AKSINAASSANAASASAASANADNDDAÄAADAAAASANAAKASANADSAA N ned kl. 15. 42. Dagens nanm: > "CECILIA - Solen går upp I kl. 8.13 och "Morgondagens- namn: . KLEMENS: : "Solen går pp | kl...8.16 och ned kl. 15. 41. : Dågéns d Kl: Nu prisa vi vinden, som spelande och stundens snabba förmåga att plötsliga förgäta oläkliga sår för moln, som i vinden tåga. . . re (NILS SVANBERG) Rätstavning Gårdskarlen Andersson hade” gjort ren en ladugård och skrev arbetsuppgiften till sin förman att. han rensat den från ”jös- sel”. Förmannen, som inte hel- ler' var så säker på hur ordet stavas, hade dock en föreställ- ning om att bokstaven d borde |. finnas i sammanhanget och und- rade om inte Andersson glömt : att sätta dit ett d.. H — Javisst. ja, sa ” Andersson ! och ändrade raskt: Piössel” till ”djössel”. så ska det se ut. Det är så; för- står Andersson, att ordet sta- vas med dj för att: det kommer av djur, ot oo . Biffstek per stålband I USA har man Jancerat en ny- — Så där ja, 3a förmannen ; "| I goa” vattentillgång, Tonsä tare Hilding. Rosen- berg. som i år fått Sydsvenska Dagbladets kulturpris; har röt: ter:i- södra Hallands jord, hbe- rättar han i en artikel i SDS. Vi klipper: : : ”Min farfar Johan Rosenberg . gifte. sig ' med Christine Louise Pamp, vars fader var trädgårds- mästare; Båda släkterna har va. rit ivriga påtare i den bördiga skånska jorden, : ' -' - Mors gläkt kan följas till Skum. meslöv vid Hallands 'kust: "= Där föddes "husman Lars Pamp 1717. Sägnen: berättar att två bröder Pamp var de enda överlevande; från . ett, utländskt' fartyg som förliste vid Hallands kust, Den ene bröådern vandrade mot norr, och de blev alla smeder; och den andre vandrade mot söder, och de blev alla trädgårdsmästare.” , "Afrika behöver svenska slag- . rutemän, . har: Afrika-Larsson förklarat. Slagrutan har, som bekant '' många troende, men icke desto mindre skall vi här uttala vårt stora tvivel på dess -tillförlitlighet. skapen. är det bara fråga om . självsuggestion, I regel består marken av olika "jordlager, Det ena lagret släpper lättare ige-. nom vatten än det andra, I morän ' rinner vattnet nästan obehindrat, men : genom lera kan det knappast tränga. När man: gräver en ' brunn, gäller det att komma ner till ett vat-.: tenförande ' jordlager. Av. sin tyngd - rinner ' vattnet - alltid nedåt, och särskilt får man! om man gräver brunnen så att den har ; tillförseln från ett förhållande- vis ” stort nederbördsområde. . När vattnet länge sipprar ge- rom jordlagren, för det på en del ställen. bort : de finaste stoftkornen. Följden blir, att het, som gör det möjligt för affärs- innehavaren att betjäna sina kun- der- på alla tider av. dygnet utan att--behöva- bryta mot-eventuella .i ee hutikstängningslagar=e === ses 5 4 Handlanden kan slå igen sin af- fär. och ' gå' hem klockan fem. om han vill, kunderna kan ändå ström- ma till. och göra' sina uppköp. : Det är en liten firma i New York som står för nyheten, 'Den har in- stallerat ert” trådinspelningsapparat idet' just där kan sippra fram lättare. Men några ådror som ett slags .-vattenledningskana- j ler finns det inte, . Vid olika tillfällen har man genom ' kontrollerade försök kunnat konstatera, att slagru- ; temän med - förbundna ögon : edrig är överens om ådrornas vid ingången till butiken. Mikrofo- nen' sitter i skyltfönstret, så att kunden kan se de varor affären har , att bjude ut, när han ger sina or- ider. För 23 cent får man tala i 45 'sekunder innan apparaten stannar, Har man fler order än som ”går in” på denna tid, får man lägga:i i ordergivningen drar sedan affärs- i innehavaren av på varuräkningen. bv När affärsinnebavaren kommer ned :; till "butiken på morgonen, ' spelar ; han upp de på natten intalade stål- bandsorderna, varpå de beställda varorna levereras med. bud. | .Hörnu, '"hovmästaren! Nu > har jag väntat på maten en halv- i =. tisune Är det meningen att jag - ska dö av svält på det här stäl-" Jet?: >; < i on — Visst inte. "Klockan 1 mås- te: alla gästerna avlägsna sig. , "cs Fallhöjd — Pappa; lägger, strutsen också. 8? Ja, min "gosse, a '— Men går döm inté sönder n när dom faller ner från så stor. höjd? Österman soc Westerman är; inne i stan o. går längs Skepps-' : bron, där de får se alia krigsfar- ” tygen på Strömmen: "ct ' — Dom där stora jagarna vore grejer te ha att skjuta säl mä! — För te att inte tala om att " komma' med en undervattensbåt: oppdykande vid en grynna å Jura sälhonor med — måntro de gamla sälhanarna. . blev svart-; sjukat . ör le ? Berest glasstårta ; Fin Minneapolis i USA till Hor-; ten i Norge kom härom dågen' en' ”glasstårta till en 75-årsdag.. För att komma dit i god kondition gick resan med SAS större delen av värl gen. Den sammanlagda ” transport-! tiden blev 3 dygn -— och tårtan var; i vid framkomsten lika fin som om den "kom ' direkt från leverantören. Det var SAS och torris, som räd- dade den: från smultet ”fllstånd.; Det är säkerligen den längsta resa, jen glasstårta någonsin företagit, Ett världsrekord i sin klass med andra ord. I Gator. och vägar är live farliga lekplatser. Är Ni . säker på att inte Era barn leker där just nu, . Skydda Sarnen I trofi- ken! ” en ny 25-centare. Alla utgifter för : ima resultat 1 hållits tidigare. ' belägenhet. Radiotjänst hade för ett. par år sedan en stor undersökning med slagrutemän ' från hela riket. "Och den un- "dersökningen -- om = slagrutans tillförlitlighet gav precis sam- som andra som "Härmed - vill vi inte: påstå, : att vem som helst skulle kunna : se ut - lämplig ” plats för en brunn, Den som så skall kunna ; göra måste ha god kännedom : ;om markens beskaffenhet och blick för terrängen, « Nu vill Afrika-Larsson väl- signa de svartas världsdel med svensk slagrutemagi, rat: har vi nog att exportera, saker - och ting som "Afrika bättre behöver, or Så skall vi till slut erinra om att Laholms Tidning även i år har billighetsprenumera- tion 7 under decémber, för tidningen under, hela denna månad — inklusive" ett gediget Julnummer — är nästan . löjligt lågt — en 'krona, I tidningarna lästes för kort tid sedan, att priset på tidningspapper höjts till 41 öre pr kilogram, . Till öetta "kommer dessutom . för tidningsföretagen . frakt. och lossningskostnader samt — in- nan -tidningsexemplaren: kom- mer läsaren till handa — även postavgifter. Det sagda torde räcka för att "omtala,' Att: en krona för en hel månadsprent- meration faktiskt är "något o- troligt - billigt, något alldeles |- för billigt, Men även en tidning nå ju ha rätt att satsa något på reklamen. Så har vi resone« rat "öch "därefter beslutat, att prenumérationsavgiften för he- la december skall vara blott en krona, ” vi slutar :- den här spalten med att be våra läsare uppma- na dem av sina, vänner och be- kanta, som inte redan är' LT- läsare, att' proyprenumerera för december, an. 4 ör Pötrus. : Enligt > veten-'. Men an-: Priset | ANAAAARDA, Av GUNNAR SVENSSON. PANNAN vi anteckn; a november” är: vallarna, rågbrod- den och rapsen ännu lika gr Annars äro färgerna" just nu dystra med" en grå ton : i och på: nästan allt vad man ka-' star: sina. blickar på: Himlen är för; "det : mesta ' blygrå och de "stunder solen bryter ” genom molntäcket, är vid. denna, års- tid ytterst få; .Det gråa domine- rar fullständigt. och man får väl -ha - det - kvar ' ända tills snön : kommer och lägger sitt fina vi- ta täcke” över marken; träden, husen och "alla "vägar "och | ga- "tor, Då med 'en. gång kan fär-, gerna': bli vackra och kristall- : skimrande i all sin skönhet; ja, faktum - kvarstår, man längtar, absolut dit; från allt detta gråa och enformiga som. denna tid tycks ' vara "allenarådande; "Men i dag på morgonen ' står regnet : som spö i backen; Allting drop-. i par. och jäser av väta. Tempe-:; raturen visar på +3 gr. Men så småningom upphör "regnet och jag bereder mig på att köra ut och plöja. Jorden är tung och :' alldeles genomsur, , men hoppas ! på bättre väder så -sent lönar sig tydligen : inte, klarnar det upp så sent och slår om till tor- | rare väder, vips så är Kung Bo-'| re här och denne värde herre frågar inte efter om 'det är'slut- plöjt eller inte. När han kom- mer -så lamslår han' snart allt och lägger jorden i tung tjäl- bundenhet och vid det laget är det nogsamt slut med utearbe- tet för denna säsongen. Så man år gå och älta sig fram" med plog och hästar i all sörjan.:. : "Innan middagen klarnar'det upp och solen tittar fram. emel- » lanåt : och -regnskurarna ta ö- | verhanden: emellanåt, allt 'efter I som de kan samsas om det. Nå- gra fasaner kommer. fram från den - närbelägna skogen och spatserar ut på 'grönrågen söm är - alldeles invid skogsbrynet, för att äta sjtt morgonmål. Det «är sju stycken samtliga hönor. ; Tupparna . här på denna orten. i Ål äro mera sparsamt- -förekomman de, hårt ' emellan "de. första da- garnas fasanjakter. Denna fågel : i som är så färgsprakande förmår annars mer än något annat pig- ga upp allt det gråtoniga i efter höstnaturen. : Fasanerna' kom: ma ända fram till mitt plöje och gå där och äta upplöjda larver. Plötsligt utan något förebud lyf ter samtliga fasaner och flyger på snabba vingar in i den när- belägna täta grandungen. Jag undrar vad det var som så ha- de kunnat skrämma 'dem och. ser mig därför omkring och upp täcker snart orsakerna, en orm -. : vråk på breda, starka vingar kommer tungt segande över å- kern på tämligen låg höjd. . En vacker och kraftfull rovfågel- » silhuett. Skator, kråkor, råkor. och kajor följer plogen i täta led och med det evinnerliga pladdret : från kajorna i öronen önskar jag dem dit .pepparen växer, Lärkorna ' ha även dröjt sig kvar, de ha varit och äro här ännu tämligen talrikt. Och som en ' kontrast till vår. och sommarsångaren : - lärkan "höres från skogen ”julkortsfågeln” domherrens stämma inifrån sko gen. Sällsynta växlingar: grön- vinter i väntan på snövinter. Lärkan, domherren. = > Även andra fågelstämmor hö res, jag kan tydligt urskilja pil- finkens, 'gulsparvens, talgoxens och gröngölingens ropande och kvittrande' och allt emellanåt höres nötskrikans vassa och o- trevliga oljud, .: En sparvhök kommer med korta, snabba ving slag tätt över marken o. skräm-. mer "upp cen flock bergfinkar, som hållit , till ute på nyklö- vern. ” Höken har troligen '. helt nyligen ' slagit riågon fågel, för han ignorerar fullständigt berg- finkarna, som "rädda för höken virvla hit occh dit, precis som torra löv i höstvindarna,.1I en + bildats en liten insjö, i denna ligger några änder och simmar, dels - krickor, - dels gräsänder, som se ut att trivas utmärkt till sammans, . ” Där ha de nära till matbordet, ', I dalgången växer De ha troligen. > fått sita dalgång mitt ute på åkern har]. Utrikes: — | Industrialisering. till döds? FF, ETT PAR; DAGAR sedan beviljades "Titos "Jugoslavien ett" "amerikanskt anslag till inköp 3 ollars;. en alldaglig nyhet, i en tid ,då så? många länder är beroende av ame- io: Om ' män | rikanska' « i livsmedel : emellertid" vet att Jvgoslavien före "kriget kunde exportera ' upp till 300,000 "ton "spannmål om året fö: utom väldiga mängder av animalie. produkter, framstår emellertid så- ken i en annan dager; N - Samma ; akuta Iivsmedelbrist fratnträder nu i alla - de östeurope-T' (iska länder, som tidigare baserat vet -— : av livsmedel för över tio miljoner! etvis inte än — utan Pelle Snusk, Detta kan förefalla som] I MIN BARNDOM läste mår i inte | Pelle Svanslös — den fanns g en samling ”lustiga” (läs: sedelö rande) historier på vers oci store Niklas PA Polona ätt lämna främlingen i fred och väd- jar till. deras rättskänsla: ;. Me a” Wass kann denn dieser Mohr dafiir, Dass. er'so weiss nicht ist wie än?” i Den svenska & öve. tningen & är ur- usel, därför återges. citatet på .ori sin "ek på 1 t. Tecknen , därpå är tydliga. .I det förr så boskapsrika Ungern försig- går "jakt på hamstrare Å största skala, . I ' Östtyskland, . som. var Tyskland kornbod, dirigeras nu från” högsta” håll. en hetskampanj mot. ”sabotörer”, och i andra jöst- Det Unge= fär: - ”Ej rår väl morianen för att han” inte. har! vit kulör? s "Po karna hånar emellertid negern iu" värre, Då doppar Niklas dem i sitt stora, svarta bläckhorn,' så al de blir ännw' svartare än 'moriane G : Det var den tidens tafatta sätt att komma åt rasfö ' Då fanns: ” zonsländer förklaras od brister vara en följd -av missväxt, Kontinentala experter ' anser . att denna missväxt har likadana grund- orsaker som den vilken på 20-talét hemsökte Ryssland, efter att man ersatt den fria bondeklassen med ; effel ivare” ' jordbrukskollektiv. ' Den 'i. folkdemokratiska - jord- : brukskrisen har naturligtvis sam. » manhang med denna brådstörtade kollektivisering efter ryskt mön- ster, vars följder" måste ha blivit av det» knappast något tillfälle + att praktisera dem.— man mötte ju al- drig negrer i Europa. ' (Pelle Snusk utkom! 1845)" Men själva formule- ringen ”visar,' att man redan då SE förhållandet helt galet. Negern ”r inte för” att han är svart — som om detta faktum i och för sig vore når got nedsättande," i varje fall något man måste ha överseende med, un- gefär som” om "det hette: han är puckelryggig, han ä är sinnesslö, han har tbe — men det rår han ju inte för Det var ett uttryck för så mycket mer. ofrånkc som den skett med våld eller hot om våld. Samtidigt med att ägande- rätten till jorden försvunnit, ut- plånades också den stimulans till " egna initiativ som ' är förbunden med | denna äganderätt. ' "Den på ideologiska grunder företagna ut. rensningen av "”kulaker” måste också ha berövat jordbruket mas. sor. av dess mest dugliga indiviz der. De menliga följder detta haft maj översitteri och förakt för allt som” är annörlunda; just un« ler mantel. sk högfärden fram; ! : Det är ingen ullfällighet a att det var i Pelle Snusks hemland som ras-”vetenskapen” såg dagen och odlades till absurd fulländning, Det fannsinga negrer i Tyskland, men man ' skaffade sig en ”negerfråga”. D. v. s. i brist på bröd åt man ka- ka... Man ' delade upp den. vita klig i ett antal godtyck- mänsk för produk en har gi > förstärkts av att stora massor av arbetskraft dragits från fordbru- ket och tagits i anspråk för den våldsamma utbyggnaden av in- dustrin, , Typiskt för alt diktaturer är, att de styras av symboler och myter. Det är en styrka och en svaghet. En styrka därför att de skänker fanatism. och... uthållighet, men "svaghet därför att bärarna av des- sa myter är ovilliga att låta sig korrigeras av verkligheten; vilket |» ju är”särskilt fatalt i ekor ligt hopfantiserade ? Yraser” och sat- te betyg på dessa, varvid den grupp man själv tillhörde fick stort A och de politiska eller ekonomiska konkurrenterna ställdes i skamvrån; Snart :måste välmenande Niklasar varnande höja pekfingret: ”Ej rår väl denne jude för, att håret hans har 'mörk kulör” — men 'de hade endast ett mycket litet bläckhorn till förfogande, så ingen hörde på och Marian:' Anderson, författaren Richard” Wright | "och" "naturveten- George". Washi Carver: "INGEN NEGER har dock: någon" sin nått så "längt: som den nu 46- årige - socialvetarén och diplomaten Ralph J. Bunche. Han fick som be- kant-'årets, fredspris för sina insat= ser som medlare i i Palestinakriget — först tillsammans ined greve Berna- dotte, sedan ensam, Bunche är son till en fattig barberare" och sonson till én slav. et FO I Han föddes i ett räruc- genom. . Bernadottes död våldsatnt kåde spänningen > tillskriver han jälv sin egenskåp ay hunsad USA- neger. Detta öde har gjort honom överkänslig mot fördomar”. = - därför absolut' obenägen att hysa fördomar mot vem "det vara månde. ka det har också tärt ho- nom - att äm] a sak] bitterhet. 7. ? Net: och vin, Efter ”- palestinafrarngången er- -bjöds han platsen som biträdande utrikesminister men 'avböjde på grund av de skandalösa förhållan« rikesminister "skulle han där inte kunnat få en matbit, gå på: teater » : -eller. hyra ett hotellrum; - jail ens besöka en kyrka utom lika ”färgblint” som ' Bunche jälv, då det tillerkände honom No- bels”" fredspris en utmärkelse "som ingenting i USA kan mäta sig. > med; De höga herrarna (och fram= ' för allt damerna) ; i USA-societeten -- kanske en”; gång "kommer 'att på 7 hans minnesmärke sätta samma ord . som Franska akademien satt under - Molitres" byst: "Ingenting "fattas i ” hans ära —— han fattades i vår.” Och för oss alla —”inté' bara för +: sina rasfränder —”är, han ett före- döme i sin oförskräckta men sakli- Ho och ridderliga strid för det som är. rätt. Han lär oss att svårigheter: na'är till för att övervinnas; att. de” kan' sporra ' människan till "presta tioner SOrå annars aldrig bleve uta. > att > sann broderlighet' är | kilgt förnäl "mål; 'och ". kel i Detroit, Redan som T-åring måste ' han ” försörja sig själv som springpojke 'och tidningsförsäljare. Innan. han uppnått 12 år arbetäde han + varje ; kväll till midnatt i ett bageri, Nog visste han vad det ville att världsordningen, trots - allt, är välvillig och rättvis. Ty det & är inte . de starkaste arméerna och de hän nrlöseste diktatorerna, som skall” barn säga att sträva, Men det var han I bara" glad åt, - Värre var att han tidigt fick er- |. fara vad det betyder att vara neger i USA, Han berättar själv en upp- levelse; han . aldrig "kommer : att glömma. Som 14-åring var han med om en utflykt, vilken skulle avslu- tas med ett dopp. Men han och en svart kamrat fick inte vara med om det — "bassängen fick bara användas : av vita. Dylika erfareiheter kan "gå den ; snällaste att' bli d STOCKHOLM” er Den internationella narkoti. "kaligan,: som står bakom fene- >” drinsmugglingen till. Stockholm håller nu på att avslöjas : av — man skulle inte ha förvånat sig över om Bunche, i likhet med Paul k -blivit ist. - Men dem, Vi vet hur det gick. Rasbi gerna tänkte" publicera en internå- tionell förklaring, där allt tal om 1 ”överlägsna"- eller ”mindervärdiga” frågor, Kommunismens myt är nu en 'gång industrien "och ”föreställ- ningen om - industriproletären som "framtidens - man. Det - antas som självklart att. ett lands rikedom står i direkt relation: till storleken av "dess industri, följaktligen bör man med alla medel bygga ut in- dustrin; kosta vad det vill ifråga om: mänskliga uppoffringar. Man "skulle ned en viss rätt kunna ifrå- gasätta om det inte förhåller sig tvärtom, alltså: i hur hög grad ett land kan utbygga sin industri och tätortsbebyggelse, det : beror helt och hållet på hur mycket livsmedel som står tillbuds. ';- Dessa » hämningar "bekymrade emellertid inte. folkdemokratiernas ledare. när ;de efter. fredsslutet startade : sina stora industripro- gram. , Följderna visar sig nu, När det uppstår brist på livsmedel i dessa för jordbruk så rikt lottade länder, så måste det bero på, att man medgivit modernäringen 'en för liten marginal, r : > Liksom "alla större problem +' har även detta en direkt inver- - kan på maktbalansen i världen, . När det östeuropeiska jord=- s bruket inte 'ens nu, I fredstid, kan." prestera tillräckligt med livsmedel för sina invånare, så talt övermäktig I händelse av ett krig. Den röda milifärled- ningen må ha många divisioner till förfogande, men inte ens. en erövring av Västeuropa -- om en ” sådan : är. möjlig — skulle - lösa, detta vitala pro-= blem, eftersom into heller des=: sa länder är självförsörjande. Den ' västeuropeiska storindu- sirin' och dess arbetormassor , måste ju i mycket hög grad . lita till det transatlantiska jor de" brukets väldiga roduktions- kraft för sin för Jivsmedel, etc Svåra fall: . På ett bulgariskt elverk fanns det, tre arbetare, av vilka den . ene alltid kom tio. minuter för tidigt till arbetet, den andre pre cis på 'minulen och den tredje alltid tio minuter för sent, Alla tre ställdes inför en fo domstol och dömdes — den fö Jo, för skamligt fläsk, den andre” måste ju denna uppgift bli'to- - i Fraser som ligt och falskt (börsett från att det var grymt och omänskligt); men av rädsla för att stöta sig med den na- zistiskå ”världsmakten vågade man inte fullfölja planen, och så kunde Hitlergänget ostört utrota. miljoner vita européer: fena "Med detta i. minne förstår man hur, , mycket ' större. frestelsen till förtryck måste: vara när det inom samma -land finns en vit majoritet och en ”färgad” minoritet — män- niskor alltså som verkligen till- hör. helt olika raser. När de färgade dessutom är avkomlingar till sla- var, drabbas de av ett både rasligt och socialt betingat förakt. Detta är bakgrunden till den för oss'åndra ofattbara behandling som USA:s 14 miljoner negrer är utsatta för. Allt- jämt är tre fjärdedelar av dem — de som bor i Sydstaterna — prak- tiskt taget rättslösa. . Trots detta har negrerna i USA med beundransvärd energi skaffat Toch förödmjukelser som” möter en hans »vita' mormor, som efter för- äldrarnas : tidiga död: hade" tagit and. om - honom, lärde honom att slåss för sina "rättigheter och aldrig tåla en skymt” — men ändå aldrig hysa agg mot någon. Ty den som hatar och ä är bitter skadar bara: sig själv. : 5 "MED DEN ” INSTÄLLNINGEN : övervann han de tallösa svårigheter | rieger i Amerika och som vanhed- rar — inte de färgade utan de vita amerikanerna. Han banade sig väg till universitetet. och försörjde ' sig själv under. hela studietiden; 1934 tog hän sin doktorsgrad :men' stan- nade kvar vid Harvard som docent. 1936 studerade han negrernas ställ- ning i Sydafrika. -— mottagen som en: furste "av den färgade. befolk- ningen. Han hjälpte Gunnar Myr- dal.med dennes stora verk om ne- gerfrågan 'i' USA, 1941 fick han en ansvarsfull post i den :amerikanska underrättelsetjänstenoch' blev året därpå chef för dess afrikanska av- delning. 1944 kom han trots intriger från inflytelserika " högdjur - till USA:s utrikesd: tement; Han ar- sig möjligheter till ett k digt liv. Många av dem har uppnått en ställning i samhället, några få rent av världsrykte. Vi tänker här inte på färgade idrottsstjärnor eller jazzmusikanter utan. på kulturper- betade först med kolonialfrågor, se- dan inom Förenta Nationerna. | "1947. besökte han' Palestina. "Are därpå, när kriget bröt ut, utnämn< des han till Folke Bernadottes med- arbetare” sonligheter. som pedagogen Booker Paul R Att han lyckades så bra rots den För byråkrati | och, den .fredjo för UMuge, ov "Trakten av Lyon och själva staden har drabbats. | av svåra -över= Ssvämningar; Rhowe och alla de andra floderna har på grund av det Hångvariga regnvädr et pvänrnunt: över sina bräddar: Här båt pe ew ov guto) na i Lion s N k-d: polis; som" etab- ":Terat "ett "effektivt "samarbete. . Utredningen har försvårats ge skaffat narkotikan. till "Stockholm, har nu återvänt till Sverige och”; har hörts av kommissarie G. 'A. Andersson, som leder” utredningen beträffande den svenska delen Sverige och Snabbt blev a a statspolisen; som i lördags lät kalla höriom > till" förhör. "Köpmannen 7 Thedgav: då att han hade tagit hand” om” en del insmugglat närkotika + i en" sydsvensk. stad. "Själv - hade han inte smugglat in in Fenedrinet I i: Sverige. . na narkotikaaffär, förklarar. kom- missarie Andersson, Något anhål lande är inte heller aktuellt. Där slagen, att. vänta efterräkningar. : : Farlig Töneschism | seglar upp I FN, berör 4,000 man I | LAKE SUCCESS (TT — Reuter) : i i Personalen på FN:s -sekre-" tariat — över 4,000 man — har.” " öppnat ett bittert ”krig” mot .; "generalsekreterare | Lie, ' vilket - ” kan leda till allvarliga hesvär- ligheter inom FN. ON Na Enligt det nya lö jomkring 58 procent av sekretariat- personalen ' få : sina : löner sänkta. Ip ersonaten protesterar ” och påp ss 'kar, " att . levnadskostnaderna "är, stadda i stigandee i USA och att "lönesänkningar 'måste medföra € eko- nomiska svårigheter för dem. . Andra klagomål gäller lång! kontrakten, betald semester i hen landet för utländska anställda samt det ' invecklade "Lie har på sin sida FN: s finaris=" utskott, som. hänsynslöst söker skära ner de stora kostnader 'som FN kräver, och 'vilka för närva- rande uppgår till över 30 miljoner : dollar om året, . betyder att” "mån "kan ta på deh och känna på den, — Underbart — au är Jag ante. leker en bil .' v NV så konkret, ba An nysådd råg som nu blivit totalt a Forts, & nlista slås. : DAMADAASIAAADADA 1 INYSEIEFPIAIN 000000 000000 00000 00000 200000 VS OF RA mn vana» utan | ot |G [ense 'dena'i Washington, Även som ut= . "emot har de inblandade, som" vi "hört och vars skuld i fallet är fast= > föreslagits av Lie, skall nämligen som Lie föreslår skall revideras: X :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.