ot mag jörda- p Mindagen den 24 juli 2950 | tvyvYrrveeTe re reYrYTYYYYTYTYYTTEYTYFYYYYYFYFYYFYTYTYT TY TE + YvY rm. a LAHOLMS TIDNING (- "'verträffat Senraps med 17” ”lägsenhet i oljeskörd per San SVALOFS Jå ORIGINAL MÅTADORRAPS - "Ny sort' med god vinterhärdighet,' betydligt” bättre. än hos Lembkerapsen, I samtliga 33 utförda försök inom, olika" delar av fastlandet har sorten i avkastning : ; 8 Jo. Genom högre oljehalt är Matadorrapsens över: ” . Originalutsäden erhållas endast från . - ALLMÄNNA .. SVENSKA .UTSÄ ÄDES AB . i SVALOÖF 4 och Lembkes raps med . hektar än större... -". - T. NORVID: : Den judiska kvinnan är arbetssam, | tapper och. lugn i 'katastroftider VINNANS STÄLLNING i Is rael är ett särskilt problem, som ter sig annorlunda för det ju- diska folket än för olika europelika . folk Man får ej glömma, att orto- |oxa judar än i dag i sin aftonbö, tacka Gud för att han ej skapat ”Hembränning har åter avsl öjats i Våxtorp, där två: pår- « soner varit i polisförhör och ” vetvis i sinom tid att inför rätta fås svara för sitt" tilltag. in Det: Hade + "Kommit. Hl poli sns kännedom, att lönnbränning ägde ;rum hos en berson i i Flad- alt. '; Fjärdingsmän' B' Olsson i Våxtotp och "A.' Klang i Östra Karup begav” sig i Tördags mor- se till: den ' misstänkta” gården, och sriart bittade'de i en skogs dunge ' lönnbrännarattiralj, be- " ståeride av: en :stor mjölkflaska med" erforderligt "lock, 'ett kro- kigt glasrör, och ett primuskök. Det: syntes tydligt, att fabrika- tionen nyss avslutats, Den hem vär tömd på sitt innehåll, ” . Sedan .. fjärdingsmännen' un- dersökt platsen och tagit hand om -Tönnbränningsattiraljen bes gav de ' sig fram: till gården. : > brähnvinsapparaten. Nå- | i gon:' ny. ”mäsktillsats stod: inte. att upptäcka!” fö fos även "erkänt. De' kommer, gå- -- "Här :. | anträffades” : I gårdsögaren och en :hös Konom tillfälligt bo ende starkt berusad person. De håde” tydligen helt nyss förtärt den: hembrända spriten. De två lönnbrännarna fann för. gott att "erkänna, a Fjärdingsmännen tog. dem: med sig till Laholm, där de förhördes av landsfiskal Bror 'Svensson, : Under trans- porten" och förhöret nyktrade de. till ganska bra,' och sedan landsfiskalen hört "dem, fick: de återvända hem. "> Den ene .av 'dem, gårdsäga- reh, har förut varit i. klammeri med. ' rättvisan för hembrän- ning. ,; Den ,: andre mannen är från Grevie, i 'Skåne.; -. - Gårdsägaren uppger "att även hans fader är delaktig i i hem: bränningen. - Nils Nilsson som Uädekulla-Pedern och Inga Li Inför: en. "publik ve c:a 1200 . personer hade Pehr-Linus Nils- sons + historiska skådespel: Fri- skyttarna i lördags kväll 'en lyckad . premiär. på festplatsen vid ” Karsefors. : Ramen "kring krönikespelet var. förhållande- vis påkostad både vad kulisser och kostymering beträffar,, och de. unga aktörerna genomförde också sin krävande. uppgift. på ett". erkännansvärt sätt. . Hän- delsernå var i dramat förlagda just till " Karsefors . och detta samt' det förhållandet, att man i replikerna” förde sig med ort- narmn; som alla med lokalkän- nedom ' "var: -välbekanta 'med, gav" ett särskilt intresse" åt” 'spe- let, "likaså att de flesta av å- - skådarna : personligen var” be- kanta med” "författare, regissör och skådespelar De -unifor- --mer och "andra "kläder, -som de Nit et som: Kersti, : - uppträdande" bar;iv vär: lånade från; "museer; 'och? vapnén,', som . hörde till 'deras” utrustning, var : — också « från; historisk tid,' något som '. naturligtvis också ' bidrög att öka-intresset för" skådespe- > 1et."och: ' dess värde, " ”Friskyt- tarna” : innehåller just de in- ”.-gredienser; som” "kan göra ett "skådespel > fängslande: > kärlek, hat,” livsfara, I mod, - - död: och YYTIVFEETIVITTIVTITTTEETTIT Bengtsson främtidsförhöppning "knuten till ett lindebarn i sin 'moders armar.” 'Pehr-Linus hade med dessa ingredienser fått ihop en på ” det ' hela” "taget bra” drama. Det '' ställde '' naturligtvis stora krav. på skådespelarna, krav som egentligen var "alldeles för stora för: otränade amatörer. Ty det är 'svårt för en männi- ska att kunna leva sitt eget liv äkta och naturligt och blott få är det givet. att kinna' gestalta andras så att det verkår över- tygande,. "Mot bakgrunden. av detta” allmänt" kända" förhållan- de får man säga; att de ungdo- mar, söm medverkade i ”Fri- skyttarna” skötte : sig bra " . Publiken. applåderade villigt, och "den ambition :som' låg bak- om . framträdandet. var : verkli- gen : värd. applåderna, "Dessa gällde naturligtvis också regis- sören » trädgårdsmästare 'C. H. Berigtsson, som även svarat för de-' utmärkta” kulisserna; samt författaren Pehr-Linus . Nilsson. Den' '; sistnämnde" "framträdde efter skådespelets slut och fick då en särskild 'applåd på vars hjärtlighet man” inte. kunde ta miste: «t Ra TSETYITY olkkA Ankan Å "| bland dem fill I Man förstår, att religiösa .judar, kvinnans ställning ej kunnat väsentligt för- bättras blott. därför "att de emigre- rat till det förlovade landet. De re- | ligtösa utgör givetvis: ej någon ö-. vervägande grupp inom det israe- litiska folket, De uppskattas till 20 —30. 70. Men man "måste tillägga, att även bland de folkgrupper, som är frigjorda "från tusenåriga för- domar '- beträffande ' kvinnan, här- skar.en viss tradition på detta om- råde liksom en viss konservativ in- ställning - till -kvinnoproblemen. Kvinnans” ” underlägsenhet "under mannen av- sådan traditionell art möter. mar i Israel även inom de mest framstegsvänliga grupper. Det hjälper ej heller; mycket, att dessa ä sig till ko ismien. Det är inte lika" lätt” att. ändra” seder som politiska" åsikter. Naturligtvis' ter sig den judiska kvinnans ställning för var och en sora känner till hennés ställning i europeiska ”ghetton: som : en stor förbättring . kanske ' mest beroende på att Israel till övervägande del har en modern ekonomisk struktur och att det sällan är så, att man- nén' kan ' svara för hela familjens underhåll: och 'av ekonomiska: skäl kallz sig herre i huset, -. or Man är i denna miljö tvingad räkna med . kvinnans arbete" även på hemmets område som med en viktig ekonomisk faktor. Den kan inte lätt ersättas. Det" finns ej nå- gon billig kvinnlig arbetskraft i.Is- rael, som kan användas. till hembi- trädesarbete seten JK innan i städerna vec ' Hembiträdesbristen ' är dock ej 'dét enda skälet, varför man i Israel håller på att lära sig uppskatta kvinnans" arbete. Kanske den' jus diska kvinnan i än högre grad för- bättrat tiderna' mellan den judiska katastrofen i Europa och invand- rinsn till Israel Då kunde en ju? "disk' man ej drömma om att hålla ihop sin familj utan”aktivt och mo- digt stöd : och” hjälp ofta "gränsade till Uppoffring från kvinnans sida. En "viss, skolning i så måtto fick den' judiske mannen under förföl- jelsetiderna.' Den judiska "kvinnan visade sig. då lika modig i de tyska "koncentrationslägren' som i de sov- jetryska slavlägren under deporta- tionerna. Det hände ofta att, hon "överlevde i bättre form och” att'hon tog initiativet till att förena sig med sin -man och-lyckades därmed: Man måste förstå att åtminstone: hälften av den huvarande judiska befolk- ningen 'vet vad ryska:'eller- tyska koncentrationsläger är för något, Livet är i Israel ganska. primi- tivt och fattigt för de flesta. . Det "är ej "underligt; att en stor ärbets- hörda lagts på kvinnan. Det är kan- ske' något. bättre i storstäder som Te! Aviv, Haifa och Jerusalem, där bostäderna är utrusiade' med vissa moderna "bekvämligheter. : Men på låndsbygden är det helt annorlunda, Där är det förfärligt 'primitivt, sär- skilt i de f, d. arabiska byarna och i de nya, ofta slarvigt byggda ko lonierna för nykomlingar. Där be lastas 'kvinnan red 'alit hårt arbe te, - Det : händer :att inget vatten finns, i "huset och att man: rhåste bära fram det, ej blott för husets behov, utan också för. bevattningen av trädgårdarna, som också has om hand av. kvinnan. Man får ofta stå i kö för att få' livsmedel, bränsle etc. Ibland är. det på landsbygden ganska lång väg till närmaste bu: tik. Den judiska kvinnan går upp tidigt och lägger sig sent. Det är sällan hon får effektiv hjälp av mannen : hemma. Enligt tradition 'måste hon sköta hemmet och hbar- nen - självständigt. Undantag från den regeln kan bara observeras i de |. finaste "och mest kultiverade ju- diska hemmen i r I . Kvinnans "ställnir.g är Tetydligt bättre i. kibucernay: d..v. s. de kol= lektiva. jordbruksfarmerna. Där är| hennes arbete räknat som jämbör- digt med mannens, Där ' får. hon efter åtta: timmars arbete sin fri- tid. Hon behöver ej laga mat, det göres i kollektivkök av specialister. Alla kibuemedlemmarna äter i en tlällands. skatterripat: ät” : staten." prmest EN . Utfallet av årets taxering i. iHal land är nu känt. Inkomist- och för- I sin fortlöpande skildring av det. nya. Israel behandlar" T. | av judiska officerare få höra stt ra jSenaste nytt: ee os kvinnornas mod och djärvhet ofta översteg : mannens vid farofyllda -Norvid i denna artikel den is- raeliska kvinnan. : Hon har av åldec haft en underordnad ställ. ning 2 samhället men har. trätt frani som en. kraftfaktor inom ti :under de kat som gått över det judiska folket. Hon är arbetsam; tapper och fö- ga intresserad av yttre elegans. ÅJ stor matsal, Hon. behöver ej barnen, det görs också av 4 sköra liserade kvinnliga arbetare i barn-' krubbor och skolor:.Hon kan inte heller blanda sig mycket i sina eg- na' barns uppfostran. De lever ett kollektivt: liv från. barnsben och föräldrarna: kan; ta hem och prata med dem bara några fattiga timmar om. 'dagen."Man 'kan diskutera, om den" judiska kvinnan blivit -lyckli- gare..av en sådan livsföring, Men en sak är säker, nämligen att kvin= nan..i kibucerna:är mindre belas- tad-med -arbete än på något annat håll och i vanligt familjeliv. :I ki- bugerna . gör - kvinnan ' det arbete hon duger; till. Oftast arbetar. hon på 'samma " sätt :som mannen: Här kan: man Jätt övertyga sig om att mannens arbete ej' förädlar kvin- nan, särskilt ej beträffande hennes utseende. De flesta, kvinnorna i ki- bucerna ha ett mycket sunt "och kraftigt utseende, de är starka oc! brunbrända, ' men verka samtidigt på något sätt grovhuggna och utan stampa : omkring uch rör. sig som karlar. Men man träffar ej.ofta på en kvinna, som klagar över sitt öde. . och under kriget | Man måste här "anmärka, att de judiska kvinnornas insats.i befriel-|, sekampen : var ' ovanligt stor. Den judiska "underjordiska rörelse, som började kämpen för Israel; bestod till nästan samma antal.av. kvinnor och män, . Underjordens kvinnor handskades utmärkt med vapen' och behandlades av ledriingen på sam- ma. sätt som manliga soldater,. An- talet stupade av .båda könen var nästan detsamma," Det är lätt.att Femtioåring: are Prins Knud, Dånmarks trånfölji + sin frihet än han. Hon verkar mer eller ' otillförlitlig. någon som helst kvinnlig charm. Del: | träffande Ystad och landsbygd, säger överste ft inom. Många attentat, sprängningar och orädda angrepn mot Wittiska och erabiska pocteringar var kvinnor- nas verk. Antalet kvinnliga office- rare är i Israel ovanligt stort och knappast något land kan konkurre- ra med den judiska kvinnan i så måtto. Bland de kretsar som aktivt deltog i kampen är kvirpans för- tjänster ej glömda, Jag hörde ofta, att den judiska kvinnan var mer patriotisk än mannen och mer an- :' gelägen att försvara sitt land och medveten om att' landets frihet be- PJONGJANGRADION: : : ter). förföljer amerikanska "förband på reträtt från Taejon- områ- det, har besatt väg- och järn- vägsknutarna Okchon och Jong ( division t förintad dong, meddelar Pjongjang-ra- dion, Återstoden av 24:0 ame. rikanska divisionen har förin« tats. Över 1,500 man har stu- pat och 100 tagits till fånga. Ockupationen 2 .Chonja har Amerikansk i Korea he PJONGJANG i dag (TT-Re- Nordkoreanska trupper, som tyder hennes barns lycka. Hon är beredd att kämpa för den med näbbar och: klor. Den judiska. kvinnan bryr. sig fö- ga om sitt yttre. Hon anstränger sig bara att verka ren och p'gor- lunda snygg. I förhållande till. hur judinnorna är klädda och ser ut i Europa är den israelitiska kvinnan mycket enkel och naturlig, Det är gott om barn i Israel. Man förstår, att den judiska kvinnan vill ha många barn. Tel Aviv slår säkert världsrekord - beträffande gravida kvinnor på gatorna, ' Det syns ännu ej i nativitetsstatistiken, mest. di att den är obefintlig Den judiska mannen har i alla fall förlorat alla' skäl at' varje kväll tacka Gud för att han ej skapats till kvinna. Sna= rare borde han i sin aftonbön infli- ka en passus, där han tackar Gud för. den hjälp. och uppoffring .den judiska : kvinnan : visat under ten märkligaste . perioden av modern judisk. 1 historia. : överste Nilsson os Bondeförbundet : :ett. frift.: forum bogen, Sr för åsiktsutbyten >: Man väljer givetvis eu! ” parti, där .man vet att friketen ” gitter i' högsätet och där ran "fritt "får uttala sin personliga ” ” mening " utan att vara partis"; "bunden och det får man inom bondeförbundet, framhåller che." fen för F 14, överste Christiay Nilsson, ; É . "ett, uttalande för G.-T, ol Överste Nilsson är som bekant uppsatt somf Prsta namn på bonde- rbundets halmstadslista både be= stodsfullmäktige=. och Jandstingsmannavalet, '' or — Bondeförbundet - eftersträvar ttvisa. för hela landet, för både Nilsson vidare. = ' Gentemot dyrortsproblemet - -har bondeförbundet dessutom alltid an-, tagit en bestämd linje. Partiet ef-" tersträvar. också rättvisa .åt stats- tjänstemännen, Vi har för många statstjänstemän, det är sant och sä- kerligen kunde också många av folk." To, m. hans varmaste | men; dem -rationaliseras. bort, men så nge de' finns. skall" de betalas i partiet med vad man kan få i en I civil tjänst. Vidare är det partiets inställning till försvaret, som gjort att jag "valt bondeförbundet. Par-' + tiet vill ha ett starkt och effektivt IE försvar och, det modernaste .som ' finns' att få på' området och detta så långt våra resurser förmår. Par-- tiet har också starkt hävdat flygets: betydelse. : oÅ och kung Frederiks bror, som fa) | ler 50 år den 27 juli, : mögenhetsskattesumman enl, taxe- ringsnämndernas beslut har blivit, 31,2 milj. kr med följande fördel; ning: Laholms fögderi 2,55 mi kr, Halmstads 4,6, Falkenbergs 4,2, Varbergs 4,2 och "Kungsbacka fö: deri 4,3 milj. 21,4 milj. kr. För att bli i tillfälle. att ersätta”. > som haft hand omj, taxeringsbestyret har länsstyrelsen! : hos regeringen begärt 180,000 kr, varjämte Halmstads stad anses bö- ra få 5,000 kr som ersättning för - till de "personer, vidtagna . särskilda "anstalter taxeringsarbetets unde äl ttartde. samt "Halmstads stad: > , - sena Ortsnyheterna. först i. Laholms Tidning | verket :den' 3 -juli 1950 ytter- -I ligare anstånd med, avlämnan- munalkamreraren har ifrågava- rande ännu icke hitkommit.: ” sålunda icke blivit avlämnat in I om föreskriven tid, och då möj lighet. till godvilligt utlämnan- Leopold sitter som en fånge på. sitt slott: |. VÄGAR PJ ENS TA EMOT BLOMMOR, FRÅN SINA : VÄNNER. (ar fr. BRYSSEL i dag. och > med revolvrar eller kul- Reuter). sprutcpistoler vid sidan. Längs Världens » mest välbevakade|l|de - kilometerlånga . murarna monark sitter nästan som en! kring parken var andra. lika fånge på sitt slott. Ännu två |välbeväpnade gendarmer utpos dagar efter hemkomsten från |terade med 10 meter'mellan- mångårig landsflykt har kung |rum medan militäravdelningar Leopold inte visat sig för sitt | patrullerade i den omgivande : platsen, , Många av besökarna hade blommor med sig och en delegation fick lov att bära in dem till:en- plats strax innan- för grindarna, där de noga un=" =. | dersöktes av detektiver, varpå de lastades på en ten 'kärra och kördes from till själva slottet. ' " anhängare 'har inte fått se en skymt av honom, fast de 'har strömmat i massor till slottet för "att hälsa - honom välkom- Frmför de massiva järngrin- darna, stod bistra gendarmer på vakt, klädda i stålhjälmar '. Ensstrasen KAMREREN "HAR = AVLÄJ ar ”TFÖR Jårs rn kenskapssammandrog för stads län har från "ländstiskal: köpingen. - De : ; Ragnar Liljeberg i Båstäd ine er Ni i So mot : sa oe en kommunalkamreraren SS DA RR ie stads köping. Ävskedshyllning iu ” ME NE - I skrivelsen heter. det BH. a lärares Statistiska ' centralbyrån.-har fö or: över ärare,., med skrivelse, som hitkommit Ne den 21 mars 1950, hit, över-; IGösta”Hedman lämnat . 2 formulär till skapssammendrag ' för jämte . -ett” exemplar. hörande . anvisningar, .. "avsedda: för Båstads köping, samt, : rat om att sammandraget jäm- likt ' föreskrift i Kungl. brev till statistiska centralbyrån den 14 september ' 1944 skulle in- sändas till landsfiskalen i Bå- stads distrikt före den 15 april detta år. : Ifrågavarande formulär” och anvisningar har den 27 mars 1950 - bevisligen överlämnats till: Östen Kjärulfsgård i Bå- stad.i hans egenskap. av kom- mufnalkamrer i: Båstads kö- ping. i . Den 10 . maj 1950 beviljade sl Ne le statistiska «+. centralbyrån + på -'Överlärare och . fru , Gösta Hedman hyllades varmt vid ett avekedssamkväm: i ' Snapparps trevliga herrgårdspensionat på lördagen, Ett sextiotal vänner, och bekanta från Genevad och övriga södra Halland hade in- funnit sig... Tal höllg av dir. Andersson, lantbrukare :Yngve Jönsson, folkskoll. Anton Nils- "| son, dir. och fru Tschudi samt av - representanter från IOGT, Dir, Tschudi överlämnade. från ' de många vännerna två vackra ljusstakar i äkta silver. '””Må den äkta halten i dessa ljussta- kar påminna om den äkta vän- skapen, och när. ni tända ljusen er 'orts på nästa iden) därom ' gjord: framställning "för sin "del kommunalkamreraren i Båstads köping anstånd till den 15 juni 1950 md avlämnandet av 1943 års "räkenskapssamman drag för köpingen. - "+: 2. ” Sedermera lämnade ämbets- det till den 10 juli 1950.” 'Trots påminnelser "härifrån och ett flertal löften från kom- " räkenskapssammandrag -Då räkenskapssammandraget fullbordats, — . Vv 'Åviss kort til bit översända 1949 de därav icke synes föreligga, får jag vördsamt anhålla, att länsstyrelsen med stöd av 38 $ 2 stycket utsökningslagen måt- te tillhålla kommunalkamrera- ren i Båstads köping, för vil: ken k. m:t fastställt reglemen- te beträffande den centralisera- de medelsförvaltningen att vid kraftigt verkande 'vite inom om . - ARA SANS AASANSASAANAASIAAKAAAKANDADADLASASAAA r x [ SYFYSEFESTFFEISVEVYSTIN Ar FO 0
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.