > CT. > Ur 1:a Pristagarinhers tävlings. bords (fru Greta Hansson," Göte- org : 1 Varm potatissmörgås Ett långfranska eller. vitt. for - bröd skäres å längden, Bredes ma smör och ovanpå detta ett tjockt lager Potatispuré, Gör en rätt djup åra. längs. purén : och lägg-tpett mycket smör däri. Tag de tjocka bitarna av en kokt urvattnad" salt sill: och lägg dem i skåran med ' litet smörklickar. Gräddas 'i-lågom äl. ugn. Serveras med finhackad ill. . aa RN ti God potatislåda" med fiskiesters : Kokt: potatis ' skäres i skivor," Kokt kall fisk, gärna rester,” skäres i bitar, Smörj en. form 'vi rst ett: varv potatis, sedan fis i några smörklickar här oi Blånda tomatpuré med tjock z de och häll det över förmen. tas) efter" smak, | Mjuk, grov i lådan. 5 - Ur. 2:a pristagarinnan ; bidrag (fru Märta Bergstri tertälje): : + Ingredienser:. Potai och ven ost. I en smord eldfast form lägges - potatismoset och . strykea platt.: Den rivna osten" strös över, Gräddas ? hastigt ' i: varm ugn. till osten är" gulbrun; Go Aina Erlanders - hand, "nämligen H; sikten > om .. att -' framåtskridandet ENS icke åstadkommes- .gehom någon 'Gärtung gård; Östertälje; och Alma mekanisk anordning ut; genom att Liarsson-Åhs,;, Box 1793, Fagersta, ,. "Eri öra andlig energi: N .:Efter' prisutdelningen » bjöds: på Därför bärs icke' heller Bonde- |. potatisluneh;.. "varvid .:huvudrätter- förbundsrörelsen"> upp” av någon | na 2. utgjordes -; av -prisrätter.. Som” dogmatisk tro som t. ex, socialis- egenhändigt tillagåts. av de tre när- men;' Man, skulle . kunna säga; att.|j varande. -pristagarinnorna:. fruarna den centerpolitiska idén är en sin= Greta'- Hansson, Märta : Bergström nesart eller” mentalitet, Man kan, och: Alma: Larsson=Åhs.: Den..som om man :' så: vill, redovisa dess:in- |skriver detta kan inte skildra mat, nebörd'- med: att tala om aktning för: människovärdet,” kristen hu- men gott var det och jag vill re=- kommendera husmödrarna att prör 'manism, "frihet .och trygghet för individen, rättvis 'avvägning mel- ; Märta " "Bergström, | Polatin. salt, litet smör: > Potatisén tvättas ' räen : skalas ej: .Skäres; itu. Snitt- 4 ytan, doppas i saltblandat kummin, J ällas : ”,denna »potatis=' rätt -: serveras, tjock, : stir -grädde, "eller ostkräm.: 5 Naturligtvis var det därmed - som deltagit i tävlingen, men bland Sä pristagarna fanns dock tra va ESCepten, som: snart komnier lar; olika. bebyggelsetyper och nä- ringsgrenar: eller en förnuftig pro- duktionsordning. Definitioner hjäl- Svensk fruktodling "måste skyddas för |: politiska: tanken — > vare= sig den betecknas:, :med:, dett. namri eller |. annä ..— är. en individua- idé, ; som, , antagligen just "själv! 'företer' exempel” på | -- många individualiserade typer. Vad som kännetecknar dem:alla är tron på; att utvecklingen inte bef ed geriom ' statlig 'plarihushållning' och socialisering eller genom fritt spel- | rum, för; det.< fria -närineslivets kraftspel utan genom : utnyttjande av . såväl: statlig, koopérativ' som enskild företagsamhet med staten som: hjälpare och ej som + dant; Detta senare uppnått genom som: föredrag” om Den svenska ”fruktodlitgens" framtida förut? kom: ingen,-.. rynnirig vid putten, och inte. dågot annat. ; SÅ enkelt är det.:Om så det är. på gemmalt, gälisk; så: heter en sjö en putt..På horska och på. danska är. putt: blitt till; pytt, i nyäré tid, På norska. också; till -pött och Pöl, Se, detta var detta; f "Den "lilla, järnvägsstationen.. vid Putsered : har alla; tider. fått poe- ag kommer. till. att. tänka på : en:liten station-i Canada nära. vid. Alberta,.; som min syster, Ingrid 1; Jm ” e. "Jag har' metat foreller där: bäcken: mynnar. sut i ust ; vid den. lilla; bron. in "man , komma, i stor konstnärlig, stämning, : Och . nära vid ligger Puttabygget, som min - gode vän, "postmästare Branner från Hillered 'köpte för 5.' 000 kro-' nor fult monterat, : Det. var ju inga, pengar, fast. penningen, var inte så små den gången. Puttar bygget ligger vackert. bete mellan stat och närings- liv.; 'Ty”' endast ”. därigenom - kan trygghet: «och trivsel skapas åt dividerna; : i Karakteristiskt för "den centerpo- litiska' åskådningen. är, också tron 5 på betydelsen jav 'att landsbygd kulturellt; ekonomiskt och socialt tillgodoses i i samma "omfattning. som i kritisk belys- ning, Statistiken för den svenska |? utrikeshandeln | under. årets första kvartal" kan ' vid "ett : flyktigt «på- söende” förefalla mycket tillfreds- ställande. Järafört med samma , tid fjol har exporten stigit, med icke | nindre; än 300 milj, "kr; På an- svarigt "håll har -.man. givetvis icke underlåtit. att; tillvarata de pro- Pagandistiska 'möjligketer, som den- nä utveckling, erbjudit, skriver Fi- nanstidriitigen, : som framhåller hur händelsminästerh” tagit för vana” "att v världskriget mångdubblats . och: beräknas: 'nuw uppgå till om- Kring 40: kg per individ och år och torde av olika, skäl komma att yt: terligare stegras..I jämförelse: med åtskilliga, andra: länder, står” frukt-" konsvihtionen i vårt land: icke på på " hölb, byrådirektör "Nils: Sones- i |: a gardiner och ”miattör;; so FN: Hm STOCKHOLM (Em): FN; under deras besök i Stock= echolm.: för "att. titta””pi j ning till” FN-skyskräpan > York, En av: dem; komm baka till, Stockholm” fö ningsdetaljer.. Det; då chansér att fårleverera” till” FNL De två FN-männen "var mycket intresserade - av 'svenska'"'kontors«=. | måskiner, sålunda räkne-, kalkyles rihgs- "och ' skrivmaskiner," och så” vilt -man kunde: förstå kommer FN att köpa. en hel del n ; ialet' bearbetas, och Personligen” meddela "i de" ”månad efter." "månad ”uppdykande "glädje- "budskapen från. exportfronten: Eit nämare studium av handels- statistikens siffror låter emellertid sörstå, att utvecklingeh” äver in- rymmer” ' vissa ”' mindre" angenäma moment. En av de svaga punkter- na är, att betydligt över en tredje-. del 'åv den" totala: exportökningen nänför: sig till jordbrukets. produk- ter,? beroehde : på : det: betydande: ;de” vik sämihanhänger med den allmänna ekonomiska utvecklingen och vilka traktatöverenskommelser, '> -.som kommer "att träffas. med fruktex-. | borterande; ä produktion med cirka I miljoner ton; Och då” är , dessa » fruktslag knappast längre "Jag... mins jag: kom "cyklande från: Blekinge en dag och "skulle till" Solhaga: i Majenfors;. Fru --: Pålsson, vill be 5 en konstig huggorm Zz. . Och sh. visade - fru, Brånner mig | Bröna huggormar, som hade: sitt bo Do erna, små bi rn gick; och, lekte tätt. vid .Ormarna.. Jo, visst. var det. hugggrmar,. jo, fast dom. grö a. som skogen; ; Zickzackli jen "på." ryggen var svart .och | fruktänsvärd,'S& det finns: röda | (espingen), svarta, gråbruna? och | gröna: hugg mar" i kära Halland; instone nere o vid Mejenfors ” + Det: är” cyklister och rot; 1930:talet stengärdet tätt vid” villan. |.22 överskottet, framförallt . av -mejeri= | Det är en allnän: "angelägenhet. nrodukter. På längre "sikt ter sig| au värna om landets nu starkt, ut. detta - inte odelat ÅA stogran yt: | vecklade. : kvalitetsptoduktion: av roduktionsöverskottet stegras" yt- ver. terligare; sanitidigt ' som åtskilligt äpplen,” ; så: att. odlarna vtan ö talar. för. att. avsä tomland. het att föra sin pro- arknaden . på samma sätt. som importerad frukt sämt att "snart hk "att. äras." Uppenbar risk föreligger ; att - jordbruket ' liksany: under]: kommer; att;:stå.. inför im vvervinneliga" vårigheter, att, fin? Istrielta ; beredningei t av fruktprodukter En ahnan besvärande pui.kt a | närmare en sjättedel äv ökningen il iv, e FT [ totalexpörten faller- på fartygsleve> kräkrnas i'svenska krönor; kan vis- | ranserna: Här 'är-läget sådant; ått ligen. en > man” inte ' kan: öjlighe- | även på doll men denna F tenmäv en: betydaride nedgång för | är>inte» nämnvärt större” är. vad ”farlygsexporten:. sedan-- orderstock, |som: svarar mot, kronans NE som "arhopade sig under den för- | ning, Slutligen: inställer. sig” råga! sta - efterkrigstiden, hunnit , avverd vilka "verkningar lönest kas; För övrigt hänför sig expoktr dé kan kull ländé päron. utgjorde år 1949 cirka 145 | miljoner ton, ;varav. Europa bidrog; på världsmarknaden. ' 'setlan Re otferter satt: he "hds' de: Jev, skär köpa av. man fon int rann skall, undersökas SrobKHorM: (TT) Huvudförhandlingarna här / "Alfred, Eriksson, i ock itet smält smör >... skall. det + rv 3 gängliga i i bokform! Hår a Arvid Ingvar Nordgren avslutades . : I stärhplade Handlingar, äsälet "mbt «ökningen huvudsagligen. till "skog: industriernas. järnhanteringeris och verkstädernas produkter: Den reella 'eXxpörtökhingen > hänför" si Ai) träda « kän”? kjutnå "till svensk nackdel ödesdigert avbr "ok för ec till andra” länders. ' exportindustrier j t:nog. tänkas "bli så: starkt för-T-""> : marknader ä än USA: i första hand västra Europa, : Om exporlv tvärdet ] Nordgken” avser ahsvär för med- - jände,, ; efterlängtade brev. och I. det tomt efter hönom. ”gänpgare,.. so. Förölyckas ' LAHOLMS TIDNING: ia kom. tacd de oundvikliga .; "mest 4 trafiken. LI i t tre sn TA . ; i a Å NE Ah FO A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.