4 | a "Morgondagens, namn: belgång! ” + Vv. frågade. pojken, " rr > Del Kl.:1T.24, very LAROLMS: TIDNING BIRGITTA. . Solen. går: upp 'kl..6.29, och, A "NILS, > . Solen går. upp kl. 6.32 och ned: kl: "17:27; nl se Morgondagens namn; be INGRID. Solen: går upp kl. 6.34: och Dagens dikt: Med iyra väggar: bara sa » blix. huset icke hem, "> i Ett hem'är rum som: svara - när minnet ropar dem; så och det är”mycken möda > "och sorg och salighot. > II och genljud av de döda . . > och allt du vackrast vet. "> (BO BERGMAN) : Betydligt. förlängd " Mamman till Lasse kommer upp- ”bret till folkskolan och vänder sig Vill läraren: KH : Magistern! slog illa Lasse i går,! och nu ligger han hemma med brusten trumhinna ' Läraren: — Så ledsamt, men det an" nog ihte' ha varit mitt fel. -Mamman: — Jovisst! Jag tänker anmäla magistern fö folkskolesty= relsen! + > T Läraren: — "Har Lasse något onormalt med öronen? ; : Mamman; — Visst inte! 7 Läraren: — TI, ex. för längd os Mamman: —'Lars är ett. "formal barn på alla sätt och vist: Om han inte har för- längd ” Körselgång; ” så” kan den a: trumhinnaåti: knappast bero ill hot Och” så var, det advokate som "hade? besök” äv "en klient” som i - skrämmande ordalag ”förtalade om > sitt. olyckliga äktenskap. Han be- . rättade den ena hårresande histo- rien efter den andra om hustruns uppträdande, Advokaten menade att dets var klart upplagt för” skilsmäs-, sa. "Men klienten tvekade, > —' Jag vet inte... menade han, Man får ju också besinna att nå- - gon annan. kän riskera att bli gift med Renne Barnpsykologerna brukar. ofta : ställa frågor i stil med ”Vad man - skulle göra om man vore osynlig” till skolbarn: Nyligen ' fick en .- skolklass denna fråga och en li- ten" m pojke anmodades svara, jag vo Det berättas om den store ten Paderewski,' att han en” gång besökte en liten stad i Amerika. På en dörr fick han se följande iskylt: ”Miss Smith, Pianolektioner lå en dollar i timmen”. Paderewski Istannade :'och " lyssnade en stung, [Pianolärarinnan var i färd med att Ispela 'en nocturne av, Chopin, men spelade rätt illa. Paderewski knac- "kade på och blev mottagen med stormande förtjusning av lärarin= nan:som genast kände igen honom, Harr spelade nocturnen som endast han kunde och gav” lärarinnan, ' en S Hiten lektion. =. +." Ett år senare råkade. han passe- "ra samma stad och 'samma gata, Ö men." : : Laholms Han kom ihåg det lilla intermezzot och tittade efter skylten, Där stod: ”Miss Smith, Elev till Paderew- ski. Tianolektioner hå 2 dollar itim- via en realisation i Berlin blev, en, kvinnlig tjuv fast. Ett. ylle plagg”. som kvinnan hade. stulit hade fastnat med en trådända i " disken och det var bara att nysta. sig fram, till tjuven, — Se här en näsduk av äkta: silke; Den är så tunn och fin att när frun snyter sig i den, får frun ett intryck av att frun snyter si i fingrarna , , mt . säljos lösnummer av Tidning” klosken vid Östorbros "Jarbetare på redaktioner [ö :l ra fel. tt, till "våra redak- : aturens under, "för |! skönhetstävlingar, .. för; krokodil- jakt. eller. till någon! av de andra specialavdelningar vilka vi såsom alla andra tidningar måste hålla. "På grund” av denna brist på stoff skall jag” i dag prata. om något | : annat. Det får bli en sann” be- rättelse ur: divet, "närmare, bes stämt om ett. Journalistöde, Al - Såg a 7 För V' Det var,en ung flicka, som net. te Margareta," "I ungdomligt stånd gick hon, .en dag och plats på en tidningsredak N Varför, hon kom på denna 'olyck- liga idé. vet. jag. inte. Det är. möj: ligt, att det berodde på att, hon fått ett bra betyg på någon skol. uppsats. Eller, på att hon visste, att tidningsfolk får gå: fritt på biol Eller, att. hon. trodde, att, det fanns unga ogifta mani med. Hon fick platsen. Detta var i och för sig inte märkvärdigt alls. Det var nämligen. alltid brist på arbetskraft, vilket hade; till följd ati de, av: redaktionens 'médarbe- tare, N som hamnat, på den arbe= tande avdelningen, måste" jäkta för ' brinnande livet för att det nödvändigaste skulle. bli gjort... — . Tidningsarbete är av. spe. ciell art, brukade redaktören sä. ga. Skall man vara journalist, får . I man inte tänka på fritid och pri- |. vatliv. i Vilket ” "naturligtvis var lögn. Sanningen var i stället. dén, att man ' med tio arbetande” journa. lister. försökte göra vad som” va- t tjugo. LAtt det. var så lätt för Marga. på att. den var oavlönad. - Detta hände 'som sagt inte i går, vilket kanske ” onödigt" att. särskilt påpeka," + -Redaktionssekreteraren, som stod för "anställningen, pos ängterade för henne, att hon tor- de” komma. att bli avskedad om en. -månad;: eller så, vilket. hon emellertid inte. skulle. ta hårt, ty hon skulle då. vara en' erfarenhet > Jrikare, Vi andra medarbetare på tidningen trodde, emellertid inte på det där med avskedandet. De unga flickor, som kom och. gick, brukade nämligen ” sluta sina platser innan de blev. avskedade. Såsom nybörjare för'-sed hava, inledde de" "sin sejour med att gö- .Så blev. det. trassel och bråk. Och så blev. flickorna. än mer nervösa och gjorde nya fel. Och så "tog deras nerver slut; ” "Redan den första kväll skic. kade redaktionssekreteraren; Mar: gareta på bio för att hon. inte skulle sitta i' vägen på redaktio- nen, där det var trångt: om ut. rymmet, Snart nog, skulle det vis sa sig, att Margareta inte var någon helt vanlig flicka. Då hon med , detta, Redakti nssekretera; ren skulle just överlä skriptet, till. en anna: Å tare för omskrivning men råkade :l av rent förbiseende kasta ett. öga på det. , Han fann, att. det. va fullt användbart, föl a Det visade sig sedan snart nog, att Margareta även dugde till att göra annat arbete, Detta betyd- deratt. hon, genast överfördes. den arbetande avdelningen, på. re- att det blév slut med biobesöken ta hemma och, skriva. om "manu: skript, som. ett par andra flickor på. redaktionen totade ihop, sedan de varit på bio, med ; sina fäst. män. Eller skriva referat om be. gravningar, och "kommunalstämr mor, Eller läsa korrektur. Eller göra något annat som mäste gö ras, Hon. var en alltfö betydelse. ful medarbetare. för. tt. "kunna, användas för tidsödande uppdrag, Hon var t.o.m, så viktig, att hon inte kunde få. vanlig helgdags. 1edighet” "eller . semester; Innan hon, somnade på kvällarna” eller + rättare sagt, på morgnarna bru- kade hon räkna ut, att hon, hade nästan dubbelt, så lång arbetsdag som de flesta andra, vidare, att hon. "arbetade samtliga: årets 52 söndagar samt dess helgdagar. Den långa arbetsdagen ; betydde, halvt arbetsår mer än. de. flesta reta att få platsen: berodde också |- .. | kom tillbaka, hade: hon: en' bio, ni i recension. med sig. Men inte nog daktionen;'' Det: .betydde. också, en för -henne, Hon fick i stället sit. att. hon ; erbetade: ungefär ett]: 3 — Mor; det kommer man ; därute, det neon ons om, 2, han ämnade sej hit! Det är. väl.en. sån där agent. eller: kringstrykare, såna är det gott om nuförti- den. ”. Men :kom ihåg det, Anna: vi. köper ingenting. ' Mor mönstrade ; ;sin "dotter, den tjugoåriga: 'och vackra Anna, med en. blick som var ng. Men hon kände, sii dotters . :godlynthet Och beredvillighet ' att Hjälpa alla, som -kom. på vägen.: Och inte 'alla vär vär rda att hjälpa. "En. del- stryker ju omkring bara dör. att. de ite vill sär. beta. ; Nu knackade, det, på dörren, och en ung man med väska i: handen: trädde in i stugan, : Han såg. blyg och generad ut, och hela hans uppträdande 'tycktes be. om -ursäkt- för att-.han. kom. och störde. Efter eh -bugning; tog han till. orda: — Ja, ursäkta att jag stör friden, : .men Jag. har blivit arbetslös. . och : tänkte tjäna lite”. på att. ge mej ut och kommersa. . Det ' är kanske nån, småsak + gom . damerna]. behöver? Jag har. en del oli- ka saker! s — -Tacky vi. behöver. i ingen- ting, sa mor Beata kallt: : - Han . vände :sig bedjande till Anna:" — Men jag Kan väl. åtmin! stone, få visa mitt lager? : Hon log; och nickade och han ; började packa; opp vå bordet: : "Mor. Bedta: såg" av; visande ut men” sade ingen- alla desså. småsaker: som. kan innebar, att hon därutöver "arbe tade 60 dagar om året, d.v.s. yt; terligare två månader mer än de flesta andra, . Detta... räknade > hon” ofta” på, och hon var inte riktigt nöjd med slutsumman, « Men - allra « "mest grubblade hon över hur hon. "skul. le kunna bli gift. Hur i all värl, den skulle väl det. gå. till! ; Hon I: var. ju aldrig fri från arbetet; så att hon skulle kunna träffa lika- sinnade män i passande ålder. De manliga medarbetarna . på. tid- ningen var. redan gifta, "hur. de nu fått tid därtill Men unga männi. skors Jängtan till eget hem är en mäktig. kraft; och även 'Marga. reta skulle "efter ett tiotal är som journalist, träffa. sin; utvalde. En natt, då hon; satt och arb tade, ringde. "det i "telefonen: - a öst... (S-et var: en signatur i konkurrentbladet).: Jo,. det. är en sak, som jag tänkt: på länge, fortsatte i 8-et; vill ni gifta" er med mig? ee — Ja, visst vill jag det, svarar de Margareta och rodnade' blygt bch vackert, "Men det kommer så hastigt. Och jag vet inte om jag Jag får fråga c chefen. När skulle det. vara? NS —'Du gör mig "vild! av lycka, jublade: Siet.” altid en -lugn tid, efter julrus- ningen och innan fotbollsserierna chefen; först, sa Margareta med röst, som förrådde, att..hon slets mellan: hopp och fruktan: ! Hennes "samtal 'med chefen gick bättre än hon trodde, Hon begärde bara” "att a vara fri mel jan fem och åtta på eftermidda. ert. PRESTON I — Men, sa chefen, tidningsar- yeté är inget vanligt yrke. Det jan det "ena eller det andra, Kom inäg en sak; inga barn! NN Mergareta : neg. och och lovade, i Ja, a så: gifte" hon sig med; Set i: början” på: februari, Och: så gick det som det gick." Det! blev, till och med, tvillingar." Redaktören ringde, till henne och pad henne, försöka med ,halvtids.;' arbete. Margareta försökte, Ef! ter en vecka visade det sig, att: inte eller det gick, Hon fick helt sluta sitt arbete på tidningen, Det: är så sant; så. sant: barn "i är en välsignelse, . : MN Petrus. =" andra varje år. H betet [ES ting: På bordet. radades' uppl. — Hallå, det är Set sade enål:” DÅ gifter vi oss år början, på, februari, för då är det : gen, Men fick tre. .dagars semes- s är ett. kall. Man måste välja mel, behövas ett. hem: knappar, nålar, skoband, allt ting, som kan. rymmas i en väska och ”är. lätt. att.bära. Mor Beata brydde, sig. inte om att gå fram : till . bordet men Anna Hittade intresserat på saker- ; Samtidigt- rördes hennes unga. hjärta av handelsman- nens blyghet, Han såg -ber de: det, åtminstone, inte vara med. honom. sådana” här. knappar? -—Fröken ska få: dem för femtio zör det” är; faktiskt billigt pris... Han log mot henne, och. hennes - hjärta hoppade till .och en skär rod: nad”växte fram på: kinderna, :— Då ska” Jag be att få dem då! — Tack så mycket! Han räckte . henne ' knapparna: och hon letade fram femtio öre. ; "i Tack för affären, fröken! Han plockade! ner sina-saker väskan; igen, . yst. och såg på med knappar: na i handen. : Så tog han sin väska. och gick mot -dörren. ; i — Ja, det blev, ju en liten "affär i alla fall! lö. mycket; fröken! SAdjö! så försvann han” på vi g' mot nästa hus” för "att" pröva. sin lycka där. « r Det såg ut; som om. mor Be ata tänkt ge Anna en "skrapa, men ' Hon-«:behärskade ” sig; Några knappar kunde ju :all- tid ;.-:behövas, och ; den "unge mannen hade ,' faktiskt: varit riktigt artig och:trevlig. 37 Det. gick "en: tid,” och Anna hade. glömt, hela episoden; då hon en dag fick ett. brev.:...: » Min bästa: fröken! ' Jag. sålde några .. knappar -till,. Eder. för' en tid. sedan, fast: det kan. jag ju. inte be- gära, .att, Ni ska kunna kom: ma” ihåg, Men Ni; hade; så vackra - -Ögon,: och : dem. kom- mer "jag ihåg... Så-fick jag:Er adress av. en: granne; -och-har några. rader. ; Jag. har. fått -fast . arbete nu; och slipper springa ... omkring. mera . med 12 väskan på vägarna... Fastän affärsliv. är,-roligt, och; kan Jag få. plats. som riktig resan" de, kanske Jag. börjar ; igen. Här, kommer: : i valla fall en hälsning från. en som inte har kunnat .. glömma..j Eder, och ville Ni skänka mej några.ra- der; skulle jag . bli.. mycket Tjä li ef ; Hrik Tuvestea | le "Rosenberga.” | läste: brevet . flera gänget, och så skrattade hon. Det. här: var ju riktigt: roman; tiskt!'Om' hon skrev och .od- lade. bekantskapen, .kunde.:ju " Anna slutet bli en förlovning: i sta "romanstil. i'Hon bslöt;at; tänka' på saken. : Det var: ju inte. något "och :.han kunde inte bestämt 'gå och. vänta. sig något svar. Men "Anna fick! annat ' att bär modern av: en hjärnblödning, som efter en tid ändade hen- nes liv. 'Nu bodde: Anna en- sam i det lilla huset, och "det tyckte.- hon var ensligt och hon kunde: få' umgänge: med . glada och 7 trevliga; raänni- skor, ' ut. Han hade en. speceriaffär; och :; kanske . skulle hon få hjälpa till där, antingen i af- "fären, eller i hushållet. "Anna satte ' farbrodern , och Aprklarade ” sin situation. ke «+ Det.: kom / svar: omedelbart, att hon var välkommen.: Hon skulle få:hjälpa till både i'af- ; sären och hushållet, och skif- tå arbete när hon behagade: » Anna bommade till sitt.lilla hus och reste, Huset, var bra att ha, om Kon, skulle. få lust "att vara ensam någon gång... -; Hos" farbrodern blev Anna ”mottägen med öppna armar och blev strax som barn i hu- set. Med sin intelligens och vakenhet lärde hon:sig snart skedlig ut, så något ont kun): "Vad: kostar ett: dussin : Anna stod... omsider fattat mod att.skriva |,. :| berätta för > er, bland annat i 'som '-brådskade, |: änka. på. ln: dag drabbades tråkigt. Hon beslöt att: söka! sig en plats någonstans, där. sig" ner'och skrev till. > hkännödom : och prissätt- ning'- och. blev. en duktig" ex- .pedit med ett glatt och vän- ligt sätt mot kunderna. Far- brodern --hade . all: anledning att vara beläten med henne. Emellanåt.. härjade. Anna 'i köket. Matlagning, -hade.-all- t h FHandelsresande, | kom det i "bland, - sfarbrode mn "kallade dem; för... Vaffärsmännens gräshoppor? rs De. kom, svär 'mande" alldeles "objudna, var Pratsamnma. och” enträgna." En dag,. där Anna.var i affären, hajade. hon-till. Ty-in trädde handelsresanden ; Erik. Tuve; 'stén med en stor jätte handens; Han» blev lika. för- bluffad som Anna, satte has- tigt. ner. väskan: och sträckte fram handen -till hälsning... i "i Goddag; fröken! Det var . verkligen. - en ' överrask- ning, att. finna er. här! -Kän- ner. fröken igen mej?...; '—" Ja; det" gör jag, och fack. för brevet! Jag fick så mycket; att göra, så: det. blev aldrig > av": att svara:på det. Fö esten, så är. jag "så. lat till att. skriva. brev; så al vänner' skäller på me: "I Jag” trodde att. fröken funnit: mej så: påflugen, så ni inte: ville skriva till: mej. Det var, ju väl, att ni inte tyckte »igen, och. nu: kommer. ni ' inte. undan: så" lätt. : Jag: har lärt. mej. en hel del: sen' sist, som. ni ser! — Han skrattade, Men. na kommer chefen, nu nu kanske vi kö göra lite. af färer! sv Nan asa : .- Den : här "gången blev "det stora affärer, Erik hadé. bli: vit en ”riktig”. Handelsresan; ; de. nu. När han: kom ut i bu- tiken ' igen, . stod Anna; och sysslade: med en. del: papper, för. tillfället: var. det. i ingen kund, skulle betjänas. en za Mim drömde om” att bli en riktig handelsresande?” Nu — Ännu. har det. v varit bar Ta 2 bra!” Rol en "Roligt. att se någon, |. som är nöjd med sin lott här i livet, ' Säj, - fröken, har ni '— "Varför - frågar ni det? Jag. tänkte. nästan. sitta hem- h. stoppa strumpor, det. ät en bit med mej i stäl- let, jag ska, stanna i-stan tills i morron. Jag har faktiskt en hel . del, som jag gärna ville. - Stopp, det där kän 3 ni tala. om i kväll! Hon, skrat-. de; — Eftersom ni "tvunget som - följdes av flera” Små ningom funno Erik och An» na: varandra för livet.” - h: de sin avlidna. "bustri. Han, beklagade. - Kersti, . som, mist. en så god man som Peder, be: klagade vad hon och barnen fått utstå av lidande. ;: get, "Men. nu. har "jag .fannit ' - sa Aa, 122 Mm 1: sön, rn st visdora at: ls "ggr Purpursynd: el Du aabner. mig. dine . 08: vugger sig vegt. något särskilt för er i kväll?|. . vanlige; N "liggandes i t; v "Nu ville: han ' fråga Korsti, 'om ' ”hon ville" bli "hans maka”” barh.. Själv. ille Tue | vara som en. far för. Kerstis, barn och, en god och" trogen I make för. henne. un i Kersti kom" i den största | > själsliga ångest. Visst” var. Tue, en' snäll och ärlig. man; Visst gjorde, hon orätt. genom” att ej kunna gå honom till- mötes, men -— Nu, fann Ka-lt rin tid att ingripa. Hon före. : ställde : Kersti hur: rätt: hon. gjorde, om hon sade ja till: Tue. tillstädes framhöll för Kersti. 2 möderligt ta. hané Åat Även. Ola, som kommit ! väntar nog därhemma på ma- - le > SVAN > Hvem "kender din vredes. styrke? Sr Hven ke der dit hjertes vé . lad: gjet. mod Korset se, NM : - . Lad alle min fremtids da ge s x bli fyldte med dig min Gud: Lad visne hver själens plage . dog ger mig til Jesu” "brud. - - DS Med, Korset i sänd jeg Dyggar > | og favner en mgdig "mildt.- Aa, Herre, du. dig forbarme, - av "giv, fred til ot . hjerte vildt. Skoenk” 20 til en sorgens. fange er a og "fred til en syndens trel, og lad mig. fan synge sänge : An jad mig: til himmelsk salter i lan faa 'stemme min, sjal" i dur, og. > offre. paa, Himlens alter ved, "Tronen af bla azur, Håv. tak for: "det ildorkester, bo Re som aldrig skal blomstre av. en "Hav, tak” for. de. tunge ”salmer, > some syngér sin taktil dig at d yrke, al min vå ba irygger, : hvid som sne, arme. : lor blan dt. pa) mer ;att .: hon. gjorde: en" 'god gär- ning, med att. bli Tues maka. rade att "hon: :gjorde. orätt -med att ? årli | Pörlät: mig. Förlåt. mig, käre-Tue! Men jag kan icke! Jag :kan. icke! Den Uddekul- la-Peder: älskat- ka ej tillhör 'som, skulle: varit lyckligt; för bås honom och. Kersti. såväl som deras barn hade tillbaka- visats; av. Kersti. Det. var. så dystert att. komma, hem, .Vis- Ii serligen . kom. barnen honom |; till mötes var "gång han. nal kädes hemmet. underligt,” ” de' stackarna” fick Ju, vara " ensamma”, när, han Nar borta. i ov När han kom. ett 'stycke, på en genstig i skogen såg han en. kvinna: framför sig. ' Tue gick fatt henne. Hon bar.på -en tung säck och tycktes dig- na under bördan. Tue såg nu att det var den stackars Bo- dil; vars. man stupat i: kriget; lämnande" ”Kenne och 5 'min- deråriga 'barn i ett. fattigt gadehus "(hus på ofri grund, "gar byns $ ck & en stund, sade: Tues du är ju helt |; förbi; Flämtande lämnade. Bo. dil bördan, till: Tue, =: 4 — 0, våd jag. är trött, suc- kade hon... ss De kom -.nu . fram ti en glänta i, skogen.” Bodil satte sig uttröttad. på: en sten. Ä- ven. Tne lade ned säcken och satte sig. 1 vn Du far illa Bodil, sade han. 'Hur kunde” "du tro dig till "att "komma hem med så tung säck? :' — Ack vad. skall jag fatti ga, högt: bedrövade . änka gö- ra? Vi ha ej mat i huset. Jag fick av goda människor kav- ringbröd: och ” mjöl, barnen "sig Kersti "visst. förstå l:: nn Det." var: ej i | ” . Brante,. Källa; sade han; och - hennes "bleka. - ansikte, som : verkade, ,, ännu . blekare mot" hennes" mörka: krusiga här, > / Tue. tänkte: på: hennes. barn. sig själv. Tue tog Bod S d Å ”Boan, sade” han, dina barn behöver. en; far: och mina | barn:en mor, vill du bli. .min- maka? Tues. bröst och snyftade:? Ö, käre Tue, menar” du ta, du” tog säcken, under. den ena ar» Bodil- lagt sin arm. : +: Dagen :: efter dessa ser: - kom -Pål Olsson i Flint- arp ridande förbi Torp. -Per nom, Vid en kanna öl såmta- lade - de som vad sig i orten tilldragit, : främst: :den stora kalabaliken vid Brante'Käl. la sista lördagskväll; Men så slog Pål sin vän Per på axeln "och Sä: : — Men sista nyheten kan ue ej jetta. ; (gissa). .— När hur. skulle; ja de, ga Per. : — Jo Tue ha tat Boeli iga- dehuset mä alla ungarna, till väl: allri tro, sa Per... — Jo, så sant, å druckit ur killan . (Brante . Källa): ihop mäna också, : : i . —= Då var han allt brå sylten. (kungrig) efter. fran” timmer, sa Per. ” Men uppe i Tues stuga satt fem små fattiga "gadelvisbarn : mätta. . och: glada i sitt nyå hem och Bodil satt. på Tues knä med tårar i ögonen beli tackade Gud för att” Tue tar git "dem till sig, ten, Vi har i flera dagar en- Me - (Forts.) i > FÖVEVETTETOrg das haft äpplena på: der sto- -— ra abullen (vildapeln) att Je - . Månskenet.> lyste på "Stackars: barn, . sade :han för >. | - Bodil: jäde sitt huvud mot £ men, Under den andra hade : kom - ut. .oeh "ropade in ho-. ” vd dre dere
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.