SN YrrYrryvYYYFYFYFYYrTYYPYYYPYYVYYYYV ver rY Fd FYVYvvvt YererveeYPervevYyvrreT? . - VN eytverYyrftt ft YrYv FET TY vrvvYyvYtrvvvevFY > LAHOLMS TIDNING: ! YvevYeYrvYvYrevYeYVETYYTT TF Åt Lördagen : 30 september . 1850 S . Den heligé Mikaels dag.. Sabbatstankar Den ! sova icke” tager emot .s> Guds, rike": såsom ett barn, |) han kommer aldrig ditin. - ” Doe Mark. 10: 15. . : vv -Vår tids människor ha svårt för att tro på Gud, . Somliga; förkasta — religionen, andra stå ;:likgiltiga, andra . åter gå med. $argande tvivel; sönderslitna is sitt innersta, vila tro men kun-' na "icke" "tro. ' Själanöden .: är” : stor, "och " människorna” 'befagas - av ångest. Här behövs hjälp och upplysning om livets vik- > Tigaste' fråga. : Jesus säger, ätt "; Vi måste omvända oss' och bli- va "såsom barn.” Detta är vår och hela" världens" enda £fräls- . ning." "”Materialismens lära har egjört. människorna : högmöodiga, Man ' hjälper" sig själv, ”man behöver ingen Gud: Följderna visa sig. Trots all ve . tenskap, trots rikedom och välstånd har)? "världen '- blivit olyckligare. än någonsin förr.” "Vi måste omvända oss. från ' den falska läran och lära san ningen. Med vått förstånd och/| "med våra ögon uppfatta vi det | "naturliga, det materiella, men . det finns dock" ett andeliv,' och det övergår allt förstånd. Blott t'anden blir det uppenbarat så- "som ett inre liv, "en gemenskap med ' Gud, i gudsförtröstan och salighetens hopp. Från Gud till : Gud går färden. igenom 'denha '- världen; Se in i ett par barnar Ögon... 'så ser du en spegelbild av Guds rike, Barnets själ kom nyss från livets källa, och mint: från lever omedvetet.i i Barnets sinne. "Det gudomliga |. lyser likt en helig dröm, såsom] en aning om paradiset och så- "som .en ostörd längtan tillbaka till fadershemmet.' Lycklig 'den + människa, som” livet igenom |. bevarar ; både drömmen : och lärigtan, > Detta är barnatron. Detta är Guds rike invärtes i " OSS, såsom Jesus sade till sina lärjungar. Fö . Omedelbart känna: vi os: "enade med vår himmelske Fan der. och leva av: häns ; ; kärlek, hur det än må gå "oss under " den korta: tiden på jorden.” ; I ”Budstjänstens' é 'högtidsstämning, AA hemmets: stilla andakt hava, "vi" erfarit Herrens välsignelse, kötbmat 'hans' osynliga ' faders: famn! allt närmare, er ent kelt "och" okonstlat vi nalkats honom i böner, lovsånger; och "1 ordet, som styrker.:oss i'tron och. lättar våra bekymmer. Det ' inre ljuset / har: givit ; oss "> klaringen på sorgens och prövr ningens hemligheter... : Hur vi "än grubblat, fabns. där ingen tröst, men - när ' vi med ' våra " böner kommo inför Gud liksom barn ' inför 'sin fader, klarnade det, "Vem kan” förstå sådant? ” Där 'står "den ' gudlöse. svarslö: - men den troende vet, att det är "himmelriket i hans hjärta. Baraasinnet får 'vad' det kalla förståndet alltid måste sakna. . " Där hava vi svaret på frågan, hur "det skall bli "möjligt för en tvivlande människa att tro. på Gud, Bliv kten, såsom : varje människa egentligen & är.” Grubb- "Ja ej på skriftord utan tag 'det väsentliga, det är Gud, uppen- barad i Kristus! Detta är att mottaga Guds rike såsom ett barn.” : : Barnatron gör . oss lyckliga i livet öch saliga i döden. "Förr . var det en from sed att sätta ett tänt ljus i den döendes hän- der. — Det" fick ej försummas. Att dö med ljuset i hand var en - kristen människas förmån, Så "skola vi leva, att vi bevara 'vår "tro på' Guds nåd i Jesus: vår "Frälsare" — Det är.att dö med . lus i hand. ” Så blir det frid i " våra hjärtan och ljust i döds. ] " skuggans dal, Mel, Sv. ps. 138. Jag är ditt barn, på hemväg statt Jag skyndar genom dag och natt Ur tidens fröjd och smärta. . O Fader, låt mig snart få se "Dig ansikte mot ansikte > Och slutas till ditt hjärta! | Paul Nilsson, Gator och vägar . farliga "lekplatser. Är N: säker på att inte Era barr är livs leker där just nu, s tora och. trots all upplysning, :; I; söm kyrkoherde till Västerstad i Skåne. 1830-talet var en kris- tid och dyrtid. Det enda, som var billigt, var brännvinet. : Lättillgängligt vår det 'också. . Det: sjöd ”och puttrade i de hundratusen” brännyvinspannor: na i gårdarna runt om i lan- de Inga långa "resor, inga” och ingen” möotbok be- :och ont om ärbete på den ti "den. "Krogarna fick många b sökare." a pu ut i "tjänst i de åren,” kundé datt; ; begrunda Grundtvigs, ord: "Människa först, kristen sedan? förkunnelsen," som ' bränrivinet tagit hand om? .: Inte kom 'de i kyrkan och inte intresserade 'de sig för någonting, som upp» tog 'ahdras tankar. = "+ - Wieselgren. lyckades. : Ellen Key har: omvittnat det i sin biografi över sin far, där hon efter hans minnen och anteck- ningar, berättar: ”Under de år] Emil ' Key - ägde : (gård) fick han även på” nära kåll så de 'storverk en levande kristendom kan". åstadkomma. Där förut krogarna vid lands: vägen varit" överfulla, bönderna dödfulla ;' diket eller i slagsmål, ;deras lass kullstjälpta,' såg man nus —"efter Wielselgrens verk-/! samhet = en fullkomlig för vandling. "När "Wieselgren kom till” . Västerstad' predikade han ofta för två, tre personer. Efter några år rådde andlig livaktig- het hos. stora skaror av kyrko: hesökare, skolorna ' blomstrade, frid. och välstånd hade kommit in i de forna suparnas hem”, "Hur bar han sig. åt?.: Det är nyttigt att begrunda: Til kyr- "kan kom bara ett fåtal, och där möttes han ock av trista. upp: levelser, i . början... Opposition och” kvinnoslagsmål inne”; i kyrkorummet. ..: Att den. unge akademikern '. inte " gav upp! Han kom! direkt från universi- tetet i Lund, där han talat för stora skaror; lyssnande studen- ter över.:Sveriges sköna litte: ratur.' Kontrasten var 'svidande. :; Han gick: fram på bred front. Försökte först = bi terhetsförening 0 till socknens hönoratic Tyckades,. : Kom igen med en ny framstöt, nu till småfolket, Det gick. bättre.f,s. a 2>:Tog itu med” fattigvårdstrå- gan.: Fick bort. barntiggeriet och.. undersökte. svåra fallen av nö vidare. stimulera tillin ttning- ar i Lunds sparbank — en stor nyhet för tiden! > En söndag antecknas .. hans memorial: ”Erinras, ätt: pastor denna > 'vec- ka” av bönder » som ej bränna, av. drängar; skölmästare., vm, fl. fått dver 1500 daler att i spar- bank - insätta, varför : pastor uppmanar än . flera att tänka på den förståndiga saken... ' Kyrkorådet var honom i det- ta som i andra hänse den till saken '. klar, och inte ba ödste vv oc "Han "kallade ' ihop. bönderna ach förelade dem ett förslag ill-"en centralskola; Men hbön- lerna ville inte, > Någon sköt med tanken > förmodli- för att gyckla rmed det a att man kanske borde kapa en skola i var by. Wie- lgren tog lugnt upp båda | örslagen och lät de närvaran- le rösta mellan båda alternati sån . Och så tog man: de "sju! Förmodligen mente. man; det år den galne prästen ändå in- e igenom. Men Wr reste ut 1 den: första byn; Höll' stäm aa och dekreterade: De” som ill ; bidra med 'dagsverken till n. skola, får gå hem. Resten 4 Vv. 5. de som vill undervisa” ad barn själva,” ska stanna var, så får jag höra 'väd de "an! Två förhördes. Det räck- "NN De andra hade inte lust Skydda Sarnen 1 trofi oket ryveN <t Utsätta sig' för obehagliga igar i grann HArRas RÄTVATO. er . 33 år senare - kom a köer - 'hövdes! Det vår” gott om "folk 2 "De unga präster,” som kom” | mer än "en "gång få” anledning . : Hur 'skulle man nå 'dem med. "Västerstad ; man 1823, Men inom tre år, var | fordonen sana PETER | WIESELGREN I 5 Helle då dagsverken. Då kom” den fi sta skolan till. Och därefter de andra byarna ' > ville ju inte vara sämre! — de övriga sex. : Vem gjorde 'sådant'. efter, inna! vår folkskola, var, "lagfäst) . o& Mei på den ägen vann han lyssnare; Man 7 såg ju att något också ee Aaykterhetsför: gen... Skolbarnen skrev väl trädesanmälningarna åt de” dre. - . Efter ett år. hade han mer än tusen församlingsbor : med? föreningen, . Och. man slutade | et blev klarare luft i imman -; från : försvann. brännyinspannan Klarare i hjärnorna gockså. - : Ett fint dagsverke gjorde han i Västerstad.” De'.14 åren där satte .spåra” Församlingens till- givenhet" vann” hän. : Och - själv I k a Nu fic han. skar! taga sig uppdraget: åa nin 8 == 1-Millråmje ordf. fen; "gångna "veckan. ” friluztsintendent; och meäverkat vid de ”komstér, Hålit” föredra, na och "med" friluftsledarna” "dis. .kuterat" uppkomna problera: Dess. utom har han undersökt möjlig- . heterna: att skapa nya lokalavdel. I ningar i ytterligare:ett par tät- |. "orter, nämligen Laholm och 'Os- - karström; vilket. lyckats över : förväntan, och på båda platserna är interimstyrelser redan: i verk. sämhet. MLY I söndags samlades I i Halmstad delegater från de'olika lokalav- ”delningarna d länet till en. .kön- ferens, varvid”. vett. landskapsför- ””bund bildades, styrelse valdes och stadgar. antogs. , Till styrelsens v'ordförande” valdes enhälligt lands. övding : Reimer ' Johansson, . vil, i ken förklarat ' sig gärna. vilja å- 'Om SLU-kamratteste ; "od Solbacken," - Edenberga, ! i + kväll; anordnad av Södra Höks |; krets" av : SLU, ' erinras, :+ Pro: "grammet upptar bl. a. cabaret Fav:' amatörer :; från Halmstad- "Tönnersjö krets samt musik av Harmony orkester. r fick -'.han ' den tillförsikt som bar honom när” han gav' sig utt på sina :: färder landet runt.för att tala folk till förnuft; :Ver- ket i Västerstad gav en Ives bakgrund. "Han: kelt, - Själv” "berättar; gång, : att” han också , som : alla andra satte hop" fina tal med akademiska ' vändningar.: ; Folk lyssnade, : berömde: — och. glöm de" alltsammans; + + Då stog han sig, för att tala som man talar till," en .Jiten. krets av vänner, enkelt, rakt. på sak, . Då blev det "annat ljud i klockan säger Man, log eller. man hi nofna, onde a det "en and- telna ER Den lgsbitleing” ec nomförde '. detta, vär inte Wie- selgrens verk. : Men. förarbetet var”; hans, : opinionsbildningen. Hanifick många: att, spärra. upp ögonen;y: att besinna sig, att vän da ' om." Det var ett :väckelser verk. non s Västersta” "präst ska inte ba ra bli ett namn i en historie- bok..." Vi kan säga om honom detsamma ::som '. Heidenstam lå ter ' klockaren < i: Marstrands kyrka säga om:'den döde. kyr- koherden: ”Han var vår lärare, och. ännu ur. mullen skall han lära oss. Det 'är därför-vi sko- la minnas honom. Han hör till oss, om ock hans gärning pryd de gångna dagar”... : ? Nils Carli. : -Myftning>.a av svensk lands- i Mikaels dag barnens öch ähglarnas dag riktar! vårablickar mot himme- len. ".Hiftmelriket tillhör bar- nen — vi spektiv, vilka "öunade ” möjlig- heter!" Gilds bevingade ängla- skara kan vi ”inté se med" "våra god hjälp. > >. : " Skolfrågan : handlade han för att förakta de små, emedan med energi 'och fyndighet, Folk deras änglar” alltid & se Gud "Fa- skolan ” lagstadgades ju inte - förrän år 1842. Och nu skrev. > sinnhelag ' må vi äldre ”lévan- degöra .. denna sanning. för de små. -- Ofantligt : viktigt är: "det att barn och ungdom får gedig- na” kwiskaper och en god ”ut- bildning” för det timliga'" livet och : dess uppgifter, men ännu viktigare "är att de "äga levan- de" förbindelse” med Gud "och himmelrikets ” "värld, ' så” att: de icke". står utan framtidshopp vid jordelivets: slut. Det. hjäl- per oss föga om vi vinner' hela världen, meir förlorar oss själv. Barnet — evighetsvarelsen in- om-oss — får inte dö. Förbin- delsen 'med den eviga världen får inte 'förkvävas, försummas eller brytas. Tyckliga alla barn vilka E "Gudstro och en. glad och förtröstansfull kristen” livs syn. Det får ett mäktigt plus med sig bår : vandringen geriom livet. Icke” endast barnen är före- mål för "änglarnas omsorg och Nänst; . Hans husfolk alltid äger .: den vakten kring, aitt läger, .. ringa” 'gck" hjälplös i”sig själv "är! trygg och: frimodig, ty Herren och hans änglaskara beskärmar "dem, : Ännu längre än till barnen och. de:'troende sträcker sig /änglarnas omsorg. Med » brinrfände intresse följer de Guds frälsningsverk på jorz den och när 'en' människa vän- der" om från. syrdenc väg och ; bättring, :: blir dlädje" blarid” Guds" änglar. "En -ängel: bar bud till: Betle- hemsängdens. h rd ärskaran ”Jovade” med hönom "Gud ”öck då Jesus kom- mer åter till jorden, skall hela den" himmelska härskaran” va- ra ned.” ” Änglarna är våra -vänner och dem. ”Gud "äter sinä trokna' här” allt gott av nåd érfara, | och budskap om hara' kärlek är rång tusen änglars skara. Ty sjunga vi med gott behag: Cuds änglar från vår barndoms. "dag oss 3 följa och bevara.” : sr åa Hilmer S—n, ' sl den” först I tid efter plockningen uppnår ull Jär” det . stor i att Fräl- VF innerligt må vi tacka Gud för | se Uven, Av TRADGARDSKONSULENT ve - N För erhållande av | bästa möj. liga utveckling av frukten är det ; av "stor "betydelse att ' skörden; "verkställes 4 rätt: tid och på rätt [satt skall "frukten lagras uhder längre eller kortare tid, blir det ofta avgörande för hållbarheten, "om "frukten vid plockningen' uPp- nått' lämplig "mognadsgrad; " "Man ” skiljer "mellan fruktons trädmögnad” och dess ätmognad. faller "dessa två'mognadsgrader, då dessa frukter, om de'ej sko- la ”försändas; som regel bll'bäst, tills de ' uppnått sådan: mognad, 1 att de är fullt ätbara omedelbart efter. plockningen;. Med undantag |' 1 omedelbar sen, gäller för all kärnfrukt, att längre: eller kortare mognad (ätmognad), I "detta sammanhang är det emellertid ningsmognad . som. intresserar mest. + a EE ” Som tecken på att ”trädmog- j naden. börjar inträda gäller," ätt . fruktens gröna grundfärg börja ljusna. ” Vissa ' 'sommarpäron för- ända" dock icke färg, förrän de är övermogna, Mänga sörter av äpp- len "erhålla "redan vid mognadens börj. en aromatisk doft, Det mest avgörande tecknet "på "att en fruktsort är färdig för Plockning I att frukten börjar lossna ”"lätt' från träden,” så” att enstaka, "felfria frukter falla ner även "vid lugnt ' "väder. Trädmog- naden infaller ofta” vid: från år till år "varierande tidpunkt; ”beros ende” på 'temperatur;" fuktighets- förhållande” i jorden, solbelysning i en om hänsyn täges' till nämnda! Kännetecknen” för ligaste” tidpunkten” "för skörden. För att efter hand vinna erfaren- het kan det rekommenderas,” "att odlaren årligen för ' anteckningar lika" sorterna” ävensöm mögnäd . graden och dels ' huruvida "don valda tidpunkter. visat sig vara lämplig för" fruktens hänbarhet och kvalitet. | Nackdelarna” vid spektive för” sen "sköra & är i hu- vudsak följande? Skördas för til störlek och vikt under av trädmognaden; frukten. har” ej nått” "vare sig sitt” ”väckraste ”uts seende eller sin "finast hållbarheten minskas, då” digt plockad frukt lätt skräm nar under lagringen; frukt Å skadas, ” enär. frukten ' S fast, : att . fruktsporrar allt: lätt "avbrytas vid plockningen. Skördas' för sent kan allt för stor der ”av, frukten: skakas" ned' av blåst; 1 synnerhe gripna” fruktér parasitsvampar För plomman, 'körsbär och i viss to mån för sommaräpplen samman j: ” när de få sitta kvar på träden j: för sommaräpplen, avsedda : för I . konsumtion på plat- fruktens trädmognad: eller plock- N i till: Skörd. och eb förvaring a av frukt AXEL: ELIASSON, (VASTERAS" brytas! av, eller träden på annat sätt skadas, Från plockkorgatna lägges frukten' direkt i de lådor i' vilka den skall lagras. Spjäl- lådor av hyvlat virke, med av- fasade kanter, är lämpliga Här- för. När ' frukten flyttas över från . Pplockkorgarna = till: förva- "ringelådörna, Bör den "kvalitets sorteras i 2—3 sorteringar, RON AN om "möjligt" Bockés d av | äpplen, Äpplen skör tid "med skaft (stjälk): .Skaften' får ej brytas” av och än- nu" miridre ryckas ut na Utryckta skaft' ären lig "skadå, som minskar fruktens hållbarhet." Sommaräpplen; som skall” försändas, ' bör altid ploc-) däågar, innan de' uppnått "mognad, "att de är fullt smakliga att äta, De tål då bäst transport, . och: ” tiden för derås hållbarhet medger, "att. de” kan säljas genom den -ordnade han” deln. > Som . förut antytts, sommaräpplen, avsedda för omen delbär låtas uppnå "full" mognad före plockningen, ”Höstäpplen ha en normal hållbarhet av' 3 veckor -eller längre. De plockas, när de uppnått full utveckling? och. full trädmognad. "Transport bör ske medan de är helt fasta. : Vinter. äpplen bör ej plockas för tidigt. Så länigé vädret är någorlunda värmt: utvecklas ' frukten, . kvali. teten förbättras genom ökad soc. Kerhalt åöch arom, Även vinter. äpplen måste givetvis plockas in- nan de faller för mycket. Sen- mognade ' sorter, som vanligen sitter väl: fast, bör få sitta kvar "till fram i oktober, Skörden. bör emellertid . vara avslutad innan starkare frost inträder, '. Frukt, som: frusit .' på träden, plockas "först 'sedan 'den. fått tina upp. Hållbarheten hos: sådan frukt" är Opålitlig, - a " Skörd av, päron. ”Sommarpäron skördas när frukten lossnar lätt. För vissa sorter & är en ljusning I den gröna färgen tecken på: att skörden Kan: börja, Alla somm: r- kall plockas 5—6, dagar |” med utpräglad kryddsmak bör plockas "ganska tidigt. Höstpäron bli' bäst om de skördas så snart de uppnått för varje. sort normal storlek, Få de sitta kvar på” trär ;träiga, andra sorter Bokna, d.v.s de bli brunfärgade "kring ”kärt- huset.” 'Vinterpäron Bör man låta sitta ” kvar. på "träden 'så länge som möjligt. De kräva mer vär. :me och längré utvecklingstid,. än ;de ”merendels ;kan erhålla i värt and. Skörden verkställes' innan starkare 7 .fröst inträder. ”Päroh | plockas aMltid . med skaft, Skörd av plommon och körsbär rv Vörsbär öolädrka É. :emot” alltid plockas? med vidsiti tande" skaft. Båda fruktslagen plockas: i flera”. omgångar, . efter hand som de” mogna. Skall: de :försändas, skördas” "de när” "de "uppnått" god färg, börjat mogna en ' aning, men likväl är ganska fasta. "är "de avsedda att använ” ak J das på platsen” som "dessertfrukt, bör 'de "få" sitta kvar på träden, | de fullt mogna, Plommon är "mer! ömtåliga för. frost än ah. "dra här närndea fruktslag; fö] j Förvaring av frukt; Utan. djup: frysning konsumtion på. blafsen, . Sorter | den " för länge, bli vissa sorter : eler 'annan konserve- ring kan endast: äpplen" och! pä- "rön lagts tnder längré tids r Det är därför lagring av de sistnämn- da . fruktslagen som behandlas här, Vinterfrukt | kan, som be. "känt, lagras med. gött resultat i vanlig fruktkällare eller därmed jämförlig lokal, utan | teknisk 'kal skall Vara” gval men frostfri, Den bör ha goda anordningar för luftväxling. Sval eller kall ytter. luft > släppes in genom :' ventiler vid" "golvet och den uppvärmda innerluften släppes ut genom luftträmma I taket eller genom ventiler i närheten av detta. Ge. nom flåkt, som suger ut den var- ma luften kan juftväxlingen för. stärkas, Lagringslokalen bör va- ra lätt att göra ren och: väggar samt tak kunna kalkas. Den. bör hyllor ' för | "frukten är mindre lämpligt, Den lagras bäst i spjäl- lådor, som . staplas ovanpå. var- andra... : Arligen före fruktens inlagring bör lokalen” göras väl ren och svavel 'eller genom tvättning med 1 20 kaliumbislutfatlösning: + "Av omedelbart ': efter:'- plockningen. jan, kommer en hästigt förlöpan. de mognadsprocess i: gång, och denna kan senare, icke tillräck. ligt. hejdas, även om temperatu. ren sänkes. I- brist på kylrum, dorna med frukten stå ute; skyd- dade för! regn, på en. skuggig plats ett par dygn, eller mera ef- ter .plockningen. Frukten nedky- 108" då av nattluften, - Först då detta skett,. föres den in i lag- ringslokalen tidigt på morgonen. Utförda försök "ha" "visat, att frukt lagras bäst vid 'en konstant kylaggregat: kan en så låg: tem- peratur icke” hållas; "varje fall icke tidigare på hösten: För att sänka, temperaturen i möjligaste under det att lokalen hålles till- sluten om dagen, fr ”- "att "frukten : ej " skall Cerfordras' en "ganska N För : skrumpnay torr, strilag. därför vatten. på. golvet. Varje frukt. sort . » placeras för sig, lätt till. så snart mögnaden fortåkridit så långt, att sorten i i fråga är lämp- lig” star) t mogen frukt samman med mindre mogen, sådan; "Den mogna frukten javger vissa gasér, som 'varas den änhu icke” mogna, fruktens hållbarhet. : nes Även mycket enkla Iokaler. kan användas till förvaring av frukt, Förutsättningen är, att de är väl + isolerade, så : frukten, icke fryser och". att god luftväxling kan å- stadkommas; ' Milla rn .' Mindre partier "värdefull. :vin-" terfrukt ' kan "med -mycket : gott resultat förvaras, om den ett par veckor efter. plockringen 'inlindag oljat "> 'på svalt ställe, + Då frukt lätt ' Step smak” av "andra ämnen; "bör dén aldrig för- - sammån med 'köksväxter eller andra livsmedel, undvikas; ” Plockkorgarna Kör " ra stärka grepe. För att frukten SE "skall skadas av korgens ojämnheter beklädes denna invändigt med säckväv, vårunder lagts ett tunnt lager träull. - : För förhindrande” av stöttiäe- kar på frukten' bör den största föreiktighet iakttagas vid plock- ningen. Aktsamhet erfordras ä- dettå'”förhältande bör |. lätta, försedda” Med I; få ”att-icke' fruktsporrar i : har med bidrag av statsmedel och " försäkringsbolag låtit in- spela : en. film om jordbrukets 2 Film” öm jördbrukets ört beta ärs Jordbrukets Skyddspropaganda arbetarskydd : och brandför tsvar. Filmen, som har fått annet ”Den ' onödiga olyckan” ä är upp- lagd som ett bi .Åreportage över ( kylanordning. "En "dylik lagerlo, ' desinfekteras genom bränning av ; avgörande : betydelse- för ' dT fruktens” hållbarhet är, att- den avkyles så mycket som möjligt Förvaras den för varmt från bör- ' där nedkylning kan -ske snabbt '- och ;effektivt, kan -man låta lå. - temperatur av +2— gr; C, Utan, mån luftas då endast på natten,' gänglig för tillsyn och uttagning, ill försälj ing eller används: . Man” bör, aldrig förvara ” påskynda mognaden och minska - i silkespapper eller ännu bättre i. > papper och, packas ned i: lådor, söm tilltlutas' och placeras --, rv veyFYYTYYYTP L vidare kunna. hållas mörk. Fasta NA nana. me mosa TRO AO BER sr.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.