4 on ob ned kl 027 ned kl: 15.26. App honom. ett slag: > sprang utv : men att. Pa og LAHOLMS TIDNING VEN Solen: går upp kl. 88 och "> NIKOLAUS, ” - Solen går. upp-kl.: 840 och väldiga vålnad 4 i kämparingen, » än lever. sagan om dig och de. blå. Dyrkad blev « 4 u i igen som Do sm idad och hädad” som Vaa. vi Kungar stöpa och riken” styckas. viljan” till rätten står .klippfast ; Har ni hört säs ; historien - "om' den unge: mannen, som 'skulle”ut och exercera? Hans vänner passade på att... skrämma — Nån morgopsömn blir 'det inte, > nå du tro, Där kommer :en : kille dch blåser i i strus get. 6. MA - Och" sen komer sergeanlen. in och "ry för dig FÅ "Och gi oocK - 0 han på filten och drar. en våt hand- 4uk under fotsulorna på dig... Den" uhge mannen resté' sig. och” En- kvart" Senare. återa. ag. bära sprang. ut "och karklockan! lad det ska jag; PF Inte hå någon "karl! En muilammedan får numera in- - te ha mera. än, futtiga: fyra hustrur, även. det kan vara minst - en för: mycket. visada sig - -härom oo é frågade. han domaren, - skapet, hurra dämpat; dagen i Egypten. N +"En herte med fyra viv skilde "från det:ena men nonchalerade att betala. het något underhåll. Då öll den. se »' hönota; I Hur; vil li g etala något till: : henne, här min in—. " komst ' bara är 12 Piastrar (en. knapp svensk -femma a)--om - dagen? ; Och. se, domaren förstod, och : "mannen slapp betala sedan tilldelats en;snubba för att han. höll " sig: med 'så många hustrur .” i en tid då inte ens domare har" råd: att. > hålla sig med mér än en”. > 2 Direktören. för ett större - före- "tag med avdelningar i skilda län- der ger supé i sin. privatbostad för. de - vid. ett: möte: församlade "representanterna, . När tiden är Ne något framskriden ber direktören att: få utbringa ett fyrfaldigt leve för företaget och med hänsyn, till den : séna timmen ber, han säl- ' Representanten för. Finland: Låt oss hurra. med fyra djur Vv bi smiddag i Tor« id en egravnings bon .- nedalen : var även. en. fisk de: med. När han fick, tag på senap .börken: trodde, han att det var en ”ny”sorts smör, "och han” bredde, på ordentligt. ' - Efter "en "stund utbrast han' jär d: ! ec Tänk om, det funnits sånt här cha på min, fars begravning ock- I Iså,. då. skulle nog inte där heller a saknats 'fårar, Muddrad' gädda - ” Det 'muddras i 'Stockholms fri- i en grävskopa upp en gädda på 8 Br som yrvaken tittade sig om=- Antagligen har hon stått och Ju- rat till here på sjöbottnen, när sj pen nöp! henne, Gäddan tyckte nog det var: en gäddra dag, förklarar äg darbetarer närmast före jul. Då solen bara Il i stämda julförberedelser: knut: Det evinnerliga : regnandet har: plötsligt" tagit slut och i stället har vi fått ett. vackert snötäcke : över: de sydhalländ. ska markerna, 'Är det julesnön, som redan har kommit? Skall den bli liggande? Se där de stora” frågor, som sysselsätter väl de allra flesta, Nog skulle det vara roligt med snö till Ju, det är vi sannerligen inte bort.' skämda med, men åtminstone] på måndagseftermidd, verkade Fast radion lovade. "ju förstås kallare. Det är ju inte värt att profetera "än men nog är det trevligare-: med . snö' än, : med regn, 'Fast :vägmästare Nord vill. helst ; inte ha någotdera om han skall få gatorna kring torget färdiga : innan vintern gätter in på allvar. Själva tor- get får väl ligga tills våren in- nan ' det. blir stensatt — det finns ju: inga .stensättare att få. Men det går jul bra med den saken också, > 7 julskyltningen och 'affärsmän- hen. " har: nu' bråda: dagar för att, de. skall. kunna visa allt vackert som finns, Det är gan- nerligen ingen brist på varor i år : men det gäller att ha en väl späckad 'plånbok.-: Ty det är inte precis billigt och dyra re blir. det väl, Men bara man får fira julen i fredens tecken så: går nog allt. annat, Vi kan. nog utan vidare: påstå, att La- holms affärsmän :har. så. myc- ket att bjuda på -av. alla. slags varor : till julklappar, att 'det ' är fullkomligt onödigt: för folk att resa” till: I; Halmstad för att förse sig..: i NEG i Vi äro nu”en: bit inne i de- cember : och. ingen tid på" hela året ansågs förr så farlig och ful! av, trolldom som veckorna under "sex timmar om Till varje dag unde; tid 7; var. förr också vissa bei na. "Allmänt: brukligt; var: det sålunda "att man: Annadagen |. den 9; lade "rutfisken i- blöt. Från "olika landskap omtalas också att denna dag skulle jul- man härvid hade att göra var ått sätta två skäror i kors ö- Ver. - dörren : till det: rum, där brygden skulle försiggå. I bot- ten. -på det -stora 'bryggkaret placerades , 'så två käppar. av flygrönn": "samt. en :kniv - eller annat. föremål av stål. Nederst i' det. kärl. vörten "skulle rinna jästen lades i gällde' det att skrika och: hojta samt väsnas ordentligt.” Men sen måste allt vara, tyst och den som stod: för i och tvär ut. om ölet skulle”. bli hamn : och. härom, dagen fick man" Ikring, : då en” av :gubarna kring mudderverket. störtade" fram: och knep henne, sitra själva '. brygden skulle se led gott. Vid” Lucia. borde” julgrisen vara slaktad och 'styckad och all + tröskning . överstånden, Från », Västmanland sägstatt milorna om "möjligt skulle va- ra utrivna till Lusse, ” I gamla; tider: inträdde jul friden - Tomasdagen "den -21. Denna : julfrid utsträcktegs.' Be- dan till att gälla även djuren, Så länge helgen "varade borde mänhiskan hålla fred även med ärvfienderna vargen och" bjö efter: naturens tecken spå väder vid jultiden var: mye- ket: vanligt; Så långt. före. jul som, det. var ””rim”. på "träden Tså långt före midsommar. bor- de man så, Mild vinter betyder vintrig ' påsk, ..En minnesvers, härför hade man i | -Västergöt- ef | julasommar "och fåglasång ” V påskavinter « och släagång.” å É Ung” man från an det . mest ' som om: det töade. |” betsgtvare. om .denna prestation. sockerbolaget och, kanske, pl L priser: för. dylika, arbetsprestatio-. ner; Det bleve Jiksom' ven: -officiell ölet bryggas, Det allra. första |. Tofta" 1 i Farstorps: socken, som -lades en silverslant. Slutligen | jorden - på: sammanlagt. .102,000 kastades. tre eldglöder från sträckmeter. "Övriga .upptagare härden. i :vörtkaret, .-Då. sedan | pjev.” långt "efter, trots att: de Harry:' Johansson :: och. Aterupp- hade. Sverige: varit ett, rikt; Jerbetare,:. utfört dem. Dessa kan utan i (Forts. fr. sid. 3). sättning i skånska betfält aldrig förr: Räknar vi med att betorna i dessa befält också gett ett bra resultat, det har nämnts c:a 25,000. kg. pr tnid, kommer hr Johansson upp till över 300,000 kg.,. som "han dragit. upp, Det blir. en hel .del sockerbitar det "r- Nu skall jag söndagen och så skall 'j ut - en massa kaffekort — 13: säkert välkommen hem. Jag skall vila upp mig. till, jul "och, bjälpa till. i föräldrahemmet, men sedan bär det av: tin Värmland på skogsarbete, 2 'Grundplåt till eget Joräbruk.'; : -— Jag när” hört; att ni med detta arbeté ämnar skaffa grund plåten till -en blivande gård? .. —— Det är en sanning med mo- difikation, svarar hr Johansson. Jag är född på ett småbruk om 10 tnid, och vi var åtta syskon, varav ”jag är "den äldste! "Vi är inte rädda för arbete och de fle- sta har ' också gett sig av på olika håll.” Själv: kan "jag 'inte skaffa kapital till någon gård men: jag ämnar . skaffa : ett småbruk : och där driva jordgubbsodling.”. Det sparar jag till, Att. Harry. Johansson kommer att klara sig på ett sådant, kan man vara säker på; alla rationa- liseringsivrare. till” trots..." . Innan vi lämnar hr Johansson med hans -Aterstäende betrader; framhåller... han att "han trivts med sitt arbete och skall komma igen till nästa år. Han upplyser om, att arbetet första tider bör- jade redan 'kl. 5, och nu sista ti- den kl; 6 om -morgnarna, och "så håller ;han på till”vid 6.draget eller så länge hån kan se, Vidare lagar han bin mat själv och spa- rar därmed tid, ' "Priser borde'uppsättas för dylika prestationer, Hö : Vad säger ni hallänningens ar. — Enligt; ; min i : mening. borde uu Jag "har haft tur med "mitt betfolk,; framhåller lantbr;' Joh: Nilsson; ; Bakvångsgården:? I fjor fick: jag Ture Svensson från Han tog upp över nio tnld själ grävde upp betor. i den. hårda gjorde, sitt bästa. Och i år kom repade prestationen, "Tänk om vi alla var sådana arbetsmyror, Då starkt -- Jand. :; Arbetsamhet be- fordrar :hälsa "och: välstånd. heter det i ett: gammalt ordspråk: Men tidsuppfättning;'.skall. välståndet komma genom så"lite arbete som möjligt och brist på sparsamhet, Det finnes nog sådana som skul- 1e önska lagstiftning emot. såda- nå arbetsprestatioher, som före- kommit i'de skånska. betfälten i år." Sådan arbetsamhet kan kan- ske verka menligt på folkhälsan och bör kanske därför, stävjas, framhåller hr. Nilsson med Aron! 1 rösten. : EM ekt nå '—' Vi bönder är mellertid. gle de åt. sådant idogt. folk, som vill och. "kan. uträtta... något. och som. redan. som små övat sina krafter i myttoarkbete, "Nu isein bästa krafts. dagar sjuder. de" av hälsa och arbetslust, De är heder värda försin landsgagneliga gär- ning, "Dylika prestationer ställer faktiskt. .deras i skuggan, som springer. : snabbast eller. hoppar längst. .. De : får "omnämnande. i radio, men ' Inappast betfältens — Därför anser jag, tillägger hr Nilsson, att dylika: arbetspre. stationer” bör, dras fram i Huset till hedér och ära för "dem; som: ek och med - full. sanning säga : Ätt den som ökar sitt vetande, » ökar. sitt lidande är en gammal . erfarenhet och våra: "karorater. klarade kri- ; een!” Det kan ingen. Jäva, kvartskilokuponger — så jag blir |. efter. vår - nu, delvis : förvridna NN ;v EN öppnar, ”blodbank" . Medlemman a. a FN: is sekretariat i; Kota con «givarna, gon I drivs av frivi va vinregistrerdde sig i FN:s' blodben , illiga 'rödakorsare, På bilden ses på a essä: blodgix«- ve fllsommans med rödakorssystiar se på, när PR Te sitt bidrag.” s bland .de em tredje lämnar NAR KAN PRÖLLA” var : ett s vanligt : i uttryck ' förr. Finnarna sades :både' Ha" förmåga att.trolla fram ' och bört, allt efter omständigheterna! De brukade t, ex. erbjuda :sig att mot lämplig ersätt. ning' "läsa bort” värgar, loppor och löss. Men "det kunde' "också - hända, att de som hämnd fi hågon verk- lig eller förment oförrätt "läste fram dem i stället. Finnärna ansågs även av, samma orsak bruka sätta: sjuk- domar av olika :slag på. folk och fä. Också för ' andra "slag av trolldom ,” återge ur: olika källor hågra" "uppteckningar om fin nar Th folks uppfattning om dem st bör påpekas, att ”finnärna ofta förväxlades. med tattarna. När det därför talas orm finnar, kan det mycket väl hända ätt det är tattare söm avses, Dessa senare var för öv- rigt lika avskydda"och fruktade som de förra; och: delvis: av..samma an> s fö Kindbom: vär. hemmä i finhkonster; "som! han "lärde Kajsa: Kajsas. far hade varit med-i finska "Så "sade. äringen. Modern 'gjoråe la så; å det sades att' barnungen blev brå (Kärl: Gustav). i. Vid Nye bro bodde en som: hetle Wettergren, och han” hade; så för- förligt.: mycket”: råttor. Så kom en finne dit” och: då ”talte Wettergren öm "dessa" många råttorna. "Det ska jag hjälpa; sa finnen, Ja, rien I får "inte" visa' dem i Wettergren. fi Finnén "dög en päld i"vattnet vid p Nye bro. och sen rörde han med”en | pinne vid pålen; och det kom råttor | : i hundratal och sam runt. kring på- Det är, väl "inte" svårt” att få bort dem, sa firinen : Han gick ut på gården och blåste ien pipa. Då kom råttor springande från alla håll. En råtta var halt. .—'Hon' går dåligt, men "hon sli - kör väl med, sa finnen. + «Sen frågade han, val v han skulle r inte" så noga, bara de kommer över Ås bro, sa bonden. Då visade ban av dem till på and- ra sidan Ås bro, (Veddigej. s En" gång på 1860-talet hade en finne kornmit en fram och hung- rig som han” ar häde' han! begivit - ande anatomi : un; kvinnå kom härom dagen Prado useet, gick fram till len mycket berömd tavla av en na- ken flicka, tittade: betänksamt på den; tog av sig kläderna och sade kill de :omkringstående: äs 2 el in Jag tycker jag är lika vacker om modellen” till" den här tavlan, teller hur? 0 " "Den chockerade publiken "tillkal- "Jade vaktmästaren och I med polisens hjälp lyckades man så småningorn ås eka” den å ge däkan av "spadet [” å' ormen; Det ska; du göra:9 gånger t när (nedan): i 9 månader; d. : : |granne kom in och fann honom :'så, ' pricken : den : där gubben” De' er-. 1 man”, tyckte .ju förstås 'att'det-är "upp till "Äsklosters gård fö begära. r mat. Men mor i gården ha- de inte bara vägrat honom mat utan skällt På honom. innen "sedan avlägsnat ' sig särifrån'! och : kom ut: på Sands- vägen skulle han för folk ha om- talat, att han blivit 'vägrad mat samt blivit? dåligt « bemött, ' Och: som en slutdom över gårdens husböndefolk hade "ban yttrat: — Men di ska' få En tid därefter I rasade ladugården på stället, "varvid. en stor: del av kreatursbesättningen + "dödades > eller måste dödas på grund av de skador der fått: vid olyckan. Folkfantasien tidigare. "yttrande, ty genom” den myckna” slakten: som blev en” följd av. olyckan fick" "gårdsfolket > "mät (Ås) fn » Ås. Pp stgård bodde en komrni- nister; . som -hade så Många” stygga hundar. Det. kom en finne: dit: en gång, och hundarna höll på att bita ihjäl” honom. Då: sa finnen:” vp sten fick” maläsA så har kunde inte tala sina sista tjugo utan fic! " Hdetta tog duvan ingen notis.om- — satte” detta i" samband med finnens | ”kråkorna Det Tar nÅget somalia kunde uttaia sng bm och der upf- i "stod en livlig diskässionv Till och Stora "Herrestad; sont” "aldrig be-' svärat tinget” med "någon tal- trängdhet, lade sitt vägande ord i vågskålen: sea i —' Mina harrar, de vill ja bara sia er, ad de tjänar rakt” ingen- gan. För'som vi ved, så är krågan en flyttfågel, och .skjuder vi. na på våren. won . Dan, ing, ”hi Jute i naturen känner mar riktigt” lyckan, M r Sreätigt! H romdagen ensam duva. 'på körbanan vid Sö- 19 dermannagatan. Cyklar "och 7 bilar kom farande i vanlig full fart; men i der kunde konsten att se sig för, och + räddast. Var nog. åskådarna | som" tittade på företeelsen, ty. här | gällde . det :millimetrar, +. - « Klimax väntade alla på. — och det. kom. i form. av 59: ans buss. Den kom körande. i vanlig: ord= ning och skulle bromsa in för du | van, men sagda. duva; var nu 'så härdad,' att den, helt, enkelt, pro- menerade : under ; bussens hjulpar och kom fram; på. ena "sidan, vid bakhjulen! : - Stolt .vände" den ' sig « om och Ht tade på -publikens förvirring,. var= på: «den - lyfte vingarna och för- svann : till, nya -äventyr över hus- taken, HN et det lilla ny- "klippta" lammet; som kom rusan- de till det. gamla fåret: ÄR”JAG "I ONSDAGS "satt ” pressläktaren och lyssnade” till Jö; b h om de ofullstä jord- rikena korhplettering.. med "skog köm jag att tänka på den där gam" la” anekdoten; om "gubben, :som én rusk: ig vinterdag satt inne, vid spi-/ $en i 'sin: stuga och gonade. sig i den goa. värmen och: grät.. När. hans c. . - ag så ledsen för latt min ” | gumma skall behöva vara ute”i det här" vädret :: "och. inte- bara: släpa hem veden från "skogen 'utan öck- så hugga den och bära in den." > :' Högerns, folkpartiets: och: social- demokraternas talesmän liknade” på kände : att det är - mycket - viktigt att de ” ofullständiga jordbruken göres bärkraftiga och att det bästa medlet " 'härvidlag är att de kom- pletteras med skog — men att gö- ra ' något : för att förverkliga den goda tanken, det var de inte; med Tom. Det. var' för -tidigt.: Man måste vänta för att få större erfarenhe- ter. , Ja, högermannen Sundberg i Överum, 'som. kallade sig ”skogs- bra som”det.är. Han tyckte dess: utom synd om bolagen i slutet av 1800-talet, Det där talet om att de köpte 'skog så billigt -.menade han vär bara fult förtal: De ' skar inte guld med täljknivar: utan de' hade det i, stället bekymmersamt med ekonornin.'> Det gick dock inte-i kammaren, " vars "ledamöter: när- mast såg besvärade ut. Det går tydligen inte att göra . 1800-talets skogsbolag till martyrer: ens i för- sta kammaren. Det finns ingen glo- I derna visste-inte att-den' hade nå-' het. : att.” följa ' med utvecklingen, :] derna medvetet. Och hade de nå- "| Det var folkpartisten : Johnsson i n om hur e - bo lag köpte. skogsskiftena, i:. en..dala- | by för — ett ankare brännvin, Att bränrivinsflaskan "spelade en :be- tydande : roll. vid 'skogsaffärernas | , uppgörande på ? den" tiden. är. för övrigt: ”Skogen hade inget "värde:'pi åvden tiden”, sade hr Sundberg; Nej; bön= got värde. Men bolagsherrarna, som på ett helt annat sätt hade möjlig- | visste det. .De lurade alltså bön- gra bekymmer, så ånte var: de av ekonomisk art. " Debätten' had uppiggande ””' humoristiskt” också ; ett ”Fitet insläg, Kastanjegården” som : svarade "för den, Han . hade suttit i sin: bänk bondeförbundsmotionen - och trod- de sig ha gjort ett dyrbart fynd. Han tyckte väl också -att 'parti-: chefen :- Ohlin - började verka en smula: nervös; -så han. tänkte: väl att han ' skulle lugna honom en smula genom att.sätta in”en rak vänster mot hr Norup. Han begär- :de ordet i debattens . elfte "timme och. bad, att få fästa I Sittoa slottpengar på "med dannemanrnen Nils Lörsen i; ting te å sätta skottpengar på krå- | "om hysten, så kommer. hon ” tebaks pt omvittnat från flera håll.|.t « " hustru: lika, lång som du? Kö NT hon begått vt hun KAN . nu Sätt det icke bar Uarit nu ko Så bmständigherer Wan: hon SN begätt 'bröttet, alt” ms aller på henne; stt zorlgö. öre) Skall, befria henne från. skulden, ne Walte a Rikedom, > se kan man jaga men aldri; | ig lyte kan, ' Och det är just under jaka ten efter sådana ting, som män= niskan i allmänhet". lyckan ” På flykten, 20 AN Ahlber I Ingenang : hehöver reformeras : I så hög grod som vandra männi: skors vanor, Sedelfabrikant ”Gamlå orginalet ” Daniel Petter hade på lek Ejort sig' en: apparat, ” med vilken han under flerä - vånade sin omgivning, Med denna sade han sig: kunna. göra pengar, - Han var postombud i byn och ulle en gång sända i in -pehgarna Hill postkontoret, Då visade det sig, Tätt. många inn hos detta, tillfälle. H h om da, det är väl bäst, att jag iar Kör mig. en tia, sade gubben och tog fram sin penningapparat, Han klippte till ett papper,. som han: Stoppade" in 'i'apparatens ena sida,”Efter -def han dragit. ett; par varv med 7; : veven, kora en:tlldeles ” ohoj na och lade in 'den"" tillsammans med de övriga penningarna och dem till till allas stora förvåning. "De var över= [ygade 0 om, "att hån hade förfalskt an, Vid eti annat tillfälle, kom: e sen EE till honom och hade. én ny. att på sig, tl Var har du köpt der där och” vad .” kostar ” den, frågade: Danjel . Petter? IA Jag Har i Åsele för, 7 kor blev svaret, b.:Du får: 20 kr, för: den sade spparat och "vevade . tior, ”efter' det papper. i den; v Ynglingen, .som-'tradde, . att. b Eden -tiorn; vågade: främ, två nya han” N toppa i Daniel "Petiej & Ol bo tia, toppade ir ind li Dr Carlsson: :— Sr > så "mycket; . fr baronesdiys! skall. bli; förfärligt 'angehämt:— « silter:; på: ett: kaié Hillsammans med några” vänner, : Plötsligt , får : han” se en bekant, :en ovanligt lång och -mager - dalkarl; känd - under: öknamnet: Lång-Mas, Li- vad "av ölet vill han driva" en smula -med.:masen och utbrister: är sam Nej duj det :är- hon: inte, du, Men ett par gånger har hon 'va< ett lika” tjock: som «dub: . > och studerat remissyttrandena över) - > -— & då gick han.” — Inte, Han gick bj ren och släckte ljuset, uppmärksamhet, på att! :lantbruks- Isen) : och Ä Norup, år lantbri .yrel: -hade: Irade skad latt. bur inte de: där; utari i lant det kunde” våra möjlgt med det in- flytande som hr Norup måste a an- ses ha i denna ' styrelse. .Då log Norup i sin bänk så att det syntes t. o. m. i nacken. på ho- bruksförbundet. Det borde ju; én + 1 I dordbii . | tant i riksdagen 'veta. Så 'den där raka vänstern gick. alltså inte mål — den "blev i stätlet en burmefang. kK sagt nom, och hela k sig i. detta Jeende. — Jag vill bara meddela, ätt jag och teg.” Y, tog "emot, smällén : Man kan säga att. detta va lick, ty när har det inte tillhör lantbruk ' Bar de hr. Norup, varpå Kastanjegår- den. började bläddra intensivt i ut- skottsbetänkandet. Där hittade han inträffat att en' folkpartist, .. dåt var ra tyst, ”har erkänt att Han haft: fel? Ohlin själv. skulle inte ha” gjort det, 17 Antonius. , ” tia som passar för dem, - > övertala kvinnan att klä på gig" igen. emellertid . ingen rösta > Där stod ; skrämmer Mark Twain > Ne att det fattades tio kronor. Det vår - id; spliter'ny tia fram. Han tog den= ' t den på ”konsuta : JA, så förstå tår” du så jags till : - Pelle att jag: inte ville: se honom mera, - eN äh, UTEN välstånd. beröinmels ; H 4 + gubben och tog fram ,sin: penning-.; . talad år han, ;.så fort han fick a ny. ovikt v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.