a Lä ' skrivits med samtliga', byamäns . vilja och samtycke av pastor löci : vari det heter:' : "Det. samme : der vilde dig selff " Imöod din näste der altid betee, Enten du är till land - 1 gärdenj och;täppen:; kring.sin: e- RANN FPP NY PA BR FR » ende; om han hade egna be- v PF Lördagen Uen.21 mej 1050 "”EAHOLMS TIDNING Bland” de” byordningar, som finnas intagna i de olika hära- dernas tingsböcker är en sådan från Ränneslövs' socken i södra Halland en av de äldsta, den är daterad den 12 januari 1684. Vid genomläsningen finner man att densamma, som uppsats av dåvarande . kyrkoherden i för- samlingen Peder/Jensen,; är för fattad på danska. Et€ bevis för att detta språk i tal och skrift fortfarande användes. Innan vi gå vidare kan påpekas; att man av gammalt” brukat samlas till majgille i de halländdska.byg- derna Valborgsmässodag.-' Den har för. varje större by varit samlingsdagen; då: byns angelä- genheter avhandlats > och maj: gille hos åldermannen varit an- ordnat, I varje by:häde man ett horn eller en trumma — bya- hornet och byatrumman — med vilken + åldermannen" - kallade mannarna" samman i. och för ö- verseende- av . vägar, broar, skorstenar ;och litet av varje, eller" gärdesgårdar. Alla bya-y män skulle då vid böter vara med. Man skulle, innan avsy- ningen tog sin början, i en ”god mans hus” lägga en marks pant för eventuella böter, som kun- de ”utkrävas, därigenom hade man tillförsäkrat sig böternas erläggande. För varje hål, som anträffades på gärdet hade man att erlägga några öres böter, det ta även för sådana småhål, som gjordes av grisar och gässlin- gar, " Skulle gärdesgården vara så d åg, att ett vångevant kreatur kunde hoppa över detta hade den "skyldige. att betala böter med ” fyra skilling och skynd- samt upplaga detsamma, Sked- de- icke detta hade ålderrran- nen -att på ägarens bekostnad ombesörja upplagningen. Den tredskande skulle" därvid : böta särskilt för det han. tredskat. . "Fjorton. dagar före .Philippi Jacobi ' dag skulle alla -vånga- gärden vara upplagade och grin där" upphängda, Vidare hade . som ur byns gemensamma ' in« tresse -var nödvändigt att hålla :. ". Sydhalländskt. hyskrå trån 1600-talet i ordning.” Som: underlag här- för hade man byordningen, vil- ken icke sällan innehöll en lång ; rad av bestämmelser. Atminsto- ne var. detta. förhållandet med den ' anförda ” från Ränneslöv, som icke allenast. är avdelad i tio olika paragrafer, utan dess- utom innehåller ett ”appendix” med en del bestämmelser. KE Det, heter. i inledningen att dessa paragrafer ha sämman- som inledningsvis anför en vers skulde skee; Så går" dig alting lyckelig i . " hånd, 7 > i eller vand. Varje bonde bör vara försik- tig huru han vill bruka åker och äng,' heter det vidare i in= ledningen, ... hålla: > försvarliga gendom, - samt hålla ' god., hägn och fred på sin åker och:ängs- mark, att > jordens gröda och växt icke' onytteligen lägges för fäfot. el fn ee En ålderman € skulle finnas i varje by: Denna befattning skulle dock:icke in- nehavas av denne under längre tid än ett år. Var och en som valdes härtill skulle emottaga uppdraget.; Vägrade han härtill hade ' han. att . bjuda en halv tunna öl på byalaget och ändå anses skyldig emottaga. detta.:I Ränneslöv hade man. en kloc- ka, vari . åldermannen ringde För. LAHOLMS TIDNING sl - av: : "PEHR JOHNS SON! här han ville kalla byamännen samman, Vid böter hade då den ene. och andre att infinna sig. Som" giltiga skäl för bortovaro räknades om man var sjuk;. om han var ute i sitt herrskaps är- ställningar, som icke utan ska- da kunde försummas. I god tid skulle han underrätta om orsa- ken till sin bortovaro. Detta vid fyrd skillings böter. ' Liknande böter hade den att erlägga som åstadkom oljud när ålderman- nen klappade i' händerna "och "äskade tystnad. När han. skulle panta någon för böter hade han att medtaga ett par av byamän- nen så att den bötfällde icke fick den uppfattningen, att ål- dermannen : tog ut böterna för egen räkning. Gjorde "någon motstånd = eller ”tredskade vid utpantningen skulle denne. böta med en fjärding öl. Böterna för året hade åldermannen att 7e- dovisa vid den årliga bystäm- man under Valborgsmässodag. Om åldermannen själv bröt e- mot byordningens föreskrifter skulle. han "erlägga dubbla bö- ter. a : Alla brister. skulle avhjälpas TN huvud; samt: andra” gång och: "dare, dubbelt om han icke"-där= med: upphörde... Om man . drev med den som hade en tjur, som . gades > tala böter härför dels att ersät- man att. varje efterhöst, när y ch vinterråg såddes-ha gärdesgår-, darna" i sådant skick, att inga kreatur . kunde komma in och förstöra säden. Detta icke'alle-' nast med avseende på de stör- re'kreaturen utan även de min- dre, som gäss, höns och ankor. I all synnerhet riktade man sig 'mot svinen, som på. vintersäden kunde åstadkomma en stor ska- da-'om de inkommo på denna. Alla vångaled skulle också i laga tid vara upphängda. Den som" "i ' bemälte avseende" be-' fanns bristande hade att en fjärding "öl, . Fänaden fick icke... >. vara i vången längre. än fjorton |: dagar : före” --Valborgsmässan. Skulle sådana finnas. kvar efter denna tid, heter det,”att ägaren skulle böta en skilling. för ;varje k fänad ;' å-' åkern >, såratt denria gjorde brukbar mark skada ha-'| de --ägaren . att betala, denna, samt- dessutom - böta en åtting öl till byalaget, Detta gällde ic- ke allenast bonde som hade kre atur utan även de husmän; som innehade sådana och läto dessa gå.: lösa . på vången, så -att de gjorde, skada. "för byns åboar, Er åtting öl hade även den' att böta, som innehade ett ”vånga- vant” kreatur, eller gärdesgårds hoppare, « stort eller litet, och icke vid påfordran avhöil detta från att. komma in i vången”Li- kaledes var, detta förhållandet bröt :sönder gärdesgårdarna, så att .skada skedde... Böter stad- även för: den 'åbo eller annan, som. lät ilskna hundar springa lösa eller släppte ”skab- biga ög” bland kreaturen så att dessa blevo nedsmittade, ' En dylik ägare hade' dels att be- ta den skada som åstadkom- Eldstäder' och brunnar voro även föremål för behand- ling i den av Peder Jensen upp- satta byordningen, till vilken han säkerligen tagit mönster efter andra sådana' ledande sin härkomst från dansk 'tid.: Det heter i trettonde par., att ålder mannen skulle" vara förpliktad årligen vid S:t Valborgs tid, och taga tvenne av byamännen med! sig för att gå i var mans hus, j att bese hans ugn och eldstäder och därest de befinnas olovliga skulle han ålägga ägaren att in- om "åtta dagar göra dem åter färdiga 'så att de icke kuhna bringa annan man någon ska- da. : Skulle ingen ändring ske hadé den skyldige att böta till byn en halv tunna öl. Vidare å- låg det varje husägare att i sin gård hava en lång'stege i hän- delse eldsvåda -skulle uppkom- ma; detta vid böter av åtta skil- ling. ”Där som heter det vidare den. skadelige gäst eldsbrand antingen natt eller dag i någon mans hus blev upptänd, då sko- la :alla naboar vara: förpliktade att med 'allra största hast sig då man vid den allmänna säma | lingen avsynade - byns grindar = infinna, såväl med spannar som erlägga |. : hån namn." Alltså kan det inte och vagnar, vatten att anskaffa och hjälpa fliteligen, till att räd da husen om de kunna och däm pa elden med yttersta makt. Den som härutinnan befinnes motvillig han skall böta med en tunna öl till byen och en riks- daler till de fattige”, SN Vidare" stadgådes, att ingen hade rätt att gräv.: några olag- liga brunnar på byns område. 1 all synnerhet om man icke för- såg dem med brunnkar. Ålder- mannen skulle : därom påmin- nas. Ifall man underlät detta och likväl grävde en brunn för det ena eller andra ändamålet skulle denne böta med en fjär- ding öl. Liknande bö! bade och den att erlägga, som utan präs- tens, åldermannens och menige mans vilja hyste eller härber- gerade ”olovligt folk”. ' Vidare stadgades ,att var 'och en, som i sitt. hus” lockade. eller dolde annan mans ”tyende” (tjänste hjon) '. skulle - denne böta” till grannelaget en ' halv tunna öl och gälda rätt husbonde dennes skada. "se Data vn a ; I gilleslaget a skulle ' alla ' hålla sig: hederliga och värdiga i sitt umgänge, det- tasäven vid byastämmorna. Va- re. sig. använda obekväma ord eller visa ett hastigt mod, detta "det många öl torde ha kommit antingen ran var nykter eller drucken,. är åldermannen med oo - -. rdningen vid gille och där önskar ljud skulle det ske med handklapp-| ning. Rådde oenighet hade han att med två' vittnen till hjälp de oenige förlika. Vägrade dessa, sedan saken prövats och av- gjorts, räcka varandra handen till förlikning skulle den tred- skande böta med en halv tunna öl. Skulle saken vara' så grov, atb den icke kunde förlikas ha-' de det att bli rättegång därom vid domstol, - : H Den som begick" slagsmål il. gifleshus eller utanför detta ha- de 'ått böta dubbelt emot det sedvanliga bötesbeloppet. Vidare heter, det, att inga snyltgäster, barn eller andra skola lidas i gillesmännens hus. ”Detta enär "sådant folk ofta kunna bli orsak till en 'stor oe- nighet naboar och byamän emel lan samt bringa: mycket ont å- stad.” KE ” Under ”Valborgsmässodagen samlades - man i åldermannens hus." Denne hade då att' bjuda samtliga byamän på fötplägnad, bestående både " av ” mat och dryck. Det var också "då, som till användning, - som” upptogs i form av böter, .Räkenskaperna genomgingos vid samma tillfäl- le och” eventuella medel :blevo fördelade; de' olika åboarna e- |: mellan. Detta skedde efter hem mantal, . vilket vållade mycket besvär för den som hade: för- delningen och uträkningen om hand. : : Först sent på aftonen drog "man i mer eller mindre beskänkt tillstånd till 'sina hem. bankerydsbon Karl Palmér, tro- ligen innehavare av'ett' svenskt man. inte”; finna ; riktig" rekordman, "Detta "är sant. - Karl Palmér från: Bankeryd kar "visserl!ger utfört en prestation, som ger ho hom "> särställning '. ihom ” sitt verksamhetsområde, mer " fö den' sakens 'skull: kommer "han. aldrig "att bli: hyllad" av-en-en- tusiastisk folkmassa": eller: be- traktad' som ' hjälte.” Han” kan inte springa 100 meter; under 11: sekunder ailer stöta " kula många ända till 15 meter djupa; Det är som - bekant. nödvändigt att: ha brunnar på landsbygden brunnsgrävarjobbet tyckte han, att han utförde en samhällsnyt- tig gärning och blev så intres- serad av sitt yrke, att han:nu torde . kunna . betraktas - som landets brunnsgrävare nr 1... Det var en gång en gammal krokig . och: ..senig småländsk torpare, som fann sin livsgläd- je i att gräva diken; stora, bre- da diken, som satte marken i kultur; Denne torpare hade en Pojke, "som tyckte det var ro- ligt att hoppa över de breda di- kena.: Gubben "grävde och poj- ken hoppade. Gubben vart gikt bruten, men pojken blev. spän- stig och uppmärksammad av en idrottsinstruktör. ör Ungefär samtidigt -' som: den gamle torparen alldeles tog slut överansträngd - av ' det - hårda arbetet, "belönades pojken vid en stor tävling med guldmedalj. Inom . idrotten fostras som be- kant hjältar: Torparens. pojk blev en sådan där hjälte. det kan också vara livsfarligt, när ras inträffar, Det tog 40 år för Palmér att gräva 635 brun- nar och han berättar, att dju- pet. av hans brunnar mäter en sträcka av 6,5 kilometer. | Borde vi inte stanna ett tag och ge ett erkännande åt den livsgärning, som ligger bakom detta arbetsresultat. Ordet hjäl- te har egentligen ingen, klang längre och de flesta hjältedåd Är det någön,. som känner till över: 15 meter. '". Hans rekord | utför ' han "en livsgärning av består bara i, att han :under'40 |'stora' mått. Och " så” alla de års -tid - grävt : 635 ', brunnar; trotjänare, som” ' ännu ” finns Deras minne bör vara ljust 'och och när Karl Palmér en gång | vackert. 2 bord i..tiden började" ägna sig : åt | :+ Det - är det:ihärdiga,' trägna Men nu var det om brunns- ställningen. Erik Blom.' grävare > Karl Erik Palmér vit .. . rer skulle tala. Det är ett hårt ar- 2 SSA bete att gräva en brunn oc TARSTATISTIK +: utföres i det tysta, De hjältar, hötjuvor, ja, 'även med -hästar som vår tid vill ära och hylla är ' - sådana, :som uppträder på fotbollsplanen eller i boxnings- ringen, 'En vanlig brunnsgrä- vare, en enkel, utarbetad. gub- be; kan ' väl inte vara någon > Men" : varför, ”skullé" vi” inte kunna ' ha" arbetets hjältar" och varför ” skulle: "vi / inte; kunna uppmärksamrnia " ' dem ' något bättre? ' Brunnsgrävaren”” från Bankeryd är bara ett enda;' li tet exempel, ' Han har många likar ' på. andra arbetsområden och detär visst inte nödvän- digt att gå. ut'på landsbygden för" att finna” dem, - Den gamle bokhållaren, som ofta för usel betalning ägnat. hela sitt liv. åt firman, "där han arbetar, nog kvar. De går omking, som: om de tillhörde "en. svunnen tid. arbetet, som ' ger resultat. Sant är förstås, att: bakom en tillfäl- lig ' topp-prestation :. kan "ligga åtskilligt av. möda" och träning. Den saken kan mycket väl kon stateras inom idrotten," som för närvarande har. gott om rekord mön. Idrotten : må också gärna utvecklas och frodas, men 'man blir / understundom . något be- tänksam .' inför. den" överdrivna värdesättningen ' av :idrottspre- stationerna. [Det . borde finnas andra rekodmän också, : vilkas namn kunde nämnas med 'hän- förelse - och "entusiasm, sådana som Palmér i Bankeryd t. ex.; svensk >rekordman "i: brunns- grävning, eller torparen, som nyodlat och röjt, bondhustrun, som knappast haft 'en ledig dag sedan hon blev gift'o. s. Vv.” Arbetets värde är något högt och > dyrbart aft slå vakt om. Tiden skulle endast må bra av att en sådan anda också kom till uttryck i' den allmänna in- Läkare i Chicago har gjort en undersökning av kvinnors gråt, och man :'har därvid konstaterat att. kvinnor gråter över nästan ”yvad som helst”. ” Aa Man uppdagade vidare att en kvinna över 16'år kan gråta dubbelt så mycket som en man i samma ålder, medan en "man således endast har hälften så kraftigt tårflöde, Rapporten är «| helvete,” ' De : äntrade således ' en Prins Bertil i.Odd' Fellow: . andra herrar i nollans grad i Odd : dotte, Prinsen fick emellertid sed: tillsammans med logens Prins Bertil recipierade på måndagskvällen tillsammans med sju ' tredje graden och'här ses nykorade ordens'rodern prins. övermästare direktör Carl Ek. - Fellof-logen 121. Folke Berna-,- an fa en genväg direkt upp i "Bertil >. TOKIO i maj =. 4 ell x Vulkanen Mihara. Xama belä; ”dörför omtyckt av levnadströtta j "I.syfte: att utrota 'denna vidske-; pelse en av de många som fort- farande har god jordmån "bland r — har nyligen två japan- ska tidningsmän med näsa för sen= sation '”vikarierat” för självmör- darna; 'd. v, s. de önskade lära känna” kratern inuti 'och berätta sina 7 intryck från ' detta. glödande uppfordringskorg av stål. som .var upphängd i en ejdfast, kabel och lät sig mycket riktigt hivas ned av en -. kran" iden farliga kratern, Journalisterna var iklädda kosty- . fört levnadströtta jap De levnadströtta är på tumma gång vic . sig ner i kratern för att utsläcka sitt-jordeliv, så tror de. att de på detta sätt blir delaktiga av den eviga saligheten resp. av den ”vul- , kaniska odödlighéten”,=i deel ve. lenses ee japaner och denna plats är här begår självmord, tepsiga,' och när de störtar ' apaner fé ry > lätt. igenkä bara på sina brokiga: kimonos låg de tätt. invid varandra :på en och samma klippa, De var ett talande exempel för, att längtan efter den vulkani bara.; drabbar manliga japaner. Journalisterna 'trör 'sig” ha. utfört ett” gott 'verk i ock för stävjandet a odödligheten långt ifrån |: SCCPRESSEN Den sten. skolreformen väcker även i. skolutskottets variant: ett minimum av entusiasm i Svenska Dagbladets; an > . +» Vad som från bor, erlig 3 gör den Weijnoska. skolpropesluia nen "så 'betänklig "är naturligtvis framför allt, att riksdagen ' år 1950 . anmodas besluta om hur våra barn och barnbarn på 1970-talet skola uppfostra och utbilda sina barn och att dessa beslut skola fattas utan en skymt av utredning förande un= dervisningsplaner. och kostnaser, Den nya skolan skulle visserligen utformas med ledning 'av en vid- sträckt — försöksverksamhet, : men dessa försök skulle endast avse att - utröna huru de föreslagna nyhe= terna skola förverkligas, icke om de över huvud vore värda att för= verkligas, - ' sv Stockholms-Tidningen framhåls ler, att' det nu föreliggande för= slaget lämnar den definitiva lös ningen av högst väsentliga fram= tida skolproblem åsido, och på= pekar bl. a: or Fortfarande är det den yltre or= ganisationen av det tcoretiska ut« bildningslinjerna, som står Å före srunden vid denna liksom vid ti- digare skolreformen. Men reforme- ringen ev skolans "inre arbete är lika viktig, om inte viktigare, Framför allt krävs dock ett helt annat tillgs tassende 'av den prak= Sadat sr oltiska yrkesutbildningen: än hittills, - ik igen på den lilla japånska ön Os: hima nära Yokahama är alltjämt ganska' aktiv; 6 1 5 Skolreformen tar visserligen' ock= -|så,sikte härpå. Men det krävs. en energisk uppmärksamhet på denna > sak i fortsättningen för att:inte yrkesutbildningen alltjämt skall bli styvbarnet i: vårt ”undervisnings= " Dagens Nyheter ' konstaterar. att hr Weijne' fått den allmänna sam-= ling han önskat i frågan, - "De särskilda yttranden som fo--' ”gats. till utskottsutlåtandet gäller i regel specialfrågor — visningen, som några socialdemo- krater , kritiserar från principiell religionssynpunkt,' men inte. heller de her. försökt utforma. ett alter-'. av ..&n "tragisk 'självmord N men det återstår att avvakta, om det reporternas utflykt till-vyls kanhelvetet skall avhålla "dem som allt fortfarande "med > förtvivlaris önskar. dö här för egen: hand p ärning . eller mer -av' asbest och de var försedd med. gasmasker; : dessutom . upprätt-' höll de" från ”underjorden” -per- fmanent' telefonkontakt nied' nyfik-i na observatörer” och" en" del hjälp- personal som” inväntade dem "vid kraterns” rand, ' När: de i sin "korg begärde de att få åka retur — det- ta: inte. på grund av .den respekt- fulla: hettan, utan därför att. vul- kanutbrotten. "vid en ytterligare nerfärd - ärmare' "lavabädden ho- tade: försätta. korgen i en: så'pass riskerade att korgen och de' själva skulle krossas' mot kratetVäggarna, De: önskade - självmördarnas . program procentigt,.” | . Efter r rummet till den ”vu!kaniska odöd- ligheten” har 'de två tidningsmän- nen berättat, att på 150-m. djup hundra- garna, från vilka detvgenom sprin? gor rann lava och gyltja, blev syn- liga. Ungefär var femte minut av- bröt — högljudda - explosioner” den beklämmande dödstystnad som "råd- de i' det stora" schaktet, På" ctt djup av 250 'm. stötte journalister- na på de första liken efter själv- mördare, men det gick inte att bär- hade nått ött- djup på 450- meter | "I stark" skakning, 'ätt de' två männen |” dock inte realisera]. sin" återkomst” från ' för- |" ” Gunnar Svärd (h) och riks- blev, luften klarare och. kraterväg- 1. 'Valpreludier ln ” mellan riksdagsman John Berg-" vall (fp), statsrådet Nil sön (s),: riksdagsman Hjalmer. Nilsson 2 Spånstad, (bl), partisekreterare" dazzman Gunnar, Öhman (kd, I: augusti kommer tre program alt ägnas åt aktuella 'problem "in> för valet. Dessa "program ” skall ta sikte på kommunala frågor i. olika | naliv. i Ecklesiastikmi n var som bekänt med 'om att votera bort ” de radikala, antikonfessionella kra= ven i :sKolkommisisonen, Förmod='.; ligen "har politiska synpunkter övat starkt inflytande på honom liksom på åtskilliga "medlemmar av skol! utskottet, Man :vill inte -ha' något bråk. — män föredrar att hänskju- ta "den ömtåliga frågan till. fram= |tidén; «'Skolbesluten ' vid :1950 : års kringgå ', krångliga . iproblem;..: som ibland, gör det. svårt" för utomstå= ende granskare att upptäcka egent« liga: riktlinjer ens för de anberall«' da ;skolförsökens vb, > : ;> Arga fiskare. Medan danskarna har ett fast årligt anslag på 130,000 - kr för omplantering av: rödspätte=: - beståndet, har. den svenska fiskeri- styrelsen två år å rad fått avslag ” "| på en begäran om blygsamma 15,000 kr för-samma ändamål, Fisket har ålltid blivit nedprutat i'Stockholm; påpekar - Göteborgs-Posten, .. som ' undrar om "man i Stockholm un«= derkännry fiskeristyrelsens kompe= tens Nk ts Dn i'Fiskeristyrelsen har gjort en ut- redning, som "visar att omplanté- ringar kunna beräknas bli ckono- minskt lönande med en återfångst- Procent av: mycket försiktigt räks' nat: 15 proc, Men i Stockholm. vet man ' hättre.« Där. avfärdas saken som ”ej lönande” för andra året i följd på grundval av en gammal "+ stockholmsk utredning; ens I För " västkustfiskarna har: fisk= bristen blivit en allvarlig sak: + Den "var anledning till att de'- typer:av samhällen. Det blir också i år valintervjuer med partiledar- na..: Dagarna för. dessa har "efter lottning fastställts. enligt, följande Fredagen den 1 september; Kom- ee - . ölta se Lf sarn Ponn fiska ga dem trots en del försök. Läng- j) munisterna. ' . ; mtse lisa sökte sig ill Östersjön för att fiska re ner fann de sedan ytterligare] ' Månda den, 4 septemt So- | torsk. häri fed: sy Tiskbristen är många offer för levnadströttheten | cialdemokraterna, ; cn : OR Grönland. Issa och vids 1 Särskilt ä ; . den 6 sep ber: Bon- sa är det med de långa turerna de journalisterna 7 slutligen det deförbundet, | nns [tilll Vita Havet — med” undantag sorgliga mötet med liken efter två | "Fredagen den 8 'sept.:” Högern. i ay sill och makrill räcker inte Månd Nordsjön till längre.: Och under "den 11 sept: Folk- vill inte invitera Riksdagsmännen za STOCKHOLM: (TT) + 3 Md tas och. planeras inför. det engel- ska parlamentarkikerbesöket i näs- ta vecka, De svenska intergarla- mentarikerna lär, ” enligt. DN; ha bestämt sig för att inte bjuda am- bassadör Hägglöf, som eskorterar gästerna till Sverige, på festen på tillräckligt; ”. . Det skulle bli de svenska riks- dagsmännens svar-på att en del av dem utestängdes från ambkas- idd. inder rikslagsgrup- pens londonbesök med moi att det inte fanns tillräckligt skall hyllas. " Vi har inte porslin verin” me? Hägolöf. på middag! .— I riksdagens korridorer prat Crand, där de engelska kollegerna|- tiden som fiskbristen förvärras och något måste göras, så vägrar man i Stockholm; I I Fiskarna kommer att: minnas partiet, fv ne Den ' stora ' valdebatten i -radio äger rum torsdagen den 14 sept. och "dessutom planeras någon" vec- n eportage. från riksdagens demonstrerade brist på er a "tr | framsynthet, garanterar GP. on valrörelsep. : " PREMIÄR. "FÖR NORRLANDSFLYGET. Den första direktflyg- ” ningen Stockholm—Lileå ägde rum på måndagen. Riksdagssmän= ; nen Ragnar Berg (t. v.)' och Ivar Jansson (t. h.) tog föra fa ture Stockholm. I mitten SAS" försäljningschef Arne Wiel kberg.. tänkt' som en vink till ögonlän karnas "förening, . Nä a et uu FröTTvS FFYTEev det stora! ; | riksdag. kömmer över huvud taget. att präglas. av en benägenhet. att ANNONSERA I LAHOLMS: TIDNINGE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.