YTYYYYYYEYYYYVYVYYTVYYTEYYYTYYYYYYYYYYTYPFVVYFFFFEYTITFIYYYFFYFFIYFIFTOTYT 1 ; N 615” På iröskeln;. Därefler: 3 Grammofonmusi | ; 430 Nyheter och väderlek. Där- efter: Svenska echlagerskivor. 7.00. Melodier ; £ - dur "med Ni : ils j Welngards dansensemhle och” ." grammsfonen.. «=: 7.40 Morgonandakt, Tia Blom. . «00. Nyheter: och väderlek, -+7 Lediga platser. , ' r ”2:15—8.40 Skolradio," Över Visby och ' trådradio på "Gotland. Kor= . respondenskurs :i : engelska, Le= dare: 'Uno Sondelius. (Uppsala). 820 Morgonkonsert" på” gram mofon, »>- "8.00; Skolradi Listen and Learn, 83 > 8. Korrespondenskurs - i "engelska: Ledare: Uno Sondelius, . (Uppsalay;-. 9.30 Hos taridläkaren. ”Skolöver- - tandläkaren Helge Bi har i LÖRDAGEN. DEN 10 FEBRUARI |, 615 Vardagsmorgon. Därefter: I. Grammofonmusik.; 6.36 Nyheter och väderlek, Där- efter: Bostons promenadorkester. Di: Artbur Fiedler, uGram” mofon). - 71C Frukostklutben. 74C Morgonandakt, Lisa. Blom, - - . DANS I SKOLAN Problemet dans som läroämne På schemat i skolorna, tycks va- ra ställt här i landet. Pressen har d att k lmän 8.00 Nyheter och 12.00 Ki i Dagens dikt, Därefter: Gunnar Fröjels' tro. on 1230 Nyheter och väderlek, 1245 Skivnytt >. 1255 Tidssignal, ' ” 13.00 Moderna ryter med Gun- nar Svenssons kvartett. 13.25 i Amasondjungeln,: Vr Den . sjungande fiskens fold» av Ar- . kady Fiedler, - Uppläsning av Claes Thelander." (Göteborg); 18.50 Musik . på" lördagsmiddagen med Tur«. Grönkvist, sång till luta (Kalmar), Karl « Bornfors här och var redan har måst taga ställning till saken. Införes dans på schemat, så är det inte blott fråga om att barnen redan i sko- lan "skall lära sig. dansa, men något som jag tycker är särskilt viktig i samband därmed är att de skall . få "danspedagogik (= dansuppfostran) vilket år verkligen : något annat än att enbart lära sig dansa! Naturligtvis är det «meningen att lära barnen danskonsten och ge dem danspedagogik. - Under- ; Nar (Repris). 55 ' Musik. .'under :: arbetet med Gunnar « Anderssons : ork., Einar Bodins' . dragspelstrio, Gert-Ove Andersson, piano, ofon:. (Malmö). L Dagens dikt. Därefter: Ove Rönn, | H:: Wali 7 Larsson," 1250 0 Nyheter och vi 12.45 Vinterarbeten "i; "gården. "Föredrag av Karl Henrikson, ; 12.55.: Tidssignal; 13.00 Skolradio; Levi ide Äåtar. Et "program: om folkmisik av Matts fruktträd- kreterara Arnberg; 1320 30 Sagohörnet: - "TroP'e Klampe: : Kurt. Broberg berättar "eh saga äv "Tage Bentzer; : 13.45 . Gamla: och . nya. filmmelodier 1 specialupptågningar spelade av "Sam : Samsons ensemble, = axi 14.30—15.00 Radioföl! >tongen >Ras- kens av: Vilhelm . Moberg: Hur 1: den : nionde: kommer : -till " goldattorpet och --hur' Klangen « ställer till. dans. Uppläsning av Bertil. Nygren. Fönköping). 16.30 Väderlek. 16.40 Önskevisan, : De". 'yngsta :lyss- narna. har. bestämt, programmet. 1.00:R Sn t: Nils Tidstrand, violoncell i Lars-Erik; Larsson. 1720 Den. javne "mand: > Ur Lavi laid» av. dergen Nielser. JP Ls sämt gram= |. 1.50 För : fruktoälare: vi odlar - fel sorter, -- : > 15.05 Vårt lilla samhälle; i 10.25 August Sicerman, en natio- nell tondiktare. Manzskript: ' Carl-Allan Moberg, .. :: 16.10 Som studieledare 1 ett fock- : förbuh« ' Lennart vallstiand -har le] 16. 4(. Barnteatern: Halv. störm på > Pårtefjället. Pjäs - av. Karl-Aage + Schwaztzkopf, i : 17.10 Fönstret. 18.00. Helgmålsri gning ' från derslövs' kyrka i skåne. 18.10” Grammofonmusik... 1. Uvertyr till »Gläöckliche '- Reise» (Eduard änreke); Berlinoperane orkester. Pir: T en. 2, La (Rossisini-Kimbell). Gwen Catley, sång. Dir: Warw'ck . Braithwaite 3," Gweedore brae (John :Crow- tker).. Jascha Heifetz, > violin; , 4: Bonnie - Dundee, ' folkvisa (arr Fug: Roberton), Glasgow Orpheus Choi , sång." Dir.: Hugh' Roberton' 5. : Valsserenad ' (Stanferd : Robin- son). BBC:s teaterorkester: : Dir. 'Tonsättaren.: 6. Ur Lehårs operet- ter (Franz Lehår). Solister: Marcel Wittrisch 1 och Hedwig Jungkurth Kär orkester..: Dir: ' Brunt Seidler Winkler. 7. Deep purple 10: Rose-Parish). : Paul Weston: ork8. Föreningsvisän, "polka (Wes- terman-Paddock). . > Ove. :- Flodin sång. . Sigurd Ågrens ork. 9, Mån- strålar... klara +(Tantis serenad) Bertil : Boo, sång. > William 7” Lind: ork, : 10.:: Ma. "ritournelle > (Henr: Rourtayred. Maurice Alexander: ork. Dir: Hans Ech v . 2. Fischerweise (Sch 13.43 "Veckans löpsedel, 3 ta): ; Elisabeth "Schumann; sång.;.3. Sicilienne . och coeur-Kreisler). Ida Haendel,: vio- lin; 4,- = Alte > Laute ': (Schum Kerner). » Hans: Hotter. sång. 5. Menuett G-dur op." 14 nr'1 (Ignace Jan: Padertwski). Tonsättaren;- pia- no, 6.- Schläger---die "1 ” hört, potpurri, Lys: As Dir: Walter :Baumgartner; i." petiti'valse (Joe Heynej. Roberto Inglez. ork., 8: Molasses,” molasses : (farty Clinton). ” "Teresa: Brewer, din; ' vals 18.5; 19.00 : Nyhet: h rigaudon' > (Fi gens" Iko er oc! vi 19.30. Kjerstir Dellert sjunger till Göteborgs ' ratlicorkester, :' Dir gent. Styrbjörn Lindedat, 20.00 Karusellen; Ett program för hela- familjen arrangerat av Per- "" Martin- Hamberg. : Conferencier: ; Lennart Hyland, Kapellmästare: "Stig Rybrant...1 redaktionen: Sixten Ahrenberg och. G östa ” ”Wernlöf. - 21.00 Gammal (dansmusik äv .Spel- tång. 9. (Normann-Andersen-Larsson), Erie - Jonsson, sång. Dir: William Lind, 10; Nights of gladness, vals (Char- les -Ancliffe). Stefan Dahlén, drag- spel, ;- 11. - Maggie hade fem: små breder: foxtrot . .(Degerman-Mo= bergy.. Sture. Rundqvist, sång, Wal- ter -Lars.ons' ork. 12. Just: one of those: things, toxtrot (Cole Porter). Benny. Goodmans sextett... 18.35 :Je reviens de Peri Fransk lektion :av' Roger Girod.. : "18:55: Meddelanden, . 190 "Nyheter och väderlek. Das gens eko, ':.: 1930 Dagens revy. Åktuella” sket. ; cher och kupletter skrivna j dag 19 5 Tangentlek, Stig Holm," Ars vid Sundin: och" Thore : Arnryd spelar på tre: flyglar. : 20.00 Frågan är fri Lärda” i Lund " svarar. på frågor; .- 20.35 Konsert av Götelorgs radio- »;:orkester,- Dir: . » Heinz Freuden- " Franskt. och 21.20 En "stor. måla ed "närbild. Till : minnet av: Ernst Josephsor. 21.40 Korsert av: Radioorkestern Solist: Hans Leygraf, piano. Dir: i Stig : Westerberg. : 1, :Wolfga: < -. Amadeus ' Mo: Uvertyr till "”»La finta giardirieras 2, Eudwig van Beethoven: : Konsert nr. 2 B-dur op. 19 för. piano och or- " kester.. Hans Leygraf. 2215 Nyhöter och väderlek, 2230-—-24.00. Modern dansmusik, Danska radioprograrimet redåg 7. 35 : grammofonmusik;' 8.30 Morgonandakt, 12.00 underhåll- ningskonsert : :' på ' grammofon. 13.00 från öppningen av den in- ternationella . mässan” i Forum. 13.20 André Kostlanetz och hans orkester. :13.35 uppläsning. 15.30 eftermiddagskonsert, 19,15 Clara Pontoppidan, 20.10 månadens dis 22. Livteratoskrönika. av . Vilgot SN vr Radiokören sjunger. Dir - Hans Holewa,. fot 22 15 Nyheter: och 'vädedek: - 25 "Grammofonkonsert, : SAkTA FARTEN | innan : Du . blir statlstis, : rorgonandakt. 5 .da Danska radioprogrammet lördag. 1.35 "grammofonmusil, .: 8.30 12,00 ”middags- konsert av. underhållningsorkes- tern. 13.15 en av. visans' vänner. 13.35 : uppläsning : 14,20 glada to- ner: på. "grammofon, 15.00 'AI- | möjligt. att de;'som är för tan-' ÅA Dans skall handhas av i bå- dadera kunniga lärokrafter, 'i stånd att skapa” god danskul tur hos' eleverna.” "Réd. G. B—d behandlade på ett djärvt och mycket belysande sätt frågan i en Jledareartikel den 3:e febr. "Den 7:e kom-en insändare som svar på ”förslaget” att sa- ken skulle dragas inför komniu- nalinstanserna, Bl 'a. till följd av ”Barnaväns” inlägg. vill: jag säga följande. återkomma t. Insända- ren bekräftar” min: förmodan, "då jag läste ”förslags”-artikeln, att huvudsak gå till dansbanebråk, dansbaneelände m.m. dåligt, som tidningsartiklarna : från tingen äro ibland. fyllda av. Och ingen skall förneka att, om meningen med " ”förslaget” . vore, att låta skolan vara en förstuga till dans- lokalerna sådana -som vi känner dem :nu,: då funnes många skäl för: dem som :måste' besluta, att vara på sin vakt. Då: funnes skäl för föräldrar som känner an- svar och som ibland envetet gör allt .vad. står i deras makt för att så länge som möjligt hålla barnen borta: från dansbanor. . Men så är nog inte meningen med "förslaget. ' Meningen: torde vara. att höja ' danskulturens 'ai- vå. När barnen lär sig tidigt en kunskap till: såväl teknisk : som pedagogisk ': är. det, mycket väl ken, har rätt i den " framlagåa argumenteringen. : . Eftersträvad verklig danskultur är något helt annat: än nuvarande .danseländet, ” Dans är inte' något 'dåligt i sig själv: Det ' finns berömda dans- skolor' för barn som” enligt sina föräldrars: önskan skall utbildas till." konstnärer": och / göra : sig konstdans :till ett yrke;: Blott: få blir' primadonnor. :En hel del blir mera: eller "mindré'-framgångsri- ka balletdansöser! Mera 'undan- tagsvis .. gäller '. det "unga män, som blir. dånsörer. Mähga : äro- vördiga borgare vil barn ; skall": ut i sällskapslivet. I' vissa hem av ' troende, kristna människor" samlas" ofta ungdo- marna i familjen vid pianot och det dansas; "Men hos en gtor 'del av -befolkningen" har” inte ung- domen "sådana "tillfällen." Den folkloristiska dansen är ännu en uppskattad ' tradition! i Sverige. har :: funnits sedan. män- hiskosläktets 'barndom,-I alla ti- der. har: människan : velat uttryc- ka. glädje. och sorg "med" musik, sång 'och ... dans. Dans "har: en historia, . och en vacker sådan, något. .som "ingenting har: att skaffa " med nutidens beklagliga förhållanden och följder av dans- banevanor:: Men det: går helt: en- kelt inte 'att säga till ungdomen att den skall vara utan danstill- fälle. Dans i skolan skall kanske förkastas i samhällen. där man förr beslutat: upprätta dansba- na. Det som fattas, är verklig öch allmän danskultur, Och det är det, tror jag, som förslaget eftersträvar, » Man kan inte säga att Barn: vär” inte uppriktigt menar det bästa, Men" är vad det som han vill? Människor som är för för- slaget ' mena lika. uppriktigt" det bästa, Ifråga om dem är frågan hos en del folk tanken:skulle il: den :vä sta hatt. du. nå, H haft! H Len SR gonsin — Jag kan inte hjälpa det, . men enligt. -min mening är det — Jag kan inte: förstå -: vatt Filip inte kan se att ;- hatten är förtjusande, : — Filip, vet du vad, jag kan inte sova — den där hatten jag köpt — — — flott a datten är är förtjusande — soståll 6 . = ring 1 mor; n och beställ : » Hkadana till? - ” . avkristningens tecken, " är ett försök "att få barnen på syndens vägar, bort från -tron, och :: uttrycker - sig t. o.. m.. så starkt; att de, . som - föreslå. och genomför :'”dans i skolan” är så- dana, om vilken Frälsaren 'skul- le säga ”att det vore bättre kas- "ta ned" dem : med ; ei kvarnsten om. halsen i havets djup, 'än att de förför en av dessa små som tro på mig”. Och .så följer:: tag varning medan det. är. tid! Jag kan inte: låta gå förbi detta utan att säga: här är pio- blemet ” satt; på huvudet. Om ”Barhavän”. noga läst G. Bds artikel '','så har han sett vad många” vet vara orsak eller or- saken till ” dansbaneelände. ”Av- skaffa all; dahs' går inte. För- bättring ;: av ske, -:. på . det' sätt som "föreslås, och meningen är att man skall taga bort orsaken. till. issförr hållandena.- ' För att styrka sina argument : ger. /”Barnavän” .; en -lång .vers, historien om ett. barn, on flicka som blivit en ung kvinna och om hennes : mamma” och pappa, Hon saknade "Jesus som tröst, . Hon fick en . bal-klänning i stället. Nu ligger hon som ung” kvinna på dödsbädden: I dansens vimn:el |: hade bekymren drivits bort men nu, där "hon ligger i feber säger hon: : mamma tag min balklän- ning och hör på mig. Den'klän- ningen har kostat. min själ. Så släcks livets fackla, att det danskulturen :kan | en kan ge alla barn, även dem, vars |- äl föräldrarna ”Barnvän”s - argument. inte: alls tala ". för "hans egna . sypunkter. Dans: i skolan betyder inte att "barnen ;' skall ' fråntagas barna- tron, tron. på Jesus och det, som är... för " många en tröst i livet; det betyder inte-att ,;föräldrarna och: kommunalmän, bara för. att de föreslår eller. stöder och ge- nomför . omtalade: nya, läroämne på skolans- echema, .skall stå till ansvars någon ”gång framför nå- gon dödsbädd såsom versen be- skriver, Har.vi inte lärt att ingen är förlorad? "Har vi inte lärt om förlåtelsen ? "Jag - finner versen mörk och . makaber.”.. Dikten Är hjärtlöst. hård. Kan något, som man" tycker är omänskligt vara god kristendom ?.. Problemet som sådan, : synvinkel. Förslaget föräldrar är i mindre god ekono- misk . ställnin; tillfäl lära sig, dansa. "Lär 'de "små rytm, låt dem jara sig barnballett. Låt pedagogen utveckla sinne för verklig 'dans- kultur. och . anständighet i dan» sen; livet genom; Tillsvriv' inte förespråkarna onda avsikter, Låt oss se saken som den är, ej når got därutöver. N H 4 4 Öokså en barna än, se MODERNA DIKTER 'För min | del tycker jag att är ställt. får inte' diskuteras” ur |: både poesi och tankar som kan "förstås. Men de som tycker bätt- re om nutidens poesi och målar- konst : må. gärna leva. för mig, en däremot hatar jag den mo- derna : litteraturen, . Under 'Teg- nérs tid 'var det häftiga strider om..' poesien och jag citerar. et par.strofer 'om anfallen mot, .den gamle Lidner: ;;. Kd : Kom så en” främling” med: «> - sin lyra " . den vilda tummelplats förbi; han såg väl" striden och dess : : yra i. os men icke meningen däri. DN : Vad vill, sad han, det långa : van s kivet, SM den stores måttstock - ej vår, : från "andra "höjder ser. "han ir > livet, . hans sång ' på andra ' tongr : Bår/ Gudmunsson, Össj öahult, Yivljunga. "Som ' tillfällig sjänahärning har det berett mig ett oskrymtat nöje. att i Eder tidning ta 'del av ståhejet kring Ingvar Wah- léns dikter, Flera av insändarna låta, som om 40-talismen vore ett för dem alldéles okänt be- grepp. Wahlén i sina: dikter" verkligen velat ge något av sitt eget jag, dare?” , framhållit, släktskap med musik. Men att ganska nära . vYyvvYrYYrey ry vev Fe VEN - YyvyvvstYY! TWYvrYrevYvevverveYVe vet FO ev Peo eevvevvevvreYrYY YT YYFPYFY FY YYVYTFTYFERE PY VET TTTT sn ” mon OA ons än at Ren Br DE förklara ' för en .människa, söm -" aldrig sysslat med sådana "saker eller, helt enkelt inte krytt sig , om att sätta sig. la rör sig om — son är det väl ganska fruktlöst att ödsla förklaringar : på; För- resten tror jag för min del, — in i vad det he- en sådanspers och jag ber på förhand om ur- : säkt för min reaktionism — att det inte går för vem som helst att ta del av det budskap, som '. äkta poet i överför till dén, som : våglängd. > Antingen : har man den egen- skapen medfödda eller också inte. + I'så att säga är inställd på samma . . Det är inte frågan om ' mate- - matik utan om känsla och ord= ' konstnärskap (nytt ord?). å NV " Man kan lika litet 1 fråga om poesi som musik 'använda sig nv äldre, - erkända verk som mått- stock för vad som" skrives och komponeras just nu. s ” Om några år kanske numera förkättrade stilar inom båda om- rådena äro erkända och ha sina respektive tillbedjare, nr .. Vilka av dessa stilar, söm sko- - la segra, veta vi ingenting om, eftersom det ju inte gär att go in i framtiden; men jag' tycker för min del, att tvärsäkerhet 1 omdömena: om nutida poesi och musik bör mildras: något, Om inte annat. så för vederbörande iden, soc: 5 Trallgöken”. ' MN borg. By-Orkestern :spelar,' 19.15 | såsom '" ”Barnvän” :' framställer | står sorgsna vid bädden och. ser|tvisten "om " poesien blivit: både : (ox gens irritabile: vatum) - Det "är cyklister och £ot- Från ;”Den lille. Cabaret”. 21.00 |den' ställd i fullkomlig felaktig hur : deras” barn. förlorat går...|vidlyftigare och häftigare än nö-|och det är väl så all äkta poesi : gängare, som Zörolyckas | äansorkestern "spelar. 21. 30. 20 däåger, '- ..Jag vill inte närmare, ingå på | digt. Jag läser hellre Tegnér och | uppstår, . CÅNN ONSER. A mest 1 NA frågor.-22,45 dansmusik, : Han tycker att: förslaget går i verserna. :. Mig tycks emelleriid | Rydberg m. fl som för mig ge" Den har, som "också en ingsän- I LT; Roman av Han : "drog försiktigt igen dörren ” "efter sig, så att mor och 'son blev ensamma inne i krögarens vardags- - rum, Rösterna från lokalen träng- ”de:.in:' till dem som ett dämpat mummel,.. De' hörde hur krögaren - tappade öl i sejdlarna. Sedan pra- tades det framme vid disken, Helt tyst.: " + > Julius strök sig om munnen, Han « var föga belåten. Modern såg ängs- igt på honom. — Han är inte så svår som han låter, sa hon och det låg en bön > I påståendet. : + Nej, han är mycket värre, Vi har träffats förr, krögaren och jag. " Förresten tänker jag inte låta hun- +» ka mig, > .- De resté sig från bordet, Modern stog: honom med, sig till ett litet rum vid sidan om köksförstugan, Där skulle han bo. o Albert Ölsson —) .| väl flyttat in. Sin säng skulle han & FRANK |: fönstret satt högt och var litet, gol- vet knaggligt och" ojämnt. ' Under fönstret stod ett rankigt bord. Mot ena väggen stödde' sig två stolar, En illa hanterad soffa gläntade på locket och visade ett lager sönder- smulad halm, Julius började småsvärj var för bedrövligt, Han kunde in- te annat än svära, när han tänkte på sin egen goda säng därhemma och sin. präktiga fjäderdyna, Mo- dern förstod honom och sade att|- det inte var meningen att det skul- le'se ut som det nu gjorde, när de få behålla, och hon skulle lägga en omgång nya trasmattor på golvet, fönstret skulle få gardin, och i kar- men skulle det komma två av hen- nes finaste toffelblommor. Medan de resonerade, kom krö- garen och ställde sig i dörrhålet. Han pöste med magen, för han vår » Detl: [med så lena och goda ord och var som hotade. att "rpsänga byxbenen. — Här kommer unge, herrn att bo som en prins, tyckte han och smålog, : -— Ja det är då kungligt till- ställt, svarade Fulius. för att. pika honom. - Krögaren ' såg snopen ut? Sen mulnade han och ket sig i mu- staschen,” — Man ska lära sig att rätta mun "efter matsäck, genmälde han och strök” sig om halsen med han- den, — För det behöver man inte bö i skäktsoffa, brusade Julius ut. Hemma har jag det bättre, .. Krögaren ilsknade till, 2 — Får se hur pass bra du' får det när du ska stå på egna ben, tyckte han onådigt, vände mor och son' ryggen och gick sin väg. Oviljan - mellan ' krögaren ' och Julius slog visserligen inte ut i öp- pen låga, men det fanns alldeles tillräckligt med brännbart mate- rial för att den pyrande elden skulle hålla sig. Ett tag var det nära att skomakaränkan dragit sig tillbaka, men då kom krögaren så mjuk och fin i mun att hon föll till föga och gick med på att de skulle ta ut lysning med det sna- [gjorde sitt inträde, Det fannns för- språkslösa bohaget.på ett par flak- vagnar och köra ner det till krö- garen, kunde hon. inte' hålla: tå- rarna tillbaka. . Julius, som fått fritt från affären för att hjälpa till med flyttningen; såg tårarna och kunde "inte låta bli att än en gång fråga, varför hon prompt skulle gå åstad och gifta sig, gamla män- - Det en ska komma till .det kommer en till, svarade modern, Hon tyckte hon var för gammal att säga att hon tyckte bra om krögaren och. inte hade någonting emot att: ännu: en gång kliva i brudsäng, innan åldern på allvar stås andra bevekelsegrunder ock- så. Hur skulle. det gå för henne, om Julius gifte sig och inte läm- nade henne någon hjälp? Fattig- vården var hon för stolt att an- lita, och det som blivit kvar ef- ter skomakaren var inte- annat än småsmulor. Förresten "ville hon gifta sig med :-krögaren, det var huvudsumman av alla skäl Och så gifte de sig' och Julius hamnade i det otrevliga rummet med. ingång från” köksförstugan. När han' flyttade 'in var det för- stås mycket trevligare än det va- rit första gången han stack. näsan | de han ärvt också, för de sakna- på tal. Han avskydde borgarna. domytichet om att Frisén hado | kritikers eget anseende 1 fram-. På mig verkar 'det, som om t 4 : de plats för det-på något annat ställe .i huset. Hos färghandlaren på Storgatan köpte han några rul- lar tapeter, och så hjälptes han och modern åt att snygga upp väg- garna en söndagsförmiddag, då det inte var någon servering. Krö- garen gjorde sig till och kom ock synade, : Han grinade sötsurt och tyckte att det blivit sådana för- bannat konstiga tider, när till och med sådana där slynglar som Ju- lus kunde våga att ha' pretentio- ner, oc ” - ” ” Julius " försökte ta sin styvfar från den humoristiska sidan. Men det var det sämsta han kunde gö- ra, ty krögaren saknade" allt sinne för humor. När andra skrattade, kände han sig sårad, och när an- dra Iog vädrade'-han' hån. - Julius, började "så småningom hålla sig hemifrån så mycket som möjligt." Han gick på Källarens trea tillsammans med. Alexander, drog i den tätnande höstskymnin- gen omkring i stadens. utkanter med Lisa eller besökte den ny- startade lässtugan, där han träf- fade folk som han kunde prata med. Han stiftade vid ett sådant besök. närmare bekantskap med Klinger. Denne, hos Frisen: rätt Han var anstucken av Palms so- cialism och tyckte att hela värl- den borde åka i stöpsleven,, Han och Julius hade animerade dispy- mer än han behövde och nu otvi. velaktigt var den rikaste och mäk. tigaste mannen i staden, Hans sista ' drag var att lägga sig till "med le- ter. De gick på bak timme efter. timme och smågrälade och terade, - På "huvud vågade de inte visa sig, för. det ansågs inte honett att de olika af- färshusens bokhållare lierade sig med varann. Alla andra höll strängt på denna regel, men varken Ju- lus "eller Klinger tyckte ”att de gjorde något ont. Några affärs- hemligheter satt de knappast in- ne med, och även om de gjort det så är det föga troligt att sådant |ha bragts på tal. — Jag önskar att fan måtte ta Frisen, sa Klinger, Han blir rika- re och rikare: Nu har han köpt nya hus och nya tomter, Han är stinn som ett troll, och kassaskå- pet 'spricker : väl en vacker dag. Och ska nu Magnus gifta sig med Cetilia Kleber... . — Det ska hon visst inte, in- vände Julius med hetta... Hon ger väl fasen i en sådan som Mag- nus Frisen, Det är hon för hög” färdig. till... De råkade i delo om vem som rätteligen borde bli gift med Ce- "till gasverket, I fyra år hade han räknat i underkant, så, att det knappt gått ihop, men. han hade förverkligat sin avsikt: att övertyga Kleber om 'att det in- te lönade sig att konkurrera med honom, XKleber hadee haft dessa leveranser förut, men Frisen stack ut honom . totalt, och som Kleber satt trångt och dessutom inte vå- gade' ta några risker, så fick Fris sen det som han ville, Sista året hade ' Frisen höjt priset, och brö- derna Smith, som hade koncession på gasverket, skulle gärna vänt sig till någon annan om de inte behövt krediten, Och sådan ' kun- de de inte få i bankerna, för Smithg företag , stod på osäkra fötter, och ingen visste om - det skulle” klara” sig eller gå omkull. Koncessionen var på tjugo år och beviljad av staden, Driften låg emellertid i händerna på en kamrer, och brö- derna, . som - inte bodde i staden : utan hade affärer av större vikt på annat håll, kom-bara dit en och annan gång för att se hur det gick, Rummet var ingenting att skry- stor och "fet, med isterhaka och |raste, Har den dag, då hon och | ditin. Han hade fått sin egen soffa hunsade in ivid, formligen skalv |cilia Kleber men kom inte till nå = Frisen en buffel, grälade "ta med, Tapeterna var trasiga, |spritnäsa, grova - händer och lår Julius bj älptes åt att Jasta det an-! med sig, det stora slagbordet ha-lav "raseri när hushoudfolket kom | got resultat, Men &- ovades i all| Klinger, = tate>. (Forts) . Nor - ” AX - - et ae ” < ne =? Li . : 2 . v . - a Me ss ' a N sx FTECSETEIVTUTETET duk Ad As FESTETVTVTVITSTEVETVETTE SVTVIVIVTEVETESTEEVTETS TEEN - ” e or Sånt Ra ES RN TRA PAA Ir - v NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.