rev vyrvYvYYYTY . eller mindre ' .smutsfärgade nyan> + 2.En man piskar; sin tungt lastade > Berribi sen -A gått tysta en stund. Den första verkligt 'handgrip Ju JA BRÄNDES ipliga demonstrationen för ett Europas förenta! istafer i eénsattes nyligen . Germannshof-Weiler vid tysk-franska gränsen av 400 studenter från nio: nationer, : däribland även ; detz gröna flagga. PR tal enl «cn Sverige. Från båda sidorna av gränsen stormade. ungdomarna tullbommarnå: och hissade. Europa-rå- EN bränner man "upp bommarna, en symbolisk handling för ett . enat Euro; älvar upplevelse” Tunisien. och & är nu i Gabös, en oasstad på randen: till Sahara, « Mitt på dagen har affärerna stängt men -i solnedgången vaknar” livet -ågen. Det: är” alltså 'full. kommers . .Sverallt när jag går ut i kvällnin-', gen för att handla några småsaker. , Jag rådfrågar en, mörklockig frisör, ill "sin rakstuga." ..älskvärdhet' följer han; lv, med och visar. En gång kän- "de han. én svensk; berättar han, en. Nås das e: fö denna” medryckande. artikel berättar : Desy Kallberg-Back- lund om en sällsam upplevelse -kapten som bodde: i Gabås för. att i - reumätism, med bad i . Inte hang. eget men; en : väns. + Bergibi. ska -hem till sig "ett slag först. Under ' É .testaurang. och. bar, jag. hunnit dd "oasen, inte sant?. Men i nen har sagt alt vi sk: länningar , för judarna! Do bara åt era pengar. Jag skä föra er till oasen - alldeles gratis, bara! för nöjes skull. Jag. väntar. .utanför/s : hotellet i, morgon "" Ynglingen 3 försvinn som han kommit. -"sirås. Berribi och jag g gator som vimlar av människor; alla] för solens 'skull klädda i vitt (mer Ser och har huvudet inlindat i om- Av kv ger, man inte annat, än "vita ;skeps ska” kläder; Berribi hör : till: der, Det, är typiskt att judarna i detta som i, andra hänseenden går araberna i emancipation" möt terländska seder, + "Det kluckar från” floden som går genom oasen, Friskt vatten ur en framvällande. källa i öknen, det är detta.'. under som" är "upphov till dasén ' och därmed” till staden.:-I skenet från. en. stor måne tecknar ; sig: ,aen. taggiga silhuetten . från palmskogen på. andra sidan. Och bortom den' är "en flik" av Medel- havet. , åsna :med en käpp Bakifrån ser man bara ett. stort lass på fötter rom rör sig, En paimträdsbro leder över till oasen, Ekot denna stilla månskerskväll från - de trippande åsnestegen över bron ger mig i ett förlätet ögont"'ick ett koncentrat av stämningen "1 den lilla tunisiska ökenstaden.' + — Vad var det "araben sa, säger fortsätter han. De är vildar. Under kriget "dödade: dot j inte "gå. säkra! För 'min "del ' reser jag förresten snart till Israel. Kan< ske, blir jagtvungen att ta arbete söm vanlig, M det" gör "inget." H = I man: kommer” hem” ti Yen: gång. : hoppas” jag. Schweiz och. praktisera i mitt yrke. Det- ska "vara ett fint. land. Och ger: ut. från” stadens 'stängda fön- sterluckor Algesiras hörs höga . röster, ris. I stannar ett: ögonblick." Alla' stirrar nyfiket på en:människa som är så olika 'alla andra där. Flertalet bär arabiska dräkter, > kvinnor är "tillsammans. Och :kvin= norna visar sina ansikten, det är dväånligt i en tunisisk stad,: Myste- riet; får 'sin förklaring, «De är:alla judar, men i södra Tunisien klär dessa' sig 'på. samma sätt som 'ara- bernaä. alltid hos judarna, en friare, "ställs ning!'De får umgås med männen och är inte. civiliserade, dbruksarbetare. di jag tycker om” civiliserade länder. > Endast smala ' ljusstrimmor trän- > Från ' ett hus. på rue en svenska, presen- är vi stiger in bland nniskor, Samtalen av> 2 Detta » men män. och Men: kvinnorna har, som ändå” inte beslöj ade. som par äldre -kv nor vänligt och tar mig med '”till'ett inre rum, Där håller bruden på att kläs. En fjor- tonårsflicka" ; med mörka : flätor, Hon är blek och ser förskrämd ut. Strax skall hon in bland gästerna, När jag återser, henne' sitter hon i ett hörn omgiven av en ring yppiga äldre kvinnof i frasande sidenkjo- lar, fästa över magen med en knut. Över. sina höga barmar bär de bro- derade - bysthållare, 2. Festen försiggår på en "fyrkantig stenbelagd gård öppen mot, stjärn= sla gera | en"sv -bönor eller kikärt,, Några gemen- samma ' bägare går. Taget runt med I : Jag! :smakar på ' palmvinet; Det, ä ; | blå: tröja! Han” liksom «Berribi: är.: ; | sar.: Ur. fickan tar -han fram: och Fvisar stolt étt kört på den sjuatmat T Tha händerna fulla av pengar. ensk ” menten,'. Violinisterna . spelar med fiolen" i: knäet, ,En. tjock : negréss' "dansar magdans: Sen. är det män som dansar, ; solo ; eller "med var= "andra. ” Musiken ; är ' o-formig men de. De åskåd struc | SKRIVET ' Dåren löper efter livets njot- ningar och ser sig bedragen, den vise undviker lidandet, > Schopenhauer. : ' En. motorist som sätter upp hastigheten utöver - det absolut nödvändiga. eller som förtär sprit” innan han skall utföra en körning ' + Planerar .ett' mord, Dödar han en Person är det inte olyckshä; OLOV CARLESON, Under: och ORDBRUKETS ratlonalisering, framför allt dess motorisering, minst i 'skördetid. Slåttermaskin: och tröskverk har gjort slut på .den tid, då de stora arealerna skulle slås för hand och då slagorna dun- fyrtakt. Men” » ändå har augusti, a se, ej heller dråp av ovarsamhet utan. uppsåtligt, kallblodigt "mord, ör övrigt är det oförklarligt att någon vill propsa på att vara "kung. -Det: finns trevligare och "självständigare yrken. Med bätt. re ordnad ledighet, så Ank av sin gamla poesi och då många seder :: och "bruk med anor. från hednatiden . om. också i modifierad form. Ännu minns många sin barn- doms långa " heta augustidagar "på åker och äng :med mycken. möda men 'ackså. muntrande inslag. Och känslan ':av' att" man. vill. behålla Karl förälskad & så bes han” Sig precis som'en 'skosuz Jar man: be över bara få den: ges . nömblöt i vatten för att kunna,;ta fock böja" den. alldeles som man En” gammal men god historia "berättade vaktmästare - TS: blom, "vid - Stadshuset 4 ger sitt bifall: tillkänna” genom att sätta handen för munnen och fram- ringa ett darrande ljud soni' kallas jo." Då och då. bjuds det för- .friskningar. -Man :får .en handfull torkade solrosfrön, jordnötter, salta elska, ty när” prinsen frågade "om let: ofta” (: often) händer att folk öl, akvavit, anisette, p. och: gott.: Inte undra på "att dricker sig" berusåde äv det. »Brudgumrhen 'är”en : ung "man ' frisör + till... yrket, , Just; nu. ' dansar han med en kamrat. När han ser att Berribi och jag. talar om honom kommer : han leende ' fram 'och ' häl: de": ljusstaken i; Jerusalern; Om några dagar reser” han: ochså: nyblivna hustru till :Isra Bruden i 'pärlbroderad sidenkjol” och ljusblå ' sl hon på en kudde” i knät. skelett som' skyddar -mot det öga. viskar. Berribi. säven på . ex Den är gjord av , pärloj . i De gatnla kvinnorna öjer. sig nu inresserat fam över flickati. En äv dem har 'en -blåaktig "deg: som-hon | .kletar på i ena handflatan; z Sen går brudgummen fram, Han har, en, massa silvermynt. Med ett och ett i" sänder 'skrapar , han "fi. den "ler- klädda -"handen.;' Det bildas" kö” äv gästerna; som alla ska: fram; ; och inte 'klar över innebörden av gare? lagda på en stol, derna; hällor | " ling: och/rö' 3 Var. attan gr bar lan Zort. de” andra, nitton ”skotten2., Dom peta” ja genom samma, honom, 4 e närvarande, ; hundra, instämmer högljutt.” Jaj skakar -på huvudet,' jag säger klart : och "bestämt. Ingenting hj "per. Om jag åtminstone någon gång j;' +. som : sättes. : :ned.i den avhuggna hade; dansat... samba eller .swing.., stubben, Detta, som kallades för att Men det är för sent att önska. Jag a härmar efter min partner så gott; jag "kan ' i något som" antagligen: måste karäkteriseras. som :arabisk k När vi slutat gör: kvin> mönin, Kanske :'symboli en önskan :om att hon. alltid: ska | Myn= ten' samlas på ett fat Samrmän'” med] andra :”penninggåvor. "sonr skänks under kvällens lopp.'Varje givare tackas med applåder, Ike = Degläggningen ' och myntskrap- ningen sker inte. bara: inuti, oci utanpå båda händerna. Även föt- terna får sitt. Massan, hålls till av flera' varv snören ' som” binds: öm så "att :'de bildar ett rutmönster. Slutligen . sitter. flickan ' där: med händer "och fötter - instoppade i röda sidenpåsar. Så får hon invänta morgondagen då själva vigseln äger rum; Då ska hennan ha: gjort sin verkan : så "att huden: är vackert önstrad.. Detta är femte fest- himlen, Runtom på de omgivande tak står ; bjud åskå- jr dare. -— Flickan d Uppe, pekar Ber- ribi, hon. tycker öm brudens bror. Men' hans föräldrar går inte med på att han gifter. sig med: henne, Hon är inte serieuse, Hon skämtar för: mycket. . EN "ORKESTER SPELAR ' ara- bisk musik, Olika sorters tambu- natten; I allt varar bröllopet i sju dagar. Men varje 'dag har sin egen karaktär. Gästerna varierar också; det. är familjen, hans. och hennes, hans vänner, hennes vänner, gran- harna,: te > DEN MEST | BEUNDRADE av de manliga dansörerna ' kommer plötsligt fram och föreslår att jag Jag undrar hur han kan veta något om episoden på restaurangen. ” riner, en med småklockor, ' vidare ska dansa en euröpeisk dans med :na något vemodigt om en 'rik man : är def svinliknande gudom; som FT son, "vilket förmodligen kommer av]. a fallande.” Den: beskrives 'såsom -vit, "I så: att: hon;'skiner som ett bloss”, glider hän "mot ar- .betsformer,,. som - hotar ; att alltför- bryskt klippa av bandet, som före- här 'oss 'med gångna tider, : "Men vem:tänker. nu- på frukt: ”berhetsguden Frej och galten Gul- ilinbursti, när några strån av skör- den" plockas undan för att sparas till jul? — och dock har denna sed, som ännu” f på flera håll har ändrat mycket av ”vad som K gammalt och fornt varit haver”, inte k kade På logerna i två-, tre-> eller S ännu kvar något & något av "traditionerna lever "kvar, R inte minst nu när man ser: så snabbt | mål, men enligt. en hel del sägner vidunder i »”Pa haren”, ett gammalt "skörde i allmogen i Sverige. Bilden visar a haren” geno tt slå. :säde så förekommer det i alla fall, Från Vedens härad i Västergötländ be- rättas om en bonde, som bodde i i landet; sin upprinnelse'i en all- :varlig, 'kulthandling, ' ett offer till denna : gud . som våra : förfäder en igång i tiden: för att tillförsäkra sig 'god - gröda" för "kommande år. En :andlig släkting till Frej: med' galten "man på sina håll i landet ännu tror "eller låtsas tro finns i "varje sädes- «fält. Då säden mejas av, flyr gu- den undan tills den kommit till de sista stråna, där den förblir. Dessa strån får éj skäras av. med lie eller slåttermaskin, utan. skall:ryökas upp med rötterna, varefter de sam« +] manbindas . till. en" kärve, vilken dyrkas och äras som 'växtlighets=' demonen; själv. I riorden. tänktes denna ”demon "såsom -redan : påpe- Kats i allmänhet i svinskepnad och benämndes" 'gloson. eller. gluffesug- gan: I Norrland kallades för gröbbr | ordet" 'grubba,.. som . betyder : plog- fåra. Sannolikt "har det även något samband ' härmed att 'sista lasset i Skåne kallas. för ””suggan . Glo- sons. likhet med Gullinbursti är på- och äld ”gnisträr- ur själva. borsten am a en ”ställef för orh en ”sugga”, men den har samma funktion att fylla.: När man. vid” skörden hunnit” så Jångt att det” bara. var några, strån kvar, "skulle man. ”tå Karen”, vilken tänk- tes som ett djur, som funnits i'åkern :;och..flytt undan, varéfter man .sla- | t. Den måste då finnas kvar i de j stråna, "och det var: en "heder ra” ika En 'variation till detta å' åkern :slita av några ”sädesax, ”fylla” stubb”, ansågs medföra; ' att åväl"” säden söm”det därav ferhå hå brödet. skulle bli' drygt. . Andra fruktsamhetsträmjande an- "att i stället vid första liehugget k av Forneberget, att han var "rädd att ej hinna bärga sin skörd, ' innan - ett; annalkande regn hotade att förstöra den. -”Ack, om jag ändå hade min .säd skuren tills i: morgon”; sade han för sig själv. ”Mep. detär: ju, förstås omöjligt”. Men: knappt hade han, sagt detta, förrän .-Fornetrollet. stod framför honor och sade: ”Jag vet -att du här eh skäppa råg, Ge mig den, så ska Jag skära din åker tills i'mor- gon.”. Bonden' svaradet' "Priset är billigt, men nog kommer du att få. arbeta ordentligt”. Trollet: fick sin råg och satte igång —: och nästa morgon fann: bonden ' till sin för-| våning säden både skureh och bun=, bråk, I kom änhu förekomher bland hur skördemannen, förbereder ao. är ” mot! ett hörn, av fältet, den. Även från andra” håll" berättas" v om hur. ”bergatroll” och jättar av: ” diverse "slag mot större eller 'mån-; ” dre' vedergällning" NH pt till medi skörden, ;: L De moderna maskinerna Kor. re=, ducerat” behövet av tomtar, rot och ' andra mystiska väsen . , Som; skördehjälp, ' och lång! ”skördemånaden” behöver Hår onspråk : för. att "bärga markens gröda.' Detta 'har naturligtvis ock-'- så bidragit till att. mer. eller..min=,. dre fullständigt , utplåna de niter], och sedvänjor som av ålder varit] knutha till” skördetiderl, ' Men'' av. ve fest, glädje ' och avkoppling är: bes! hövet minst" lika stort 1'dag jär 2 någonsin — och därför hör Pelåtsj > teröl”; ”skördeöl”. och dans, 1 augus;, stimånehs' skeh till de; traditioner som består, bruksakademien = :: har | Ander” 1940-talet På; olika! gårdar "in «Om + 'S. . Västerbygdens <sänd-" jordsområde utförts ett: antal ödlingstekniska. försö nya foderbaljväxten," löch kliivatbetingulser, rn Även ,: vid” statens | Guldklockor + | fsöksgård |” ' Ugerup i Skåne har pågått ett in=|: - Her, NTE STOCKHOLM bt "Det har värit relativt tyst på. ; klockSmugglarfronten »gedan "4, J örjan av detta, år." Visserligen . gjorde stockhölmspolisen” slu" tet av juli ett käp; som inbra tensivt försöks= + och forsknings ärbete med. sötlupin; Nu förellj gande resultat” tyder på; tattslu; nernås odlingsföri ttningar för större, delen av: Götaland: kan be- dömas ' som. ganska gm isamriarif.s deras odlingsberättigaridé norr ömt a | Mälardalen är däremot alltjämt - en öppen fråga... 2 a öngödslingsväxter,. ling norr om EIRGrNa - ungt datum. Ty: lupinen : först fådde åynds tr nås gon allmän odling inte skommit;; i gång förrän på 1840-talet, konsta- terar :; statens växtskyddsanstalt. Den gula sötlupinen ären helt ny 7 | kulturväxt, framställd :ur::de'. van? ”lliga bk från vilken | FE norna , ijo-jo, ; dar i. djursk som I Detta Var. mitt livs första och..—.; de med: de ovari riämnda' på bästa "hoppas Jag. ätt omhuldad: var dandel :: ">> t- ”kornbocken”, ”Iokatten” och ”hav- - Sen spelar och: sjunger musiker flicka. > "Ett: par "duvor sitter tätt hope >. kurade 1i.en. fönsternisch! Di stirrar med röda,” sorgsna ögon, Dagen efter. bröllopet går jag ut från ' Hotel "Transatlantic. Fit be= som tar livet av sig för att han; i ladan. Även sedan man slutat trö inte" får gifta sig. med en fattig .. regeten”, vilka följde med ända in på dem, har .de' använts som fan- tasividunder "att: skrämma barnen med för att dessa skulle hålla 'sig . borta från sädesfölt och Jogar. säd, i vilken man "fångat | Oharen?: > eller ;vad "nu 1 Den". ”gloson, hette; skul- | römt hotell som hyst både Montg mery, . det:. engelska” kungaparet, Greta Garbo och många andra cele= ., briteter,. Då” får, jag syn på den" från r gen.: Hon Hr iett gathörn och väntar, En aning gör att jag tittar . även :åt 'det andra hållet... Mycket riktigt. Där står Berribi och håller utkik från dörren till sin rakstuga. - Jag flyr- in igen, rädd att bli or- sak. till någon. brödrafejd mellan > Ser. araber .och judar. Genom en bak-. väg. smyger jag mig bort, lycklig ” när oasens gri ina dunkel sluter sig kring mig... > ut Desy Kallberg-Backland.; - kvar ett visst fäste i folktron, åt> . . minstone" fr le användas ' för att blanda utsädet med eller baka julbrödet av. På så sätt ' bringades dess livsgivande ; krafter” att leva” vidare." Våra da- den 'skiljer sig i det viktiga! avse- endet' att: den -i 'det: närmaste : är fri : från de giftiga bitterämnen (alkaloider),' som i; alla "tider in- skränkt lupinernas användning till H der polisen i i "något Töratol europeiskt ; att. Jkloskampgellngtn dirtgerad ”och "man: TE högkvarter! ligger" i. t; har. också kunnat fast i f d. "chica- gre ha värken. parlspolisen el- ” HH Stockholmspoliseh & klara ;.. med, ; att, kloc] till Sverige inte sluta tycks vara så', att den under dé se I, detta sammanhang kan;det vara av intresse att meddela, att sju f nde" "ledare' i' böt lingsfacket för I någon månad sedan hade; ett möte, på ett. stort. stocka hotell, där de på rum. 111 i i huvudsak : g Det ' var den tyska forskarén och kemisten :v. , Sengbusch,.; som år 1928 bland 1!/2 miljon. "undersökta: plaåtor lyckades uppspårå fem (tre gula + och :två 'blå),::som saknade alkaloider och som sedan uppför- ökades, så "att "arealen 'sötlupinor i Tyskland på 10 år kom: upp i 111.000: hektar, ." Tillkomsten ' av denna nya 's.k, sötlupin. kom - att för Tysklands försörjning med hög- värdig äggvita — användbar till såväl foder som föda — . spela en gars -: julgrisar ; och i av pepparkaksdeg :torde vara "sentida "avkomlingar av dessa med en gång ;.så stort allvar ansedda, med över- naturliga krafter försedda, varel- Men det bar. också funnits annat än" diverse ' fontasidjur, som” det fordom gällde att hålla sig väl med för att få lycka med skörden och ” det' bröd den gav. Hit hör framför allt tomtar och troll, av vilka åt- ' minstone tomtarnd.ännu i dag har hos : enstaka individer. Och : i ' varje fall' uppträder man - som.om de existerade —-om ej annat så -för att' hålla på gamla traditioner. ' Att man på allehanda sätt bör hålla sig väl. med tomten för att få honom” på rätt humör, är ju välbekant; Lyckas det; kan " det ju till och med hända att han ' hjälper till med skörden, Ne Mindre vanligt är det'att anlita k : stars har genomsnittligt uppgått tar och troll för samma ändar I till 10—11 procent, dentlig roll. Äggvitan är av nästan .. samma höga värde som sojabönans. Sötlupinens” stora vär- de ser man ej minst däri, att mah för 'odlingen kan utnyttja de säm- sta odlingsjordarna - - sandjordar och. vissa torvjordar,, - Det är då helt båturligt, "att man i' Sverige kommit: att rikta blickarna lenna anmärknings- värda växtf lingsprodukt, - Vid försöken i'Vätterbygden:har kon-+ staterats,. -att sötlupinen. har; sitt största odlingsberättande såda- ättare jordar, där' vår ska. baljväxter '— foderärter, ”vie- ker m.fl. merendels kommer till svag". utveckling, Växten" kräver ingen ' gödsling." Vid odling « för grönfoderändamål bör sådden ske rätt sent, maj-juni. et; vecklar "sig ”hämligen” i början mycket långsamt" och har då-svårt att . värja sig” för: uppträdande ogräs. . Radavståndet " bör-' därför vara minst 40 om, så att hackning an ske, Lupingrönfodrets / torrsub- gifter,” som skulle” kunna som en osynlig matta över städer. p tre dagars tid ingående diskuterade smugglingen »på de' nordiska län- derna ; och. till. Sovjetunionen. och Polen.; Polisen aviserades - tyvärr” för' sent ofn detta, möte, Ett par av deltagarna hördes : dock: något 'se- nare av polisen men måste i, brist på bevis släppas, Samtidigt var Po- : lisen 'på 'jakt efter ett flertal av smugglarnas svenska kontakter. Ex | av dessa hade — har det senare vi-. sat sig — gömt ett antal guldur i en korvstoppningsnmaskin. På detta -: klarade han sig — den gången. Så mycket lyckades emellertid polisen äd lista ut som "att smugglarna använ-- de sig av dubbeltankar på sina bi-"- lar. I dessa ” tankar, ' som snabbt kunde. monteras över på erivann kil, om så skulle vara nödvändigt," fraktades klockor för miljö er kro stora partier sedan gick i are till Norge; Finland och Polen. R GE (TT Den brittiske atomforskaren pro- fessor . Shire antydde på tisdagen” t radioaktiva.” Ännu farligare blir det "om dessa gifter 'sprides i form av radioaktivt as i stoft:" Vanliga" gasmasker utgör en mellertid ett mycket ' effektivt Uskydd n mot dylikt. stoft, tillade "han. NYVSUVETETETEVS TEESE VTYFTEN NYvEN röv FVFTEUTVTTvE 4 naste' I nånaderna" avsevärt :avtdgit. |. > a durbntrtrtrrdrdra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.