«>, Saken för polisen, on ; LAIIOLMS3 TIONDNG i Dagens namn;; it >. ULRIKA. Solen” går 'upp kl. 3.22 och ned kl. 2110..57 50 "Morgondagens narän: MELKER, «eco oc : Solen” Bår upp kl 3.23 och + ped kl.21.10, >. Ne Dagens dikt: förl SN tt . . Fe år historia: susar i träden, : 2 blott 1 banerct på stång: där en gård lyser. upp mellan trä- gen den «vo se Nu . har. odlingens ande sin gång. : "ÄV (ANDERS ÖSTERLING), | I aha : Försvarslös > | 2 Det står här i tidningen om en "karl, soit blev. överfallen och skjuten med en «evolver, men att kulan slog emot en knapp, så han äddad. 2.cvc sn ff bt Hr Jaså svarade, hustrun ointres« = Jaså, ja! Men om en'hov sköt hundra revolverskott: på mej, 3 - skulle jag dö av' vart-enda ett, fö " på ' mej, finns det inte ;en end knäpp, söm tar emot..! et unga paret satt på en: park-| soffa i marsvårkvällskylan,' r | ång tystnad frågade hor drö) märnde: — Göran, tycker. du mina! ögon ser ut som stjärnor? — Mm-i imm, — Och tycker du mina tänder! liknar pärlor? — Mm-mm, — Och; tycker. du mitt hår är som spunnet,: Hortsatte. hon; '— - Mm-mm, uppre=! pade han. Mose end — O, Göran! Du säjer de: mest "underbara ' saker. > . nn feel MI aa SE NR Naken kvinna red på ko! + En underlig procession har un=i der "- besvärjelser dragit fram", il - "nordvästra Frankrike, Först kom) en"lantbrukare ' som . ledde : en .ko: på vilken -hans hustru satt 'gren-. sle och på var sin. sida om kon; gick en lantbrukare. En tredje höll i 5. osen; Tre "män hade övertalat en bondhustru att rida naken på "en -ka som var knölig som en ka= . mel för att därmed bryta kons ”för- trollning”; De hade också övertalat kvinnans farmor at. tärida en ”ma- ”gisk eld”. men hon brände sig och blev sedan så arg att hon anmälde 3 ta in,' har hittat på ett nytt ' och effektivt sätt 'att väcks. sina gäs- ter på . morgnarna i. enlighet med. givna order. Då man under längre tid gjorde erfarenheten att: många "gäster, 'som "energiskt har sagt till om 'väckning, ändå inte vill gå upp på telefonsignaler och bultande,-an. vänder -hotelldirektören nu följan-' de knep. -Vid tillsagd tid på mor- - gonen hultar en hotellpojke hårt på gästens rumsdörr och skriker hög-. ljutt: ”Telegram till. mr X”, varpå " gästen hoppar. ur sängen: och tar ' emot telegramformuläret. :På 'detta ” står med prydlig skrift: ”God mor=; gon, det är tid att-gå upp”...— När . gästen vill skälla ut, pojken. för den brutala väckningen är denna redan långt - borta: Gästen är fmellertid vaken, im också en sinula erg sinnes.: : ' . ie . Vetenskapsmännen - människan vid 16 års ålder Jupp- . nått höjdpunkten". av intelligens, Alt ,.vad man:efter, denna ålder: : behöver göra är att fö -Ta att rätt använda sitt potatis, för. jag är vegetaria + och kval att - delspriserna' genom . avveckling av jordbrukssubventio- nader.” med andra folkgrupper. "talet i detta avseende.” "' Generaldirektör 'Ahola .-Telegramväckning te Ett stort! New. York-hotell,' där! .- + huvudsakligen ' affärsmän brukar A Finland uppfyller: | 2 Valtmästatn; får jag en biff men med mycket Tök och rycket bom skulle" få 'värde och bli til: Välsignelse, Vi dömer andr föka börja ett nytt liv och bli er= ikänd som människa bland männi skor. Men vi kan aldrig komma ifrån de Ilara krävande orden: -”Jag var i fängelse och I besök«' = SN s felsteg. så hårt, Vi förstår aldrig hur det är att ha . varit bakom gallret och sen för-. Jag torgför ej mitt hjärtas Inst | ;skrynklas korresponderat med sin" fästmö i | genom att skriva med. -delanden på loket tilr natttäget mellan de båda städerna, : "=. - "Här kan man "att Eros terder kärlekslågan, : - > Dagens Nyheter vill ce sänka "Jordbrukss - Upriserna > oc Dagens ' Nyheter = folkpartiets största tidning — letar efter möj- ligheter att skära ner statsutgifter. na för att folkpartiets förslag om skattesänkning inte helt skall hän- Ba i luften, i ST . . I en lédare fann DN en lämplig post, nämligen livsmedelssubven- ”tionetna, . som " under "budgetåret -1949—50 Kostar cirka 810 milj. "kr. gen SI obekanta händer, ne ped av PAN ve os & Snoilsky” En förälskad tysk 1 Lybeck har | h faktiskt tala” om . a St E:son å Aftonbl - med 'sådan ' Uppmärksamhet s av hela världen, är egenili- av politiska och nationella orolig- eter, ' "som ” här häft en bränn- inte säga ärtusenden, med den och Sovjet som möts på denna mark i en maktkamp av gigantis- ka proportioner medan huvudkom- battanterna tidigare varit 'mongo- mera lokalt begränsade aspiratio- ner. Korea är ju en mycket gam- -I mal statsbildning och som fallet : "| vanligen blir med a smärre. nationer; vilka ' É storas uppgörelser. > - Redan före vår tideräkning fanns på den koreanska halvön ett rike för olyckan att bli valplats för de sydligaste delen av området. Un- ser och M I detta belöpp är ”devalv ventionerna” öch pröducentbidraget inräknade. NNE : Eftersom ' jordbruket har en viss överproduktion, räknar DN med tt subventionerna nu är ett stöd åt jordbruket — tar man bort .subven. tionerna - kan - inte' jordbruket av marknadsmässiga skäl höja priser nar " . . Dagens Nyheter tillade: '.. ot ”Det "är" detta förhållande nån .måste utgå från vid 'en debatt om "subyentionernas ställning i ett skat- tesänkningsprogram: det finns möj- lighet att utan stegring av livsme- en successiv nerna bereda vägen för skattelätt- Vad säger folkpartiets "väljare bland. småbrukarna om. ett slopan- de av producentbidraget på mjölk? CB: slopande av subventionerna "utan stegring av livsmedelspriser=- na” betyder eh sänkning av jord- brukets inkomster med 10 procent; eftersom jordbrukskalkylen omfat. tar en sumrnia av cirka 3 miljarder. " Bondeförbundet vill medverka | till subventionernas (ej producent. bidragets) successiva avveckling, men detta får inte ske på jordbru- kets bekostnad. =: s '; DN:s förslag innebär ett försök Btt riva upp 1947 -års principbeslut, som främst innefattar ett löfte om likställighet "för jordbrukets folk post: och: telegraf HELSINGFORS. (TT — FNB) -| Höjningen av post- och telegraf- tazorna i Finland inriebär att tax- 'orna på telegram: från Sverige och övriga nordiska länder till Finland - äver höjes. Detta 'har i Sverige kri| tiserats och man påstår: att Fin- land genom, denna åtgärd har bru- tit mot Ået ömsesidiga nördiska av- ramhål- | ler: att höjningen "står i överens- stämmelse .:.med de internationella] stadgarna. :- Innan - taxorna höjdes diskuterades saken rnaed post-:och! telegrafstyrelserna 'i - de , nordiska | länderna. : FM > | + Enligt / internationella regler- na är avgifterna beroende av guld-| francenis.motvärde som "i höstas i' Finland "höjdes från 54 till'75 mark] "Lägre avgifter inom: den nordiska; trafiken har dock enligt undantags- bestämmelser. gällt ända till den 1 enligt program=" skadeståndskräven ; HELSINGFORS, (TT .— FNB) Sovjet har 'också 'under det aridra halvåret ' av den / löpande ' sjätte krigsskadeståndsterminen' genom- förts" framgångsrikt ”och' represen-' terar nu 20-21 'miljörer av de 27,1 miljonef "dollar som förutsättes för hela året. Den sjätte skadestånds-| F inland har infört. | höjda” taxor :för =]: "I skulle oberoende. . Men i början av: 900- talet : framträdde skrifterna : kallas Ken, dåd bemäktigade sig tronen: i Ko- rai och senare erövrade hela halv- ön, som" han förenade till ett rike general Wang- Ken valde till residens staden Kai- Wang-dynasti över Korai och kun. främmånde fölks förtryck. Så kom åter en general; Ni>Taijo, som ord= erkände som landet& överhärskåre — och grundlade 'den dynasti ned ända intill våra dagar. under ännu en ödesdiger 500-årsperiod, > dynastin Yi — han hade efter Ki- has avträdande från sina" anspråk att införliva ländet med Japan” så- " Reda; mycket intresserad: part” a tredj "BICET PA KOREA? som nå inté:annat än en forisätining Punkt vnder århundreden = för att skillnaden att "det I dag är USA ler, kineser och - japaner, "som. haft ha äran räkna större folk som sina grannar, råka de lätt ut kallat Chosen, ' i vissa dokument även benämnt Korai, varjämte två mindre "riken funnos bestående 'på der långa tidryimder tävlade kine-; st om herraväldet över. landet, medan koreanerna själva periodvis lyckades göra sig en man, som i vilken genom många tappra med namnet Korai.' General Wang-] söng, omkring 5. mil norr om den nuvarande huvudstaden Söuvl. Un- der närmare 500 år regerade denna de i stort sett hålla landet fritt från nade till en revolution, : gjorde sig | själv till härskare” = troligen med hjälp av kineserna, som han' sedan; namnet Yi, vilken regerat. Korea + Koreas siste ättling och "regent av på ” överhögheten +, över -landet ”— lagt sig till med titeln kejsare och han :tvangs' att avgå 1910 av japa- nerr.å, som då fann tiden mogen som" generalguvernementet Chosen, vid 'slutet av 1800-talet började :” ryssarna Vuppträda” som > Ens bild fr Östert' och tog upp konkurrensen med Japan om det. strategiskt allt betydelsefullare Korea, . Det var samma gubbar och samma lek, men mongolerna hade fått ett annat namn." Och kineserna voro redan genom" japansk-kinesiska . kriget och freden i Tientsin utmanövrera= rade, Rysk-japanska' kriget 1H4— 05 avgjorde den nya' maktbalansen till "Japans förmån och den sist- nämnda : 'parten' hade därmed fått fast fot på den mark, där den så många: gånger - förut utan större framgång försökt att tränga in, ÖN "Ar 1910 införlivades alltså Korea! helt” med "det japanska kejsarväl-| det och sköttes däreftér på det hela fåget ” mycket "omsorgsfullt av de nya ”härskårna.- Det kan -ju inte förnekas aft-den koreanska kulta- ren, som en. gång. liksom" Kinas stod på ett mycket högt plan, med århundraden: av relativ isolering från den övriga världen och stän- digt ett" offer för; mäktigare gran- nars -erövringspolitik, sjunkit sta- digt : nédåt,:. Men, japanerna ' satte nytt "liv i' nationen, "upprättade : en mängd skolor, införde ett. intensivt utnyttjande av jorden, som tidigare legat '. obrukad - till /stor del på grund' av att den. upptogs av änd= lösa gravfält. ' Fabriker . byggdes och mineralfyndigheter började be- arbetas.” Efter: blott ett par årtion- den . var”landet ett. sjudande 'jord- bruks. och industriland, ,', Eorea Fjärtär ligger "på ”Syditaliens breddgrader Söul, landets gamla huvudstad vä i Sydkorea. . | tionen får liv”. . Det betydde ny- och f.n. hk och” har sålunda ett milt klimat, och : genom halvöns geologiska struktur har södra delen av halvön begåvats "med ' god jord, medan norra delen lämpar sig mer för in- dustri med goda kol-: och malm- tillgångar, I +: . Mansa : ' Halvön har "tidigare utsatts för den mest hänsynslösa skogssköv- ling ” som. vid slutet av 1800-talet hadé" gjort stora 'områden. till ut- torkade och förbrända ö Men japanerna formulerade då te- sen: ”ge liv åt bergen och hela na- Plantetring av skog och redan på 30-talet var de nya skogsområde- na så långt uppvuxna att de kunde börja bidra . till att konservera regnet och göra jorden mera frukt- bar. Korea är att tätt befolkat land, På ett område knappt större än Svealand och Götaland tillsam- mans trängs dess befolkning i en mängd städer, varav likväl knap- past mer än huvudstaden Söul gör skäl för namnet stad red gator och hus i europeisk mening... I de fles- ta..fall bestå de av -ändlösa sam- av lera och -bambu med svamplik. Mmangyttringar: av' hyddor uppförda nande halmtak "så att de närmast påminner om'en utbredd koloni av Opinion i USA: Det är Roosevelts missgrepp som: nu > börjar kämna sig NEW YORK (SN), " : Såväl gentemot Nord-Korea som zeneral Mac Arthurs orädda "beslutsamhet har väckt anklang i USA. Det är inte tu tal om att hela folket står bakom strävandena att sätta stopp för den ryska aggressionen, vare sig nu denna bedrives :med hjälp av vasallstater eller inte, : De yt- terst fåtaliga och infamt Påpassade kommunisterna kan icke påver- ka opinionen, ' och det kan inte heller överste .McCormick- i "Chi- cago Tribune” och :de. andra gen- klang- och jubeldagar,:' Amerika- nen av' i dag är medveten om USA:s ansvar för världsfreden och folkens frihet. FAN ORT Att det likväl finns en underton av bitterhet i folkstämningen beror alltså inte på att man i USA skulle vara : benägen 'att låta angriparna hållas, "Den beror tvärtemot på att man anser att USA långt tidigare borde ha satt en spärr för sovjet-. diktaturens erövringslusta, + Att så icke skedde beror, anser man, på de: ödesdigra felbedömningar av läget som president Roosevelt och hans "rådgivare gjorde. De Redan ockupationen av de bal- land "och ' hugget i det kämpande | Polens rygg borde ha klargjort för de ansvariga i USA, att det i grum- Trumans fasta : politik gångarna 'X från -isolationismens | ' tiska staterna, överfallet 'på Fin-| den icke råder 'stor skillnad-mellån röd : och brun diktatur. Likväl Kommunisten utlägger texten och försöker värva en "ny: pros i selyt, Men denne är motspänsa I tig. . : > — Jag tänker alt rösta som far och farjar gjorde före mig,” — Men antag, att din far och farfar hade varit idioter 7” > = Jadå så fall skulle Jag tid turlig rösta k iotisk Anstötliga" . förhållanden MN "vid skolresa . Nacka folkskolors lärarkol. legium protesterar skärpt ; nom lärarna Kerstin Högtaldt ; : och Dag Lamberth mot de lör; hållanden som i sommar råder... » På Gotlands-båtarna, De bida! lärarna har varit ledare för on > skolresa till Gotland med, 'ele=, ver — såväl pojkar som flic«! kor — från Nacka folkskolors 6:te klass och vad skolbarnen : utsattes - för under överresan '. "skulle man” inte : tro ' kunna förek under en skolresa | "å vårt land, me se fe Reseledarna hade räknat roed ait få plats i ett lastrum; där de; och barnen på: en presenning kunde sova i -medförda " sovsäckar, Så blev emellertid . inte fellet,-" Skols släppte man fram ryssarna i halva Europa och gav dem praktiskt ta-/ get fria händer på Asiens fastland, Att dessa efter krigsförklaringen ot Japan, som icke var ärofullare in Mussolini ittnl dj ake tersalongen,, där de fick tillbringa överresan ” med en mängd . andra Passagerare, däribland -- ett > stort antal berusade militärer, I en ar« tikel i Sveriges folkskollärarinnora tidning ddelar de båda lärarna äl överfall på England och Frankrike efter de tyska ini- tialframgånfarna, - skulle få göra anspråk på att besätta norra Korea, Mansjuriet, japanska delen av Sac-' alin och - Kurilerna finner man horribelt, "En Skanct JAdsfrö Ad nom. världsf brungula 'Karl Joh manbrot olycklig punkt, k 1 ä. - Ferd « landsby; marting i Kallinge talade i söndags landsti d:r : Ferdinand Nilsson, Kungsängen, om akt ella in- och utrikespolitiska frågor. is Landsbygdspartiet Bondeförbu det står på kristen och. nationell grund... Partiets djupa , föränkring bland. Sverigés bygdefolk utgör: en källa .. till . styrka. och svenskhet. Bygdernas folk är: inte heller på samma sätt som storstädernas mot- tagligt."" för ;känslotänkahde "ock masspsykos.' « Det "är. en styrka -då stora avgöranden ute i världen på- gå, liksom mot den utländska .pro- pagandan, + tyn:v ton "Förutsättningen. för ' den "klära neutralitetskurs; som Bondeförbun- det alltid — fullfjljt,, är ett.starkt försvar. . Vi reagera emot de av västmaktsaktivisternas slagord,” att inand, Nilsson: om, vår ; neutralitetspolitik och? - gdens vägproblem -;" | någon. gång = av obligato-' tisk undervisning av alla barn. vid dig ålder i engelska kan nog för- tjäna att dryftas ur olika synpunk- ter. ' Att försöka" gi ra” partistånd- punkter av sådant är "lindrigt sagt oförståndigt. '- Var .: och ” en inom Bondeförbundet har rätt att därom tycka : vad: man. vill. Ensida an- grepp " på ledande män inom vårt parti för deras åsikter är en sak, opponenternas rätt 'att ha en egen mening i sakfrågan en annan. Per- sonliga angrepp. på enskilda av de våra ' i främsta 'stridstinjen över« insstä icke med frit tiet Bondeförbundets... allmänna åskåd- :jning och misskrediterar partiet. >= Det "kulturella : och ekonomiska framskridandet inom landet ställer vägfrågan i:centrum, sadu d:r:Nils- son, :En kraftig utveckling av både Ibnäl och enskilda vägar är en våra . medt 'frihetsvärden » vara någon. slags import väster "ifrån. > Nordisk frihet på ”bondetingens grund var rotfast här ” landet "långt innan Kolumbus upptäckte Amerika, Och Englands :I ryktbara frihetsbrev är en -kunga- i] försäkran, : som 'feodalbaroner- med normandiskt påbrå avtvungit kun- 'gen ssedan landets gamla bondefri- het brutits vid Hastings för så lång tid :sedan som 'efter Harald Hård- irådes dagar, . Det är anledning un- derstryka den svenska folkfrihetens inhemska ursprung och att impor- ten utifrån väsentligen har karak- tär av omslagspapper och former; »:I en -riksdagsmotion har från hö- 'gerhåll. erinrats om hur tyskan ti- digare dominerade iaom undervis- i 4 örde risk för kul- termiten "sträcker ' sig från den.1 Juli 1949 'till"den "31 december 1950. .' Sammanlagt har "Finland hittills "ROM: Den italienske försvarsmi- nistern dementerade pi måndagen rykten : Roms tidningar om att re- geringen -håler på att inkalla re- "av Tyskland: Vår. gamla höger gav nog också syn för sägen när det. gällde' tys- keri, ' Och att de svenska socialde- mokraterna en -. gång från tyskan hämtade . sin ideologi färdiglagad :Jelter Marxs och Lasalle, är lika obestridligt.. Dylikt . beroende är oden avigsida, som icke bortskymmer rInyttan: för förbindelserna med yt- tervärlden av att. hjälpligt. kunna |något av de mest: spridda .språ- ken, . Men ,.inom landet reder sig flertalet. ganska .bra med svenskan. förmåner . beredas åt dem som. re-! . Framtidsprogrammet um införan- förutsättning "för att de 'stora av- ståndens och den glesare bebyggel- sens folk skall övervinna isolerin> gen och de olika bygdernas hjälp= källor utvecklas.” "Medan i städer och tätorter den samhälleliga 'om- vårdnaden" löser 'kommunikations- och ”belysningsfrågor, sakna många människor. väg i tidsenlig betydel- se eller. äro beroende av dryga en+ skilda vägar och betungande sköt- sel av. dessa, Jämförelserna med hur andra ha det ordnat för sig har skapat anspråk på drägliga förhål- landen även ute-i bygderna, ' Oftå är -problemställningen numera an- tingen .en bättre ordning eller :ea allt; mer, fortskridande avfolkning. Länge nog ha utredningar härom pågått. : enast ställdes det i utsikt att till- hösten skall det bli något av, "Vid riksstämman : beslöts i år att" dels : påskynda förslagen, dels också" att skapa bättre möjligheter för vägkållarna att genom organi- sation ' utryttja de ökade Tesurser, som staien ställer i utsikt. ing Få na har den största erfar I en al kontinuerlig ' oljeväxtodling sedan I Pricy Council i London sin familjs förra seklet, 'har på grund av sär- |] rätt till halvön. '- skilda. ändi, hä 3, par, : Den tudelning av landet som för- anstaltades 1945. efter Japans :sam- var, därför synnerligen en ur nationell "syn enär Nord. och Sydkorea vårandra i'närings- diktators löften; I + 5:07, mot, den : döde utrikesledning borde ha kunnat fö- rekomma' ryssarna ' på : åtskilliga håll utan att. dessa haft möjlighet att hindra det, Det är därför. man anser , kriget i Korea 'var onödigt — det är frukten av" den alltige- F ” politik, som utgick från' att det är. möjligt att i längden "lita på en expansionslysten +: Denna kritik mot Roosevelts rys- ka ; politik har; givetvis intet ge- mensamt med :de äreröriga angrepp 3 som att med båten följde en trupp= transport. på 500 man rekryter och '" skriver, vidare. .!, led I”Nu var därtill soldaterna kill > den grad berusade, att a res blev något "alldeles olidligt, - På NAR ifR en hel natt leva i en miljö av si. pånde, : svordomar . och "otillbörliga tillmälen och närmanden 'i Byne' nerhet mot flickorna, ' Det "fanns ingen möjlighet från "vår sida att, | hindra: det med den i stormnatten buslivet.. ombord, :' Här ' kan" också ve tärbefäl- eller ' åtminstone någon polispatrull "inte - fanns. tillstädes och i. varje. fall: inte gjorde-- sin emanerar "från en; boat or re." Del er. segrarstrategi, som på sin tid skil- de "Danzig ' och Ostpreussen från : Sedan I rigets slut 1945 har den "| kommunistiska" norra delen nått ett)”: visst. mått av självstyre med kore-|: anska medborgare på ledande plat- '|ser, även om intet annat parti än det kommunistiska tolererats. Kon- sekveht "och efter” kända mönster har befolkningen i Sydkorea gjorts till föremål för en i viss mån na k aelni alla avskydda ganda fallit i god jord, :D:r Syng« man Rheé, den store frihetshjälten som av:amerikanerna tillsatts som I president i Sydkorea, utgör visser- ligen" en" enande nationell symbol liknande : en - Masaryk för. tjecker- na, men han torde vid detta. laget vara över 85 år och har säkerligen på grund. av sin höga ålder varit handikappad "vid. sina ' försök att verka för sitt lands: nationella' en- het och oberoende. Dre O,: Carleson Sverige är, den: sförsla i Europa " ÄNGELHOLM. (TT) «ooo ls ++ Sverige - dominerar nu oljes 'växtodlingen +. Europa, « Den : svenska: odlingen är inte bara "relativt "utan "även absolut : "störst." EN ” Med årets areal på mellan Sverige långt före Frankrike, ' som € v för försörjningen av landets: trettio inrar på visst sätt'om, den sortens det'; övriga "Tyskland och därmed' | skapade” den latent; iran för nytt| | krig. fi fer ” tionell:propaganda.--med starkt- röd] -' färg, och med hänsyn till .den av |: gen : av "landet har denna propa-] : -T ningen”. förnyades "dels + 1732 'och och bereder haris viss republi- k falang, . Men man beklagar. att - hän "trödde Kremls sluge diktator om för" gott -—. det hämnar sig i. dagens läge efterträdare' svå- makt gällande, Eller stod de kan»: ske lika maktlösa som vi lärare I” denna . situation? ”.Vi.rhåste- kräva av: Gotlandsbolaget att; tillse .att gängliga för skolresegrupper, sära fa bekymmer. cv rd skilda avdelningar Fespektive . pojkar och flickor, . verde! vid hingsrätt f Detta stadfästes 1697 och för! dels 1768, ni: granskat ; de > gamla ." dokumenten och upptäckt, att fredsfördraget i Paris 1763, varvid Frankrike av- stod ' ”Cahada” till ' Storbritannien, innehåller en klausul som - tydligt stadgar att. alla förläningar, till privatpersoner «: skulle "äga laga kraft även i fortsättningen... "I 200 år kände familjen — som äger "stora egendomar och är e- normt. rik -— inte. något behov av att göra något bruk av sina ”rät- Sa Penha, ättling i direkt nedstigan- 160,000 och” 170,000 "hektar ligger|de led ' till: Joseph de la Penha helt oväntat i en process . mellan har en odling i år av cirka 80;000 | Canada och Newfoundland röran-. hektar, Tyskland, ' där' lantbrukar- i de äganderätter” till Labrador och kade i k skrift "till av hamnat ' på Det samhälleliga fi har tagit, en betydande omfattning. Ett 'oeftergivligt krav är, att dennal utveckling 'också skall: på ett lik- värdigt sätt komma: de avlägsnare | bygdernas .. folk till del, . Detta. är viktigare än. att nya och åter: nya dan förut gynnats, . > Mm ec Svalöv, vilken nyligen h efter en studieresa tredje plats med cirka 45,000 hekt-| des -många av ar. Dessa 'uppgifter Järhnas av sek-|ia i -'tyska' reteraren vid Sveriges utsädesför- Frågan ening, 'fil. "dr Gösta Andersson i ” if Under andra vå irldskriget 'döda- deras rätt till halvön! Labrador'i Canada, . Familjen ' uppger, att" William TII av” England, som "också 'var 'ståt- hållare i Holland; år 1695 av "ams terdamköpmännen ' Joseph ' de . la Penha räddades" från att drunkna ett skeppsbrott. För att visa sin' tacksamhet gav/konung Wil- helm de la Penha ärftlig besitt- till - Labrador för all Familjens , advokater : har: noga / tigheter” ifråga om'/det vilda, oupp> odlade - landet -Labrador.; Är 1927 "| upptäckte emellertid ' Isaac de la ha Nu har. Melhado” med andra ättlingar till de la Peh-. ha --bildat ett ”släktutskott” -som > skall --sätta. sig ; i förbindelse -med - bösatta” utanför ? Holland : för att öppna 'en hy process” ägande. ' rätten "till Labrado; k rie Pa ga tt Å AP deras PV sitt. hemland: - . ”Sudettyskarna kommer al- - - - drig att, avstå från sitt .hem= ; land”, heter -det i ett uttalande som antagits av ledningen för 2 de sudettyska socialdemokra= hd terna i" Skandinavien vid ett ' möte i Stockholm, 57 : "I uttalandet erinras om att ställs ' företrädande ”ministerpreöidenten i Östtyskland, Ulbricht, på sin rege= rings vägnar kommit. överens med den k isti cf i om att sudettyskarnas deportering skulle betraktas som en rättvis och slutgiltig lösning av sudetprobles met. Pe sudettyska socialdemokra- terna framhåller vidare, att det ba= ra finns en kraft, som är kompe- tent att avstå från Sudetlandet, nämligen sudettyskarna själva. Ul ' : bricht ' är inte sudettysk och har inte fått i uppdrag att sanktionera folkd ib och förvandla det FREE tjeckiska, bytet tillien emellertid :-aktuell när ett antal " av ' släkten blev igen efter 'kriget halsick . dl - ska länder, i åtta europei-' en av de sökte kontakt med P.'H. Melhado, "has gåva. ” Ulbrichfs”handlingssätt kan. bara stimulera sudettyskarna till att kämpa för Sudetlandets å- terlämnende till dess rätte holländska medlemmar- med ännu större kraft, .: : ägare . st i ia . . + ; Nv Arttbef DINA RA INDAD SARA EES WS LAHOLMS TIDNING. = DET LONAR SGI > AES ARAB ERSTA ARS TREES ] od denna resa, detta sätt måste nämligen barnen tilltagaride "sjön alltmer utvecklade vara skäl påpeka, att något milis | ora, reserverad 3:e klass alltid finng till= De lingar ;1- direkt led ;. dettygkar- gr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.