vev YyvYr rev YvYvTY Rv vyvY evrveveevYyvYYYYYYYTTFETV VY YTVY v ”v vyvrvererYvY YvT ( vyvv rerervYvYYYYY FY YYTYYYYYYY FEFFE VYYYTYT Y f M : 4 . - É oo . ! - . Nn . , 2 i Sr : no - : oo No et "Lördagen 23 november 1050 : "LAHOLMS TIDNING Fö oc ee Ey ; , Yo 6 Mose or VA | 0 . fans . ; Svenska: armén övar. närstrid med. Jjiu-jitsu | SAO käsel krets att vä välja Lucia "Chefen för armén” har ” "anbefallt utbildning i närstrid där bl, a. övas jiu-jitsugrepp och " parader, an- vo . - : vändning av kniv och spade m.m. OM C Lv . örsönsuNDET KAN- den . Någon -beskrivning över metoderna - Tre I er till dem som röstar rätt. occh har. turen att få sina. oo : 1 december fira. sitt 40. -års- att låsa' fast en fånge vid träd ge- pt ris d a or i 2 jabil um. Den 1 december 1910 nom" benikoppling ; förekommer icke : Noa ut otn nämligen det första numret i. utgivna + bestämmelser, upplyser nm röstkuvert: först öp Pp nade . åv den av. Carl' Berglund startade arméstaben "med anledning av Hä. Inet In . : : . . i tidningen "Landsbygdén,;” vårt länds : ' ningsuppgifter härom; of - | - - första bondeförbundstidning, Bon- ' I utländsk - militärlitteratur finns | är. det inte en förtjusande : deförbundsrörelsen ' ' växte. fram - denna metod" dock, omnämnd, Det: | bukelt' unga flickor här ovan? FE « kring = det Organisåtionscentrum, är därför fullt" förklarligt' om", en: | Så tycker säkerligen "alla och som" Landsbygden under många år instruktör Jär svenska soldater me- ' bli His- en av dem kommer att bli utgjorde. Det var tidningen som toder, ..som - använts under andra : ' Lucia år 1950, Vem av i beredde marken för rörelsens fram- världskriget. för att tillfälligt sätta i 'hults' Lucia år Q I. får trängande och det var tidningens | en motståndare ur striden, -: --: dem skall: det bli? Ja, det. r redaktörer, . som svarade för den I regel : avses att snarast föra : | Ni själva avgöra, ty det är all- - —. första ”agitationen ute på fältet. É fångar bakåt" till uppsamlingsplat= > mänheten som skal:rösta på " de I Låndsbygdens första nummer ser. I enstaka” fall är detta för- I vilken av. dem, som: 'skall bli > 3 -"" hade' Carl” Berglund infört, uppro- faringssätt dock icke möjligt, näm- den lyckliga och'det blir säker- > fo pet ”Bröder, låtom' dss: enas!”, där ligen vid brist på folk för avväp- : ligen: inget lätt val, Men” det - dé första konturerna till ett poli- ning och bevakning eller 4 situa- : 1ö för Er att rösta, ty : » fiskt bondeförbund drogs upp. An- tioner då det gäller att rädda eget i önar. sig för Er a £ M . ära ,. yrkesgrupper och intressen : liv; Metoden med koppling av fån- : innehavaren av den först öpp- var redan organiserade i olika för- - ge vid träd under ett kort tids. ' | nade ” röstsedeln på segrande , "ningar, hette det: ”Den jordbru- moment 'är därför en utväg, som - flickan. får 10 kr, och inneha- "> kände "befolkningen allena tycks: i nödfall kan tillgripas. Efter: kor- | varen av den: andra. :sedeln 5 > Inte förstå sina intressen utan låter ' tast. möjliga tid befrias i så fall | kr, oe > sig.-ledas : och exploateras av de den vid trädet fastkopplade mot. Det är v Hishults IOGT, som " . övriga”. Skulle någon rättelse ståndaren och | föres bakåt. . h ' kunna ,- komma - till . stånd, måste i står för arrangemanget : oc) . Jbondebefolkningen ”taga sina so-. röstsedeln,. som återfinnes här > Iejala 'och politiska intressen i egen ; nedan, :skall.. i slutet kuvert - hand”, :De orättvisor, som. tryckte oe med 20 öre i frimärke insändas fagsoygtaefolkningen, van både H - till ”Hishults Lucia 1950, His- v många och'storai .Kommunalskat- ' 2 AR or - : tornar v var..3,5 gånger så stora fö. sn hult före söndagen den 3 dec, : Jandsbyiden 'som för städerna, Pri- Segrarinnan blir Hishul s Lu- i ” "get ' på arbetskraft och förnöden-,-- upp nästan som svampar ur mar- | Cla och de övriga åtta, som ut=. . heter. steg. oavbrutet, blott jord-. ken, På ett par tre månader bil. '|valts äv en-särskild jury, blir --bruksprodukterna förblev ”sedan dades ett 40-tal föreningar. tärner.. Såväl Lucian som tär- åratal” tillbaka på samma. låga ni- ; Men organisationsaktiviteten skul. norna "kommer att få vardera ; Bönderna . kunde :”icke 'till="" le hastigt bromsas upp på somma- ' | en minnessak, vad det blir för. . näkmelieyis betala: sina' arbetare: t <-'- Den 1 december "här åö år förflutit sedan fröet till den Orgå- ren 1913,: då "den stora: schismen ” t är ännu inte bestämt, Be - och YHemmavarande ” barn så som | ”niserade” bonderörelsen ' i Sverige såddes, "Genom kriser och mot-” mellan Berglund och"Därango' in=" något är ännu in s industrin betalar de i dess tjänst s:stånd' av: skiftande. slag' har organisationen yvuxitYram till ett mäk-"" |] träffade + Det. finns ingen. anled- träffande ” röstningen, så får. anställda”, Därav följde, att lands! | : igt språkrör. inte'bara. för jordbrukarna utan för hela.landsbygz, ning: att. i. detta, sammanhang” gå hela ' Låholms Tidnings läse- | "bygden: avfolkas- till.;stort. men för. "dens; folk; "För" de: uppnådda” framgångarna” är. pionjärerna värda djupare in på det problemet, det : krets. vara med och rösta, | jördbruket, som ” dock i, avsevärd en 'honn ch d ind minst: tidningen”. . Landsbygdens. förste xe- Il räcker. 'med, att” konstatera; ått Vill man "sedan ' se Lucian i. SN . möte örbliva landets 'm erglund i. Gi | konflikten : hade "rent: Personliga verkl igheten; ;. så” är: det bara :. x dernäring”; Bönderna "höll; på att mötiv:" "Berglund och Dirango var: .; latt bege sig till: Hishult lörda- ) bli ”endast hårt 'skuldsattä”. arren- två. kräftgestalter, som fade: svärt datörer & "jord, : som endast till , gen den 16 dec.,.ty, då kommer . , . . ali I att-drårjämnt. : Resultatet blev, att ” nanfnet. är deras egen. . . De tryckas bondeförbundsorganisationen. splitte en ; familjefest ätt "avhållas + ' ned". till eh pariaklass”. i > ca rades:på två grenar; och sådan var. : | Hishults- Folkets hus, Vid det- I Bröder; Iåtom: oss enssl: manade resolution, åtog p Fe vilken situationen. ända , fram : till 1921, ;ta till ille :kominer Lucian och 4 "ssalltsår Carl: Berglund "den. svenska [aENe Sanda ur till de-andra sock- Det": fanns två partier, Bondeför- tärnorna att" framträda i "ell I bondebefolkningen.. Han stod inte narna:i välkretsen I denna” réso” buhdet: hh. Je rdbrukarnas' Riks-" : la h t bli ” H derteckhare av upp- lution framhölls just,” att" bönderna inde 2 - n sin” el ns: och ' eventuellt "blir ropet, 2 kända lantbrukare i trak- borde ha ”eget parti,;egen bänk in” mr . det en” "kortege. genom Hishult, en "kring Falköping och -Gimmerie | ohr.7 varje. kommun; "egen .bestäm: | YA! hat också. Det blir. teater, o,"barn- : | "7 tidningens tryckort res manderätt över > våra produkters] tablåer öch annat trevligt, som Berglundå hemvist" -—sHade 'också| var egenitligén sKarl / TAndreasson-i vi återkommer till senare, Men : med" sina" namnunderskrifter. bety-|Asen, ssom : redan. den ;21 Januari i som sagt, klipp redan i dag ut : Ert, ait de helt, solidarie2 rade, sig 4 i k Rad n- | gen torganisktottsk a skupongen nedanstående, san 4 . med.> Carl: » Berglunds A ; samlings- Sockiien: > Rut Iskögd Carl Berglunig"borideförbund. nien'”. - ; l : appåll, "övrigt var när: kalavdelning "av" 'Bon väl : med . Jordbrukarnas :Riksför> : Eek RAI numret.på - Tenom: Aidningen” Landsbygden iv vet fi bildade | med' 63 medlemmar" vid 'stärt bund,. söm, bildades "just av några. i L 7 5 hn mdg nee Or ob: ” blev: Carl Berglunds idéer kända vi et inom'v Älvsborgs |. Den 9 :maj. hade Ii ågsledare. ör : båda ucia.s oc ert eget namn. ! för” den. svenska ländsbygdsbefolk« mellsrsta vålkrets”, vilket del. | ett : referat. meddelat: böndebaftierna hade”. bon etåget .:- Lägg: ärefter kupongen i. ett i hingerr (—: ty Landsbygden” "fann sriksdagsmannavalet. AL, och I kenförening : bildats . stor betydelse.” Det hade nämligen ". | kuvert samt skriv .utanpå det- | snart: vägen. till ett storE äntal' av nå igén/mycket blyg. | ”Bondeförbundet vinher ”anslutning” | visat, att”.bönderha kunde något ta: ”Hishults. Lucia 1950, His. : NM | bendehemmen 'i'vårt "land. Redan Denna" rö- j rubritérades artikeln.: Det var just pt | Astadkoramna, om"de nad i tanke hult” och: posta det i vanlig : ot . april, 1911: ubliceradés: i sär åtskilliga vid denna” tid, som nä och »"hahdling:' "/ Bondetåget ! blev: : : > . | S i denna "artikel | förbundet” ” började”. "tränga ågéhori. upptakten ; till .en' ny: intensifiering- : stöd genom. att skänka ”bok- att. Sverenskommélse om. den- i ät en "därhän för att | Den'4-april 1912 hade "ett stadge- | av organisationsarbetet, "Sedan kom <>. | Priser, till Lucian och till var | na Iuciatävling träffats -mellån Å Hal fom förslag publicerats i: Landsby gden krisårens konjunkturer, som .också / gdomarnas upp- | och en:;av tärnorna. Vidare-har | LT :och : Hishultg;- IOGT. på j fom" ett verk ”av.t Carl” Berglunds .— för: ”Landsförbindet”.: Och'..1911 gynnäde”. en" bondeförbundsörgani- slag” Att'utse en.-Lucia för sin , vi beslutat att utöka: priserna IOGT-aydelningens . initiativ ” "ånde3 Det -var en utbyggnad” äv. talade. man; om ? Tantbefolkningens sation. "Kristidstagstiftningen drab>: J.ort.sär ju.enbart. sympatiskt | vid omröstningen med ett bok- långt; innan. .andra "-Juciatäv- - | Ne dp programlinjer, som redan kunde ty; nes = parti bondebefölkningen - på : ett : därför - "att. det är angenämt -pris till den, som röstar på den lingar i höst, ens varit. på tal. i så gas hå intymts: i uppropet 1910, m lade gruns en ti inligt. stadgarna. 1912 skulle ör- | orättvist sätt. ; Organisationen - var : fritt. £ n ovidkommande kom- segrande ; flickan och vars ku- södra "Halland. , ; Våra. minnes- Krav" framfördes på "jämlikhet mel- "| bundet omfatta ””i "stört. sett . hela | enda utvägene. > os tres Lahol d. . lan; land och stad. ifråga om be landsbygdens ” befolkning” :,.' 'Jörd-]'. Vid förbundsstärama. i Falköping ” intressen, . Laholms | vert: bryts som: get! "tredje :i | goda läsare kommer. nog också i skaltning "och :yägunderhåll, - Vid bruksbefolkningen skulle" dock, så. | 28—29 december : 1918 skapades en Tidning; ' hår beslutat. att ge ordningen. . : ihåg, : att vi: tidigare. omnämnt | bandelstraktaters uppgörande! kor-] bildats . ir Södra "Råda. i Värmland! Isom det: hette, vara ”den tälags- riksorganisation ., av -Bondeförbun- ungdomarna, och deras fest sitt -.tillåter 088 | poängtra, hishultstävlingen, . - » de sörjas för :att avsättningemöj- le: några veckor efter det givande”, : det. Förbundsordförande blev Erik: : a ligheter b beroddes jordbrukets 'pro- | alt progrämförslaget publicerats i Eriksson i Spraxkya,' Dalarna, och » Eukter, :: Jordbrukets: kreditfråga | Landsbygden. ' Den 27 april bilda- förbundssekreterare Carl! Berg." : | ' ' föreslogs skulle lösas genom Iom- |] des i Södra” Råda ”en "lantmanna "FRAN OCH MED in ÅRS, ”Jlund.” Den- sistnämnde" var dock : . nunalbanker enligt det tyska. Raifl | förening” — ”på grundvalen av jan kunde ett Uppsving | nöteräs ”jalltjämt den dominerande gestalten: > | a Landst gdens program”, 'såsom det bondeförbundsrtörelsens organisa- inom bondeförbundet, : Vid lands. MV S - tionsarbete. Strängt taget kan :man tingsmannavalen 1916 'vann bonde. : . sätta gränsen i december -1912; då förbundet två mandat i Hälsing- ; två nya bondeförbundsföreningar land. Det stora geriombrottet kom « bildades, "den ena i Locketorp il yia riksdagsmannavalen 1917, då , Skaraborgs län, den. andra i Tars- nig mindre än” nio' bondeförbun- : led i Älvsborgs län, vilken förening dare placerades i riksdagens andra "var'den egentligen första bestående kammare. Jordbrukarnas Riksför- "sockenföreningen irom' Karl" An- bund:tog samtidigt ” tre andrakam= ”, dreassons Organisation. .- marmandat. s . + > Den 1 februari 1913 inträ ide El-] - Därmed hade den politiska bon- frid : Dirango: som: redaktör : för derörelsen = blivit. en betydelsefull Landsbygden,. ”Från ord till hand. | faktor i det rikspolitiska avgöran-" ling”. hette ledareartikeln i Lands- det. Därmed', kunde, man: lägga " bygden . den :6 februari och. detta större tyngd på kravet; att förhål= : kunde också sägas vara mottot för landena i samhället skulle ge 'jord- - . : d 1 den'viu - intensifierade Organisa- | brukets ". och'. landsbygdens : folk. É ; tions--och agitationsverksamheten. bättre 'rättvisa,-' Politiska motstån= ” Lärango var otvivelakt t en myet dare döpte genast. bondebundspoli= . - ket "duktig organisatör: : Jtken. till en' krass klasspolitik. i : Det hölls ett uppmärksammat Intet kunde "vara mera' omotiverat. - |”. och . betydelsefullt. möte i :Falkö- | Det. har alltid från bondeförbun= ping den 1 mars 1913, till. vilket| dets sida" hävdats,” att" jordbruket : onörbygden inbjudit. Tvåhundra | inte får favoriseras på andra grup- ; personer var närvarande, jordbru- Pers bekostnad — men å andra si- "kare huvudsakligen från: Falkö- dan får det 'ej heller missgynnas. Pingstrakten. På mötet antogs en| Och det är dock det ' sistnämnda: resolution, vari underströks nöd- | som varit fallet. Riktpunkten' för vändigheten av att en bondeför- bondeförbundet har varit — såsom : : bundets riksorganisation kom till det betonades i den första punkten” stånd. . De: närvarande bönderna |i det 1913 utarbetade -programmet M , lovade, ot var och en i sin ort] — vatt söka få rättvisans och rätt- ski ck, . - verka för kenföreni bil- | fä STR de i dande Nu följde en intensiv orga. ade angelägen i , En: amma ändå ata i Fv teve från 4 den gamla affärs nya Iokalén i samma: plan. fin- nisationskampanj .i mars och föl . Gustaf Jonnergård .. olm, ' Resia, har en hållit | lokalen. = > > nes elektrisk armatur, husge- jande der 1913. Ivar W. An- Ia stängt för reparations- och om. | ' Arkitekt har varit Aina Berg rådsartiklar m.-m., och i avdel. Ian Sen run] En kvinna har absolut rättighet - ändringsarbeten,' och" då affären hats fån Tandskrona, som Iyc-] ningen i-källarvåningen tillhän- . aft ändra sin mening, Mcn kon är hår d d med utformning och | dahålles underkläder, klännin« hembygd, Slöta, Därango reste om- [icke nöjd härmed utan söker även = |NU-åter öppnats, har den under färgkompositioner,' Den elektri-| gar ' och andra. manufak Kring, i spaknama Kring, h iköping ändra sin mans, gått - en betydande utvidgning. ska "armaturen, "som också ri-] ror. ” turvar inst ut till a håll av - . - i det rn & till an och föredrags- är värdig du TR Jan. tiän> endra Väggen i hörnet till:vänster -fltats av arkitekt Berggren, bil: I och med utvidgningen. har >. : ; a ne efalla över Gun. .. den gamla lokalen! har. tagits | drager till-att göra helhetsin- affärens ' namn : "ändrats. till — - ner. Genom ett brett valv kom- en affä M ok 1 ESR Resia,- -Omändrings- . res . a : ne Ba ss : arslokalen | arbetet -har utförts ä Laholms Tid l ll d ämst : d | , ” me mn här in vr helt ny af | säljes korta varor ' av skilda] stare Anton Jönsson 4 Iemå- I ning a ti ramst me okala ”nyh eter - Sö färsavdelving. Ytterligare en | slag, . framför: allt naturligtvis | och . elinstallationen - 1 0 > en Hd = - ören | : es » [ny avdelning har inretts i käl- företagets — specialiteter, — ke- ker Emil Johans ave ektri- | "Jarvåningen, - dit det leder enmiskt- tekniska preparat. I den Some en ” s ' 2 i : Lo , - | : Ä . "oa . Rana FY PE ' + ADNAAAAAAAA RA NYTVEvT Tv AMAA. ”"TYVESTETTe
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.