LAHOLMS TIDNING Kl D Per SPECIALAFFÄR I K A PP o R. rssons: Kappaffär. "ÄNGELHOLM har klassiskt enkla ' linjer, samt är en-av Säsongens mest upp- joärksammade model- i er, : Tygerna är av hög- ' ” sta kvalité, ren ullva- ' ra.” Färgerna ' äro me- | . lerade, med sammets- ' liknande utseende... i SVARTA KAPPOR i stor sortering i en- . gelsk bouchlé o. Cre- ; pe myr, finnes j stor- lekar t. o. m, 54. sn st Båstad: Teatorkväll i Båstad på söndag. Etter. mönster från Dramati- kergruppen Vi i Laholm har någ- ra unga teaterentuslaster ti Bå. stad bildat Båstadg Dramatiker- "studio, Denna har nu en tid spe- , lat in Bernard Shaws roliga ko- medi ' Candida, och den ges på Pershög i morgon sönd. kl. 18.15, . ' Biljetter. kan 1 fördäg köpas i . Eklundhs pappershandel, : För reglen svarar Eyvind Las. "> &en .och huvudrollen Spelas av Willie ' Stutterheim, : stan och fann bilen parkerad på Kungsgatan. Det var. mycket riktigt den bil som stals vid in- brott, i Motorcentralen på La- holmsvägeri . samma . natt som skyltarna i Veinge kom bort, men av föraren syntes inte ett "spår. Polisen har ett spår att följa och hoppas snart ha fast tjuven, Dragningslistor . "'1 hästlotteriet finnas nu. akt -tillgå på Laholms Tidnings c ex- pedition. ekonomiskt torernasanvändning var begränsad till den tyng- re iordbearbetningen. . Fergusons : system har brutit denna : begräns- ” ning. Låt Fergusonför- - säljaren visa också Er att Ferguson gör god ' tjänst i all tjänst och att . , 0 den gör allt arbete eko- "n nomiskt, : AB FARMING + NYKÖPING Ne Fale nA ENA östra Kårups SLKF > 2- i Veinge. Han: hade ingen tele- N » fon i närheten men gav sig inåt + rinnan fröken "Tekla Lönner- | tog ' tjänsten ' efter sin: fader; > Den tid är förbi då trak= TÖstra Karup FHushållningögillet för. "Karups : storkommun . 2 i hade i går årsmöte. I i Skot torps ' bygdegård under ordfö- randeskap av lantbrukaren. E- rik. Larsson, . Veka, . Skottorp. Arsberättelsen godkändes:. Be- hållningen till nästa år är 601 kr. "Ansvarsfrihet. ' beviljades, Till revisorer omvaldes Einar Bengtsson, Prästgården, Hass- löv och ' Arvid Larsson, Döraés- torp. suppl, Erik Svensson. och Bengt. - Bengtsson, Östra -Ka- rup.. Ett -tjugotal. personer före- slogs . till inval i gillet. . Upp- drogs” åt styrelsen att eventu- ellt . anordna" lämpliga kurser, Event. " bankärenden. uppdrogs åt ordf, att ombesörja.” "har haft sitt månadsmöte- i Lya skola under ordförande- skap av Marta Vilhelmsson; Man beslöt att i november. an- ordna en fest, i vilken även bondeförbundare och SLU:are skulle delta. Nästa möte skall hållas -i-. januari . hog Märgit Ahlström. 'Efter förhandling- arna blev det ett trevligt. sam- kväm, ”Ysby: Poststatlonföreståndarinna . avgår efter 33 års ” Ne « tjänstgöring FO Efter 33 års tjänstgöring på posten i Ysby avgår den 1 no- vember .” poststationsförestånda- gren, Fröken Lönnergren över- som ' "hade ” hand = om "' post- stationen — allt "sedan ' denna öppnades 1886. Att” posten ' i Ysby. allt sedan den öppnades skötts på ett mönstergilit sätt kan alla ysbybor intyga, ' För några år sedan fick fröken Lönnergren också mottaga Pa- triotiska sällskapets medalj. | Fröken Lönnergren har trivts bra med sitt arbete och trots sina 73 år är hon pigg och kry. Men har man hunnit till. den åldern bör man ju få njuta av ålderdomens ro. På BIO Våxtorps blografs söndagsprogram blir filmen "Vit kvinna i djungeln” med Douglas Fairbanks jr i huvudrollen, - Vallberga biograf - ger söndag Metros grandiosa ä- ventyrsfilm "Myter" med Clark Godsägare Karl Klinker häl- sade välkommen och erinrade om att det är ovisst hur det skall gå med linodlingen sedan statsgarantin utgår med slutet av detta år. ' Men en kunglig kommitté "utreder frågan nu och i denna återfinns riksdags- man | Hj. .- R. Nilson, Spånstad. 1949 års skörd var kvantitativt stor, men kvaliteten var något sämre och en del ligglin var svårt att bereda; Detta är för- eningens tionde årsmöte” och då kan man se tillbaka på den gångna tiden. Det var stora svå righeter vid starten och spän- nande hur det skulle gå men som väl var tog vi inte för myc ket för oss utan rörelsen har utvecklats efter' hand, Att li- net kunde växa bra i Halland talade professor Åkerman . om för oss och nu står vi på säker grund. Vj har sålunda inte ta- git . .ut någon statsgaranti och våra statslån äro lösta. "Till. ordförande för stämman valdes hr Klinker. : Styrelse- berättelsen, .. för vilker vi tidi- gare, redogjort, godkändes. och ansvarsfrihet . beviljades. I an- slutning till denna meddelade disponent Lars "Ekberg, att å- rets skörd inte 'är så bra på grund "av försommarens- torka, Er. del "odlingar ”på lätt- jord, omkring 150 hektar har givit så ot halm, att det inte lönat sig att ta den till beredningsver- ket utan odlarna har fått er- sättning för.den ändå. Av årets skörd har verket tagit emot lin endast från 60 har och detta har ' givit . e:a :3,000—3,300 kg halm” och 8—900 kg frö per har. : Beslöts, att' 5 proc, av efter- betalningen . skulle överföras till medlemmarnas B-andelar, vilket utgör c:a 75,000 kr pr år. Ärets . vinst, c:a 2,000 kr, över- fördes till reservfonden. "Till . styrelseledamöter >om- valdes "Danjel" Svenssori,' Lång= ås, suppl. Vidar Carlsson, Lång ås,' Henrik von' Braun,. Getin- ge, suppL.: Per, Pettersson, År- stad, Artur Andersson, Värö- backa, suppl.: Alfred Johansson, Äskloster. Efter Yngve Jönsson, Veinge :som avsade sig, valdes Gustav Andersson,' Laholm och till ” suppl. - nyvaldes : Birger Svensson, ”Ahla samt efter J. F. Hanssen, . Krontorp, som inte längre odlar lin och därför av- sade sig, Knut Bengtsson, He- agård, Halmstad och till suppl. nyvaldes Oskar Persson, Vran- gelsro, Halmstad, -ersn 25 Till "revisorer " omvaldes Ar- tur Pålsson, Snöstorp och Karl Fr. Hallberg, Långås, suppl. [Johan =. Andersson,” Halmstad och Nils, Göransson, Eldsberga. Därjämte: skall :lantbr uksförbun dets revisionsbyrå anlitas. : Ordföranden tackade de båda avgående, > styrelseledamöterna för våd de 'Sjort för föreningen. Hr Hanssen tackade och förkla- rade," att framgångarna berod- de. på, den, dugliga ledningen; främst , "ordf... hr Klinker samt disp. Ekberg "och ingenjör Lars" son. Han ansåg det vara en myc ket klok: politik att låta. dem, som inte hade lämplig jord, få sluta att odla lin och låt andra träda till i stället. va Diskussion om Jeverans- » planerna. : Hr Ake” Gottfridsson inledde en dång och givande diskussion om ”leveransplanerna, som han ansåg kunde 'ordnas 'smidigare. ' Kontrollant . Folke Berntsson genmälte, att det visst kunde vara besvärligt ibland men ver- ket måste ha in 40 ton halm pr dag men att man skulle försö- ka göra så gott man kunde, Hr Einar Hellsten, Tjärby uni drade om inte de odlare," som fick ligga med linet till den 1 april och efter i gengäld. kun- de få det hämtat fritt, I-stäl- let för att ha köpt den.stora stacken oljelinhalm från Skåne på' med :T god Linverkets tionde verksamhetsår ger goda löften för framtiden Den bästa jordmånen och nederbördsförhållandena för lin finns på västkusten Hallands” läns Jinodlareföre talrikt besökt årsmöte å St kan nog säga att det var ett och föreningen har nog all både ledning och linverk, in professor Äkerman Jät fram. redrag. : att ligga med linet länge, ty verket betalar lagerersättning: Men att hämta: det :'gratis går inte. När vi har möjlighet skic- kar vi dock med folk. Disponent Ekberg: Den stora stacken. är oljelin av 1948 års skörd då det var mycket bra tåga och den har endast kostat 20,000 kr. Det är endast en mycket obetydlig del som är förstörd. Att ta hem det korta linet lönar sig inte alls, det skulle bli alldeles för dyrbart att bereda det. ;, = Ingenjör Bernt Larsson: Det är mycket besvärligt med lin som legat i stack ute och bli- vit vått — när det köres i ma- skinerna sjunker kapaciteten med 30 proc. Därför vill vi helst inte ha :' dem förrän de blivit torra på våren . Hr Stener: De som,inte kan lagra "linet tills fabriken kan ta emot det får väl sluta att od- la, fabriken kan inte bli lidan- de på en sådan sak. =. , sr Karl Arvid Månsson: Äro " kontraktsodlare - får vi väl lämna lin, när det passar fabri- ken. "Alla vill lämna lin tidigt och det är ju alltid en viss spän ning hur mycket man får för det. Hr Emil Persson, Västergård, Veinge: Det är särskilt olämp- ligt om: fabriken kommer . och vill. hämta just när man håller sådden. Men kunde man inte skicka med en: man att mot timpeng hjälpa till att lasta så att man själv slapp. Att lagra linet "går väl bra bara man bli; av med det innan nä- stå Års” skall” in.v. Efter, . ytterligare en el in- lägg framkom = ett förslag, att fabriken ' skulle ' skicka ut ett nytt... cirkulär. och fråga vilka lantbrukare - som kunde lagra linet så länge som möjligt. Dis- ponent Ekberg framhöll också, att "de, nya sorterna Formosa och Gerda ' visat betydligt min- dre. 'ligglin...än.. Hercules och Concurrent, varför han trodde att dessa sorter snart skulle bli allenarådande. l Linodlingens framtid berördes rätt "ingående ' i det synnerligen -,trevliga föredrag, som ' 'professor. "Åke Åkerman höll till sist. Han framhöll, att vi numera kan täcka allra stör- sta delen av vårt behov av lin och hampa möm landet och vi vet hur: vi skall behandla det. Talaren hade fått i uppdrag att utreda en: hel del lönsamhets- och .odlingsproblem åt den ut- redningskommitté om linodlin- gens framtid, som "tillsatts. med generaldirektör . Olof .-Söder- ström. som ordf." ce. es sr” Förr trodde vi att lin kun- de växa, på vilka jordar som helst men tvärtom ställer linet stora krav på jorden. Det skall vara .mullrika : lerjordar, med ”vattenhållande - förmåga. Styva lerjordar duger inte lik- som sandjordar. En viktig för- utsättning . är jämn och riklig tillgång på vatten från sådden och fram till. linet börjar mog- na. Det fordrar mycket vatten både > ovanifrån eller i jorden. Talareri redogjorde därefter för en; del danska försök varav framgick, att det. är mycket stora mängder vatten, som be- hövs för linet. Han skulle gärna vilja göra liknande försök med svenskt material. — Var finnes det då lämplig jordmån och lämplig tillgång på vatten? I första hand på väst kusten, Om man vetat detta för 10: år sedan hade det kanske blivit en annan placering på ning ; hade i går ett ovanligt adshotellet j Laholm. Man möte i optimismens tecken anledning att vara nöjd med te minst efter de rosor, som skymta i sitt avslutande fö- , | för bör man så så tidigt som möjl. för att få det moget så ti- digt som möjligt. Därigenom kan man minska den partiella rötningen ute på marken, Det är också mycket viktigt att ha det på ogräsfrja marker. = — Man skulle. tänka sig att kunna koncentrera odlingen till Halland eller Skåne. Det skul- le ge kvantitativt mest lin men det är inte säkert att kvali- teten skulle bli lika bra. :La- holm har dock givit 20,5 proc. tåga i utbyte vilket är utom- ordentligt bra när man betän- ker att det finns linverk, som bara ger 5,3 proc. > . — Linodlingens lönsamhet är ett mycket stort och svårt pro- blem oeh för att få. en jämfö- relse. .har jag tagit stråsäden. Här har vårvetet givit bäst : i pengar räknat .. med 725 kr pr har medan havre har givit 565 kr. Laholm har betalt 1,137 kr pr har för lin. Dock kostar lin betydligt mera att odla, beräk- nat till 275 kr pr har för ryck- trots detta kan' man: säga att linodlingen i Halland har givit ett gott resultat och betalt sig bättre än stråsäden. En nack- del. gentemot .stråsäd är att lin samlar mycket mera ogräs. ..— Vi måste dock sträva efter högre: skördar. Där linet nu: ger 3,400 kg pr har bör vi snart va- | ra uppe i 4,000 kg. Vi har dock inte hållit . på med forskning mera än 10 år. Att få fram bätt re kvaliteter är dock'en oerhört viktig fråga och vi måste. strä- som utlandet, Inom bärgning och ;, ryckning har vi gjort på- tagliga framsteg och även inom beredningsverken bör vi kunna göra framsteg: Det gäller bl. a. att: få bort klibbigheten. -:- Men det skall nog gå och samarbetet mellan linlaboratoriet i Svalöv och beredningsverket i Laholm är ju gott, och skall nog ge re- sultat,. ox — Jag är ingen vän av statli- ga ingripande men en viss stat lig prisgaranti bör nog alltid finnas --'under " -utrikespolitiskt sett lugna tider då den utländ- ska konkurrensen är som värst, slutade professor Åkerman, som även gratulerade till de utom- ordentligt : goda resultat, som nåtts vid verket i Laholm. Hr. Klinker tackade för det utomordentliga anförandet och därefter blev det samkväm, Senaste ny ning, dyrare utsäde m. m. Men : Vasefter-. lika :goda”kvalitéer- : Tågkollision "i da g, tre ÖREBRO i dag. (TT) En kollision inträffade strax efter kl. Bodögård och Mariedamm på Jinjen Mjölby—Halisberg, En rälsbuss och ett persontåg kolliderade, varvid 7 personer skadades. 3 av dem så svårt att de avled. vid Orebro: dödades 71 dag mellan en ganska MEN EF MORSE HADE HAN OCH ”VISS KRC STOCKHOLM i i dag, (TT) Kung Gustav har haft en tämligen lugn natt. medde-' lar förste livmedikus d:r Hjalmar , Casserman, i en kommuniké från Drottning. . holm på: lördagsmorgonen, Emellertid är tröttheten på- - fallande, ' men kungen visar sig alltjämt klar . och redig, Kommunikén lyder, Konung- Konungen har halt lugn natt ATER AN DNIN OSBESVÄR 2PSLIG ORO”, - ma har haft en tämligen lugn : natt, Först fram på morgonsi- dan har han under en kortare period varit vaken och då haft mer uttalade, andningsbesvär samt .en . viss. kroppslig oro, Hjärtverksamheten har sedan fredagen ej. påtagligt försäm- rats. Hjalnior Casserman, 1:e livmedicus, En. fulle nor KOM DIT DÄRFÖR ATT ING HON | + - AVESTA i dag. (TT) +... En fullt normal 5-årig. värm- ländsk pojke har fått tillbringa tre år bland manliga sinnesslöa vid ett vårdhem i Dalarna. Han kom 1947 till vårdhemmet. Dess förinnan hade ,han vistats ett år på barnhem. . Vårdpersonalen märkte snart att pojken bröt av mot. omgiv- ningen och han fick bo hos hem mets . föreståndarinna... Under de tre år som gått har han upp- :] bätt I om kli mal: 5-åring: 3 år på sinnesslöanstalt' EN VILLE TA HAND OM OM. , som = vilken frisk pojke som helst, kanske t, o. m, varit” något mer. försigkommen, För-" ra året testades han och det be i fanns 'då att han var förståndi- . gare än pojkar j hans ålder, A "Den läkare som ,nu har hand' telet vid. vård tu omtalar, alt han' har den upp- fattningen alt pojken sändes. till vårdhemmet därför att hang: ej hade någon annan som "kune « de”ta hand om honom. a Södra Höks krets av SLU. > har« :kretsmöte i EE vember kl. 19.00, Moti kretsmötet skall. rande eller sekreterare till handa senast den ,7 november. , — Jag skulle vilja ha en slips, — Är det någon . särskild färg min herre önskar, — Ja, den skall mot en blondin, rå "sig bra sån 7 de godsägare Gregor Bendz, till v. ordf. godsägare Klinker. Des sa jämte hr Daniel Svensson, Långås,: utgör arbetsutskottet Styrelsen utsåg till ordföran- med: hr Arvid Larsson; Dömes torp som suppl : «lå.kr, 36.000, Byggnads! .| målningsarbeten Ny" lärarbostad : Kd Ad. Hinneryd oh Folkskolestyrelsen Hinne"! ryd . antog vid. .sammanträde;” i torsdags entreprenör för upp-., förandet av en ny lärarebostad 3 vid. kyrkskolan i Kostnadsberäkningarna slutar” och utlämnades ” till byggmästaren Tage Kleiby, Strömsnäsbruk, för. 32.100 kr. . För värme- och sanitetsanlägg- " ' ningen antogs Evor Karleson, Delary för kr, 6.930 samt för elinstallationerna + firma El- tjänst," . Svensson &: Torebo, Markaryd, för kr, 1.650, Sam- manlagda 'kostnaden : blir så- lunda kr. 40.680, Med undan- tag för målningsarbetet skall byggnaden vara färdig den 15 mars 1951, : C Hör och härliga hemma-. kvällar hör ihop - : : YLLEFLOSSA "st. ca 140 x 200 em. » 250x350 Höstnyheterna äro just inkomna, "Gör hkenimet ombonat med Larssons textilier Bemä rk BRODERADE TYLLGARDINER ” "Kr... 10:— 13:— 14:45 pr m. CX 145:— — 25 AR IT HEMINREDNINGENS TJÄNST — , LARSSONS MATTAFFAR, | de fördelaktiga priserna. es er kr. 287: . : MAEKISETT co. TP 1» 0 1T0X240: pre 2 2008 2100 "Kr. 4:15 6:70 7:50 9:50 pr m ; 5 » 200X300 » -» 277:— - 310:— ENF. och MÖNSTRADE SIDO GARDINER |. . - : OA c:a 80 cm. br. : : : 25" YLLEAXMINSTER: : CK 580. 710 8:20 8: 10 prm | ” - : NN ito 130 em. br. - 4 st. era 140X200 em, kr. 112: 126:— Kr 10:50 12:60 15: 17:55 pr m.. . > » H0XZA0 st os 163: "193 > OPRYCKTA GARDINER cia 80 em. br. : » » 200X300 » » 240:— 28—' > Kr. 2:31 35 4: :— "4:85 pr m, i >» 225XI5 » » 250: 278:— Dito ea 130 embe. > . » soc 35 350: Kr 730 :8— 905 11:— 13:40 pr m. Hinneryd.', « — tv om om ——L— AE o—— TR : - Gable. H ansåg han att det varit bättre linverken I Oppland = nå Aterförsäljare: "v7 "Scala "rs 2 "latt verket tagit emot den korta | det es för torrt. Men de Ol har lördag och söndag i stället | halmen som man ändå "betalt | i Halland är problemet att det KLAMMERDAMMSGÅTAN 4 HALMSTAD; TEL. 1706, » 1707 ) 'Brö erna sson för förut annonserade, film för." = - . kanske blir för mycket neder 'u ; : Tel. 38 - Markaryd, ; : Chaplins "”Stadens ljus”, Ordföranden: "Ingen nackdel börd sedan linet är- TS - - SS - : a - . i | ? t y | vv y revvvvvTeTvvte vev vi rn dn kåt om Antvintnden A rn NYSS YST EEEISTEFERTTTITDIIE FETT IT vVT VISET EITSÖFTIEFESTESITTITEN FUTEUTESTTVTl NUTVETITETTESTTEVe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.