>. som "Ande; som liknas vid ett 1e- i = ls sti | en, LJ kn Å i wvvrvvryvY TE vr Yv YvYYrYvrYYYYFYYTYVTY vwevrYevYYTFYF Try Yv k LAHOLMS TIDNING —YV ” Lördagen" den 8 Jul 1950 | : CS ten e Tre, > Sabbatstankar kå Jesus sade till Fillppus: f ”Följ mig!” . Vi skola lära av Jesus men icke” av märhiskor. Om vi gjorde så, bleve det enighet, och vi .undginge lärostrider, tvister och tvedräkt. Olika åsikter kunna vi. hysa. Åsik- ter är dock ej det väsentli- ga. Enkelt och klart, har: Mä staren talat, men hans lära har - uppblandats med -rmän- viskofunder, soni skilja män niskoraa i trön. På lärjung- känner man Mästaren, men om .lärjungen sätter sig över Mästaren, blir” lärdo- men” fåfäng. - : Människorna hava gjort kristendornen” till en -vetenskap, vilket aldrig var Frälsarens mening, än mindre, " att: vi skulle kivas om sanningen. : : Dogmerna äro former; som stött många .tvivlare bort från kristendomen, vilket är orätt. Vill jag hämta vatten ur källan, måste det rymmas i ett kärl :Sådana' kärl -äro dogmerna, de '-' lärosatser, i kristendomens första . tid enade de kristna. Det är endast former, innehållet "är det": viktigaste, Jesu. Kristi vande vatten. Låt formerna vara vad: de äro, gamla" och vördnadsvärda,:- men: fram- för , allt” må. vi öppna” våra hjärtan för Anden, som ger | "liv, tröst och frid ':i frälsnin- gens evangelium. '”Lären av - mig!” Så sade Jesus till sina lärjungar, och så. talar. han även till oss, Mänskliga. ut- : läggningar ' och förklaringar kunna vara fill (god ledning på - livets :: väg men endast, om vi: följa Herren; Ilan är > för mer; äns alla lärare. Ian 2. är: världens sljus.' Avi-honom få vi det inre ljuset, förkla- "ringen. över livet, nåd 'orh .sanning, Detta. är den högsta lärdomen;.- gudsuppenbarelsen i Andens: värld. : » Men vilja vi-få denna lär- dom av vår. Hetre Jesus Kri- kunskap, måste: .vi följa honom.: "Alla > hava - vi: blivit , kallade; Följ. mig! Säg, ha- va vi ej förnummit; den" rös- ten inom Oss, : icke :en gång men :: många "gånger; under vårt förflutna” liv?” Jo, alla "hava vi känt en rörelse. ge- nom” själen, ett intryck, som! I .- väckte allvarliga tankar;=. , livsfarans ögonblick; ' i.dö- "dens närhet :” bröt: nö > upp ur. hjärtedjupet;: När, vi följde". en'- anhörig till. gra- + ven, "vaknade själen, till sinning, När. vi tänka tillba- ka på: kontfirmationens" heli- ga - stund, minnas vi en röst, ». som! kallade 088: Följ mig Så talar Herren ofta till 'oss envar, . och lycklig: de, som : följa honom. Den, som "kommer till tro, = räddar sitt liv; själéns liv;ty han blir frälst av nåd genom tro. Detta är den: enda teolo- gl, som ger själen frid i li- vet och: i döden. Den, som följer Jesus, blir" én: sann kristen; en ' helgad personlig he t.Han får del av Jesyt Kri » sti sinne och lär sig att mer och mer: likna sin Herre och Mästare. . Följ migt. så säger: Her- ren till, oss i dag. Vad s svara vi? Ett ja halkar lätt över tungan. En tillfällig rörelse känna vi, men det räcker 'ej. Det enda rätta svaret gives dag för dag i Kristi efterföl- jelse.: Värt liv är vårt svar. En enda Mästare har skänkt Oss livets sanna lära, Långt mer än alla visa tänkt Dock själarna begära.” I Kristi efterföljelse . Vi finna världens Frälsare; Vi finna nåd och sanning. Hr - >> Paul Nilsson. "sl RJANDE ÅTTACKERADES AV KRÅKA, ' Sörjande vid begravningar på iTarontos gravplats blev vid upp- ”tebade tillfällen attackerade av sen kråka vars fru låg och ruvade "I boet i ett träd i närheten Kvin 'nörnås hattar slets åv och en ropet e "Men det var ändra tider då'— 100-åringen Har " nyligen | besökt Wittsjö och passade då på att hälsa på den» snart . hundraårige Lars Nilsson som bor intill Wittsjö gästgivaregård, — ' Lars "Nilsson tillbringar nu- mera all sin tid i-sängen. Syn och hörsel är mycket nedsatta — annars är han pigg och res dig . och klar" i huvudet och minnet är mycket gott. = = oo Då jag anlände, höll han just på att taga sin middagslur,' var för jag fick vänta en liten stund på att få tala med ho- nom. . Så fick jag komma in, och när han fått klart för sig vem jag var, att jag var barn- barnsbarn 'till f. d. gästgivare Bengt : Olof Persson och hans maka, kom han genast i prat-/ tagen. Och nu får han själv be- rätta... oc «— Jo-jo men, "visst minns jag dem alla — yngsta dottern den vackra Margret och jag, vi var skolkamrater: 'Tre : av döttrar- na ' gifte sig med schasanter (sergeanter). -: Om ' jag ' minns rätt, flyttade: Ida till Hässle-' holm — hon gifte sig med ser- geant "Aspegren; . Anette konr till Småland” Amanda till Än- gelholm >och ' Rosalie gifte sig” med "en garvare och bosatte sig "i Laholm.' Och” pojkarna, Per, ' Svante,: Oskar och Frans och - den yngste Otto som tog namnet " Reiman ' och flyttade till. Malmö — han var kamrer där nere. Den” äldste av pojkar na Gustav Adolf övertog gäst- giveriet efter sin far — han gi te sig med Maria Elisabet En geström. från Vram — hon var. guvernant... och, hade plats: på en. gård hos en länsmansfamilj i Wittsjö och. så blev Gustav- Adolf "och ' hon bekanta.” + Gästgivare" Perssons "mor: äg: en: stor "gård" härintill.:och sen" inköpte hon Wittsjö gäst givaregård. "Hon kallades alltid" för gästgiverskan — jaa hon äg de” hela Wittsjö - nuvarande samhälle då. När jag var 16 år, tog jag plats" på gästgivaregår- den, — det. var .'sedan ': Gustav Adolf ' Persson : övertagit 'rörel- sen.: Jag kommer ihåg att jag fick. skjutsa hans svärmor til Vram," + förki: Önnestad: då hon varit "på besök här i "Wittsjö. Om” jag ”fått skjutsen — jo- jo men visst har jag där En: gång skjutsade" jag till Fimsfors> bruk och annan herre till Timsfors. , då kostade det ej -så. mycket i skjutspängar; En :anhan: gång fick jag skjutsa Gustav A. Pers sön" då han skulle till "Traryd 'och köpa havre, Vi voro 3 skjut sar härifrån Wittsjö. som» skul- le till "Traryd: för” "havreköp..: Vi stannade till: i' Skafta hos gar- verifabrikör + Hultstein' och ser tog vin "hos gä tlvare( Ryberg i Traryd > > ir " Det” blev. ett. "festande" så G. Persson". tyckte på hemvägen att. det inte var fart nog i kö- randet så ' han ville. köra själv. Han piskade på hästen och nå- gon "gång : fick: även jag en släng. av snärten. Jag blev. arg och, hoppade ur vagnen — fast besluten att-inte. återvända till min pläts. Då jag gått. ett: styc- ke upphanhs jag av en av 'de andra skjutsarna i följet — det var Henning: Andersson. — han undrade på hur det var fatt ef- ter jag gick här ensam, Då 'så jag som det var, och han sade ”upp' i vagnen med dig får: du åka med mig”: Då vi åkt:ett stycke väg hann hann vi upp Gustav Persson, han hade kört så fort att en av havresäckar- na ramlat ur vagnen och gått sönder.: En gubbe och "en gum- ma från en närbelägen grå li- ten stuga hjälpte till att samla upp den. kringspridda havren. Vid återkomsten . till . Wittsjö följde '-jag . med Henning An- dersson hem, Mor Henning An dersson undrade . hur det e- zentligen var fatt eftersom jag 2j ville återvända till gästgiva- regården, Jag talade om det, som det var,, men då sade mor Andersson: — Har du tänkt på den snäl Ia hjärtegoda fru Maria Elisa- beth — tänk så ledsen hon blir Lärs: Ni Isson]; > Wittsjö berättar... : va regården '— jag ville inte att fru Maria" Elisabeth -skulle' bli ledsen för :min skull — hon som var snäll och god — hon hade '' alltid varit så snäll och god -— hon ' hade 'alltid varit så | snäll och god mot mig. Ofta". såg vi kungliga gäster här på gästgivaregården, både svenska såväl som danska hög heter, De kom i egna, fina, kronprydda: vagnar och skulle inta. ; förplägning '. och vila en stund — medan nya hästar spändes för . deras. kungliga vagnar, vt mettre te Den -' gamle ” har'. pratat sig trött, : och jag tar avsked och tackar för den' intressanta un- derhållningen! ':Lars'. Nilsson bor, nu hos en dotterson och hans . maka vilka ger honom god och kärleksfull: vård. Får han leva till den 2 okt.' så yr ler han" 100. år den dagen. . j Hildur Wickström. "Ida Persson, : en. av gästgivare.B. O. Pers-' «ci sons vackra döttrar. se - a Pappersarbetare manglades till: döds i. ett. valsverk” ”RÖNNEBY, (TT) i träffade tidigt på torsdagsmor-= ' gonen : vid Djupafors pappers- ; bruk ' strax utanför. Ronneby, ” där 'en 24-årig-arbetare Stig -.Sundström fr. Ronneby. mang-" Jades till döds i ett valsverk, :... / Sundström : hade icke iakttagit uvifärdade skyddsföreskrifter utan uppehållit : 'sig : på "en: förbjuden plats vid en kartohgmaskin och kommit; ner på filtar som ”år ge- nom, valsarna, Han hade 'dragits med filtarna och manglats in med fötterna ' före. ” Innan - man ' hade stoppat maskinerna var. endast -hu=- vudet . oskadat... Döden var ögon- blicklig, " För att få bort kroppen måste valsarna monteras, : bort. Sundström, som var sjuklig, 'hade arbetat hela natten, och det upps ges att han varit mycket sömnig och ideligen måst vara i rörelse "för att. kunna hålla sig vaken, Han hade ” arbetat : endast, åtta dagar vid bruket; där han skulle lära til kartongpressare, Han efterläm- nar mod: T och flera syskon. r Konstig auktion En av världens konstigaste avk- tioner hölls för en; tid sedan på ett värdshus i Somerset, England. Auktionen, som hölls. utan. någon auktionsmäklare, .” gällde utarren- deringen av ett värdefullt fält för vattenkrasseodling. Auktionen bör- jade med att man tände ett talg- ljus och därefter rådde. fullstän- dig tystnad, utom för. buden, och det sista budet innan ljuset siock- nade blev det'avgörande. Ljuset brann ungefär en halvtimm - PARAPLY FÖR ENGÅNGS- BRUK FRÅN. AUTOMAT, - NEW ' YORK: | En / påpasslig New York-firma har börjat med tillverkningen av paraplyer, be- stående av en kort käpp med ol- jepapper, vilka för en billig pen- ning skall säljas från automater. Hädanefter " bör ingen medföra paraply och förargligt nog glöm- ma det i bussen eller på matstäl- let. När det regnar går man bara "| denna ERIK" BLOM: - Det låg någonting ärevördigt! över riksdagsmannaskapet” på | den tiden då politiken inte så mycket ' var ett yrke och ' då valen mer "gällde "personer än i partiet... Den tiden kommer al- drig tillbaka, men det kan vara gott att. minnas den. =; eva ”Gamle riksdagsmannen” var smålänning. Så hette han även | sedan han lämnat det ansvars- fulla | förtroendön pdraget i andra händer, när folket i bygden talade" om ”gamle riksdagsmannen” var det alltid med 'aktning o; med en under- ton av vördnad. Han ' var alls inte ensam i sitt slag i landet. '. Det fanns men sådana : stilfulla, gestal- .De hade mer att säga till: om än både prästen, klocka- i ren och skolläraren. " För dem ! hade politiken aldrig blivit ett öv, yrke eller: levebröd. i soner "i socknen inledde. tvist om ett markköp. Saken gällde inte så mycket, men : båda två var envisa och ingen: ville ge sig. Bäst alltså, att låta affären gå till tinget, samt skaffa 'advo- kater och vittnen.” Men, innan slutliga” utväg beslöts, |" kom . parterna överens om / att gå och tala" med gamle ”riks- dagsmannen. : '. Det ;" brukade nämligen vara" så i socknen, att gamle > riksdagsmannen ' också löste tvister så att häradsrätten inte "behövde" besväras, 7... ”Även "i: detta: fall gick det lyckligt. Efter knappt en tim- mas prat vid: kaffebordet "var de” tvistände' ; bönderna goda vänner. igen och "affären; som orsakat : så. mycket ;'split: och |: oenighet, ordnad till: bådas be- låtenhet; :7 => . - En "annan gång kom. det till riksdagsmannagården ' en ' ung och präktig: bonde, som” genom borgensförbindelser |: råkat » illa ut.” "Det 'såg "verkligen. mörkt ut för "honom." - Allt' vad" han slitit och släpat för under flera år höll på att: gå förlorat. Det hem han: byggt upp stod plöts- ligt' på - vacklande grund. "Han visste : sig”: ihgén> levande”råd,;) men till någon måste han vända sig. med isina' bekymmer." Att bara . få + :tala . med. gamle riks-' dagsmannen' om. sitt ” olyckli a läge, skulle lätta. 0 - Hur: gamle riksdagsmannen bar sig åt vet man inte så noga, ackord och hjälpte till med "ett lån." . Och: han gick. sedan in för "saken ' som vore. det hans | egen. tear : - Det har också berättats. latt den” gamle hedersmannen: av- styrde "en skilsmässa. .sedam prästen ;. misslyckats ;- att . parterna, : att han; ordnade en skolstrid till "det. bästa och skaffade” ungdomen en, + sam- | lingslokal. ;Det”är inte säkert att forna tiders . riksdagsgestalter; skulle funnit sig tillrätta - CM den; mo= derna" riksdagsmiljön med, dess utpräglade” partiliv — ja,” "man kan nog ta för alldeles givet; att de känt sig ganska över- flödiga.: Men dé lämnade ett vackert” minne efter sig... Och deras: namn kommer troligen länge att'leva.i traditionen. +1-, många socknar bevaras ånnu någon : gammal byggnad, som "kallas "riksd år- famle rikstagsmannen | » Det: hände, : att ett par. per- | "och kommit undan, den. unge : bonden från . ruin. I Kanske ordnade han med ett! Övan "molnen har en Fra en stratocruiser — första rikanskt passagerarplan, : medan några goda vänner ak Sinatra-konsert ägt rum ombord på gången en konsert ägt rum på ett ame- Här sjunger Sinatra (med miken i hand), försöker delta i sängarglädjen och. ac- - kompanjatören ser inspirerad ut. : Blå ankaret t "På den lilla ranchen i vildmar- ken stod allting i full blom. : Mer än ett dussin hästar galoppepade innanför inhägnaden och vid foten av kullen i skuggan av några höga pinjer låg ett inbjudande litet hus. Där bortifrån ljöd en klar kvinno- ämma, som sjöng en spansk kär- ”lekssång, ... «+ Uppfö: dalen; närmade sig två män äl häst. De talade om huset I därborta "och vad de skulle finna t där. '”Han var känd överallt, Jänmy Buck, Vid sexton år var han-en "brottsling. Vid tjugo var han en konstnär i sitt fack, Så blev han fast och skulle" ha. fått många år, "om han inte gjort denna sista kupp Det är nu fem år sedan han rymde från Newyork och fullständigt försvann från värl. den, Men jag har följt det. här spå- ret — och här är jag nu.” "Detektiven Kilgore red vidare under tystnad, =" + ”Är ni säker på att känna igen honom”, frågade hans följeslagare. Ja, fullkomligt, '. Dessutom ' har hån "ett litet "blått ankare tatuerat på vänstra handleden. ' Han ki - ”Om det & är han, så måste vi allt så vända : tillbaka .och överge - allt detta”, suckade den andre, en. blek man, a med. milda, allvarliga ögon. t, "herr pastor”, sade de- vid hans sida, ni arbetade "PJag är. et också tacksani för det. -Men.jag plågas vid tanken på ätt finna den där. Jimmy Buck och dra men han räddade i: alla” fall.t honoir tillbaka till hans ec för li- Jag skulle snärare tro, att li- sDetektiveri skrattade, ”Kan”leo- parder; =bli av med' sina fläckar? Han? föddes ; till brottsling.-" Man kan" nästan säga, att han knappast rår för det.” , ; ”Huar kan ni påstå det?” Pastorn höjde handen med en häftig åtbörd, "Vad "vet ni om det? Det finns "kräfter. i livet, som kunna åstad” komma” "underverk" "SJag "har ” studerat den sortens människor, i åratal, herr pastor. I samma sekund Jimmy får 'se mig, kommer..- han » att göra motstånd. Men jag tänker inte ta någon risk.” Han stack handen i sin ficka och drog upp ett litet 'miniatyrvapen. +; De hade ridit tvärs över fältet nu och höllo 'utanför dörren till hyd- dan. under pinjerna. Vid ljudet av hästhovarna tystnade den sjungan- . de rösten därinhe och en ung kvin. na visade sig i dörren. Hon dog välkomnande :. mot. dem och gick äem vänligt till mötes,” CYycvv ar. 1 ”Senors”, sade hon på bruten en- ”gelska, ” "stig av. Det finns vatten därborta.” Ställ era "hästar i:den lilla inhägnaden.” den: ” Förtroendeuppdraget gick ofta i arv från far. till son eller inom "släkten." Riksdagsmanna- gården har' alltså sin historia, ett stycke” sockon- och : kultur- historia : under generationer. Det var emellertid inte "alltid som vårdare av statens affärer ”gamle - "riksdagsmannen” ' och hans gelikar gjorde, sin märk- liga insats." Största och var- aktigaste arbetet utförde de till bygdens fromma, + - .- Vår tid har inte plats för folk av : ”gamle riksdagsmannens” typ. - För det första tål inte tidsandan . hågra bygdekungar längre och för det andra börjar staten i allt större utsträckning ta hand om kommunernas affärer. Och så finns det sociala inrättningar i legio, dit folk lagenligt har att vända sig med ” Främlingärna . lydde och stego sedan in i det svala låga bonings- huset... Kvinnan sköt fram ett par stolar til dem vid fönstret och pla- cerade några tidningar och för- friskningar - på ett bord, bredvid dam. Ett itet två års barn gömde s'g skyggt bakom hennes kjolar och sig på de främmande med. ett par, | -Londontjuvar stal. fjädrar . Mr Tjuvarna i. London stjäl prak- )|tiskt taget vad som helst. Härom- agen stals en lastbil lastad med värda tillsammans cirka 700 pund -— omkring 10.000 kr. : Bilen. stod utanför en affär i Soho och tju- Novell av JAMES FISHER: rar och konstgjorda blommor, stora svarta spanska ögon, som liknade moderns, » 'c7 "”Om senors nu vill” göra sig hemmastadda, så skall jag ringa i klockan efter mini man för att kalla honom till 1.iddagen” Pastorn smålog mot henne, men Hans hjärta var djupt bedrövat, De sågo henne 'ta barnet med sig och gå ut på gården och 'strax' därefter hördes klangen av den stora tunga klockan ljuda ut över dal och höj- der, Den ringde långsamt och sä- kert, som för att säga att den för- kunnade ett angenämt budskap och icke ett rop om hjälp. Så gick hon in igen för att syssla med. måltiden, Detektiven ' studerade de urblekta tidningarna, men pastorn såg tank- full ut genom fönstret. Då hördes ' plötsligt steg därute på verandan och en man visade sig därute och gick in i det angrän- sande rummet, - De hörde kvinnan |" flyga honom till mötes” och ropa: ”Corazon mio!” Pastorn såg skarpt på den inträ- dande mannen,-om han skulle visa något tecken till, att han kände igen detektiven. ' Men han "märkte endast två främlingar, som hälsade på varandra och han drog en kHör- +] bar suck av lättnad. Mannen var ung — en lång, slank; muskulös man i en herdes kläder med skjortan öppen vid hal- sen och ljust lockigt hår under den h i. Veckans dialog: - "= Rotfrukternå växer hia ella hur, Olle? - Jovjast,. Nu, sedan äg. händhag. : kade dem ser det fint uti sota tslandet, fruk Hur många gånger brukar, äu handhacka dem? : — Bara en "gång. "Det får räcka, Vid gallringen ska man göra absoå . lut rent också från ogärs " mellad , plantorna. Sedan räcker; det med att = Men de böukar bära åra. av ogräsen, när 'de gallrar, och. så. sitter stjälken och rötterna kvar, — Nej, vi. gallrar: alltid med hjälp av en kortskaftar hacka, så att man kan ta riktigt rent mellan | plantorna. Jag har försökt gallra med långskaftad hacka också en= ligt en dansk metod, men det går” bara då det är tunt sått, Men då går det bra. >> ” =: Jag såg du gick baklänges, - när du hackade sista gången. Ska det vara bättre det?" . — Javisst. Försök själv får du se; När man går. baklänges, går man i samma riktning som ma drar hackan, Går man framåt, så får man föra armarna långt fram varje gång, sedan man gjort ett drag, Man vinner : både tid och kraft . på att . gå. baklänges och hacka. — Det har jag aldrig tänkt på; Det måste jag nog försöka en gång. — Ja, det är mänga "knep med 1, rotfr lära sig, innan man börjar, ; Tyst trafik 2 - Förbipasserande som trodde att - det hänt någon katastrof utanför Antwerpens domstol, fann en do- mare, som i tur och ordning lyss- nade på alarmklockorna hos en ambulans, en brandvagn, en polis- bil samt en klocka som en -sopp- örsäljare använde, för att locka till sig kunder. . 7 Domaren :konstaterade att sopp- - försäljarens klocka förde det värs-" ta oljudet och dömde honom till . 75 francs — cirka kr 1:10 — i böter för att han stört gatufriden; "Sverige importerar | mindre portvin: "Sverige, USA -och Belgien köpte mindre portvin i janvari i år än förra året. medån Storbritannien; Frankrike och Tyskland köpte mer enligt en tabell som offentliggjorts av | portvinsinstitutet i Lissabon, jag, att det enda sättet för mig att bli er kvitt, är att följa er godvil- ligt. . Men -— jag ber er.— låt hen- ne aldrig få veta det! . storå sc + Har "kom emot, dem med ut PASS on; , | vita män jag sett på tre månader” Han drog fram en stol och började ter nyheter från den yttre. världen, Carmelita, ' hans hustru, gick till- baka till sin matlagning, -Den unge ranchägaren kände tydligen till de stora. städerna och"gjorde en del kloka och intelligenta frågor. öl lingkött — cabrita—. tillagat med egendomliga - 7 spanska ” kryddor, stekta grönsaker, vitt > bröd, och choklad: ' Barnet ' satt” på. faderns knä och Carmelita passade upp på dem med strålande ansikte,” . Sedan gingo männen ut för att se på hästarna och boskapen. Den unge ägaren förevisade dem stolt; men pastorn lade märke till något nästan sorgset i hans sätt, när han klappade de ståtliga djuren, som om han hade” velat. ta avsked av dem. : De > stodo och sågo ut över .de blommande fälten och lyssnade till den. unge ranthägaren, som talade om hur han kämpat och arbetat för att få” sitt lilla paradis till stånd härute. Vv i Återstoden av aftonen tillbringa- des i det fria och de njöto av vild- markens” obeskrivligt” vackra, sol- nedgång, som färgade: hela dalen i sitt purpur, och senare sutto de i det härliga månskenet på verän- dan "och : rökte. Det''var något oändligt fascinerande i denna sto.a primitiva' ensamhet, Som” grep pas- yorks förnämsta församlingar, ända in i hjärtat. , Trött efter den långa resan gick han' tidigt till vila i ett annat rum i det långa låga huset. ' "Det "var efter midnatt. Månen hade bleknat och flyttat sig väster- ut. över - höjderna, en mild vind blåste från söder och gräshoppor- nas-gälla musik hördes genom den stora tystnaden, , Vi utkanten av skogsdungen? stodo "två män' och . jsamtalade — två män; som försto- do.- varandra fullkomligt. ”Jag är färdig”, sade den unge ranchägaren, ” "jag kände igen er i simmar ögonblick, jag fick se er. Ni är Kilgore vid detektiven. Jag har väntat &r länge, men på det sista året började jag tro, att: jag lyckats snårlöst försvinna, För tre år se- g -med den i ett dan skulle jag skjutit er vid första frinén, Jag kände inte Carmelita oe sdå så väl som jag gör nu. Nu vet prata. som en man, som längtar. ef- | torn, kyrkoherde vid. en av New-| inte tå veta något? följa med er till”EL Corvita av: en eller annan orsak; Finn på något, . ni — jag kan inte. Och sedan kom- mer jag inte tillbaka, försvinner, ' förstår ni... Och hon kommer att sitta - där "och "vänta med barnet och sköta mina hästar och vänta — och vänta.”:- Hans stämma blev he-' sare och hesäre, allteftér somi ång-) esten 'steg inom honom, Han hade nästan glömt mannen, som han tad lade: "til; Men plötsligt vaknade han' upp och försökte behärska: sig. ”Tro inte, att jag ändrar mig, iaj skall ta min medicin som en mo-' dig. man, "Men varför visste jag inte, att det fanns något sådant till i världen som .Carmelita och bar-. net?” bo sa a N Detektiven stod öch öppnade" och slöt nervöst högra händens fingrar. Han: längtade ” efter att tala och ; göra ett slut på den andre ångest, men ändå teg han, . ”Och hori kommer att sianna här) tills hennes skönhet ' vissnat, och bon : är en gammal' kvinna — hon . och den lilla ;— och hon "kommer, aldrig ett få veta det, . Min Gud — varför kan jag inte skratta" åt det, . som jag skulle ha gjort för fem år sedan? . Plötsligt stannade. Kilgores ner- vösa handrörelse och han lade sin hand på manrens axel; ”Tyst nä, sade han kort;' ”jag är. en hedeglig . man och 'det är min skyldighei att. ta er med mig tillbaka tll 'New-' sork, men jag är vid Gud också en människa!.« Gå tillbaka in till er Carmelita och barnet. - Vad tror ni, jag är'gjord av?. Men låt bara inte pastorn ana något. ” Han är en stor människokännare, Inte ett ord. mu inte en min — förstår ni.” - Den nya dagens sol'stod "redan högt på himlen.: Detektiven och pastorn redo tillbaka den ersliga långa väg, de kommit. : : "”Ja, så vänder vi tillbaka” måd ' tomma händer”, sade pastorn glatt. ja”, svarade den andre uten att möta. hans blick, ”det är ju inte vårt fel, att vi misstogo oss. . Och vi ha i alla fall haft en härlig färd, > inte sant?” : ”Ja, kanske den bästa i milt, liv” , sade pastorn ivrigt, och så fö. han på nytt i tystnad. Ean täukte på det lilla blå tatuerade ankare, som han lagt märke: till rå unge" ranchägarens 'vänsi.a sv händhacka en gång, en tid ef sr Tter gallringen, sl Låt henne . Vi,kan hätta Ia gå någon historia om, att jag måste Sn bredvid sig och speja bortåt vägen, .. Och hon'kommer att vakta fåren. ON Varför 'kan jag inte det?” I CD] FT fram til paraplyautomaten, kas- tar in 10 cent och man får sitt regnskydd, som - kan bortkastas när man kommit hem eller när det åter blivit uppehållsväder, sina bekymmer , och svårig- heter och där de har att under- teckna ett antal blanketter för! -, att få sina önskningar prövade, > 5 "man blev ' hackad på huvudet." ,m du ej kommer . tillbaka till Slutligen bad" gravplätsen före- I dem" :. . Fen ståndare polisen om :hjälp och | Följden av detta samtal blev Ån gick till angrepp med gevär. att jag återvände till gästgiva- ra Li i Hamn i | ne tt AAA AADAN ARSA AADMA AA FFFEVIVEUITIFTIg ÅA RNE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.