> kl. 16.53. YrTYvTYvY VT Terry iyrryvyvev rjan av detta å år- ide. Ännu rådde i det! lilla” samhället" allmänt den me: deltida åsikten om världens upp- komst. m.. m ' Visserligen: står det ingenstans i bikeln hur länge - världen ägt: bestånd, ej heller. .. att skapelsedagarnas längd "var identiska med "våra dagars, men "medeltidens veten- skapsmän hade räknat ut på året hur länge världen stått och deras slutsuinma "stod ännu. i ve Ds 1869 "års almanack, . Undra ej. I Dagens namn » I därför över "att menige man trodde att denna om mänsklig svaghet vittnande uträkning var en. del' av' kristendomen, ' en dogm, beträffande vilken tvivel F; Solen går upp kl. 3 01 och: ned vo Morgondagens namn | kunde ' draga -med sig eviga "EUGENIA. :> tå straff.. Visserligen fanns det i Solen År ul kl. 7.50 bygden mera klarseende män, kl. 18 6.55: . PP och ned såsom redan på 1850-talet" Nils Pe ONA Mattisson, men de var ännu få. Skolan var helt proppfull av Dagens dikt: : folk : när föreläsaren, en lärd Ljuv är den gåva, som man ; docent, . stegupp i katedern. Un- njuter sällan, dertecknad, som var i: skolåren » och sträv är. -livets vanda rnelodi, satt i främsta bänkraden. Men ” (BENGT E, NYSTRÖM). sittplatserna räckte ej till alla. a nea Många . fick stå; somliga långt Paradise Lost å ! fut i förstägan. ; : Herr och fru Parr samt herr och |:' Så började den järde mannen ru, Wingett har förständigats att tala. Han" ansträngde ' sig tyd-. ed det snaraste avflytta från den 1; ör & 5 is förstå lilla idyNiska ”städen Paradise i en ligen för att göra ste förstådd. : av Californiens Ijuvligaste dalar. Helt lyckades det ej, steget från” "Ända till härom dagen var fru Parr | den akademiska lärosalen i Lund Br Yingett och fra Tinget, fru eller 'Uppsala till den enkla skol- a paren hade nämligen j ar ve ommit' överens om att byta mar. salen var för stort för att kunna kar 'makor : och det skedde på så ' överbryggas. «Klyftan .: mellan sätt att de bilade över den närbe- studenterna vid universitet med ägna spexivanska. gränsen, tog ut: stora förkunskaper, till det enk> te sig, varvid -herr Parr tog tee la lantfolket av vilka endast:ett Wingett och herr Wingett fru Parr. fåtal - läst "något i hithörande ämne; var för djup. : "Med ” häpnad "och förvåning hörde en del att han kom millio- Deras : lilla hemstads- befolkning -upprördes över detta lättsinne, :och så. förbjöds herrskapen Parr och " Wingett att vidare vara, bosatta i P aradise, Cal, ner. av år tillbaka i tiden: med sina ” utgrävningar.” han talade om istiden, som ju 'ej . Istår : omtalad i bibeln, började "Jen del” bli rädda för villolära- "dren. Än:värte, när han berörde I varelsernas "utveckling. Och när han talade om forntidens jätte. - snvänder slips till nättskjorta. i - ceras på den' svenska marknaden "= för några år sedan berättades det > att en av Ernst Nilssons smarta : vi lig. a bok, men hittade ingen femma. H historien om flickan, som hade vitt . ståndaren. Men när han hystade "Walter Marshall böta 50 pund för "+ visste vad jag gjorde”. IIskan be- KRIS NANA ödlor, : om växterna i kollagren m. m. var hälften av. åhörarna ej med. Allt detta var ju nyhe- det ;varit, i Skåne, där de stora" I gjort folket förtrogna med ut- , vecklingsläran. Ett par personer | : De | ville, ej. höra mera; de' ville ha Boet sina skygglappar kvar: När Volvo PV skulle introdu” ; ; centen. började tala om hästen. :Hur urhästen ej var större än en räv samt bade tår på fötter- na, en av dessa tår blev seder-! mera hov. -Då hördes mummel från flera håll vilket kom förelä : saren att säga: H - Du måste medge att Svensson r en ovanligt välklädd man, — Ja, men han går för långt, han : gingo nu demonstrativt ut. försäljare gick upp fill en känd "direktör i Stockholm för. att för-- : må denne att som gåva motta en - av de första 444-orna, . Om: just = Är det. ll "den där direktören hade en: PV vr, de någon som vi op så ' skulle försäljningen sedan gå P onera. är an göra det z ” mycket lättare, ,» Direktören var fran Jalv a e OC en en gräv a alltså ett förstklassigt. reklamob=- läng. sen sådan häst på Grön- jekt att ”bygga på”. ' - ? Men direktören var oemotstånd- er blev för mycket för us o ästvi n Han ville inte ha någon PV L.M, Skulle den ståtlige hästen ha så simpel anfader? Allt an- nat kunde L. M,. gå med på, äv vad docenten” sagt, men aldrig detta. Han stötte hårt sin käpp i golvet och röt: vc Detta. var en förbd Iögn. Så reste sig L. M, och gick. Nåja, föreläsaren - fortsatte men :. berörde , lätt frågan: om människans ursprung. -” ; Efter föredragets slut var fol- 4 | ket samlat en stund ute på vä- gen. . En : stor .del var överens med docenten, men det fanns MH. : - | Men köp en d - sa ”försäl-: jaren. . Direktören . skall få bilen för en femma; NH Direktören grubblade en stund och gav. till slut med sig.. Han lämnade fram en tia och väntade att få en. femma tillbaka 3 plus. en > PV 444, - Försäljaren tittade i sin 'plån- —' Jag kan tyvärr inte. ge tills - baka, sa han... i. — Allright, ge mig två ev 444 rr svarade direktör; Nola Redan -dål: ter för "dem.' En annan sak hade, kolgruvornas fynd sedan länget. Allt var : dock tyst, tills do- , I skrattar gott. | också de, som trodde sig ha hört själva Antikrist. SS Ett halvt århundrade har gått ;. Nu är utvecklings- lärar - införlivad . med vår folk- undervisning: öch iögen 'ser nå- got hot mot. de kristna sanning- arna däri oe st i Pehr-Linus Nilsson. - . LAHOLMS STADSBIBLIOTEK Förvärvslista.” Febr. 1951 ' . La C ” FR Ahlberg, Vad är kultur? (D) Ahlgren, Från Polen till El Ala- mein (AK). vo Andersson, Svenska låtar. huslän och Halland. (Nck) Björkman-Goldschmhldat, Wien. > vaknar (K) Cronsjö, Jordens frimärksländer. I 3—5. (AQ) Forsström, Om EHen Key (L) Höglund, Hjalmar ' Branting (L) I blågul dräkt. 1949, [R(p)] Kalling, 'Jaktliv (Q) Lundqvist, Djungeltagen (No) Magnusson, Utkantsgrabb (L) Nitzelius, Trädgårdens vackraste blommor (Q) i Norrby, Rakt spår (C) KE Norrman, Inok: (N8) a vo Rehnberg, Rallarminnén (Oy Russell, Västerlandets filosofi D) Skoog & Thedin, Dalsland (Nc) Strömberg, Latin :för alla (F)-:' Stångberg, Roliga gåtor; 2. (R) Svensén, Berömda Nikerbragder t (Vv) Tideström, Idith Södergran” (L) | Ulvenstam, Harry Martinsson ; > (1): Utley, Desillusionen Sovjet [CS 15 WErn-Bugge, Hemmets vävbok . (2) Vinding, Resa i Frankrike: (Na) Wolf," Föräldrarnas handbok (E) Wägner,: Fredrika Bremer (L). | Scheinfeld, Kvinnor och män. (V)” Sayers, Have his carcase (He) ”" Skönlitteratur:".. ”x - Historier från . Hallands- Böök, åsen Carlson, Növeller om ungdom : : Carr, Dörren låst inifrån -- Ferlin, Dikter [He(v)] Geijer-Råberg, Resa i Arkadien o Gilligan, Gyllene Hinden” Lundberg, Vi berättar [fe(s)]. Martin, 'Oroligt blod: (Hce)” : Nordenstrand, Järnhunger Nyblom, Linje Lustig : Sandgren, Liv, ge oss svar! . Starfelt, Två gånger två "Trenter, Eld i håj "Wahlén, . Morfar CENTRUM: Olyckståglaria ; ;å Främlingslegionen, = — .: : : Abbott och Costello-filmerna får allt - bredare förankring i medvetandet och även den: su- ' raste kan inte låta bli att skratta i åt dumheterna. För "dumheter är. det .verkligen. : : Handlingen utspelas," "som Hl teln' anger, i Främlingslegionens; Afrikaöknar. |. Som. så många andra blir " Abbot och Costello: lurade att skriva under ett kon-;' tråkt. / I. händelseförloppet. har man låtit en föräderihistoria va-' ra röd tråd och trots mängder av: de dummaste misstag ledes denna” naturligtvis till ett lyckligt slut. Handlingen :' är. pigg ' och : man Om skådespelar: ' prestationerna" är ' inte "mycket, att säga, då Abbot och Costellos | spel” tidigare” är omvittnat och även i denna film håller & am! 1! Bo-] - Ithlayid, : tast' hopade vid tjockändan. : "Indien har firat sin nationella Direktören för Grand hotell ig X-stad annonserade efter en natt- | portier. Välmeriterade sökande Karlsson anmäler sig och får fö- reträde hos direktören. s — Jag ser"att herr Karlsson haft plats i Köpenhamn... : > Jaha, det stämmer det, — Säj mej, herr Karlsson, hur gjorde ni när det kom onyktra gäster? oo — Om dom bråkade så kastade vi ut dem, - + — Men om dom var så onyktra att de inte kunde bråka? med stora föst- - -— Då bar vi Upp dom och la- ligheter i Delhi. Här sitter premierministern Pandit Nehru (i mössa) mitt ibland andra medborgare och tittar på en stor militär- > . parad, som uo. de dom i det dyraste rummet, . Karlsson fick platsen, + os — drar förbi. Ve FP En radioägare i Uppsala bade :1| Arquus — (Arga 4 uppenbarade : sig Arquus åter vid det kärr där han föregående somrar häckat. Resan från vinter- kvarteret där nere i södern hade på storspovars vanliga sätt före- tagits dag som natt. Flykten hade inte varit särskilt .snabb men' sä- ker och 'enveten.” - Arquus var en stor klump. Läng- den var hela 75 centimeter, varav inte'mer än tolv utgjordes av stjärt. Vingbredden var inte 'mindre än en och' en kvarts meter, Översidans fjädrar var svarfbruna med ljust tgrå "kanter — hela fågeln var för övrigt en symfoni i brunt, grått och "något vitt. Iris var' mörkbrun, ' näbben, mycket lång — inte min- dre än en och en halv decimeter — .vackert. böjd nedåt samt brun- svart, Benen var "mycket långa och fötterna närmast blygrå. Han gick också mycket elegant och fick han bråttom ökade han endast steg- längden — gav sig inte i något fall "I till att halvspringa. Den första -tiden ånvände 'han dågarna till att hämta föda ur kär- ret. och nätterna till att speciellt midnattstimmen sända ut sitt lock- rop efter maka, : Lätet bestod -av + fulla,; klangrika toner. som . varie- från. ungefär tay-lav till thlayid. ' Skrämd framstötte han "ett kräh-kryi' ” Så en natt uppenbarade sig Maia att stan: är" minsann rade: Redet hade blivit endäst en ner- balad grop i starren nästan ända ute i gungflyt, 1 detta. låg redan fyra stora ägg — större än ank- ägg. För att vara precis voro 'de « exakt: ' 67,5 - millimeter långa och 47,5 tjocka,” vackert päronformade, ej fullt glatta. samt . glanslösa, på olivgröngul ; botten tecknade :med mörkgrå - underfläckar och grön- aktigt svartbruna” »' överfläckar, streck och: snirklar, . samtliga ” tä- C Ruv- ; ningen hade redan börjat och Maia var minsann inte den: som skötte den saken ensam — Arquus fick sina modiga timmar. på äggen, han också. 5. 0” Nu på morgonen Hade hån i själ- va soluppgången underhållit sin i boet liggande: maka med en slags kort sång bestående” av. ett kon- glomerat av de vanliga ljuden samt därpå pratat bort ett par minuter med henne — det hela hade mest låtit som tvi,: tvi. Just nu höll han på att roa henne med någon : slags” flyguppvisning. Den var just inte > så synnerligen ekvilibristisk j men' bjöd dock på en hel del kast och tvära vänd t klass, Har ni i hört” sig med en' fotbollsspelare? Efter ett par år kom hon och bekla; ga- - de sig. — Jag står inte ut med honom längre... et — Men varför det? sa '. hennes bror. -Killen är all right. Öch han är en av de bästa målvakter vi nå- > gonsin har haft. — Ja, det är möjligt. Och jag fann mig i att han visade på hun= den hur man skulle tackla -mot= baby upp i luften för att visa hur han tippade bollen över | plankat då tröttnade jag! . - I Sheffield, England, fick bett att han slagit sönder en butiks- ruta, trots att han. vid brottets begående ”yvar 'så arg så jag inte' ; rodde på att han ”orättvist” bli- vit dömd fill 10 punds böter för att han'slagit sönder samma ruta, Gyna De Blinda! | Köp Blindärbetont vet ÅR SÅ LÄNGE. | Som DET. GÅR a Tyvärr höll. han: därvid på allt för länge, ty när han återvände till boet var Maia tvär och ville ome- | delbart bli avlöst i ruvningen. Men för en gångs skull var Arquus karl för sin hatt och gav sig av' för att först själv äta frukost — han viss- te vad det betydde att ligga timme efter timme. på äggen utan föda i skrovet, : Med långa' kliv begav "han sig bort ' till "själva gölen i:mitten av kärret såmt vadade därpå ut i den- na tills vattnet gick ända upp un- der buken på honom. Här begyn- te han-så fånga alla slags maskar, |' xräftdjur och vattenödlor samt lät "Danskväll ' Det är danskväh på Stadshotel+ 1et i den lilla skånska staden S. En 'ung arvinge till det stolta fidei- kommisset FH. för. .en av stadens unga : -respektabla damer i, valsen. Följande samtal utspinner sig: — Oh, harrn är frå lanned. Oh, dör ä de då tösst å stilla. oh, ja älskar' tösstnad å stillhed. — "Tror fröken att dä ä tösst. på lanned? . + — Jamen, dä ä då väl? : — I hällvitte, fröken lilla, 'dau skolle ni va mä när vi lassa smau- erisa pau' bilen". : reor Av Estil Edén Er DAG: I BÖRJAN AV MAJ | åt att till: det yttersta utnytt- : ja apparatens ljudresurser. Hans kortvågsföreställningar blev i längden ganska påh de för grannarna, men häromdagen in- : träffade en lten episod, som för- mådde honom, att dämpa radion. Rätt sent på kvällen skramla- de hans dörrbrevlåda, ; och då han ilat åstad för att uppenbara bullrets orsak, fann han på gol- vet ett par gamla öronskydd, be- ledsagade av en papperslapp med Å ; följande text: > '. vär r ” ”Sätt på er dom bär | om ni vill klara « « trumhinnornal Mina har . redan spruckit, så he behöver i inget skydd; Ps toffelhjälten. sig även fiskar och en del växtde- lar väl. smaka. Och fort gick det, ty han. visste att Maia höll på att bli argare och argare för varje se- kund som gick, .-. :« När han återvände till boet fick han också veta, vad han var för en laser: lea sä .Ungarna, som hade kortaré. näbb och blekare undersida än :föräld- rarna,. fingo massor av mygg och larver och växte fort. ”Arquus göm- de undan dem i högt gräs och höll Högläsning? : ständigt vaksam uppsikt över dem. Det gjorde Maia de första "dagarna också, men redan efter' litet mer än en vecka struntade. hon plöts- ligt i både make och barn,” slog sig ihop med andra honor och läm- nade. kort därpå i sällskap med dessa landet, Tja, där stod Arquus med fyra späda ätteläggar! : st a | Tankeläserskan frå Lesley Pid- dington har ' vållat sensation i Au- stralien genom att sittande i ett + SAGT och SKRIVE T.. Människor som komna något och älska något, äro aldrig trås kiga, Alexander Kielland Sverige är något av ett för- mMyndarsamhälle, vilket väl hän= Ser sammman med en viss anda av provinsialism som inte är att förväxla med nationalanda eller egenart, Gunnar Ekelöf, Upplysning i är inte att förakta,' varför man med intresse tar del av följande: ”Vet ni vad som händer, när ni kryper ned i bad- karet? Hudkärlen ', utvidgas, kroppstemperaturen höjes, hjär= tat slår hastigare, ämnesomsätt= ningen ökas”, Och telefonen rjn= ger. Det står visserligen Inte, men det visste väl alla förut, och - det förklarar sannolikt varför badstatistiken är sådan som don är, Cello. - När" man frågar: var Grönkö- ' ping nu Naser, — och det har man gjort bl.a, I USA-breven — svarar Grönköpings internatio- nella informatjonsbyrå: -— Var god, säg en plats där Grönköping inte liggert : "Chefred, Bremberg i Gr, vi re Den som fordrar minst av | människornas handlingar — skalt alltid vara den som mildast bes ' "dömer dem, : ” . Bulwer, Folket i det lilla kungariket N Ne a pal: värderar sin jord. så högt att - säljes i korgar. på marknaden ” flygplan två kilometer uppe i hf ten nästan exakt. läsa upp en rad från en bok utvald i en radiostudio och vidarebefordrad till .henne av hennes -make " på: telepatisk väg. Påret Piddington har tidigare med stor omgång uppträtt i Storbri- En bonde, som kommer ' från marknaden 'med sina varor; åter= 5 vänder aldrig utan en korg full, med "jord, antingen 'han nu köpt den i staden :eller. själv sm f:t'!t myllan vid någon flodstrand, Myl= ' lan sprider han ut på sin åker- lapp, som Ber tre” å fyra. skördar, ”"tannien. : Vt atv ” Arquus tog god värd om ungar- 4: " RT : årligen, ON na na och till en början var de ej hel- ler utsatta för någon större fara. Som alla spovar var de skygga och försiktiga samt mycket -lättskräm- da, men de kunde även , konsten att gömma sig ytterst väl för stör- re rovfåglar, vartill. kom att; kär- | ret. var. så 'sankt att. d vanliga fyrfotadjur. tuberkulosvård har sjukdoms- fallen ' minskats så mycket, att. vi Gro EN: | INTENSIFIERAD | "I vara ”århundradets idé”. it kunnat: kd Ån utlänningar” till våra Därom är inte" något välde, Han klätt dé sor” en” mård — och var en "dylik! — "och sam som en utter, Fisk. och kött smakade 'ho- nom lika bra: Som. han därtill var stark, glupsk : och . hänsynslös” var skulle. komma att ;ligga platt öde. Innan Arquus ens--hunnit upp= täcka att han fanns där, hade han tagit en äv ungarna, En annan blev upphunnen och” tågen mitt fram- för -ögonen ' på hohom” just som denna försökte lyfta." Vet . - Då dröjde" emellertid. inte Arquus ens en sekund. I'en' hast fick han upp de två återstående ättlingarna och tvang dessa att-vingla vidare och ” vidare; till. dess han slutit, igen tillät dem att en strandåker in ; Här. stannade" de sedan; fiskade litet i strandkanten, satte i sig. en hel del" spillsäd som de. plockade upp bland :åkerstubben "samt ka- lasade väldeliga på bär i. en när belägen skogsdunge.'' -'Egendomligt nog "blev "de också med tiden ganska orädda — åtmin- stone' för, att vara storspovar. Jag körde ett: par gånger förbi dem i bil där de gingo och plockade säd endast . ett trettiotal . meter från landsvägen," utan att . de ens så mycket som tittade efter den, Nå, samma : erfarenhet har jag. gjort med ' rapphöns — bilar tycks även dessa snart bli'vana vid, : En dag i september voro. de så borta — vinterkvarteret i södern hade” kallat på dem, . ot H ”Parkintendent fick - ”århundradets idé? — Parkintendent Frank Cook i Rei- Parkens kär av pappersplockare skulle däf- igenom kunna reduceras till hälf- ten, och staden Reigate : skulle Spara ansenliga summor. .! : Cook framförde alltså sitt re lutionerande förslag : i stadsfull- mäktige. Det gick vt på att staden skulle uppmana glassfabrikanterna att i fortsättningen tillverka" glass- pinnar. med ätliga omslag, ':v' Expertisen var: emellertid inte fullt så entusiastisk. - En glassfabri- kant. sade: — Om vi skulle göra Zlasspinnar . med -åtliga omslag, ulle vi bli tvungna att förse om- laget med ytterligare ett oxistag] av hygieniska. orsaker. det endast en tidsfråga när. kärret] : -J aldrig bli smittad Av den, ; gate, England, hade vad han ansågå: förvärvslivet. Dessutom skulle de under tijden få den eftervård gom de aldrig kan få i några hem. Det skulle : bli ; billigare för samhället än att. de ideligen ska komma gfill- baka för återfall som gör dem till invalider för livet. - rium för sådana kurser när de inte ont att säga. Vi ska hjälpa så låugt vi kan, "Men vi måste' dock tänka |, på att vi har en mängd tbe-sjuka underligt att tänka sig att Banåto= riepatienter”, ska' arbeta ellep gå. 1: skola på ganaturiet, Men om, de gka. vo s uti arbetsmarknaden måste de ä då ha denna skolning.” Dessutom. är det ju så att. Klar I minstone på många håll själva, sa. '.: k består 1: fullkomlig som; nu är I 1 och som genom eftervården skall bli medborgare" igen. Det är inte lätt vil ta emot dem.:;De får ta arbete som de inte orkar med, de får ta bostäder som ingen vill ha; leva på avlöningar som inte för uppehället. : vård," blir: sämre och bäftre" men psykiska skadan & är ännu "värre. De känner "sig utstötta, De befinner sig:”utom lägret”. liksom" de spet- älska, : Det skulle inte vara poltgt att vara i. deras ställe." 0 CC ; Själva kampen mot tubetkulosen har försvårat deras ställning. I samhället började sin kamp' mot tbe, ' stod ”det klart att den bästa hjälpen mot ' sjukdomen. var att” fick lära ' sig att genom. hygien: skydda > sig för smitta, DE sjuka! väl den ' första / tiden inte. var, så: mycket hopp för dem; ; Men tack; i E uppslagsriket]om och inittatiy, i . sig många gånger > =. | ; Så får de: återfall, kräver. mer kan "aldrig bli fullt återställda, Den; När": Folk? f fördes undan till | sanatorier där det! "avkoppling för både kropp och själ, : Det, är inte lätt att. efter ett års sådan kur få i gång kroppen 'och ännu värre att få tankemaskinerlet i "gång, « Detta förklarar kanske att Ai tbepätienter . ofta. lider: brist på Folk. frågar . värför de inte själva försöker starta små företag gom kan förse 'sanato= V a rierna med en del av den materiel -de behöver; Svaret är att de inte kån komma sig för efter en' sådan » ”slöhetsperiod. - Man vänjer sig vid. att inte tänka därför att man, får "inte tänka, i vi skulle kunna” tänka” O88. någa . sanatorium: ' som .: folkhögskola fö tbe-patienter som är så på hätt- :ringsvägen . att de orkar höra på några föreläsningar om "dagen. Det inns' åtskilliga som nu, läser per : rrespondens, men. detta isolerar dem. för mycket. Det vore säkert : lika billigt och ännu bättre med e en skola, "> 2 Ior är det cerhört svårt. vare de första ten med; a att få bostäder..-Jag dem fick man fram bättre d. så småningom, Det var inte lätt" att lära 'enkelt folk att akta sig för smitta. "Men när man såg hur hela familjer och släkter - tillintetgjordes " genom "att någon blev smittad tog propagan- den skruv och det kom i stället eh bacillskräck som överdrev åt sitt Å håll men som fick -passera därföt att i det fallet var det: bättre med något för m; cket än med något £ för litet. . : Jag har frågat mig om man inte har” undrat om inte Radiohjälpen något år kunde ta dem på entre» prenad, Man kunde ordna'ett bil- ligt och bra hotell för friska tbe=, patienter." Man kunde tänka Big att det hyrdes någon eller några av de stora :våningar som ingen har" råd att hyra utan som nu är .lagerlokas ler, Där kunde några kamrater alå sig ihop för självhushåll och hjälpa varandra den första tiden. ; Fin , de hjälp med hyran skulle det un?) derlätta det hela därför att de Inte” får ta för hårt arbete till en början, , en -när de:skall återinträda i Man kunde avdela något sanato- torium kunde ordna pa ad nin i för k 1 ; På.så sätt skulle de, som är utom: na så att de kunde få lä ar- lägret, åtmi ha något hopp, Det finns ingen mening med 4 att ' kosta på dem dyrbar vård och sen bara sparka i väg dem att reda sig bäst de: kan innan de andligen kan stå på egna ben. Det är inte barå ” hjärtlöst utan irrationellt i högsta" grad. Varje människa, varje in= sats i samhället behövs och har sitt värde, ' Det, är inte välgörenhet ' . utan bjälp till självhjälp de tuber direkta vården, kulossjuka | bäst benöver, | "Visserligen verkar det" ganska é ; i i s AMMA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.