Jorden torkar ut! Nn oe lm IroNFATTIG = rann FÖRRÄN OM 400.000 ”t , Sedan flera år skolkar veten- ste det alltså ha legat jättelika skap smännen j Sina huvuden urskogar, som "sjunkit och för- över omsvängningarna i vä-|stenats. Och på Grönland, ”is- derleken. En överraskning kontingenten”, har man funnit följer på: en' annan, Överens- förstenade rester av vinstockar, NY äm me ÅR. NA Dågens namn: "ts ct MARGARETA. : "Solen går upp kl. 345 'och & ned kl. 20.51. > Morgondagens namn; vå JOHANNA, > Solen, går upp kl. 347 och ned kl. 20.49. =” Dr Dagons dikt: Eld vill. jag önska er, livets e ed och ingen beräknad kyla H det är över det som man inte" : . bart gjort, som: livet” en gång håller" dom, ' ENGT E, NYSTRÖM = ! Hah beh vde inte vård | : M-årige fransmannen ' Pierre [Gamblin blev. vid ett ' cirkusbesölk 'så begeistrad att har beslöt sig för jatt själv bli artist, Valet stannade » på mannen ''som svalde rakblad. :Cirkusenå . rakbladsman sköt upp bladen i en konstgjord. gom, :me- dan "Pierre däremot tuggade dem :gruädligt och svalde dem. Det ena paketet efter det andrå åkte med, toch efter ; tillräcklig , träning : gick Ihan till en impressario f att de- Imönstrera sin konst.” ;, Denne” blev. eld och: lågor och de pekar emellertid mullbärsträd och nötträd. Ja, alla jaktagelser mot att en allt där före varit ett tropiskt större del av jorden blir öken, | klimat för miljoner år sedan. att tidigare fruktbara områden | ÅA andra sidan finns i indi- blir stäpper, - att” grundvatten- I ernas och persernas uråldriga spegeln sjunker och att de”ark- | heliga skrifter hänsyftningar tiska zonerna blir allt varmare. I på is, snö, polarljus och långa I; alla - händelser” blir jorden vinternätter, hänsyftningar torräré, - Ishavet ; har blivit! som + visar på en polförskjut- mycket varmarey - I Sibirien ning. : ar gränsen för den eviga snön stadigt dragit sig längre norrut. Har jordaxeln verkligen för- skjutits, vilket somliga påstår: Rör det sig 'endast om över- gående klimatvariationer? Eller upplever. vi i själva verket en klimatförändring av betydande omfattning? : , i in N or Blir Europa åter tropiskt? . el : Den 'sista: istiden, som säkert varade omkring én miljon, år, dan, spår efter den finner man fortfarande överallt... Nästa is- Aj tid kan inte väntas förrän om- kring år 400,000, Under tiden har "emellertid : det n ordliga halvklotet. blivit varmare, tor- « ra' östliga vindar smälter glet- scherna och åstad kommer ett slags stepp- och tundreödemar- ker även i det nuvarande Eu- ropa.; " Omkring år 2000 £ Kr. tycks denna + uppvärmning ha nått sin' höjdpunkt, först för 1500 år se- dan .satte en klimatförsämring in, som hållit i sig till våra da- gar. Noga sagt till för 20 å år se- dan. Sedan dess. hopar sig for- skares och iakttagares medde- Ett hav torkar ut Att” jordytan ; fortskridande torkar ut är bevisat... Under en" tidrymd av 4000-år har ett helt hav av ungefär samma storlek sam . Medelhavet. ' försvunnit, det. rör : sig om det tidigare ”Västhavet”,. som i dag héter Hanki (uttorkat hav) och även kallas öknen ' Gobi. Kaspiska havet kommer också. att vara försvunnet ” om ' några. hundra : eller tusen år! " Dess yta har förminskats:..med "nära 200.000 kvadratkilometer, ' "och : dess ; vattenspegel ' ligger för. när- bee Jänt ol En Kimi varande 27 ' meter: lägre än are n. sllmattör- ändring äger rum ; Klimatförsämringen, som sat Medelhavets. ' Även stora' afri- kanska :sjöar. är i: uttorkande, öknen” :slukar dem obarmhärtigt. derna går katastro- "har kunnat. bekräftas även He "lerbjöd Pierre .& "Först : måste han emellertid", tala ”.med pappan, som inte alls blev förtjust " jutan ' fick pojken Anlagd på sjuk- ” hus, ne . Pierre hade: salt I i sig 244. fak. dag.” Vinodlingstrakterna,' som längre: söderut” nederbörd 'pr år, i dag endast ' c:a -700 och, mindre." För att ' . De "arktiska | regionerna. slutade för endast 12,000 år se- te "in omkring år 500 e. Kr, falt tillbaka, ''. Algeriet : hade' tidigare; ” för. några: tiotal år öst gång sträckte sig ända till sedan, ca. 1000 ' milimeter Östersjön, . har dragit sig allt. ViN här or ljat till båda parterna i i 'Koreakri olkning: Trots denna vädjan har man hittat amerik > tillfångatagandet, Bilden: visar en ev de kanska fånssena? amerikanska fångarna, : + 7 blivit skjuten bakifrån. ' get. ati undvika alla grymheter mot fångar ock. civilbe= som - kallblodigt mördats efter som 7 sedan händerna bakebundite, ÄNNISKAN 2 EN MASKIN, det var en gång ett slagord som. vetenskapen präglade, : Den ständigt — fortgående . forskningen har avklätt detta slagord all ve- lenskaplighet. ! I dag vet man 'att ingen - av . våra kroppsliga eller sker så ' ”dött” och enahanda som en ' maskins, ' ja, . den : är. faktiskt det levandes kännemärke över det döda och me- kaniska, FT ven ” är > växlingen " mellan :' olika stämningar, : Redan flera ' århund- 1 raden före vår tideräknings början omnämner Hippokrates, Hesiod och andra denna erfarenhet; .Paracelsus anteckningar" : däröver, "Men" den första hoggranna undersökningen i större skala ” har - geriomförts av ;" amerikanen Hersey. Han:fann pe- riodiskt.: återkorbmande höjd- och lågpunkter i. stämningsläget, vilka An- själsliga rörelser "eHer reaktioner Det finns en: rytm,” - Mest” bekant" och oftast, omskii- : och ” Goethe har noga "gett akt 'på : Isig själv i detta hänseende och fört : > ( Ofta hör man. talas c om sy- stem som lovar oss att vi skall kunna gestalta våra lv fram- gångsrikare om : vi med dess hjälp - på : förband .' räknar ut våra goda och dåliga dagar. Då blir vi vårt ödes verklige över- man . när vi vet att vi en viss dag är särskilt arbetsvilliga och energirika och i saker med särskilt tydliga själsliga yttringar, > Puberteten ' innebär övergången från den hastiga själs- liga ' och kroppsliga utvecklingen till en. lugnare : anpassning i de Vvirxnas "värld, klimakteriet över- . > Många människor fullbordar aldrig den psykiska frigörelsen från! föräldrarna, och kommer då att I hela gt Lv sakna självför= iroende" och förbli beroende av andras stöd, ov William Å, Brend, Allt vad ing verkligen har Just med är antingen omoraliskt, otilla Rtet eller fettbildande,' +++ "vx ÅA Woolcott: ” Det reakiionsårivna flyget" har överträffat ljudets hastighet. och närmar sig snabbt skvallreis, - Boston. Globe, - ; Han körde som om ' han: var rädd att komma för sent till sin egen bilolycka, s + Eddie Cantor, . är. "därför ett utmärkt hjälpmedel för den praktiska Psykologien, Har: sölfläckarna inflytande a På själslivet?: : Varför: är vi vid middagstiden ”Tbenägna att ta oss en liten lur? Varför smakar oss inte mat sent på kvällen? Och "varför Bover vå ' inte så bra om dagen som om naåt= ten? Här finner vi en fjärde 'stor grupp av. psykiska rytmer som regleras av de endokrina körtlarna, av levern och det vegetativa nerv= systemet: 1 intim samverkan. Hela apparaten regleras efter 'solståndet, ' sannolikt "äv "hypofysen " (undre ). Har också solfläc« ' gången från skolivets blomst- ringstid. till ålderdomens lugnare livsrytm. "Gör man sig förtrogen med tanken att de inte är annat än ih i livets : naturliga att kunna uträtta storverk. Inom sporten . hör man ofta uttryck som -”han var i högform”, han var totalt ur. slag”... Kan inte dessa : begrepp föras ut i det dagliga livet? . Och framför allt, kan formen förutsägas och be- räknas? se no osa FJ ligt, så att säga över hatten”; utan att man har. kunnat iaktta” deras utveckling" och utan att de. inövats eller inlärts. ' Ja, faktiskt har myc- ket av det som. vi. vanligen kallar inlärande alls, ' ingenting 'att göra därmed, . det uppkommer 'i stället ka någon or. : + rytm behöver de inte .Jängré c Orsa- : Men "dét finns andra” blöpsykts- ka rytmer än de "redan nämnda, Vi känner - alla till en annan viktig sådan,» Då vi | börjar ett arbete be- :höver. vi en.viss tid för att komma i gång, då vi hållit på en längre tid blir vi utiröttade; och sedan vilar vi upp "oss; Även har vi att göra med en lagbunden . rytm, - Rytm- kurvans' utseende ' beror i varje särskilt fall på arbetets art och. på den ; arbetandes individuella egen- skaper. » Bortsett från den subjek- tiva känslan av trötthet kan vi en- dast med hjälp av invecklade gra- karna inflytande på vårt själsliv, på arbetskraften etcetera? Jo;:och' de ger också upphov till andra tydligt påvisbara rytmer. Även det konst="' närliga - skapandet är underkastat rytmikens' lagar, , Lyrisk diktning H t. ex. försiggår mestadels under + korta, : skarpt avgränsade perioder som omfattar ett till tre år-och , omväxlar "med längre sterila "sko. den.. Cålunda är de mest produk< tiva levnadsåren hos Goethe' 18, 25, 33, 40, 48,-58, 65,.72 och 78, hos Mörike 18, 23, 32, 41 och 58, hos Heber, 8, 23, 28, 32, 36, 40, 44 och 50, +: Här kan vi åter fastställa grund= lagarna för all rytmik, vilka visat » sig gälla även för alla tidigare fall; Rytmer är inte matematiskt exakta . och konstanta, de är också för oli= : ka människor av något olika var» blad, nen var trots. detta fullkom- Å avspeglades i:arbetsresultaten, iligt oskadd. : Det! fanns. inga ” sår sg märkningsvärda : är” särskilt: aktighet och art, göra ; marken fruktbar . måste årligen miljarder kronor läggas » blir varmare. RE utan; egentligt, inlärande, genom eN | fiska” konstruktioner klargöra ryt= Ht vare. sig i magen eller: tarmarna. - de :' punkter” i ' hans .undersökning: i St oe nret - kom. ig > [ner på bevattning av jordklo=".': Under "de sista årtiondena Medan dessa ” perioderå längd. för mikens- allmänna Ede Ta alltid hönsyn än fytmen! " . | tet. '.> Ryssarna planterar ; en ' samlar... sig .a er iakttagel-| do, enskilde individen ä "Ett annat medel att åskådliggörål"" Kan” dessa rytmer. noggrant och : rytmer ' av detta” slag & är arbetskur- van. som "grafisk isår monotona, mätbara ', psykiska ',: eller. ; fysiska prestati under. en följd av lika stora'' ' tidsavsnitt. : Den. visar. inte endast den allmänna lagen för! ars r i- betsrytmen ' kurvan "stiger: örst liv,: under vilka | brant . uppåt, ”löpér längre sträcka med lätthet beräknas? . Nej, säkert inte schematiskt i de Enskilda fal " len. "Men väl. kan 'man' fastställa '. vissa genomsnittsvärden, från vilka . emellertid det enskilda fallet alltid ', avviker, ; En beräkning enligt vissa ; mycket uppreklamerade nya teorier ', skogsgördel.. av några "tusen ser; ' enligt ' vilka jorden" blir kilometers:längd för att hindra « varmare...I båda" polarregioner” .den.:; hotand , -na har en betydande värmeök- | Till 'och med ; ning "kunnat fastställas. Rys- 'stora, delar : av t. ex. Spanien ” sarna kan i dag befara meste och” Italien”. bevättnas; konst; - passagen, som' ännu för ett. tio- landevis konstanta 7 starkt mellan” olika- indivi lan "14 och 52 dagar, . :Hersey. här förhålland d ssutom ” beräknat denna; känslo- devis "regelbundna " upp- e so trädande: bevisar '; sin. tillväxtryt- I miska. Utveckling; vilka redan” "genom "sitt ” gjort. Da vital år sedan Red råstbirk av e- å I teckling b grät och sjunker sedan långsamt är: inte ens möjlig emedan 1) ryt= .. t ” - ve vig. is, och i Nordsibirien od] Ce rea sme leras vidare utveckling bestämmes. | vågrät och sjuni merna aldrig har ett urverks re OM "Gl ische "Ar ika fe lar de numera ' potatis 'och stämningsrytm' vid jämförelser med len som "försöker; förstå deras na-|-— utan den. ger :oss även viktiga lnyndent lan kännetsol äv ” e ri TY a. ev : p o sinnessjukas,... Hos”, den + manode- 1 "di hdersökt: "spannmål. ” Det eviga istäckets äl tur, i och Jag: kommer: lättare över upp! ysningar om "den. ut ersökta föränderlighet, 2) många rytmer. av Hur: var; egentligen, jordens: eg pressiv; typen sinnessjuka växlar De" har? båda: : kroppsliga or- [personens individuella egehart. penf: dem, rna "gräns drar" sig oävbrutet längre norrut,: även” polarvattnen blir . varmare; och fiskrikare och "is cket smälter mer "och mer: Att. jorden blir allt torrare; perioder 7 avi, hög .. (maniskhet) . och djupaste nedsla- genhet (depression) med normala stämningar: ” Därvid. 'skiljer 'sig de olika tillstånden betydligt både" till sin varaktighet och art fråri. fall till klivnat tidigare. för. ett par. mil- joner : år. sedan? Efter vad vi säkert vet har" klimatet "printi- piellt : förändrat sig' ett flertal Vans allt som da ge aphov” ull "| tvister; . sådant gör vi bäst i att . . ev: ts tia Bdis. har förvand- : sar de 5000- åriga mammut='] san, Också : r schizofrenin ' förlöper uppskjuta' till "dagar med indiffe- k lats till. isöken träden": Kalifornien; på vars i: ; perioder, Från : ett sedan länge rent” eller glad stämning. Bestö | MH . Jordens forntid. började med ”: met vi själv över vårt arbete bör va | vi då vi är ”nere” inskränka oss till rutinarbete. och "undvika" att träffa viktiga avgöranden," Vi bör alltid > (ge akt på stämnings- och arbets. : .« [rytmer hos våra medmänniskor, ”:, 4 Låt oss till 'sist försöka lärd" osa fatt i "arbetet uppnå den rätta för- delningen med hänsyn" till trötthet och '' behov av vila, ."Då kan'våp ' | kunskap av';de naturliga rytmerna ' "| hjälpa" oss HM ett lyckligare lv. Pauser är ingen tidsförlust utan ” St sedah' än föddes till bygden" en kväl Ungdom du skolat, ock väg har du brutit ' för. studielampor i byar och tjälls > 2 Ynglingar. väcktes till nya intressen, oförändrat tillstånd kastar sig den digt. Sjupare I i årsringar vi kan' avläsa klimat- -förändringarna"” från: den tid då pyramiderna byggdes. I de ly- biska "och syriska öknarna lig- 'ger hela världsstäder begravna .under ” sanden. Italienarna har -utgrävt städerna .Leptis, Mag- na. och Sabratha ur; 9—12 m. STÅ .Båtbekymmer ; :En salabo; som "äger en eka i p, sjön Långforsen; har: varit mycket vemoadig ” de” senaste "veckorna, ty ' hån har sällan fått låna sin far= kost. Häromkvällen var > hr - -båt= lånare "så generösa att de lät bå- ten ligga'i fred, vid bryggan, och båtägaren anbringade då i fören . ett papper et meddelande av föl- jande lydels " ätt ett istäcke låg över de om- råden som i dag är Kina, Au- + stralien - och” Afrika, ' säkerligen även över. Indien. Istid alltså i de områden som i dag är kän- da för. sin. torka. Med interval- ler - på :250 milj. år Jär. dessa världsomfattande > djupa: sandmassor.". I. dag -gror träda på' jorden. Ma mo ig a te ett ta it; För: ;.300 "milj. år sedan, un- ec CSb, Brässtrå”pa de. platser ; 8 på dessa "företeel- Vi. kan' bara föra. dem -till- ser? ' baka på Processer, i'de primära or- skänkte du heder, och bygdetristessen ön ganiska > enheterna, cellerna. "Det : flydde för fävlingar, idrott och nångång en dans. är faser av" utmattning och" förny- else" hos: livskraften själv, livspro- cessernas primära. rytm. NN 2 ”Alarig du h gljutt har. skränat och. ordet," sånt passar ej åkerns och skogarnas'folk.” Men mödornas människor, som namnlösa jordats,” Samma” förhållande återfinner” vi Förvisso” ä "det at äclad där. fordom -. Roms . kornbodar ' hos ”;växandets rytm": De. levande ” glädje är dubbel" glädje, Jag ,vore der” stenkolsperioden, låg våra "låg. Endast konstgjorda . .brun- | varelsernas ,, utveckling : och även hada 4: dig haft en vän och en tolk: i" höjer + prestationsförmågan. : Varje dock " tacksam "öm: jag kunde - få | trakter i. ett; tropiskt klimat-. nar, och. gamla arabiska cister. |imänniskans : . försiggå lund. Vår bygd hör just ej till de feta och rika, .'. | vilostund och framför allt semes- låna min båt lite” oftare ' än vad område, då ekvatorn på den ti- ner hjälper d. e fåtaliga innevå- söm ' man "ofta trott liksom i” rät "men idoga : kvinnor den fostrat, och män, ..”, :]tern bör. utnyttjas till fullkomlig - som hittills varit fallet; ” Om "det | den löpte mitt igenom Europa. 2 att håll ” to— TM och linje: ” Den” följer i" stället livets] 7 . som vetat att 'odlarens plikt icke. ao avkoppling. ' Försök pu fir finna den = inte rubbar edra planer för week= I Där Nordpolen 'i' dag ligger var -narna aft nära ut. KA grundlag det ”rytmiska - förlop- re ernas ; rätta livsrytmen! ss | ”enden skulle jag gärna vilja diss I det en angenäm värme. ” Och med +: Amerika :och - Ryssland pet. ” Så' här tillexempel” många peer nee” - ponera båteh på lördag kl 18-20, " blir torrare och torrare och de | föräldrar ' hos sina barn: iakttagit 2 Nordpolen ' själv? > Nordpolen - De SS . Do: låg då för tiden i Stilla Ocea- kb esssc ct Knallar? 20 Här är historien om kvacksal- ' | stora oregelbundenheter i tillväx- "europeiska gletscherna ' kom- ten, "Detta beror på att cellernas . emedan jag. då har för avsikta att! mer snart att vara försvunna. meta' fisk tillsammans med: släkt. "ingar från Stockholm; «4. sv sj REN Å närheten av. . nutidens 53 "vatten har sjun- | tillväxt " försiggår "i en tvåfasig . . " "Båtlånarna Fospekterade ” hans Kalifornien, och Sydpolen : vid nh P Hera meter. till 236 m nm rytm, . f:den enä 'som börjar på försöken till Iyftning, till I klarhet och. Mt varen, som såldé en undergöran- a äär afrikanska ' kontinentens . syd- : 5 era m ( 200 hösten, växer olika celler och till- Men hånet och hindren du övervunnit, t : icin. Han hade med hjlilt F y! "de medicin. önskan, Dr os NL der det normala), grundvatten- spegeln sjunker hastigt. och en ligt den rytm, som. kunnat kon- stateras,” kan: vi vänta en ny torkperiod omkring ” år.. 2000. Till och med isbérgen, som vid tiden för Titanic-katastrofen är 1912 simmade omkring i tusen jättelika ismassorna, + då tal i Atlanten; har. minskat till man hittat ännu osmälta mat- j ett : dussintal. rester i,deras munnar och ma fit gar. iv . "Nya uppgifter. Nr På denna "Det råder inget tvivel: ”Jor- sa. landmassorna ej som i dag ' den , blir torräre och varmare. : det , nordliga utan på: det ! Mänskligheten . står inför. nya sydliga” halvklotet." Enligt We- i; uppgifter om de under de när- geners : C ”simmande ; i maste" hundra åren skall kun- kontinenter” var då det: ameri-' , na livnära sig någorlunda. Vat- kanska fastlandet. ännu smalt.: ten kommer liksom sedan” mån förbundet med Europa-Afrika, 1 1 ga ; hundra ' år i Orienten att och "Nordpolen låg så långt i- I räknas .' som en gudsgåva: Vi från vår: tids Nordpol som Rom européer är aldrig så frikostiga i dag ligger i förhållande till | som ifråga om vatten. Vi har den eviga snön. > | vant oss vid att vrida på en el- Varifrån, . kom er annars det ler annan kran och genast flö- stenkolslager, som man upp- kon täckt” på Spetsbergen? Där. må " enaen "bår : > Stormarna trädet gör "segt och starkt, "Så länge” 'som unga viljor brunnit +" har åker 1 its uti stenig mark. av sin assistent slagit” upp sitt stånd på marknadstorget och to= pede ut sina pillers "vo Da ”— Kom och köp, gott fölkt ” Var och en som vill bli gammal” behöver bara ta ett piller om ” - dagen. on i "bo — Hur. gammal "är mt själve | i ev "undrade en åbörare, > : ” i ”Två hundra år, blev vare för j ” Ahöraren vände sig. till kvae- IN of karens assistent; ' sur : "| ' — Är han verkligen två bund: ra år? ; oc uu -— Jag vet inte, svarade asia 2 . «--> ck stenten, Jag har bara varit hos Se . | honom. i etthundrafemtiol fö : i i - "Kommer du att” ”bycka om + mej, när "jag - blirsäldre ochi fu- , lare? «ce ; — Ja, äldre koma än säkert Le sön i att bli, wen aldrig fulare. : tager starkt i storlek,'i den andra, som börjar på våren, ökar: cellerna oeyhört i antal. Denna andra fas motsvarar tillväxten på längden, och tär på de under den första fasen "agrade ämnena. Men lika litet som kroppen "utvecklar. sig den 'växan- des själ regelbundet. Vissa 'själs- förmögenheter . uppkommer plö spet: Polerna flyttar "nämligen ' på sig. Det är inte heller. ute- slutet att dylika polarförskjut- ningar " kan uppträda :med 'en plötslig katastrofal verkan; Så lunda "måste. t, 'ex, de sibiriska . mamrnutdjuren : helt "plötsligt : ha överfallits i sitt paradis av” + Hur "många sitter ; inte på tåget. och oroar sig när: de väl stängt sin' våning; och givit sig av på semes= ter — oroar- sig över, det glömda strykjärnet, . den, öppna balkong- dörren,' gasen, och 'vattenkranarna. Ju mer man undrar över om man dragit ut sladden och stängt gas-' kranen, desto 'mer övertygad blir ' man om att man inte gjort det, . - En pfta resande -dam ' berättar om sitt lilla: knep, som också en känd nervläkare nyligen prisat med | .orden: ... : 2. Det, var det bästa. jag nde migl eos ou ".Den resande damen: har 1 sin låda en lista och' efter den går 'hon minuten innan hon ger sig.i väg genom : hela våningen, från rum till rum, och så prickar. hon. av; Strykjärn, toalett, elljus, gas, föns= "ter, balkong, blommor, slask, vat= tenkranar och nycklar. När "stan. är : :färdigprickad lämnar he . ge= nast våningen 'och kan. sen sätta sig alldeles lugn på tåget och bara]. koppla av -sader hela fenan, Fast bygden förknärats av nyare. tider, KE le och tystnat har. "brusande forsarnas dån, . åkerman svettas i samma strider"... ” mot stenar och ogräs från far till. son. . . i Men svettas ej enbart för brödet vid härden, : -. man måste sig freda mot hunger och törst. - Mön' du lärde även att andra värden ' här finnes, kanhända att de är störst. A E Så slipper n man oroa sig: Tusentals - unga ' italienare "här! under de senaste dagarna fått mot- taga" arméns inkallelsekort i faksi- mile." På baksidan av: korten; som| " skickats ut av -”partisaner- för fredsrörelsen”, - står. det: Din far har fått ett sådant kort; Nu är det "din turer ss : Polisen försöker nu, u komma dem på spåren som trycker korten,' vil- ka - är exakta efterbildningar avå ir originalet, ar tre döcenniers ungdom i sinnet ; glatts” vid din käörve” under möda som lek. ' or FI dag ha vi fest. för att dröja vid minnet . elr = av -plantan, som: vuxit från ollon till ek... - SE » > Vi önska dig lycka och viljd dig: hylla. os ej med någon smattrande jubelfanfar, -.. ” men med' den förhoppningen, att: du må föl. : som förr unga s sinnen i kommande dar. 3 ot EN SIGURD SävstuNSSON, i PLA ale. (Rom; TT — Reuter.) - [| | AN Foris Då nästa sida). så äg -=+ v. vaan LV VTEVETVVTVETTIVTETFFTIFIFIVITETIFSFI ITE VISFISTIVVYTIE! Fv NETETEN Ahn TYvrsy Aas - Ne . M « : : Ad FETEIVTIFITETFESTITVITEIVITTITSETETSEISTEVSTEFTSTYTITTTVU NYSSVYTUTVETEITETEETTTEUTTIFETTV AARAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.