tev! Yr Nu skulle det försökas, tänkte] - """ "FElieser. Hån släppte den" ena å- ' ran och fick tag i en av de störs- ta fiskarna och kastade den rätt mot brugden, då denne närmade 20 Csigö som gått under i hårt väder, Den getörstå . vikingaskeppskatastrof, som historien kärner till, inträf- fade år 986. Sommaren det året lade 26 'knarar, d, v. 8, håndels- skepp, ut från Briderfjord, på Is- land och. satte: kurs mot. -Grön- huskarlen stodo helt skamsna i flocken, Så illa togo de husbon-. s dens otur vid sig, . . - ”Det var visst inte mycket att få där ute”, började en av män- nen så smädligt till Elieser, IDen 'närsynte apotekaren Tt Samtidigt : med mig kom-i dag i Quion method”; Re bn kl. 21.07, : od) på förklädet östanvind! a | sade Han, , och -lämnade. fram ett och yt Daccns namn: von CI KJELL 0 1 Solen. går upp kl. 3.26 och Soleni går upp; kl; 3.28 och ned” kl. 21.06. Meng lo I "Måndagenb | hamn? :"ANUND. . : ”Solék Sgår upp: kl: 3,29 ck ned kl. 21 05. Dagens dikt: DagEkåpa, torka din kina, ärenpris,: torkå ditt. öga 2 Flyg lilla: nyckelpiga, ">. I flyg till -matmor och fråga: . Kommer .den :så som jag tror, tiden då sorgen blir liten, : tiden” då glädjen blir stor? UNNAR EKELÖF)! lin på ett apotek: vid avenue. Gal- Miéni eh 18-årig yngling, . — Det är fel i. expeditionen, recept, och en liten förpackning. är ; begås inga. fel, svarade apotekaren” snävt. — » . Men. jag har skoskav. och : dok- forn talade, om ' en Salva, Det här är en sats piller, AT .. Äpotekaren tog på sig brillorna och erkände att han: läst fel: > cc Männen. är, tämligen lika, "sade har, men nåturligtvis kan ni inte gå i med kullager i pjäxorha. — Varefter . han gjorde : ett utbyte, dock: något :knorrande - över : att kunden" brutit originalförpackhin- gen, : soni. di ri; in TäRare, Jag råkat ut för något hittills i: mitt ”kiftes= rika okänt, psyriosis, vilket yttrar sig i röda utslag på händerna och + ansiktet.” Doktor hade ordinerat flitiga-: tvättningar "med. en lösning med. Alibours salva, + ; Jag” fick - mina . medikamenter, mén fann kvantitéten vätska väl snålt tilltagen," vilket jéx påpeka- - Publicerat en.. uppsats, ; där han | lånd..” Ombord ; befann sig män, kvinnor och' trälar, . husdjur ” och all. den utrustning, som fordras i vihterlandet Grönland; Haridels- flottaii : råkäde. jut för eri svår storm, men endast tre eller, fyrå av.de 28 färtygen, återvände” till Island. De övriga fortsatte, men bara 14 av dem kom frem, Man har, räknat. ut,. att. omkring . 800 människor omkom under stormen i Ishavet, LL MORSKA: AKILLES RSS" Följetongen om ryssårnas in- satsér i världshistorieh fortsätter och ny har den lärde professorn Mikael Ivanov, sakkunnig, på an- tikens historia och. på Homeros, bevisar att grekiska hjältesagans tappraste och gudomlige; hjälte, Akilles, vär ryss I professorns Uppsats - heter d ” Akilles är född på Kertsjhaivön vid Svarta havet och han var till 90 procent ryss, Han kunde. genomföra sin berömda bedrifter : endast tack vare att han "var utrustad med ryska vapen”. ” Varifrån Akillés hade sin resterande 10: procent, berättar den ryske Proféssorn in- te, inte khöller hur Tliadéns hjälte kunnåt.. bli. utrustad med ryska vapen, då -Ryssland först är 1791 erövrade Akilles hemland” Kertsj- halvön, > Men å "VARFÖR? | : Varför säger man hon om ett skepp? Därför att: -.. :— Det liksom kvinnan" ofta tar maktent” från mannen, «>> "= Det liksom kvinnan att bli, överbelastat, > Det” liksom kvinnan inte kän | riggas, utan mannens hjälp. re Det liksom kvinnan byter Hamn när det byter ägare, "25 — Déöt kan. bära ' skulden - till mäns undergång. ww Det kostar "mera att näna snyggt än mannen förstår, : — Det liksom kvinnan bör ha tet tål " Hån 8 Fick" nu åren; Elieser,, hån Big £ ga, att: han; kunde" sitta ensam och ro i timtål både mot. vind och ström och. löpa så lätt. åstad på länd, .. Som "en... yngling går till dans," Det. tröt honom visst inte varken - vilja eller humör, ” Ja, hans håg var lika lekande och lätt, som. då han.var ung och dål alla de vackraste flickorna i byg den gingo och väntade, till dess de med svidande” hjärtan ' måste besanna, ätt denne ståtlige,- mörk lockige gosse, som ägde en hel bondgård, var" "iskall för :vackra kvinnoögon,. mu « Hår. och skägg var ännu hos Hlieser lika "blänkande svart. Nå- got . litet” lutande ' i axlarna var han av att sitta i båten och slita med "årorna, . och saltskum och störmär, som hän så många gån- ger tagits med, hade brynt. hu- den och grävt skarpa fåror i [an siktet S Annars var han; sådan han a an. tid varit, Från den tiden han var liten pilt, hade han flutit på sjön som "én 'alka,' och lusten därtilt var ännu lika stor: Ne Naturligtvis "måste ' h att sköta det han ägde på ”lånd. Men; det vore. synd att säga, att Tedet blev väl skött; ans håg stod inte' till detta, Då de andra hade vårarbetet mera än hälvgjort, d& först bö jade han. med spade. och hacka, . - Men då kunde han "också på en dag arbeta mera än:tré aridra män, till" dess han rätade ryggen och "lät ögonen spana ut från land, Där låg det — havet — HKa- vet, som om det väntade och läng tade enbart efter honom, Eliesér. "Då tjänade. det Ängenting. till att 'streta emot, Han försökte nog att tala förstånd med sig själv, men "det: bet inte på. Så emot de sextio men. ännu räknade lv för- att. vara räs- söka I apestvillingar; de: Apotekarens glasögon kom åter dosis tillverkats, köntrollerade . vi gemensamt namnet på salvan. Det befanns i det närmaste. riktigt: -— Daliböuf i stället för Alibour — men enligt apotekaren - -låg felet härvidlag hos. doktorn, Iben de : "En ung och en gammal skep- pare berättade om sina upple« velser på. havet. ” ”— Ja, sa den gröne, Ni skullé Varit med den resan. Kallt' var det "så att fast vi hade full fyr under ,Daninorna, var det, tjockt med rimfrost. utanpå dem." —) "Hade. du berättat detia för två år sedan . skulle jag inte ha trott” dej, så ”Bårälingen.” Nu är det". dock, en annan sak; fy på min' sista resa. måste vi mala luften på köttkvarn för att kyn.- na dra andan. Tyg: av glas.i i ällå färger Ownes Corning Fibreglass Corp; har efter tre års omfattande forsk- nya metoden :' kallas . för. ”Hycar= Kå och. föjliggör try ning på. glastyg i.al färgar och i”'alla mönster. De "tryckta glastygen är fullständigt färg- och tvättäkta," de är mycket 'mot- ' ståndskraftiga, ytterst Sjastiska öck "efter «tvättning håller: de form : utan pressning. På grund av mate- - rialet tar glastygen aldrig upp var» ken damm eller; "någon: annan smuts, 'de är som' vänligt glas opå= verkade äv: fuktibhet och vatten 'och är självklart lätt : genomskin>= "liga. Glastygen krymper aldrig :och ärmed är allt gott' sagt om detta nya material som snart skall kom. ut i marknaden i tjusiga möng- ter och färger, . vilka. skall göra Idem synnerligen” användbar gardin ” och dekorationstyg, - "Om jag "skall Zitta mig, Skå det vara med en, modig .man, — Åh, men så farlig är du väl I ändå intet: VIKINGAKATASTROF AR 986 H -— 800 döda, : I samband med det svenska vi- kirigaskeppet ”Ormen Friskes” tragiska förlisning kan det kan- jan, Yi beträffånde dukt on och fruktsamhet... En New Y samma: ögonblick”, fru; Jag kände samt berörd” se fest | Göteborg ploc fader. fram” en, ] eftertryck. åt » sin; i arresten. — ske erintas om att detta långt 1- från är den första vikingafarkost ; . värden, pistolen, var oladdad, en man för ätt styra sig, SA experimenterar man f. n. Ted tre par kålvar sort är én- ..Tvillingskalvarna BV. mycket. större: värde för förskarna I än vanliga kalvår: Med deras hjälp kan man med större latthet.'och säkerhet: bestämma hur olikå slag av föda och miljö Dakota State College, Ett av ex- perimenten består i att man ger den ena av tvillingskalvårna obé- gränsade mängder kall ' skumm- mjölk, Bägge två vägde från bör- mycket och hade samma bredd över bringan, Efter. första månaden visade det sig att den kalv . som fått skummjölk häde ökat 14 kilo mer än sin tvilling. > ; Nästa vinter tänker mån: plå- cera en tvillingkalv, i en kall och den andre i en varm ladugård för att samla och jämföra uppgifter tillväxt, < N mjölkpro i ec PINSAMT FÖR TRE. . idning anordnå- de en tävling för läsekretsen om bästa bidrag under rubriken ”Pin - Varje infört hem : tidigare än vanligt härom- kvällen och överraskade min bäs- te vän Just gom han. kyeste min sämt | berörd, Var god sänd. 2 dol- lar, för min fru var Också pin- . Redaktören tiktokads 8 solar. "Jag. Hår på känn”, Skrev han, e vän öckså tyckte Under dispyt vid en” bröllops- ade brudéns 'bröllöpsgästerna. Polisen alarme- rades, och mannen fick övernatta : Brudens fäder är. reservofficer, och det vär med sitt tjänstevå- pen han började vifta när festen på lördagskvällen hade blivit or- dentiigt livlig, Polisen hade ingen svårikhet att avväpna pröllopa: "och, det Visade Big ätt gjorde han .en sväng , med spaden och kastade den högt i Juften, så att den grävde: sig djupt "nef i mullen, när der åter. nådde mar- keh, Det skulle, inté grävas mera den dagen; s » Så for. han in efter roddåre- skrinet" och snörena, allt. Medan han trallade: mPbungt det är att ligga på land, när ? lusten att fara ät stor” - " En:stund därefter bar é t- åt, och byfolket tor upp dét gam su Elieser visste nog, Hu älet gick men. har; skulle säkert var rit mera” fri. från klandret,: "om han inte häft så god fiskelycka. He andra männen i bygden avun- dadeg honom därför ått det än tid gick bättre för honom på sjön än för dem, och så Kjälpte. kvin- norna till och för övrigt hela byg den, De voro arga på utroddär- niannen i honom, och så” Skulle bonden 1 honom få dibbelt: upp. Ja, Elieser visste tog, här; ået hängde .. ihop, men. han . frågade inte efter det, Dock var han inte så litet stölt över att vara så fis- som, helst. duga, till; menade Hli- eger, mer; att kunna 'sköta fisket rätt, det är icke var man kbivet. Sannt att säga” kände Elieser varenda fiskeplats, ja, hela havs- känt efter, i varje krok, Och där- till hade han alltid på känn, var fisken vid 'tillfältet höll sig, en gås; som. hade växt till så, att han sällar tog kel, : När så Elieser brukade komma till land med stör fångst, fanns gärna ingen, på” platsen, utom hans tjärnstepiga och den gamle Eråskäggige - understödstagaren, som ' var arbetskarl hos honom. De kommo alltid ner för att hjäl- på till dit draga upp båten, . De åndrå sökte antid att körn- må, Upp. från batpfatsen, innan i: -Biiesér låde till, ty de hade uten; iiden.stora fångst |; lilla de. Hade fått, De hade också tyckt sig,se, hur det brukade lig- ga ett spötskt och hånande leen- de över hans ansikte, här dét bår så till, att de icke hunnit lämna fisk och båtar och komma. undan innån han kom i land. . som Eliese alltid hade, med det | AR + > tillbaka utan en fisk i båten. Men innan ' den leken var till ända, var; Elieser. åter den främste i bygden, Det var' samma år, som ex tysk reste omkring på Fär- öärna för att" köpa upp' olika slags havsdjur för ett stort Zz00- logiskt museum i Berlin, rockor, grindvalar, . gråa och röda sten- bitar, och andra dylika, Det är om denna färd här nu Skall, berättas, ”. Sunnanvinden hade ”Jegat åt land några dågar, men så” hade den avtagit och det. blev lugnt Men »Som ” det brukar vara, , då nordan är i annalkande, växte likväl brähningeld, och sjögången var” ännu morgonen, éfter så häf- tig, att fiskarna länge stodo ne- re på Stranäbåcken .öck resone- råde, om dét var rådligt att ro ut. s, Då fingo de se Elieser. gå ner till fjorden med skrinet och fis- kesnörena i'ena handen och olje- rock och, sydväst i de andra, Han gick raka vå en till båt- huset, drog ner båten, satte syd- västen på "och rodde med långa tag ut om fiskebodarna och , brän ningen, Så hissade han seglet och styrde ut till havs, i n. ”Här far "en gammal, män én. sam”, shde en ung fiskare i floc- ken, och vände sig ut. må Elie- sers båt. De andra togo detta åt sig, och utan att tala riera- om det: gick var och en tin sitt för att göra så i ordning att rö ut. Och "så . för båt efter båt. från land, Eli r ”hädet snöre, de. andra ma efter” sig ; och låtsades. fiska ytterst På en av de närmaste fis- keplatserna, Nu skulle han nar- ra dem ännu. en” gång.; 3 Det var inget tvivel om att då h: in stan- nade på: denna plats, så trodde de, att det var här, som han ha- de. fått al fisken, förra" dagen, medan de själva. kommo; nästan tomhänta tillbaka. + Han satte sig att. sno, upp. snö- liksom, om..det kommit i o- ; r. Svårt att reda. ut. Unde tiden, kommo de andra bår tarna, fram och skyndade sig att sätta. ut: Men rdå- -hissade:. Elieser åter: seglet. och satte" kurs till den. fiskeplats;- som. :varit så gi- vände , förra dägen;' "då han: var här. ute, De andra mäste nu stan: + Han agnade med musslor” och Började draga, Det gällde nu att sagt, att. en fiskare måsta vara rask i händerna och snabb i i fing- rarna, om han skulle ha tur med sig, , . . Då båten” var uppe på. en väg. säg Elieser de andra båtarna där ihne,' När. båten åter kom ner i vågdalen, försvunno de; Han log, var gång han såg dem, ty han förstod väl, vad männen tänkte, då de :sÅgO, att. han lagt sig ”att fiska här ute, De lögo sannerli- gen. inte, Nu var det ebb, och det blev hård ström, som snart öka- de. Elieser såg, att de, andra bå- tärna . gjorde . sig ; i .oxdning : att fara hem; Han skulle blott kasta ner ett par gånger till, så ämna- de” hån sig. också till lands, Nu hade han också förrirrmet fullt av präktig torsk, cc "När han så drog upp igen, de han plötsligt ett sjudande ljud Nej, han måste ha hört fel, Det lät som brän ng, men här var ju varken strömbrott eller något ännat, som bröt, här. var ju blott öppna havet, Vad kunde dettå då vara? Nej,' det vår neturltgbyts Han drog. upp: fisken = två var. där' på — fick dem upp mot ytan. och såg ut över, relingen, som han brukade. Då ryckte han till. 'En stor grå kropp följde fis- karna. och snodde runt omkring snöret, Elieser blev het om. öro: ned, men odjuret kom inte längre Upp, och är han åter. Såg ut över Meri då han dragit upp fisken, var odjuret åter invid båten, - Nu "visste fan vad det var, En Prugd ;— och otroligt stor vår den också. Allt som han hört om detta glupska odjur, huru båtar Pade varit illa ute för det, börja- Men en gång .. menade de sig Dét, var den Bängen, då hån, kom de jaga genom! huvudet på ho- känna drivå' gäck. ned Honom; nom, . Det var, Åcke utan, até hån blev hade lina, Han såg båtarhå kom- i ; -.de. voro; och detta. var] ia just, vad Elieser menat. i rädd, Här var det nog inte skäl att stanna längre, Bäst att taga: till årorna. Han. mäste för övrigt fara nu, öm han skullé få ström- men till hjälp mot land, Men innan han hunnit sätta ig på: roddbänkén,. festes som ett båtsegel upp ur sjön, och, rätt ak- terut syntes en del av den stora gråa kroppen över vattnet. Brug- den iade sig att flyta, och detta så nära båten, att där var föga mer än en årlängd erhenån, "Den höll kanske Bliesers båt för att varå én” Jekkamrat, ” L&omi Hiksom "Elieser brukade hä sa med sig ;för, att skjuta 'sjötågel tin agn, då han ej hade annat att tillgå, men han tvivlade på att han vågat skjuta, om bössan va- rit .med i: båten. Har hadé hört, att kaskelotten var svår stt an- falla; då den var sårad. Det: var kanske så med brugden, också: Då vore. nög bäst "att försöka smyga sig så tyst undan. Det var inte: säkert," ätt: den märkte, "när hän rodde bort, Det säg mest dit, . Brugden stannade. Av. nyfi- kenhet eller varför? Elieser var nu inte sen att försöka komnia in mot länd. Han rodde för livet. Annw fanns det Kopp, Han fick dock ingen lånå frist, Nu kom den åter 'risande, halvt under, halvt över vattnet Elieser kas- tadé två fiskar möt den, då den kom närmare, Åter stannade den och. Elieser tög till årorna, allt vad.-han förmådde, Men nu bör- jade strömmeh avtaga, och båten fick" inte "så | god fart, längre, > ; Så kom han att tänka på att Han hade ett stort” glas brännvin - skrinet. ;' Det; hade hän. altid med sig, då han rodde ut, men han småkade det aldrig utom då . od illa" till, som t ee den gången, då han for v vm is östor- men, - : " Skrinet stod” åte I Men hade hår tid att spilla de sekun- der, som behövdes? Ja, han var tvungen, tyr nu började krafterna svika, honom på allvar, vi Hän ' skyndade sig och fi ok en klunk"” och det' var, söm "om. ana muskler i den uttröt de kröppen livades upp igen, Nu började" det som. om ' den gt sig att Sova, Översättning fn isändskan av Nils Edber ad sökte han smyga Big, oa för långa tysta "Årtag;' Brugden. låg |. i ro och Aöt. Den rö rde's ångbåt, som, propellern, ! ; och Eliesér såg med förskräckel- |; $e,: hur den stora vaggandé rygg kenän, vilken var förmad si ett båtsegel, närmade sig... Odjuret hade: nu' kroppen : under, vatten, men” ryggfenan” stöd" rätt: Uuppi äs - Detta blir säkert inte barnlek doch skärt, tänkte Elieser, Hedån hän rodde,' så ätt svetten Perlade på pannan, 5 Hl > En. bit : från båten = stannade brugden farten," men shart fort- satte den: och simmade: tätt. till och skubbade sig intill sty tryckte "så hårt" upp mot båten; att den tog in vatten vid babord. Då rann honom. i "hågen, "vad han hört, att brugden inte” skulle vara kvick til att vända. Raskt snurrade han båten och kom fri från djuret. Och varje gång brug den; var i hälarna 'på : honom” och ville: lägga. sig in vid. båte de han Kvickt, så att den av far: fen for förbi, och: han återigen var räddad, '.: ” : Men det var lätt för Plieser att räkna ut, vem som : längst kunde hålla : ut. med detta, . han eller de rödd- kom han alärig. till land. Och vad räckte hans krafter mot brugdens, SO blott. tycktes ha nöje ätt av it käppas med ho- fom, Och när han så blivit ut- tröttad av den vansinniga rodden vad skulle då hända? Jo, då skul- utombordssidan av båten, . Elieser började så smått att tänka". på sin' sista" stund, Den hade » han inte tänkt på sédan länge, icke sedan dén gången, då hän i snö torm drev omkring på havet en Kel vinternatt. Se : Jå, När såg det t tydligen hopp- löst ut, . : : Då fick han: ett infall; "Han skulle . i alla fall försöka, innån han gav täppt. Brugden styrde fust nu med kraftig fart rätt not båten, men, då” den var. nära in- till, : kövände : Flieser, och den Str k långt; förbi, | upphörligen narrade den, Den stannade, så fort den kunde, kas- tade ' sig på rygg och piskade hårt med stjärten fram och tills baka i sjön, Så vände den sig om och satte med stark fart åter mot Elieser, mer, när den nu kommit underfund med, hur han bar. sig åt, så "saktade. den far: ter" närmäre” båten, ' | båten, så” kastad: Han var för uttröttad att göra åter bryta! vitt framfö boken. ig mi sér blev: Tugnäre. Hå fan kän de, . att han. ännu. hade. krafter kvär och Han fick. både. humör h kommit närmare land”. sol vin" du ha fisk, så ska. dä få, aint odjur"; skrek han till brug- den, söm: nu: åter” närmade" sig an två fiskar till ät den, Nu hade han "kommit så ängt in, att. folket på land hade sett honom och fått klart för sig, att hån fåkat ut för en brugd.: Det vär: den” störa ryggfenan som kom" seglande. efter. Eliesers båt och den blev. folket först Jarse, "Alt. byfolket drog sig bt på udden utanför viken, där bygden låg. innerst inné, :" Det Var inte många söm beklaga e Eiieser, De flestå unnade Kono; Och? "hade: hågon hört, vad : fis- karna hade i tankarna, så” hade det nog varit:"”Ja, sköt.dig: nu, om” du: kan, : Denna” gången blir du nog "inte så Kögtärdig,. när än lägger iland”, De sågoy hur han kastade de stora fiskarna: ak om båten. De 086 inte” "högt. > dennå ovanliga syn men så yc- land -för .Elieser, Men nu hade han” inte” föller mera än ett par fiskar" kvar i båten... ;: Brugden brydde. sig ej stort Om att stannad för: var fisk, Den: blott: minskade farten något då” en torsk kom dimpande"” ner fråtär "nosen, Den kom nu for- tare än förut, liksom om den satt sig” före ått få tag i Elieser, in- nan denne räddade sig in 1 land ; Ni s var bäteii pinnen till sänd reveln, tom låg i mynningen av viker kom åter: eftör men. -= eger saktade av, tätt invid reveln, tills brugden” nästan rörde vid "batär, Då tog hän I med sina sista krafter och sköt in. Brug- |' den for efter "utan: ått' betänka faran, . öch utgången blev. också, att den rände på grund, Här låg den nu och. kastade gig, så att Nu far det Elieser, som, var övermannén och nu skulle hämn- den komma, Han fäste slidkniven i ändan på en åra, pch med detta vapen vände han tillbaka för att säga tack. till sällskapet. : PAR, ditt- odjur,” du” här trött- kört mig "nästan til döds, Här skå du få efterräkningen”, : Så stack hän brugden; tills den & längre förde sig, pc Byfolket "stod sammanpackat på udden och såg på denna säll- samma 'strid, Elieser lät prugden ligga, som . den låg tillsvidare, förvånad, när han såg, att denna gåhgen hade bymännen inte dra- git 'sig bort; Men kanske skulle det lyckas att komma derås hå- nande ansikten. på skam: även denna Bångö, oro ta Han lade till, När de ändra, gör go, att han var kommen älldeles tomhänt tillbaka, gjorde de mi- ner sinsemellan, Tjänstepigan ' [+ "Jaså, menar du det, Sörin; 1 Heyggi?” svarade leser, "Jo, du", N Och han steg" ur båten, rätade upp. kroppen, såg runt omkring sig och sade .med en . röst, :som alla skulle höra: ”Jag. tror, att jag i dag haft bättre tur än nån- ' sin förr”, Han vände. sig till en tolvärs Pojke, som trängt sig in bland vuxna och sade: ”Hör, "Frondur, fpring ner till handelsmannen o. fråga, om det är möjligt för ho- | nom "att komma hit ner med det- samma”, i ' Medan de väntade, på köpman nen syntes en främmande båt sty ra in i viken, Då de, som sutto i båten, fingo se brugden, skyn- : däde de sig bort til den men vände strax tillbaka, ty Elieser hade varit så omtänksam ått ”fäs . ta öskaret vid den, och På detta stodo” initialerna tin hans och bygdens namn, | Nu kom .Heint, handelsmannen, Fast han- "var "något ofärdig I be- nen, "stultade han. kvickt nér för branten, så nyfiken var han att få veta vad Elieser kunde vilja honom med : ett så brådskande bud, Han gällde för att vara rik och att ha en oveniig tur. i han-' del. ”God dag, Holnt?.- Se Elieser och pekade" ut "på "sjön, ”Ser du det, som ligger. där ute? Det är en, brugd, och. stor är den, Man tro-den' där” museumstysken' med (giläbritlorna” vill köpa den 2" x SEN brugd säger" du, Hur har detta” gått till; och” vem, rår om den?”. kommit hit kan” göra ' "detsamma : att tala så höga om. Men annars kan jag säga, att jag träffade med mycket besvär lyckats loc: . rände den fast på reveln, och dår dräpte jag den, Men det jag vils 12 dig var att fråga, om du tror. att ' tysken vill köpa den ller” — och: här blinkade Eliesåy; till ' — kanske du köper den själv. och säljer. den sedan till tysken, så ”fjänar du också något 'på han- del”, sade Eliese; gen, CA Ja, sade "Hejni, jag s köpa” déri, och i "morgon kan du Koritma in i butiken, så kunna vi tala öm . priset”; För att inte. förköpa sig - ville; Helni: först ; Hätra tysken, innan hån nämnde något: pris, < Eliesér "vår nu "vid bästa Jus” ör, Han: såg runt Omkring ' nig." lå talet ur. illå Eliésér skötte | vara kvick i händerna, och det | bordssidan,'.” "Nu ' tyckte Elieser, ket” mera "invärtes. 1 fram, och kons staterades att recep- =. + är tet angav 250 gräm motutlämnade verkar köl a na ftveckling det hän hade på land.” var-. , Hans far:hade altid | att : det. stod illa till." Brugden |: Det var nu inte Jångt kvar, til] NI syåles” inga" hanande blickar 50 gram. 'Sedan en k - Vvs Mu Meser” tyckte, Net "ansiktena voro - ken hos Eeini och tog emot de. sirapsbruna :. sedlarna, som nyss konimit. ti mark.” Han Hade i handen. epräckliga huvudkläde, Han skul-- Je köpa två pund mjöl i det.' Det var: stora och avundsjuka ögon i honom, då han såg'sed--. larna ' gå ur Heinis hand och i Eliésérs ficka, Och då bymännén ” som : vanligt : råkades nere vid” Storanöst, var Sörin inte seh att som betalning för kroskat Men så var de också dennä var” ingen ände på "vad 'var och en visste att draga fråm omizli-. . esers oduglighet med jordbruket. På detta sätt tröstade del sig rätt så väl, oe Elieser stod ä rökstugad hemn-. ma hos sig. Han såg ner mot Storanöst, där männen vöro. Han | visste” "nog," vad de taläde om, Men, han log för sig själv, smäll- de - gluggen igen.och gick till sängs, Detta hade varit en ovan= - lig dag, s Anders" och Ola' sitter på stugs ' trappan och pratar, älg i. vårasse, Hl NR TAS : Anders: — I vårasse, då var de ju förbjuden ti; Sond » Ola: -— Ja st, de va med ett vådaskott > de va en morkullå; Md i ; AX | X s a åh : ; a . : . Vän . - : 4 . . : t / ” i ru rg Frey dr rna manåd NERE FEIIIIRL-AVIRI-FOI ON AAA AAA MAD AAA AAA da N AMMA MD NYC på den ute på havet och att: jag: ka den med mig till lands; Här . ch .blinkade” nen; smög tigande hemåt, och E- äröarna från Danse "Djuret äger Jag. Har det nat : Sä kväll fullt eniga om hur oduglig ! ningar oa gr ckata yen bidrag honoretades med en dol- 1 bottnen "så noga, som om. han | tätt vid båten, Han vände sig om I 1e' brugder snart finna på något et od högt u upp. i luften "Toch lat Elieser var på land; Det en mej för färga Oo (SJ hn . Nu ka mönster: vå tyg av glas. Den lär, Zn tävlande skrev: "Jag kom själv . hade: gått där nere och | efter Hjudet råen såg ingenting. | ännat än att blott 'klia sig mot runt: omkring den. förståsg, han: tyckte Tas
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.