I I | | - . Te on nar 7 Tr nn | nbd kl. 17.497 : thampinjonomelett, men innan, den . bärs in, gick han uti köket och sällskapet, och när sedan överläka- : gade hembiträdet, . om" katten haft - 'sade' sig: att hon, hade: tilltalat en => arliga tribut till Nilguden vid en MN Medan kanoner: avfyrades och ” flodbåten Akaba ”Nilbruden? upp-= ” brukskonsulent "Göran Knuts- YYvvr vereervrevevte TR nns vas rer men ro Lördagen 30: septeriber 1950 > LAHOLMS TIDNING YYYYTYVYVYYYVVYYTYYTYFYTYFTYYYFTYYYYTETFYTYY YT YVEYYYYTYTYYYTV TV vYYTer YYvrvYvYvTYYVTYTYTYYVYTYY YT VY ARA VYYYTYYYTYN,. Ny! sip ön > Dägens naran; me -. HELGE. 4 i . Solen: går. upp. kl: 6.14 4 och 4 Morgondagéns namn; "RAGNAR;. " Solen : "går. upp: kl. 6.16 och ned kl; 17. 46 Eat Måndagens namn: för LUDVIG. ens "Solen 'Bår upp» kl; 6.19 och | ned” kl.: 17. A4, Dagens dikt: ue Då der med. vita. tänder Ne och läppars röda glans, | < : och blickens. ny sig tänder ; som aldrig nedan :fanns,. » Du gördlar. dina länder | "med samma lätta händer som: til" din första. dans; : i" KARLFELDT.) . Aktuellt SR or överläkare" som var ute och plockade svamp i söndags, bjöd -hem. lite folk. på" kvällen på 'en a till hembiträdet att först pröva den på katten för säkerhets skull. Katten fick en portion och mådde ” bara fint, omeletten bars in och - slank. ner; men--vid- konjaken och ? kaffet kom hembiträdet : in: och "viskade till värden:- sr — Katten är. död, 'äoktorn, Det blev magpumpning för hela ren matt och bekymrad kom hem ' igen, gick han ut i.köket och frå- svåra" plågor. H Ia Nej; inte 5, sa Hon, han. dog på en gång. :Båda hjulen gick över honom. / å- ön plats i , södra Fränkrike tår en staty av” Herkules som sägs; ha. alldeles ” speciella. egen=+' kaper ” Om: en, ung dam kysser statyherrn i i fråga på munnen" och ' " samtidigt önskar sig någonting, å blir kennes önskan uppfylld;. om där står”nu' den stackars "gi jen av' giftaslystna' damer; Un- dra" på att han' blivit alldeles röd j. ansiktet. :Nej; rodnar - gör han . inte, det: är damernas: käppstilf som satt sina, spår ”Smugglare "med otur > "En högst: ovanlig smuggelatfär har. rapporterats: från. den norska polisen i Halden, En. norska: som hade rest till Sverige: träffade en- man' på ett kafé. och-'talade om . för honom satt hon :hade smugglat: med 'sig norska cigarretter: till Sve= rige, Mannen presenterade sig som: |: tullman och cigarretterna blev be= |. blå. har inströmmat från: La-J slagtagna, =: or » Då damen Kade” kommit: tillbaka 4till:;. Norge: slog - hon: sig" i: slang med: en: äv gästernd' på "ett kafé och berättade om: sin upplevelse :i Sverige - och talade om att; hon hade smugglat med sig:en- del små>= saker därifrån, Men även denna gång råkade hon illa ut' då det vi- tullmar: som" inte var sen. att hex Mlagta smuggelgodset;” : ""Egypterna' har nyligen Pötalat sin” ceremoni, som har 4,000-årig tradi- tion, utanför Roda- -ön ej långt från Cairo. människomassar.. ' hurrade förde . för floden och utanför ön kasta= des -hon. i vattnet där floden är djupast, "> ” ' ”Bruden” är den årliga gåva med vilken Nilguden' blidkas då' floden hotar att svämma över sina bräd= "dar. De- gamla egypterna' offrade den vackraste flicka som de kuna de finna. Men i år; liksom: varje år "under, de senaste. tretton år= " hundradena sedan den arabiska in= vasionen, har man ersatt. den le= - vande flickan med ". en vackert klädd docka, | episoder ur jordbrukets arbets- liv. - Huvudrollen i filmen: spe- Jas av Ivar Wahlgren; '' Manu- skriptet har författats av jord- |: son, : : Uppsala, och : redaktör Christian" Tenow, Svensk- Film- industri. "Tanken är; att "filmen. skall arnvändas i undervisningen vid » Lantbrukets " yrkesskolor: och |: : en' protest mot detta ofrånkom- liga faktum skall vi berätta en [liten vårhistoria, Det vari går |. det hände, Jag, fick besök av en vacker men: — tyvärr — för | mig. okänd ung kvinna, som gav mig de vackraste vårblom- mor. Detta låter ju otroligt men är ialla fall rena rama sanningen, - Blommorna . står fortfarande-i en vas på redak- tionsbordet, och - jag behöver bara kasta en blick på dem för att övertyga mig själv om att jag inte "lider av så. stark in- billning, att jag diktat: allt detta, Det är äppelblom, några fullt utslagna och några ännu i knopp. De har plockats i. ma- skinist : Birger Larssons: träd- Bård vid Ringvägen i Laholm. | derbarare än dikten, Märklig är också en rapport om mogna hallon, som plockats vid” Kyrkogatan, . Det evinnerli- ga 'regnandet; som aldrig såg ut att ta: slut, har också: varit märkligt, I går, då detta skrevs sken emellertid solen :igen : till glädje för oss, alla och kanske särskilt” för. lantbrukarna, söm behöver sätta" igång: med: bet- upptagning och: annat arbete, samt för undertecknad, som fått värblommor; Nu: får vi ba- ra Hoppas, att det vackra väd- rét skall.stå sig. Av en anled- ning, som ännu inte är fullt ut- redd,; ' brukar regnet stå som spö i backen, om vi här skriver att solen skiner, Och tvärtom. Ett uppslag: att "råda. bot för den sammanträdes- och mötes- trötthet; "som. lär finhas;' har de' goda 'Knärborna lämnat, Vi tänker nu: givetvis: på: diskus- 'sionsmötet; i Teåra i onsdags. Det: hade" sam- lat: så. mycket: folk, att bygde- gårdens väggar "nästan bågnä- -de. Intresset. var hela tiden: på helspänn; . Folk: vädrade :sensa- tioner eller'i' varje: fall mun- ;trationer. | "De kom också; . åt- firistoné de: sistnämnda?” Det skrattades- gott, "antingen Kniv- kastningen: nu gällde ett för- argelsens' hus vid Knäreds sko- la, ”stölder” av: valsedlar som lagts - fram att. tagas: av. vem "det. ' ville,. den. viktiga: frågan om huruvida Mästocka-vägen började ' diskuteras”. 1907 eller 1912, Eller något; annat. : Emellertid — vi skulle tro; att Alvar Andersson hade rätt, när han sade sig tro, att den kostliga 'åebatten > i ju vara av visst värde att folk får sjunga ut, :: «sn "n. RA Rapporter o om "att Slen varit holm, London, Paris och Våx- torp: Såväl i Laholm "som: Våx- torp var man djupt konfunde- "rad. över. den. märkliga .händel- sen, och nu har det meddelats, att inte heller. vetenskapsmänr- nen. vid Greénwichlobservato- riet ver vad de,skall. tro, Det- samma. gäller meteorologerna på skilda: platser. i. Europa. | - Dock — det är inte, alls att undra på att den blå solens mysterium inte kan begripas av meteorologer vare sig i La- holm,:" Våxtorp,. London eller Paris. ' Dess hemlighet' förstår inte ens. skalderna, och' de: är ju: så förstående. Och ändå mer tror de sig som bekant ana..En tes vet mer än att Han-heter Tean Cocteau, .: har skrivit en dikt, som han kallat "Den blå färg- ens. hemlighet”. ” Så här" lyder den i i översättning: : DS . Den blå färgens hemlighet är väl. bevarad. Det blå kommer där nereifrån.: På vägen härdas det och. förvåndlags till berg: Syrsan arbetar' där. ' Fåglarna arbetar där, I själva verket vet man ing- :enting: Man talar' om' Berliner. blått. I Neapel stannar den he. liga "Jungfrun i: muröppningarna, när himlen: drar sig tillbaka, .:- "Men -här är allt mysterium. "Mysterium. . -safiren, . mysterium den : heliga Jungfrun, mysterium en, mysterium de blå strålarna som gör dig blind, mysterium ditt blåa öga: som. genomatränger mitt hjärta. oe ta vid sammanträden inom” lant- brukets: organisationer. sd '- För:' jämnt . en vecka sedan , föreslog vi i' den här spalten, '- | Hösten är kommer, och som'' - 7 Som sagt, verkligheten: är. :un- ; fall. från orten)" kunde: berätta ; Knäreds' bygde- | fransk skald, om. vilken jag in-| / friska och ”julgransäppelröd sifonen, mysterium" sjömanskrag-' LAHOLMS Ryttmästaren, Vien 1661 ' var kommen. : Åter klädde. sig åsen. isin fagraste grönska. Åter ljöd få- gelsången i skogens gröna valv och över . den. sydhalländska |: slätten; Från de nyredda åk- rarna'. steg doften av jord upp. Snart skulle : vårsådden 'äga rum. Trots att fred var sluten ett helt år förut, - visste man ej" synnerligen mycket om: stril: 'derna' i Danmark -elley Sven Påls' dragoner; vidare" öden där. Ingen hade återvänt eller kun- de - tänkas: våga återvända till- hemorten. - Ej' heller kan vi, i denna: dag se mycket i ir urkun- derna: om ' deras: öden- i: Dan- märk: Den "muntliga :traditio- nen har” dock bevarat en glimt därav. En ung pojke, som va- rit sjöman på en båt som vid krigsutbrottet den 7 aug. 1658 låg i Köpenhamn, blev. som. de flesta andra ' innestängd då be- lägringen ' redan ” började.” den 11 aug. Denne pojke,. som .nu först kunnat taga sig hem (han: var ' från ” Båstad: eller: i' varje om ': kriget, kom hem. "Det var söndagen den 88 då Köpenhamnarna satt i kyrkan; |). som de fick underrättelse om danskarna, både : kon 3 adel det nya' kriget; Nu visade sig präster, borgare; arbetare och bönder. . som "riktiga karlakar- -lar.. På: ett. förslag: till- kungen att fly svarade. ;.han: ”Nej,: den i: 2edle . fugl verger sin: rede og? vil: hellere de end fly” fra sihe då han på. våren egne”. + Den hemkommhe "sjömännen skildrade - ingående sina' öden under .. den! 20 månader långa belägringen" "samt. det hjälte mod. Köpenhamns invånare vi” sat.” "I bjärta ordalag talade 1: han om "hur man julafton" 1658 måste. äta julmaten: ute” på : vals larna. Eller hur man natten till den 11 febr. 1659. gav. svensk na "så grundligt på pälsen” de sedan ej mäktade samla” sig på nytt. Så: skildrade han den lysande festen vid arvshyllnin” gen" den" 18 okt, 1660, Då: var hela Köpenhamn: på benen och 'glädjen. var översvallande; Bjös mannen omtalade att endel av de förrymda -friskyttarna "varit "Köpenhamn , under belägrin- gen de övriga” med. Svend: Po- velsen. ” Vilka 'av friskyttarna |: sjömannen ' träffat är emellei tid. glömt. Däremot. "hade. sjö- mannen "en. hälsning ul hem orten att kungen: av. Danmark ej: hade" glömt sitt" tappra folk öster om Öresund; : - Detta: senare, samt 's an: sens" berättelse: i övrigt. väckte att' bpplektntigetäv ngar dt Je anordnas. för att råda: bot på det stora fruktöverskott,. som fon. finns: Uppslaget: har nu tagits "upp i" Stockholm, "dock förmddligen icke på; grund” av -impulsen "i. den Kär. spalten: i; lördags: :; ;Världshistorien , har ju flera andra exempel på att ge- niala idéer oberoende av var- andra 'samtidigt -framkläckts på vitt skilda platser. Nu läser vi i bladen, att SM i äppleät- ning skall: anordnas i Klara- | hallen i huvudstaden, En poet i St. TS skaldar. om dett nemang på "följande sätt: Sex äppelfriskusar grån. Äppelbo de svettas friskt i äppelätarmöda, och äter" Hampus” utar ra och Gul Richard, Magleémer och Akerö de tuggar. upp för fem' sekunder stycket, ' ' 2 Kär "gäller det att svälja eller" dö att äta” äpplen”! fort: och äta > mycket, Prots att det behövs" avsätt- ning på frukten och trots att vi själva skämtsamt. föreslagit tävlingar i äppleätning, är det med beklagande vi konstaterar, att det finns så: tokiga männi- skor, att” de ställer upp: ji en dylik: tävlan. . Så till/sist: frack” för i dag. äns svensk frukt! Christian TIDNING] pd) Kon. lagt något i'det > sanit därtill den” allmänna” vid- av PEHR. glädje . och” förhoppningar omt återförening i en snar framtid med Danmark bland Sydhal- lands befolkning. 'Men också en vemodig stämning vid tan-- ken på friskyttarna,' som ej kunde tänkas komma hem ' :på åratal, kanske aldrig. Å ” Kerstis hopp om 'att återse : Peder sjönk alltmera. Många av friskyttarna hade : stupat i ' striderna: på ' Själland. 'Hur en- a sam hon. än kände" sig, hade hon dock en: tröst i sina barn. ''u Christian : växte: till. varje dag: både: Kroppsligen. "och andligt., Ödet, "som! .i grunden är den, börda, ” "som - anden, vårt eviga” jag frivilligt ' fager, på sig för: att; hinna det störa målet, åter-. föreningen med Gud den eviga urkälla. från, vilken. vi kommit och till vilken"vi, skola åter- vändä; hade Kommit honom: att tidigt utvecklas & huvudets vägnar; Redart läste. han utan. !' till åtskill.. psalmverser, kunde sina böner flytande och skrev” i sanden 'bokstäverna. z Även Karin artade':'sig väl, + Kersti: hade det lugnare” nu, iy "från 'svensk sida sökte man överse] med vad som. under kriget till- "dragit sig... Hämn het är främmande. för svenska tänkesätt. Som ' Jäkelkunnig var Kersti dessutom 'uppskattad:' Då hon” följde ' med friskyttarna var det väl närmast vad man.j vår tid kallar som sjuksyster. ' ";, Dessa, läkekvinnor. ' var ju både" "värderade: och frukta Även :- om "Kersti i hemorten MH var välkänd: och' aktad; kunde ; Hon dock 'såsom den där visste litet mer om: andra ej. undgå : det”, . exempelvis , ihop att herre-: fiskaren .. Peder han kunde fått en 'snä och rik tös i Ysby? I : Ja, så frågade man sig i. Ys- by? Snart. visste "man där att berätta: om "ett" tillfälle: då Keér- sti” skulle" gett! Peder ett ho- nungskakhjärta, ” ; Säkert” hade ll; duktig; som förtrollat: Peder." . > Den. omständigheten" att dy: "likt," ofta hände 'förr i' tidén' skepelsen; som i varje: s. k.. klok gubbbe: ller. | kvinna. . såg en misstänkt person, "gjorde att många trodde Kersti om dylikt, döck ej i hemorten: Nej; ingen kunde tro "den. snälla" Kersti "om sådant. Inte: var det: väl. så Konstigt > att Peder: blivit så kär i: Kersti: I det. yttre en strålande ” skönhet kunde; hon ch grym förrän. ryttmästaren stod i dör vänligt. att få vissa rykten på sig .i. mes]: -ra avlägsna: orter. Hur hängde 'Kersti till sin kvinna, trots alt/: fått en: gammal: rutten: trästock att brinna; Nej, ej-att undra” på . LINUS NILSSON w att "Peder slömde allt fö sin Kersti. Nu på vårsidan bodde Ker- sti med sina barn hos en äldre : kvinnlig släkting: i Baramossa, där : hon. höll: sin" läkepraktik samtidigt., som ' hon". beredde fnöske. och lagade till tvättme- del; Hon fick: så gott: hon kunz de försörja 5 sig och barnen: En: kväll fick. hon.. så "besök var uppe. på De båda: "kvinnorna satt: länge och talade: med varandra, ; -FYi- skyttarnas "öden. 'var” nog hu: vudtemät. I' de” flesta: hem på åsen. var. det någon;' som. : Var " bland” de. - stupade eller sakna- Här: i' Barac | de: "friskyttarna.: mossa var den, tappre: friskyt- "ten sergeant: Peder "Mickelsen borta;: troligen stupad. De: båda |. kvinnorna ' vär: så upptagna av sitt. samtal att.ingen, hörde kur jen svensk ryttmästare" och en dragon red" in på. gården. Rylt- mästaren steg: in under det dra 'gonen: höll hästarna. Man Vå- gade' ju' ej: lämna dem” ur "sikte, l: ty man hade fått erfara: att de då ofta spårlöst försvann” "Hnigen "visste därför" något & äv "Guds "frid; hälsade han Jag ser att folket här på åsen är flitigt; ty i : vilken stuga jag" koråmer är ”kvinnor- na i'arbete och männen ute på fältet. Tråkigt är dock att:'fol- |: ket ser på! oss svenskar” med så: onda” ögon... "Man tycker ' ju "dock : att: bönderna! borde fått nog: av den danska adelns ty- ranni, Varken + Kersti. visste: :vad'; de: skulle ' svara. Ryttmästaren, som. kände hjär- ändock -valde.stat slå i hastigare takt vid å- synen .. av "de båda kvinnorna -som”" var. verkliga skönheter |; > gick; fram. till "den lilla. flickan som satt på jordgolvet." Te — Vad heter det: lilla. gryr net? "frågade: han. sc — "Karin, S Kari ett: vackert. namn på, vackert barn: Den lilla rara ” tösen får jag. väl med mig hem. Jag har fyvärr ingen tös; blott : pojkar," "sade - ryttmästaren |' skämtsamt. ' Christian . reste. sig. med' blixtrande ögon,. steg: fram på; golvet : mellan: Karin 'och ryttmästaren; " knöt” ””gin "hand mot honom och: stötte. sin Jilla fot: i golvet ochsröt: > - Nej: min lilla ' syster" får du ej. din, svenske skälm!' : Ryttmästaren: "blev: hel bluffad; "men han? var” en" klok man.” — Nöj; hör man på du vär eller Karin - sade: Ker i förlä- | | "BRUSET PÅ BERGEN DO ” FAST MAN: KAN TRO SÅ. +" GOSSEN BLIR MAN: OCH MÄKTIGT, SOM ÖVER EN " KVÄDANDE LUSTEN OCH HÖGT. ÖVER MÄNNISKO HÖGT ÖVER: HÖJDERNAS : DALARNA FROSTGRÖNA . - Petrus, . MNAR EJ AV, ” TIMMARNA :; DRUNKNA. I. TALEN. BRUSET - HÖRS . STÄDS, SOM FRÅN FORNTIDS HAV -= SORLET” 1 HAVSSNÄCKSKALEN, förens ör BABYLON, ROMA; JERUSALEM, RA "HJÄLTE, PROFET OCH PRINSESSA "eh; " SÄGNERNAS, . SANGERNAS STORE, VEM” CTÄLJER VÄL NAMNEN PÅ DESSA? | RYMDERNA' SJUNGA" ETT REKVIEM. vet "ALLA DE. FALLNAS, MÄSSA. 3 ont 2. LIKSTENSTYSTA' .. TOPPA RNA STA, " MÄNNISKOR SLUTAT! SKÖRDA OCH SA; LIVET. SLUTAT- ATT. SKAPA.: 2 BRUSET PÅ BERGEN ÄNNU SKALL SLÅ STÄRKT, .SOM NÄR' SNÖSKREDEN: SKRAPA, "VÄRLDENS -DÖDSSANG: I ISAT.BLÅ,.. - > SLAGNA SEKLERNAS DRAPA, so fo 00 0 eld I DALEN. . FÅR GUBBENS:' 'STAV, SEGRARES GRAV KVALEN, : RS RÖK OCH HEM, HJÄSSA GAPA, ” ar Oscar Levertin. : men duktig pojke ij alla fall. Dig vill >jag bestämt ta som dragon på min skvadron. Skul- le du ej vilja det? skämtade ryttmästaren, ch Åter knöt Christian sin” hand a mot ryttmästaren, — Nej, jag skall bli kongens friskytt av Danmark, kom hans frimodiga svar, i Men ' ryttmästaren, ' som "väl kände stämningen på åsen lät sig ej förbluffa; - — Som de" gamla sjunga så "kvittra de unga, sade han tank fullt; . Du. är i alla fall en. bra pojke: ”Vänd till de bestörta kvinnorna sade han att de'ej behövde bli. oroliga: för pojkens svar, Vad ett barn säger med- för ej bland oss” "svenskar på- -följd. Karin: lugnade sig och Kerstj kände i hjärtat "stolthet över Christian. - Karin fattade sig, tog ölkan- nan, drack" en ' klunk och er- "bjöd ryttmästaren den. Rytt- mästaren satte sig och tog en djup klunk ur kannan. ; "—— Nog förstår jag att nu' i grund och' botten hederliga ås- bor 'anser oss svenskar för tur- kar: och hedningar. "Men låt 'öss-nu' talas" vid som ” vänner och :låndsmän: Vad" som i stri- dens . hetta. har skett många gånger i överilning. är nu 'av :svenska ” överheten ' glömt och utan påföljd, sade ryttmästa- 'ren. Men, fortsatte han, vi kun na ej överse med att vissa per- soner. särskilt”. här "på" åsen förtfara att: driva" sitt ofog; Bland 'annat' är det en hustru till ' en - herrefiskare' vid Karse- ”fors,"som' i ungdomligt oför- stånd och övermod lämnade en aktad samhällsställning och lät.”sig: av. den arge skurken Svend . Povelsen, som . med sin onda: tunga 'och skälmspråkeri- er förvänt folket i södra Hals land, övertala: sig att: bli snapp "hane. och -rymde till :Darimark senare; Denna kvinna: är miss- under. kriget" samt: senare för giftmord . på: en ' man ;. som: föl- jande' sankte - Påvells (Paulus) ord attvara överheten" under- dånig, lytt. vår" överhets: order, Nu misstänker vi: hon håller sig dold här i trakten. Ryttmästaren slutade sitt ia med . en isforskande blick på kvinnorna. Dessa' teg." 2 Känner 'ni- denna kvinna? frågade ryttmästaren. 3 ; Karin kände 'hjärtat i: hals. gröpen.- ' Ej ett ord 'kunde hon få ” fram; men Kersti svarade Högt och klart: ”. d fe Ja, jag känner henné, Hon kämpade tillsamman med :Danmarks' vårt fosterland 'sak. ae öch > sårade .sgavil ihop 7 åt,' sjuka har. hon sedan. Hjälp med de medel” "hon av, sina fäder, men ingen i ihbr hon förgiftat. Därpå = vare” Gåd I "mitt vittne”. : : Ryttmästaren såg" på" Kersti. Vär Hade: Han" sett:idetta fagra dekulla, den olyckliga: kvällen då man ”efterspanade Uddekul- la-Peder.; :' Då 4 ryttmästaren skulle rida” med' sin. trupp. upp till " möllan . vid Karsefors: att blev man des si ”Uddekulla, ' "hl plötsligt" i närheten av "Basta- kull överfallen av "snapphanat- na; som sköt från snåren i en dalgång. : (Enligt traditionen sköt. ""snapphanarna . på sven- skarna' där vägen går” ned” till 'nuvärande' festplatsen' ;', Under krönikespelet ”: . somras ”marké- rades stället av en svensk och en dansk flagga). Endast ” genom en "hastig flykt kunde truppen rädda sig från faran att bli nedgjord.av snapphanarnå. En dragon, som lämnats ' på . Uddekulla gård, som vakt, hittades senare skju- ter" vid: gården; Den: kvinna; som senare: red bort med snapp hanarna var : misstänkt därför, " Ryttmästaren reste sig' upp- "rörd. Kersti reste sig också, en Kniv - blixtrade i hennes hand. Hon såg. att ryttmästaren igen- känt henne. . NM -— Jag är den ni söker men levande. får ni aldrig Uddekul lä-Peders kvinna, sade hon: häf tigt. - Även Christian hade” rest sig. Med "sin. lille kniv i handen -ställde han | sig framför- mo- dern. Karin "Jade handen på hjärtat med en suck. i Oj Gud, hur skall detta sluta? stönade bon förtvivlad. "Ryttmästaren" behöll dock kKuvudet .. kallt. ' Var verkligen denna skönhet, som stod fram- An AN HA ar VR en N FO TEUTUTTITTS |mig:en "riktig. liten" sisppans]. | tänkt för mord 'och mordbrand |: 'kvinnoanlete" förut? Jo, i:-Ud-/ söka efter Peder, som ej hitta-. för. honom, den. mordängel ryk- iCA- rörelsen ca (Forts. fr. sid. 5). dra företagsformer ha vi varlt handicappade, För att kunna er. bjuda allmänheten de fördelakti- gaste priserna, har” det varit nödvändigt att lägga ned: onatur. ligt mycket. arbete På att finna de för dagen bästa inköpskällor- na för olika varor, Bet har gsplitt- rat inköpen och tagit extra tid, och ändå har man inte kunnat "tara säker på att ha uppnått det bästa och billigaste, Nu' ha vi i ICA ett eget in. köpsföretag, som avlastar en stor del av: dess inköpsbesvärligheter för oss, Där kan vi få de varor vi behöver och tack” vare samkö- pen uppnå' alla” de fördelar som stordriften skänker, och som koo- perationen Jänge' haft; Vi få do rätta priserna och alla varorna ekonomiskt på en gång, Samti. digt som man vet att fackmän följer med utvecklingen och del. ger oss nyheterna: och övervakar kvaliteten. Det ger ösa köpmän mera tid att betjäna våra kunder i affären på ett sätt som vi alla eftersträva, - > ä I ne . med . ungefär samma ögon som en patient: på ett lasarett ser på sjuksystern,” som" kom= mer, för att göra en ' omlägg- ning av en svår operation; Man ser en ängel framför sig, men känner . det, som' om 'avgrun= dens andar, pinade synderna ur en, Och: pojken Chijstian? Han såg ut att vilket ögonblick. som helst ' rusa på ryttmästaren. gen. .— Lugna er, ej för Jag! Sör det! mot-kvinnor: och barn, sade han med tilltvingat lugn, Du är. alltså,.. Kersti. Vddekulla- Peders : maka,. Vad. har du att "anföra" till: ditt' försvar? fort- satté han. : - — Blott för Gud vill; jog sva- ra för vad'jag gjort. Till'er rytt mästare , vill: jag nu blott säga att : vad. jag och min ”redlige man' handlat är. blott" detsam- ma, "som ert land och överhet skulle .fordra av. sina medbor- gare: under liknande förhållan= den, kom 'Kerstis' svar. Ryttmästaren såg" på Kersti och hennes, barn, ' Så. tog. hän en blank; silverdaler på: bordet, slog: ihop klackarna så. att spor farna klirrade och "gj rder, hon- 4 art nde Täck du ärl skulle önska” att”. många såda- .kvinnor funnos i Sveriges rike. sade! han.. med rörelse samt gick ut och steg till häst. +, Sinnesrörelsen blev; nu Ker- sti . övermäktig.. Karin såg det och-tog' henne i famn, då hon avsvimmad: föll ned på: bänken, I Ryttmästaren | red''.i ankar” hedför ' dock" ett gott" folk detta; 1 land, . ett. folk, .: : som. ma lita på'i nöders stund; Han var riu kommen ne Hasslöv. ” Dragonen: hade” sina "tankat, De gick: "till fästmön, i Vindrarps, "prästgård. - red: han--upp' vid sidan: "mästaren." + RByttmi tare illåt mig att göra : i ” avstickare! till Vind- Farp a ti Längre: Kom Han ej ty sytt mästaren 3 avbröt Honom: med "kan och var snart i Laholm. man .: raglade : ut ur en. krog. ren. Denne höll in hästen mot= villigt... > — Pytimästare, nu tror jag "mig veta var den lede herrefis- karens kvinna: håller till, vröv lade han fram, Han tänkte fort sätta, men ' ryttmästaren gav honom. - ett slag med ridspöet under det han röt med'tordöns röst; — Försvinn!" Kommer du mer hänga dig. : Ryttmästaren sed in: borg- gården: i Lagaholm. En be- tjänt kom och tog emot Prinz, - I hästen: — .Vad,. sade han förvånad, har yttmästaren ej sin livdra= gon med sig? : : — Nej, svarade ryttmästaren; han och Lustig (hästens namn) är på lustresa j Vindrarp. De erövrar landet " och folket på sitt vis och vem vet om ej det händel det. behagli tu (Forts. )- tet förtäljde?. Hån såg på hen- Men. denne tappade ej bestfinin | upp sin - penningpung - och: lade ” Kersti; jag - te Han; ett folk värt att hå; iett Därför rytt> . "ett: — Far i frid till: din fäst- : mö. Ryttmästaren En Han vinkade . mot ryttmästar ' för ” mina ögon låter jag . sättet är -det bästa och ij alla :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.