vd YvevyvvvYvYTVYTFYVPPYV vyvYvYrYYYYvvYVV VT YrvyvYvetYrYFYFTYYYYYYFYY TT YrevrYvyY , TrYrervv vrv | re CAHOKMS MIDNING >> vYvererevYvvYYTYr YYrYTVYrvvYvYYFFYV 4 , . 3 "Tisdagen den” 4 jalt, Biksprogråmmet: 6.15: Vardagsmorgon. ” Därefter: ( . Grammofonmusik, ' efter Gramofonmusi 7.40 "Morgonandakt, Stiftsadjunkt 6.30 Nyheter och. väderlek;: Däre [12.00 EK > Onsdagen: den 5 jul. BRiksprogrammet: :6.15 ' Vardagsmorgon. . Därefter: Grammofonmusik. =” 6.30 Nyheter och väderlek; Där. efter: Grammofonmusik. 7.40 Morgonandakt. Stiftsadjunkt Karl-Magnus Magnusson, - 8.00—8.15 Nyheter och väderlek, let 'i Stadst . Dagens. dikt, Därefter: Grammo- d 80-815 Nyheter. och väderlek, 12.00 Ki isS 12.30 Nyheter och väderlek. 12,45 Sk Dagens dikt, - Därefter. Charles. Normans trio, . 12.30 "Nyheter och väderlek,- 12.45 "Hälsan framför allt! Frilufts-' intendent Erik Thor, : 12.55 "Tidssignal, 13.00 Underhållningsrusik a av Fol= ke Englunds ensemble (Gävle). 13.30 — 14.00 . 12.55 Tidsignal, ; : 13.00 Gammal dansmusik av Ser- 1320-1200 Gr. Om a; man, 2. som en ele John: Erik Öst i Aspås spelar och berättar. (Repris) 17.00. Väderlek. . 17.10 Oscar . . Rundqvist sjunger Så lever man i Asien. 17.00 Väderlek, H H 17.10 För flickor och pojkar: Kalla vidare ur Armstrong Sperrys bok 17.30 Eftermiddagsdans, 'Carl-Hen- - rik Nordins ork. « 17.55 Radiohjälpen 2019 50.. Lyss= s narnas önskeprogram på gram= -"” mofon. : , 18.55 Meddelanden, ' 19.00 Nyheter och. väderlek.” Da- gens eko: . :- . 19.30 »Simpelt att sipar... Gösta Forsström angriper nykterhetspro= pagandan, --. 19.40, Frandsentrion sjunger > och "> spelar, . 20.00 Kabaretorkestern' spelar un- der ledning av Ake Jelving. 20. så famla hus och. nytt liv, Stad fr 20 Bernhard Sönnergtedt sjunger svenska romanser. Vid flygeln! Fritiof Kjellberg. 21.50 »Ja; Marocko är ett paradis - för karlar». Dagligt liv i Tanger, 22. 15 Nyheter. och väderlek, ”22,30—23.25 t: ör det mod! Bengt Blomgren: läser Vid ' flygeln: 'Thore Arneryd. ye 17.25 Henrik Ibsens hustru. Kåseri '"-av., Signe. Svanöe ' Petander, 17.45 Grammofonmusik: 1. Uvertyr till sPeter Schmoll> (von Weber), Wiens filharmoniska ork, Dir: Cle= mens Krauss, 2. Mariettas sång ur »Den döda staden» (Erich Korn= gold).: Solist: Polyna. Stoska, Dir.: Max Rudolf. 3. Aufschwung (Schu- mann). Wilhelm ' Backhaus, :uiano. 4. Terzett ur »Hoffmanns äventyrs (Offenbach). :Margaret ' Teschema- cher, ' Margarete Klose och: Willi Domgraf-Fassbrender.. .Dir.: Erich Ortmann. 5, Guld och silver, vals (Franz Lehår). Tonhalle> ork;, Zy- rich. .Dir.:: tonsättaren: 6, :A per- fech . day - (Jacobs- Bond). ' John McHugh, ' sång. 'Dir.: Stanford ' Ro- binson. 7. Going. greek, potpurri. New Mayfair, Orchestra. Dir.:.Clif- ford Greenwood, 8.' At the Café Rendezvous, tango (Cahn-Styne); Doris. Day, sång. John Rarigs ork, 9. Om flickor voro blommor (Lars= son-Bastia). : Per : + Grundén, ' sång. Dir: Stig Rybrant. 10.:L'auberge Luigi Cherubint: i D-dur. vals (Louiguy). Jean Vai k. 11... Jag fick Gewandhaus kammarork.,. Leip- ”zig. -Dir.: Paul Schmitz. 2. Fran- cis Poulene: Konsert d-moll för ” två pianon och orkester. Solister: Arthur-- Whittemore' och : Jack .: Lowe. Symfoniork; Dir.: Dimitri : Mitropoulos. : Danska ”radloptogrammet tisdag. . "6,15 nyheter. 7,00 morgongym- nastik,.. 7,35". grammofon, : 8 30 mor dakt, . 9,00 -:h - gymnastik, 10,50 lekstuga för de en kyss till godnatt (Pola-Wyle- Rybrant).' "Hansen, sång, Jer- ry Högstedts ensemble. 12. Floren- tiner-marsckh : (Julius Fucik): Mi- litärork." Dir. Adolf Berdien: : Winhie-the-Pooh. , Engelsk ruxna, 18.40 : kurs för barn och' 18.55 ' Meddelanden, '; 19.00. Nyheter, och gens eko... .. 19.30 Jag anser det är simpelt” att supa. Rune Rydén 'har ordet. 19.40 - Samnordisk underhållnings- : konsert : från: Norge. Medverk.: " Magnus. Samuelsen, : sång, 'samt let - under. ted- "minsta, 12,10 se det. pro- grammet. . 12,30. nyheter,> : 14,00 brevlåda, .. '15,00 dansk-—ameri- kansk fest. 16,50” novell, : 18,00 " grammofon... 18,45 nyheter. 19;20 dansk: revy gehom. 100 år, 20,00 musikfest. 21,00 skådespel, 22,00 nyheter. 22, 15 piano; 22; 40 'dans- i EN KYRKLIG HUND, I Sunne fanns för mänga år ge . dan ett ganska' originellt exem- ”plar. av hundsläktet, berättar en ' skribent i MT. : Snobb-hette hun- --den och" han hade för.vana att « varje söndak bevista högmässan. Endast en gång hade han försum . mat > sitt besök. i templet; Den gångeir hade han råkat: bli förse” nad och gick miste om början av gudstjänsten," men han:tog ska- . dan” igen genom att på eftermid- dagen ' åhöra . en predikan i "ett . skolhus i närheten, . ” CI Okyrkan: uppförde sig. snobb "anständigt och .belevat, Så länge ”sången ljöd hörde han på med an - -dakt, medan predikan pågick. sov . dagsmorgon brukade . han ligga . han gott, för att'sedan med sam- ma andakt lyssna när sången och orgeln väckte honom, Varje sön- På en bro i närheten av sitt hem, . och så snart kyrkklockorna hör- es” : påminde han gårdens folk ”. med några manande tjut om att det var tid att gå till kyrkan. Dit -gick : han nämligen helst 1 sällskap med gårdens folk, Alla försök: att driva bort honom”ut från kyrkan var fruktlösa, på ning av Karsten Andersen. (Sta- + vanger). . i 20.00 Winterset, jäs av Mosiwed ." Andérson.' Övers.: 'Einar Malm. Radioversion: Herbert. Greverius « Regir Henrik Dyfverman: Perso- ner:: Esdras, en gammal rabbin -'— Olof Sandborg; Garth, hans : son :— . Hans Strååt; Miriamne > hans dotter .— Doris. Svedlund; >» Trock . Estrella Stig. ”Jerrek örje Mellvig; Do- "maren Gaunt :— Hugo Björne: Mio Romagna. —" Per Oscarson: Carr - — : Christian . Bratt; Kön-. ' stapeln — Stellan Agerlo; Över- konstapeln -- Albert Ståhl; Agi- . tatorn Sven Eric .Gamble; : | Positivspelaren a Barl- Erik 2. 5 "Musik av "Henry Phitig John= ;'sen;' en skotsk-: svensk 1700-tais komponist.' Medverkande: : Irigrid Éksell, - sång, och. "Hans + Eppstein, > cembalo. : H 22,15 Nyheter och väderlek, 22. 30—23. 30 Modern ? dansmusik: ” Danska radioprogrammet "onsdag 6,15 nyheter, 7,00 morgongym- nastik; "7,35". grammofon, - 8,30 mor kt, 9,00 h d gymnastik, 9,15 han, hon och mu siken, 12,10 åragspel, 12,30 nyhe-, ter, 15,30. korisert. "16,50 Uppläs- ning. 17,40 novell, 18,00 grammo- fon, 18,45 nyheter, .19,40 'se det svenska" programmet, . 20,20 're- portage, 20,50 musik, :21,25 no- vell; 22,00 -nyheter, 22,15 | dare klubben, 23, 00 dansmusik, : "mycker au om Rita Hay- worth? en sn — Har hon sagt det? .— Vad ska din son göra när han är färdig med sina studier? — Tja han får väl söka sig In något ålderdomshem, datt. betecknas någon stadsbefolkningen: ytterst sällan sannä sådana. : de :- fall ligheter andsygtens Pl » När det förr i tiden och det är för övrigt inte alls så länge sedan, skrevs eller talades om landsbygdens folk, låg det nog i själva uttrycket en känsla av -undervärdering. Det : behövde inte vara något avsiktligt eller | ringaktande . undervärderings- betyg, men Jlandsbygdsfolket var nu en gång för alla ett folk för sig, mer jordbundet skulle man kunna: säga, kanske något ”bakom”,' hette det" också i- bland.” Det var: väl inte endast de e- -kussionen om' 'jordbruksintresse sådant, som skapade en' klyfta mellan stad och land. Mer sär- skiljande . var..de rent kulturel- la gränserna. - Bondekulturen kunde aldrig förlika sig med. het. gå Bondekkulturen , är säker 0. hållfast. Den: har. bestått -un- der». sekler- och tack vare den har storstäderna varje år fått en välgörande blodöverföring.: Om bondekulturen har det hel ler. aldrig" talats, något .ringak- tande. . Men. ändock , var det som om landsbygdsbefolkning- en levde åtskilligt bakom i” ut- vecklingen,' Det var därför 'som den' blev 'uwndervärderad. i ” Den tid vi nu lever. i: Kom. mer” nog en. gång i. "framtiden "som ; sen ;bryt- danande. landsbygdsliv..<': sökning > visar, : att i de lands” ungdömsverksamhet ', samlats med sitt arbete vid: jordbruket. tid eftersökte har äntligen bli- vit- . verklighet.” Tråkigheten , på landsbygder, som «hade sin för nämsta grund i isoleringen, till hör det förgångna, där liv rättvisa, en frisk och sund konomiska motsättningarna, dis |- och /industriintresse med mera” stadskulturens flärd och ' ytlig- M 'skolläraren, självständiga - herrar ningstid i landsbygdens kultur | gärna + tålde. någon. oppösition' ella liv: På' den gamla. "bonde- | Man hade respekt: för deras lär kulturens grund håller helt en- | dom och överlägsna sätt att: fö kelt! på att, byggas upp, en. ny |'ra sig: och umgås i vilket "säll värld, . ett gehomgfipande; om- | skap. som helst. :Den' totala” bri- sten «på : En «nyligen företagen -under- | hållning .. och ning 7 bygdskormmuner,' där en livlig bönderna : Ne TA SIG FRAM TILL . FÖRARSÅ FET vd YYTYTYYSYYYYYVYYYVYYYYTYYYYFYYYYYYYYTTTYFTYYTEYETYTYT TY Tisdsgeri Jen 2 Jul” 4550 3 litteratur; som "ej: Keller behö- ver sakna. spänning i den "miljö från vilken handlingen ' utgår. Det. är ,:- värdefullt att kunna konstatera . en ' sådan sak, : till >: minnes "tideh > från : våra barndomsår. Då representera- des' ofta. dét kturella' i lands: bygdssockharna : av 'prästen' och -som '. var mycket och inté ekonomisk samman- all sammanhåll. över huvud taget” gjorde] ” osäkra ; och" tafatta, "råder, är | De sorå: lyckades. att skapa: sig utflyttningen till. städerna och en' god ekonomi: slöt” sig. inom samhällena. inte så: markerad. I | sig själva, blev, misstänksamma många fall. förekommer "ingen | och. levde ' som eremiter på :si- utfiyttning' alls. Ungdomen : har | na: gårdar, Ba i' ett rikt föreningsliv | dana. >: och” hår. förstått att: göra "detta | = Men det så omväxlinde och. trevligt, att | Se: på en ungbonde, av. i' de. den trivs, på - -landsbygden och | Han: ärssjälvsäker och målmed veten samt kunnig." Gå på ett De, unga ser inte längre ytligt | kommunalsammant på tingen och känner inte alls | jordbrukarmöte" och hö; Då de" "anledning ' att avundas | batterna.. Det finn knappast en > Den ” anda | stadsrepresentatioi som Carl, Larsson i By på sin bättre intryck: Inte' heller finris blev Vv. Jika= "eller :som ”- ger. det '; några landsbygdskvinnor av den här håglösa trältypen, sorå forna tiders bonderomaner och ' ”bygdeskildringar / "så ofta sysslade. med. , Ett - husmoders- : Men det nya landsbygdslivet möte på landet visar. också det märkes också. på många andra | en - sätt . och "det "återspeglas i lit- klass: | teraturen, Visst har det tidiga-, re. funnits 'litterär landsbygdskultär ” av hög | Inför der. nya tid, som ingått nderoma | för landsbygden, må man san- ner och bondeskildringar, men | nerligen inte förvåna sig: över 1latt böndernas krav på likställd |. romanerna ' inte | het med städernas och samhäl- byggt' på romantik och overk-] lenas befolkning blir allt ag-' fick landsbygdsfolket | gressivare. närmast spela rollen av efter- blivna figurer, som fördes fram | nikationer och i övrigt alla de i handlingen, mest som under | goda .' och praktiska, förmåner hållningsobjekt, En sådan bon | som . den . moderna tidens ut- deroman skulle inte alls gå nu. Endast på de allra senaste åren | inte längre räknas som en sam har bokmarknaden fått ett vär | hällsklass, vilken först i efter- defullt = tillskott " av litteratur, | hand kan bli delaktig 'av välsig som ger: landsbygden och dess] nelserna, >" Detta . gäller såväl skolförhållanden som kommur veckling för med sig... De vill I detta: sammanhang: bör. 'det > Vi som äldre kanske 'drar oss | — 2 J Från (81503 y— Vimse, "du är 7 -” en gris som gräver . ner din mat I jor« : — Varför I all världen sitter ; Mimse och stirrar på isskåpat ?' — TEXTILIERNA É ; Forts, fr. sid.2 2000 nerna .kan: vara vita.i de flesta mesta möjliga ljus .och dels bil- dar” de: en "vacker inramning till. blommorna på fönsterbrä- dan: Blommiga gardiner" är in- te, "alltid. så lyckat som'Ni. tror, mln i rum imot norr kan de er- sätta : fönsterträdgården.- cv För att tala om mönster har wi först de klassiska och heder- liga" randiga; rutiga. och pricki- -ga, som alltid står sig.'. Och så denna "mängd. av blommiga ty- ger". som finns att få i ett otal "varianter : och : goda' kvalitéer, men också en djungel av förfär ligheter.: I synnerhet gardinty- ger i sladdrig och tunn kvalitet och- möbeltyger i eftergjord re- ret snart försvinner' på -de' stäl- len: "tyget nöts som mest. Småmönstrade tyger är som re gel ”"Ofarligare,'' även för den som har svårt att avgöra vad som 'är vackert eller fult. Stor- mönstrade”. tyger däremot' krä- ver både mera smak och mera land i världen; som: kan visa en så stark och väl uppbyggd ekonomisk: jordbrukareorgani sation som "Sverige. Den är ge- nomförd ». på : relativt. kort. tid. och ' blir det värdefulla "arv den äldre ' generationen lämnar ' ef- | ter sig åt det nya jordbrukare. släkte, som tar vid. ' fall; dels släpper de då” igenom |:: nässansstil, vävda så att mönst-' ss TAHOIMS STATION N. s > från 10 juni" 1950, : i i Avgäende tåg till:- också sägas; att det finns intet | St” Oslo, Göteborg. 219,11 .|St Malmö, ' Hälsingborg .” 19,28 Pt Göteborg " (Hässleholm) 20.85 Pt: Malmö, : Hälsingborg: . "22.05 BE : 7” Ånkommande : tåg frå : Pt "Mälmö, Hälsingborg Pt. Halmstad .43 | Pt Göteborg 2 723 Pt' Hälsingborg Å Pt. Malmö, Häsingborg 8,42 Pt : Varberg (Hässleholm) +-8.39 | Pt Göteborg (Hässleholm) : 9,55 Pt "Malmö, Hälsingborg -.'9,49|Pt : Hälsingborg, ::- . — s 9,58 Pt : Halmstad, (Hässlekolm) 9,54 |St . Malmö; Hälsingborg” > 10,19 St Stockholm, ' Göteborg St Göteborg, Oslo +" 10,21 St Malmö, Hälsingborg. Pt. Malmö, - Hälsingborg ' 11,22 NN Pt Halmstad oe St Göteborg; Stockholm 11 STR Vv Pt. Malmö, Hälsingborg HH 45 | Pt. Göteborg (Hässleholm 12,06 'Y: St Hälsingborg FI 1,55 | Pt Malmö, ' Hälsingborg 13.32 i Pt. Göteborg (Hässleholm) 1330 Pt Göteborg (Etissleholm)". : Pt Malmö, Hälsingborg +. 15,11[. + Oslo. fn 15, 14 I Pt Göteborg (Hässleholm)' 16,08 |Ft, Malmö, Hälst gborg >. 16:10 år Pt ' Hälsingborg - : >> 46.24 |Pt' "Halmstad - "16.20 å Pt :' Göteborg (Hässleholm) 17,54 [Pt. "Malmö, Hälsingborg ”.. 17,56 ; Pt' Malmö, Hälsingborg . ' 18,05 st öre (Hässleholm ”. er ' G 18.28 älsingborg K ooh St Stockholm, Göteborg | '18,21 St Malmö. Hälsingborg. > 19,13 : St Göteborg, Stockholm - 19,30 or ls stt os Me Pt ' Hälsingborg, Malmö 20.37 omdöme » "och - uppfattning: om Pt. " Haimstad (Hässleholm) H kvalitet ' om” man vill undvika Varberg ; => 22.07 fatala -. misstag. . Var inte rädd att. blanda olika mönstertyper. Det” går utmärkt att ställa en |; randig stol bredvid 'en blommig soffa eller en blommig fåtölj på en rutig matta o. s. Vv. kombi- nationsmöjligheterna är helt en |... kelt "oändligt många. : > Märta Lindström. " > ALLTID N AGOT, om Nå, fick äu något på. Jakten i går? be or skrämde” upp harpaltarna ordent- ligt, 7 Lid C - Hypot i Smålands- 0. Älvsborgs” medlas,. värdering utföres. -Låg ränta garanterad : ckslån hypoteksföreningar för- i 40 år framåt : "Ombud: t LAHOLMS INKASSO- & APFÄRSBYRÅ:, ” 'Tel.”80. : Mander Carlson. . ne sent ' > snart hon märkte att sonen gjorde : sig i ordning för att träffa Märta på vi dra än i några år, om så — > (1 KAPITEL 1, ” Gamla mor Hilma i Videbo satt och stickade ute på förstugubron en lördagskväll på försommaren, Inne i "kökskammaren höll hennes son Erik "på att klä om och göra sig helg- dagsfin efter den långa arbetsdagens ”jäkt, och därunder smågnolade han och föreföll att vara på ett strålan- -de humör, + Mor Hilma visste ju så väl vem » Erik skulle träffa denna lördags- : afton, Visserligen var det ju inte alls underligt, att en ung man gick |: "» ut för att möta den flicka han tyck- ste om, och att flickan ifråga var både rar och duktig, detta måste ju mor Hilma välvilligt erkänna för «sig själv! Men ändå blev den gamla > kvinnan : bekymrad till mods, så på Pögsäter, och detta hade på sista tide: ” "ott minst ett par tra, gånger Med skenet emot sig "LU pygdeskildring av BERA FALK = : Mor - Hilma lade undan stick- strumpan, , när sonen, ' en reslig, ljuslagd ung man på tjugofyra år, steg ut på förstugubron. = = l Du tycks ha väldigt bråttom i kväll, sade modern och såg, inte utan stolthet, på sin "granne pojke. Erik log: i "— Inte värre bråttom än att jag har tid att sitta och prata med mor en liten stund, - ' "Och därmed slog sig Brik Svärd ned på bänken mitt emot modern. — Du har som vanligt stämt möte mä Märta, kan jag -förstå, stbde mor Hilma sakta, — Ja, de har jag! Men varför ska mor lägga så hårt ve sej att Märta skulle bli nödvändigt. ör Mor Hilma skakade ”betänksamt på huvudet och förklarade allvar- samt: :-: — Är du alldeles från vettet, I poj- ke, som kan tro att nämndeman på Högsäter vill ha dej, en fattig små- brukarpojke te måg? Du vet lika väl som alla andra här i byn, att nämndeman lovat dotter sin te Johan Björnsson i Grangärde och att de kan bli förlovningskalas på Högsäter vilken dag som helst, Erik skrattade självsäkert: " — Märta kommer aldrig att gifta sej mä Joban Björnsson, Hon kom- mer att trotsa sin fars vilja på den punkten. Om Märta än skulle slä- pas fram till altarringen i kyrkan som Johans brud, så svarar hon aldrig ja på prästens fråga, om hon vill älska den karlen i nöd och lust och bli hans hustru. Och för- resten, fortfor Erik, är Grangärde- bonden, så rik han än må vara, inte en karl som en ordentlig tös kan bli gla i. Argsint och häftig är han å sej, och inte. så lite begiven på brännvin. ' och "jag tycker om varandra. De har nu blivit så, och vi kan inget göra åt de, Och mor kan vara över- tygad orm, att jag en gång ska gifta mej mä Märta, hur dystert det än | deman på Högsäter än kan vara 1 kan' se ut för oss jet I nu. Men vi många fall, så är hen inte så lite »— Men rik som ett troll lär ju Björnsson vara, inflikade mor Hil- ma, Och hur präktig karl nämn- - Äyssnan — - 5 De skulle gå hans. ära för när, om dottern "hans gifte sej mä en fattig pojke, som inte ens har den Lilla gårdbit han brukar skuldfri. Nämn- deman har nog också lite svårt att förgäta, att far din en gång: tjänte dräng ' på Högsäter, tillade” mor Hilma, : ' - — Men ni, mor, vet mera än nån annan, att jag är ordentlig och ar- » betsam, genmälde Erik, ' Om jag inte varit de, så hade jag väl aldrig lyckats mä att få gårn i så gott skick; som den nu är; Och 'detta måtte väl väga något i vågskålen, när de blir. jämförelse mellan mej och Johan Björnsson på Gran- | än gärde, . -— Ja, de kan j ju vara sant, med- gav mor Hilma. Sen far gick bort för sju år. sen, tog du ju ve, där han slutade; '- " — Jag gjorde så gott jag förmåd- de för att få upp våran lilla gård- bit till en av socknens bäst bruka= de. Men detta var ju heller inte så värst 'svårt, Far och mör hade ju utfört de värsta grovarbetet under alla de år ni slet och" strävade här på Videbo. i on Mor Hilma genmälde stillsamt: : — Nog fick far och ja slita all: tid, innan vi fick gårn i sånt skick att vi' skapligt kunde försörja oss och de sex barn, som föddes i vårat Men den: ene "fer; den, andre å dom 'kom ju tidigt. ut i världen, och fick försörja sej på egen hand. Och' ingen å dom hade heller lust att gå hemma i fattigdomen och släpet. så värst länge. De va Bara du, Erik, den yngste i barnflocken, som ' aldrig "knotade : över. arbetet, utan "stannade , kvar hemma och hjälpte far, när han började" bi gammal och utsliten. i — Och jag har aldrig ångrat att jag stannade kvar här hemma; hur slitsamt de ofta var och är ännu. Jag är så innerligt fästad ve Vide- bo, och kan inte känna mej anna än glad, då jag ser på de fyra kor och två hästar, som gårn nu kan gå foder, får, grisar och andra små- djur inte att förglömma, som trivs 'och frodas bättre på Videbo än på alla andra gårdar i socknen. Hur slitsamt de oftast är på Videbo, så lever ju mor och jag ziktigt gott på gårn numera.” — Du har: varit mer än duktig, Erik, både när far din levde och sen också, försäkrade. mor Hilma, Bara tänka sej, hur du står i och arbetar för att.bli i stånd att lösa ut dina många syskon från gårn... — Att lösa ut syskonen är ju nödvändigt, om inte. Videbo, en gång mor faller ifrå; ska behöva gå på auktion. Ingen mera än jag jordbruket; men alla ropar, att dom vill' ha ut farsarvet,' Därför gäller de för mej att arbeta och slita å alla krafter, för. att så snart som möjligt få syskonen utlösta, så att jag efter mors död får sitta kvar på. gårn, Mor Hilma suckade” till: — Allt" hade' nog gått bra för dej, Erik, om inte ditt starka tycke för "Märta på Högsäter kommit emellan, Jag är så ängslig för att nämndeman en vacker dag säjer upp lånet, som han skrev på åt far för tolv år sen. Far hade stora ut- gifter ve den tiden, missväxt, sjuk- domsfall i familjen och en hel del andra motgångar gjorde ju, att han i sin nöd måste vända sej te nämn- deman och fick honom att skriva på ett lån, Och du vet, att sen far dog har du inte mäktat me att be” tala annat än ränta på lånet. Nu börjar ju också banken yrka på, att du ska avbetala ... — Jag skulle nog för länge Sen ha klarat å lånet, om inte 'syskona stått i som dom gjort för att få ut farsarvet, sade Erik, Hur hårt jag än arbetat och slitit, så har jag än- a Igen ge dom en liten avbetalning. undvika Mär- då inte mäktat mä mera än att år- |": — Men skulle de ändå inte vara | gjorde kan du vara övertygad om, att nämndeman inte "längre skulle : yrka på, att lånet ska lösas ut, och han kunde också lugna banken, så att du slapp avbetala. på kapitalet än på några år, Och så kommer eniå te" lika, att. Märta smyger, re hordrå för att möta dej. Får far hennes veta, att hon går ut sen föräldrarna och andra i famil- jen gått och lagt sej om kvällarna, då blir både du och tösen olyckliga. Nämndeman kommer hux flux att säja upp lånet, och då kanske vi f& gå från går 0 fas på annat sätt, svarade sonen dystert. Ni ska veta, mor, att inte heller jag finner de så värst trev- ligt, som de nu är mellan Märta, och mej. De" känns så svårt, att; inte öppet få visa sej ute mä en tös, som jag tycker så mycke om;' som Märta. Och båda två är vi lessna för att vi måste lura hennes föräldrar på sätt vi så ofta gör. Men vi kan inte låta bli att träffa varandra, på vilket sätt, detta än måste ske. PET een (Forts): klokast. om du sökte är ju bägge unga, nog kan vi vink bögrsdig å sej och kär i pengar. äkte snake. p och som växte upp här: v av. osa oex syskon bar iu lyst förl tat madrade modern. Om dy så! — Nä, men du må tro att jag, — Märta och jag kan Inte bär - annan sak, fortfor” mor Hilma, jag" ' sen H i i CCT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.