"YrrevfreverYevYvY tvvvv — IAHOLMS TIDNING > vv > Där böndeförbundets fö . ”> >» sockenavdelning. bildades "QÖDRA” RADA hör inte. till den NN. värmländska diktens socknar; :. Ingen. av. Värmlands många stora män på diktens, konstens eller an= Idra områden har skänkt glans åt denna lilla bondesocken. Men än- . Idå har den ett namn i vår kultur- historia, Södra Råda gamla kyrka är Ne av ” lant 0: jader. e också uförlivat med vårt lands po=- Titiska historia. Det var' i denna socken som' den första avdelningen lv 'det nya parti, som sedan kom . att heta bondeförbund 5, " Det skedde den 27 april 1911, alltså fr snart jämnt 40 år sedan. Denna händelse . var anledningen till' att "= jag en marsdag med sol över snöi- ”- ga skogar och tidigt förvårsglitter i Gullsprångälvens vatten: befann dets intressantaste . Sockennamnet "är let, bildades. - Å 'mig'i Södra: Råda, den. plats, där ' i. idéerna från" Gimmene först tog " form i.en organisation. Tune .. vv Södra” Råda är Värmlands syd- - ostligaste socken och omfattar den ärmländska delen av land LL Lantbrukaren ny vi mellan Vänern ,. Socknen : är, ganska” liten, ' har "knappt . 900 "invånare. Kommunalt är den nu förenad med Rudskoza, . Visnumskil :' och - Visnum "till en = 'storkommun '' med ”Visnum som » centrum, ':-I socknen 'finns "endast en större. gård. De övriga gårdar- "na är: småbruk eller familjejord- -. bruk;,- alla .med 'skog till, På åtskil- » liga av ”de mindre jordbruken är skogsmarken : + dock -. ' otillräcklig. Förr, . det vill säga under -1800- : talet och en bit in i:det nya:år- hundradet, fanns det gott om hant- , . och Skagern. Sock-: ” nen. omges nästan helt av vatten... en till den första: ndsavdelningen. : : :' bondeförbu 27 april 1911 noterades i tidningen Landsbygden för den 11 maj. sam- ma 'år i en artikel, vari. meddela- des att. en lantmannaförening bil- dets i Södra Råda i. Värmland den 27: april ”på grundvalen av 'Lands- bygdens: program”...En' resolution skulle av: S.J. Svensson, N.' Bac- ka,:och A. T. Bengtsson, Prästgår- den, tillställas valkretsens kommu=- denna, resolution. hette ; det > "Södra. Råda 'lantmän .såmlade till: möte den: 27' april 'i och"för bild .verkare, torpare . och ' back: : > tare, men de ' är här som ' på 'de » flesta andra - håll . borta. . På. 1870- > - talet var socknens folkmängd un- gefär dubbelt så stor som" den är nu, Någon industri finns inte. ': Unik medeltidskyrka :' :- ” gamla. kyrka är, som - ovan nämnts, ett förnämligt kulturminnesmärke.:" Dess ' exakta ålder är inte känd, men dess bygg- nadsstil, liggande stockvirke, tyder på att den är i det närmaste från ” samma tid som stavkyrkorna. Kyr- i ikan är” berömd. för, sin konstnär- "liga utsmyckning. I såväl koret som Jånghuset är väggar och tak deko- » rerade': med bildmålningar direkt " på stockvirket. "Målningarna i' ko- 'Tet' är daterade 1323. Det har på- visats att-bilderna är. förstoringar "av teckningar i en fransk illustre- "rad bibel från 1317, .< : . "a" Att denna förnämliga och intres- "santa kyrkobyggnad finns kvar på "sin ursprungliga..plats . och i gott skick - är inte. de -kulturvårdande imyndigheternas förtjänst utan soc "kenbornas; Kyrka: ägesmtmerd av staten och det. var "meningen" att iden skulle i flyttas till Skansen i !Stockholm, Detta: undanröjdes e- 'mellertid ' genom ”uppvaktningar bl. a för konungen, Frågan löstes i "stället på det sättet, att kommunen åtog sig.att.hålla "kyrkogården i det av ett lant 5 par- ti (eller vad namn det i framtiden kan få)... Varomkring vi för vår del anserr samling mellan alla Sve- riges. jordbrukare kunna ske är tid- ningen . Landsbygdens ' förslag .till Program isl, sorg "Att märka är att da kommuns lantmän .intet avse- ende ' tagits till föregåeride parti- ställning. Alla' vilja vi stå på. egen grund, eget parti, egen bank' inom varje kommun egen bestämmande- rätt över våra produkters pris samt för: -jordbruksarbetets - "Bröder, låtom oss enas!” .; " Innån detta' hände i'Södra Rå Hade följande inträffat i grann Västergötlandss. :& 1! os ae "I november 1910 hade Carl Berg-' lund i Gimmene tillsammans med 124 andra lantbrukare i falköpings-. trakten' uifärdat sitt bekanta upp- rop till jordbruksbefolkningen un- der' rubriken: .”Bröder, låtom ' oss enas!” Uppropet infördes i första numret av' tidningen Landsbygden I der” t deceriiber "samma - år. Karl Andreasson i: Åsen hade anordnat ett .diskussionsmöte i Herrljunga och . därefter. startat en intensiv agitationsverksamhet i- Älvsborgs län. Någon förening kom :dock in- te till stånd, I Villberga i Uppland hade 1 ts'. idén med diskus- ordning och upplåta marken: mot .' att. kyrkan skulle få" vara kvar. "Därmed: räddades: "denna. förnäm- liga kyrkobyggnad :åt Södra . Råda, och Värmland, socknens bönder, till heder, so i >" Det som hände T. v, Södra Råda gamla kyrka, t. sionsklubbar.' som ” ett första steg till. en" borndebefolkningens :sarh= rmmanslutning, och den 6 april 1911 hade i Landsbygden publicerats ett förslag till program för. ”Lantbe- folkningens . parti”.' Det. var på . valbroschyur för bondeförbundet från 1920. grundval. av” detta "program, som 2 2 a h. Selma Bengtsson med en örsta " Södra Råda avdelning av .”Lant.: männens parti” bildades. Mötet hölls i Ordenshuset, som då var alldeles nytt. Det byggdes 1910. Initiativtagaren till mötet och föreningen var lantbrukaren Theo- - i Torsten Kreuger. i får. upprättelse : för Högbroforsen? - STOCKHOLM - : Under de senaste två åren har > en stark opinion vuxit fram i vårt land . för upprättelse åt ingenjör "Torsten Kreuger,. som under.pa- nikpsyk efter .. brodern "Ivar dor Pr och hans närmaste medhjälpare var: lantbrukaren 'Sven Johan Svens- son i N. Backa: Den sistnämnde gjorde - bl, . a. mötesaffischen - och författade resolutionen.- Han var "nämligen den mest skrivkunnige av de två. Bengtsson var agitator och framför' allt organisatör. Han val des också till föreningens ordfö rande och blev. därmed den förste avdelningsordföranden: inom bon Ning: deförbundet.. : :« En av pionjärerna kvar : Av: dem som 'var med i Ordens- huset i Södra. Råda den 27 april 1911 finns nu endast en kvar i li- + vet, n ligen Sven. Johan Svens- "son i'N. Backa: Han bor emeller- tid inte längre i Södra Råda utan Lillebo, "Västerhaninge, Stock- - holms : län,” Däremot, finns det i Södra "Råda en hel del. personer, som minns det historiska mötet och: för det. Till. dessa hör främst fru Selma Bengtsson, änka efter 'initia>. tivtagaren Theodor. Bengtsson. Hon bor alltjämt i Prästgården, som. nu äges och brukas. av en son, Präst- gården, som är friköpt, ligger för resten alldeles invid - Södra Råda gamla kyrka. :. ban at Fru Bengtsson minns 'mycket när bondeförbyndsavdglningen bil- dades, men hon var själv inte med, Hon minns. också ' att hennes : man lade: ned mycket arbete inom av- delningen. Sedan blev det emeller- tid en schism som gjorde att av- men fanns kvar mest på papperet." Fru Bengtsson. plockar fram ur: sina gömmor några porträtt av sin fram en ”Bondefört "valbroschyr ' från 192 ds riksd 3 kandidater : för kretsarna: av Värmlands län 19207. Bengtsson Ursprungligen : hade: Theodor ':' | Bengtsson hoppats få. organisatio=- nen färdig så snärt, att man skul: valet 1911.' Det gick döck inte. Vid. ett. sammantråde med - av-, delningen ...1912 : höll. Sven Louis Silfving : föredrag. : Denne : Silfving blev.' strax ' därefter. redaktör fö; Landsbygden, vilken post han dock vihg bodde: en tid hos kyrkoherde Svartengren i Rudskoga och” del- toz som böndernas talesman i N mot Gullspångsbol gående-uppdämringen av sjön Stas gern. Det är troligt att denna strid en - politiska :' bondesamlingen denna bygd. Den 17 maj 1912, allt-: så ungefär ett år efter Södra' Rå-: en avdelning i grannsocknen Rud- skoga, och det är inte uteslutet att Silfving därvid hade ett finger med tiska bondesamlingen, i. dessa. bå då värmlandsSocknar :: hade. doc] kommit från :Gimmene via tidnin-' gen Landsbygden, - - Mest ra sitt '40-årsjubileum, - Till : detta skall ;vi återkomma i en följande artikel, nä Antonius. krävs av kongressman :; Genom televisionen förs lättkläd- da, höftvickande damer med sen-j suella röster rakt in i amerikaner-[ 'nas vardagsrum, klagade :: nylige: 'en demokratisk kongressman infö ITV-pr skulle underkas-| tas censur, = cc" tå — Vi väntade oss att TV-bolagen; Iskulle" visa ansvar, men de har i 'stället vänt sig till nudismen” och producerar mest rena smörjan; . . . "Hishult - ">. Äntligen "badhus i Hishult? -" > Hishults ' badhusförening ha- de på: söndagen årsmöte under - ordförandeskap av. hr Hilmér Torkelsson:. Styrelseberättelsen godkändes. Av densamma fram : - går, att föreningens tillgångar utgör - omkring .4,600 kr. - Den viktigaste frågan på mö- tet var givetvis "det ' efterläng- tade badhuset och. det beslöts, att - byggnadstillstånd för bad- anläggningens uppförande un- . der 1951 kan erhållas, skall sty- relsen utgöra byggnadskommit- té samt. ha rätt att träffa över- 1 lse med representan- "ter för Hishults AIS, vad det gäller den sistnämnda förening- ens medverkan för anläggning- ens uppförande? :... : ne " Vidare förekom val och i styr relsen invaldes hrr' Hilmer Tor- kelsson, "Sterner '' Bengtsson, Lars Kjelldorf, Sven A,. Svens- son, Börje Martinsson och Ivan Jakobsson, samtliga från His- hult samt Håkan Nilsson, Nor- "ra Långhultsbygget" : Supph: Malte Sverisson, Torgny Lars- son, ' Gunnar, Karlsson, Hishult. Firmatecknare ' blev : ' Hilmer 'Torkelsson och Håkan Nilsson. Revisorer; -- Otto... Hansson och Ernst Karlsson, Hishult, Supp': od ite: ;Ture' Karlsson, Hishult, E- | Ingemar Torkelsson och Erik Hansson, Hishult. " Festkommit- rik -Johansson,. Flygholmen; . I- var Karlsson, Hishult, Karl Jo- hansson, :: Nytorp och Lennart "Karlsson, Hishult. Ät) Granbacka Byggnadsförening > hade i går årsmöte under hr Erik Janssons, Högaholma, ord- förandeskap.: Till styrelse: val- des'.' Erik Jansson, Högaholma, John ' Johansson, Kornhult, Mar der . Nilsson, Kornhult, David Larsson, .Skogsgård ' och Gun- nar Johansson, Kornhult. Suppl, Erik - Karlsson, Bjeringstorp, I- var Johansson, Bögilt, och Hil- ding Nilsson;' Högaholma, : Re- visorer: Allan ' Hilmersson 'och Göte . Johansson, +: Kornhult. Suppl: Oskar Bengtsson, Höga- holma.. Firmatecknare: " Harald Johansson, Kornhult och David Larsson; Skogsgård. '. Styrelsen fick i uppdrag att på bästa sätt orda med dansbanan... C- Den : frivilliga ” sjuk- och o- lycksfallsvården -: på arbets- platserna åvilar numera Rö- da Korset. Bidrag till 'Över- styrelsen för Svenska Röda Korset, pgnr 900800, går' bl. På Bio Knäreds biograf . ger tisdag 'kl. 8 den" oförglömii- ga filmen ”Dimmornas/ bro” med Robert Taylor och Vivien' Leigh i huvudrollerna. .- MN Som -- musikaliskt : ledmotiv i filmen ingår den underbart vack- ra ”Godnattvalsen”. 2 Hasslövs "biograf - : presenterar på onsdag en krigs- film' av: mindre vanligt slag. Då kommer nämligen :Mgtros : stora världssuccé ...”På. > främmande mark” att visas. William A.- Well man har lyckats bra'.Enligt New york-pressen' är ”På främmande mark” 1950 års bästa film. I London fick den också ett enastående ' mottagande, Men så har regissören också haft goda skådespelare att” arbeta med: "| Van Johnson, John. Hodiak, Ri- cardo : Montalban, : George Mur- phy, Marshall Thompson, James Whitmore, Leon: Ames och. mån- ga fler. Den franska skådespeler- skan Denise Darcel här cen enda kvinnliga rollen i filmen. Men det är inte bara yrkesskådespe- lare som medverkar utan också a.” till att på detta sätt öka tryggheten i förvärvsarbetet, V en del av de män, som deltog i kände de män som stod: i spetsen ” delningen visserligen :inte' helt dog ' man, 'som dog 1928. Hon tar också - Norra och Östra” stod som andra namn på: le kunna deltaga i riksdagsmanna-' innehade endast en kort tid. Silf-. bidrog "till 'att bereda. marken” för” da-avdelningens tillkomst, bildades. i spelet, Själva idén till. den -poli- Nu bereder sig Södra Rådå avi. delning av bondeförbundet att fi-' Censur för TV-program | Kreugers död angreps från alla ” häll: och till slut dömdes för ”oe- .. gentligheter” i det omskrivna Hög- " brofors-fallet, trots att inga fällan- de "bevis mot honom kunde pre- -&teras. En stor del av landets ju- Tridiska > expertis har-under;årens .Iopp — sedan 1933 — uttalat sig » mot domen och även utländska ju- ister har "offentligt förklarat, att ++. domen . mot Torsten. Kreuger var en skamfläck på den svenska rätt- . visans sköld. Under snart ett par decennier har Högbrofors-fallet va- . fit mer än ett juridiskt ”fall” — det har ofta använts som tillhygge i politiska fejder. Men den väldiga .- "Opinion som på sistone vuxit fram har lyft : frågan | över partierna. " tidningar av :olika" politisk kulör har stått upp. och sagt ifrån,” att nu kan den: svenska rättvisan inte längre tolerera att den orättmätiga domen" mot: Torsten Kreuger får ”stå kvar, Från alla håll krävs res- > ning i målet, I MT har. Z. Höglund i en uppmärksammad artikel krävt "upprättelse åt Torsten Kreuger och i Västgöta-Demokraten har chef- redaktör Fagerström under rubri- ken -”Rättvisa även:åt Kreuger”: "åfrågasatt .om, det nu inte-är dags att ”ta upp frågan i hela dess vidd till.förnyad granskning”. Ett fler: tal. folkpartitidningar. har 'publice- - rat artiklar, vari krav rests på res: ning i Högbroforsmålet. Höger- och .bondeförbundstidningar '"har'. sagt samma sak och t, os m, Idrottsblat: det har'i'en'artikel av Torsten Teg-' når i” skarpa: ordalag "deklarerat . att > Torsten ;' Kreuger blev dömd trots att han var fullständigt oskyl- lig...1 juristkretsar i: hela landet + och bland studenterna 'i Stockholm, ; Uppsala "> öch :' Lund" kräver: man” ; resning Å - Högbroforsmålet,: : All- | männa opinionen har klart svängt om till Kreugers förmån. Det :är bara en liten klick av höga juri z ter :'-och finansmän;' som alltjärst vägrar att ta del av' fakta i; målet och fortfarande håller på att dö-- . Sitt straff. och den.saken något att göra åt, Men vad "han alltid krävt, är. upprättelse, Idag balen än Stora kollekter - under 4:e: kvartalet En ökning på 23,000 kronor ; från 1949, - der 4:e kvartalet till 257,413 kr mot 234,427 "kr motsvarande kv; 1949 - eller en artal mindre än 22,986 kr. styrelse inflöt 22,153 kr (f, å. 27,229 kr), Svenska bibelsällskapet 6,644 kr (1,32 kr), kr. (3381 kr), Västerbottens läns arbetsstugor 8617 kr (8,026 'kr), Fjellstedska skolan i Uppsala 5,947 koniråd 8,080 kr (5,463 kr), Norr- bottens läns arbetssugor . 8,278 kr (9,143 -kr), Kyrklig verksamhet (1349 - kr). och Svenska S kyrkan: "Till svenska kyrkans - diakoni]. | Sigtunastiftelsen 4,064]' kr (5,710 kr); Göteborgs stifts dia-|' -bland fiskare, Göteborg, 8,599 krl- Tresystrabröllop - ökning med inte] KS ST VN SN SÅ Tresystrabröllop” var "det ne, där kyrkvärden Carl P; ersson Johan Karlsson och Rut P på lördagen i Rämmarlövs kyrka i Skår ngifte-bort sina tre- döttrar. Fr. v, : ersson, Karl Ivarsson och Greta Pers= "son samt Nils Harald Hansson och Elsa Persson, 183,893 kr (165,193 kr). a ? .- Vid de olika kontrakten uppgick kollekterna till, i Älvsyssels norra 13,600 kr (f. å. 11,711 kr), Vikornes södra 18,721 kr (16,927 kr), Halm- stads 15,087 kr (13,188 kr), Älvsys- sels södra 27,284 kr (23,892), Marks och Bollebygds 25,900 "kr (23,807 kr), Varbergs 13,386 kr (11,974 kr), "Laholms '9,418 kr (9,855 kr), Fal- ' kenbergs 10,605 kr (10,062 kr), Kinds 18,378 kr (16,734 kr), Orust - och Tjörns 12,881 kr (11227 kr), Vi- ; kornes :' norra 6,196 kr (6,098 kr), Fjäre "och Viske .13,327 kr (11,489 kr), : Göteborgs" västra 18,865 kr, Göteborgs östra 15,717 kr, Dompro- steriet 24,799 kr samt Ale och Vätt- "1e'” 10,708." För de fyra sistnämnda - kontrakten finns ej jämförelsesiff- ror "på grund av" den nya:kon- ; traktsindelningen,:" =” : Arbelsmarknadsläget i länet under februari Arbetsmarknaden i sin helhet un- dergick: ej några "större förändrin- gar under februari månad äver om vissa ” mindre" förskjutningar - mel- i + lån de olika yrkesgrupperna' ägde rum? Sålunda minskades arbetstill- > gången "något inom' metallindustrin . men ökades inom byggnadsindustrin och" landstransport.” En viss : ned- ' gång i antalet arbetssökande kunde även noteräs framför allt inom' de > net 2 "som är Åh d, örhållandena, - je "| storhetsvansinn I kl > När man bjälv är född . på lan- det "och, har levt hela sitt liv.i en miljö där man arbetar hårt” och lever sunt vet men inte mer om homosexualiteten" än att den är en innssjukdom., Likt ' alla sinnessjuk- domar, uppträder; don med, både fysiska , och, psykiska verkningar. Dels förvrider: den. driftlivet ' hos människan och dels driver. den en sjuk att skapa så mycket tyst el ler öppen sensation kring sin sjuk- dom som; möjligt: Den är i detta fall. nära släkd. med. vad vi kallar Och: det är just detta re: keri "kring åkomman 'som har bidragit till att den, smittat av. sig: Hysteri är ju också en andlig sjukdom som” &mittar -kring sig.. : Det bästa medlet 'båda mot hy- steriet' och I liteten är att Av MÄRTA LEIJON | får Historierna. och ju 3 ha barnen hem; termiddagarna.” "Finns det en äldre ogift" herra ma hos sig "på ef. och -tasslas.; Varken. präster eller- lekmän ' är . förskonade. .'. 1 Vi måste vara tacksamma mol den press som inte gjort mer av de" homosexuella" sensationerna än ålägger" dem, Ju: mindre det.pras” tas 1 denna sak ju mindre reklam sjukdomen, ; Väl Sen niåste'vi lita ttlll ungdomen, själv: Det finns bland den mogna- re :ungdomen så många förnämli-.' ga . människor som', kan bli: tohgi. vande, som kan ta hand om små- s stoppa”. sensationsimakeriet kring dens Hysteri är! ju! i” utsträckning en sjukdom som an- griper »fattiga' och ' överansträng människor, eller . människor.” som : på något si rorättade av livet. att' avfärda eri sådan åkomma med ing som :den' dustrin, vt I LAv manliga. LÄN”) har han fått ha opinionens. ögon. Vad.som eme lertid. fattas är resning i målet. ...t 7; ”; Enligt vad PRK. erfarit från, res geringen . närstående. håll . ser; det : emellertid." ut +. som om ; ingenjör Kreuger till slut även skall lyckas få sin önskan 'om en resning :upp- : fylld, ”. Inom ' regeringen - finns! åt- > minstone :;tre ' ledarnöter: "som är klart för resning; och' möjligheter. torde föreligga för att regeringen "4 sinom tid kommer att bevilja en kan från ingenjö hy, resningsansöl! Konsum, Veinge, vo. höll i går, distriktsmöte" un der: tapetsör : Nils Bergdvists, "Veinge, .. ordf.-skap...:-Till. med "lemråd .” omvaldes '; Nils . Berg! 4 qvist och Assan "Axelsson samt August" Larsson, som, ”avsagt sig. : Suppl: Jan Lindahl, :Val- frid Österling och Hilding Gus- tafsson. '.- Medlemsråden "7 skall fungera som fullmäktige.” Med-' lemsantalet har ökat med 6 till 219 medlemmar. ' Omsättningen har i runt tal ökat med 17,000 kr; tille:a:170,000 kr. : Affärs- chefen ' Oscar Skoog framförde ett ; tack till medlemmar, med- lemråd "och : personal : för det gångna året. Efter förhandling: arna visades filmerna '””Det gam Samrealskolan. : | Fortsatt ' rektor: har för fyra år från 1 juli med- givits ./ läroverksadjunkt K.-A. i A. Bjärup vid si lan Båstad. >< i amrealsko = Till" Röda Korsets uppgifter "hör ” att" omhändertaga hjälp- "lösa 'åldringår, invalider . och " konvalescenter ''-— . en . stor . uppgift som .fordrar allmänt "frivilligt penningstöd.. 'Över- styrelsen: för. Svenska Röda Korset har pgnr 900800. striderna vid Bastogne, officera- iburna Divisionen, nyvaldes' : John" Johansson efter i la bruket” :och ”Med paddeln”, a re och meniga ur, 101:sta Flyg, vå »BJ' des 1,614' och lav kvinnliga 837 an” ökningar om 'arbete; Motsvarande Genom" arbetsförmedlingen i' I: tillsattes” under: rapportmånaden ..022 platser på manliga” och 442 på kvinnliga" ävdelningen.' Av "de till- satta platsérna avsågo. 72 jordbruk och” skogsbruk," : 551 industri "och - hantverk; 241 samfärdsel, 143; "han-. ; del; 61 förvaltning och fria" yrken, 26 "hälso>. och sjukvård, 190 husligt arbete, 79. genomgående yrken och | diversearbeten," samt 1' arbete ej hänfört ' ; till .. annan näringsgren, Härutöver. placerades i samverkan med ; andra arbetsförmedlingar 70 "sökande utom länet, . + Inom. : jordbruke 28: - frågan på körkarlar rätt starkt men ide flesta av de lediganmälda plat- serna . voro. ej 'aktuella förrän” till vårbruket. 7 För nr NA Till. skogsbruke: : var efterfrågan på arbetskraft äv rätt liten 'om-+' fattning och tillgången på' sökande - otillräcklig. >: Ne + Inom träindustrin. var arbetstill+ gången - bättre. för sågverks- och brädgårdsarbetare. ov hus 1. inom a PA nd : en förbättring men likväl. förelåg un- . der större delen av månaden en på vissa håll, rätt b de arbets- - | maktens" och, rik d årssiffror' "voro. 1,923/ och .'799. | vi |: Men'till.och ”gänskå stor, e stort: Besvär: med” i . och ge dem både syssela, och de mänskliga” ideal" rättning rade av de homozexuellas inviter, Ik," både. normala och psy- : juka, är som jag många” gånger , sagt . betänkli Den för mycken smitta vidare. 2 RAIN Givetvis. finns det fattigt.folk.,ock> kunde jordbr i "Gävle: stad: vid den omiattande . så som”. har: uella anlag. Men 'det' är dock 'en så r ne ungdorn med; sunt utlämna; sig 'åt" det! -;”Y i I:alla. tider. har det: gå mier: över världen av tid som. vår börde Aock..det svén- ska. folket vara rustat att, motstå en sådan epidemi I sexuella;”5> tinnar dillar”m e litet, Författare , var, ju en- ligt egen: utsago: homosexuell, det påstås att Karin! Boje 'och många andra" vårit det; ja, på sistone har någon, lärd gubbe "hittat något ut- talande som -han' tytt så att. Vik- tor: Rydberg .var "homosexuell... Men det ' var. nog.'svårt att hos. denne vänskapens förfinade sångare" hit- tar något av tendens mot. de vidri- gå. orgier som nu tycks! vara på modet i”de kretsar som har makt och pengar i sina händer, i Det ' lär ' till och med ha varit någon "läkare som påstått att alla änniskor är KH Ha någon löshet bland samtliga inom denna industrigren . verksamma. yrkeska- tegorier. Sämst var sysselsättningen för målare och därnäst för träarbe- tare, sover fans Ur Svår resa ii cc — Ja, det var en :underlig resa! Vi gick med last av. kork. från Spanien, och, ni” vet hur kork fly- ter. Det här. var en -särskilt lätt bort och 'därför kom" båten att lig- ga. så högt att propellerna var dvan vattnet. Enda utvägen var att sätta” fyra "man 'till att skyffla vat- ten på dem, och på det viset fick vi till: och med ganska god. fart. Men så var det också bara skaf- ten kvar på skovlarna, när. vi : kom fram till Göteborg. 15 7 fos: Korv : -Det var söndagsskola' på en plats i Skåne söndagsskolläraren: höll en lång och ingående: lektion om tacksamhet för en: grupp småt-| tingar. Och till slut frågade han: — Nå vad: gör ni. då, när er mor ger er en smörgås, 1 is:.. Det blev tyst en stund, men så vinkade en liten flicka ivrigt med handen och läraren nickar leende: — Nå, vad gör du då? : .— Jag lägger korv på... : ': | de” prostituerade offr "de på att skicka: sin: -| sig med 'de barn som hade svårt r tid i sitt: liv. Men den läkaren tror åtminstone inte jag på. Han-har att göra. DX Mn "Det ruskigaste med hela den ho- mosexuella historien är dock inte : én "utan den 2 | det;var. antalet 1,346,146, vilket be nog aldrig > haft imed triktigt folk | s "som verkställdes i Svealand, : Götaland -.och Gotland 4 tyder.-minskning mid 4,1 proc, på ' 'ett år, I Hallands län räkriades vid samma: tillfälle in '135,636 'svin; vil- ket: blir:0,8 proc. fler än ett år tis Une st Närldstinärknvadspriserna rbruksprodukter ligger nu nummer" av RLF-Tidringen,'.Det inhemska prisläget :är däremot med : dast; obetydligt - höjt, : framhåller - tidningen, :som "vidare skriver: Även : om" hänsyn 'i: stör ut- sträckning- .måste;, tagas, till pr duktionsförhållandenay så att. säl skilt ”mjölkpriset. "hålles , relativt . högt 1 vårt land, delvis på bekost- nad: av: vegetabilierna; är det svårt ' nuvarande prisläge på jordbrukets. produkter, . Det ;är självklart, att - ' jordbrukarna; 'knappast' vill >vara med, om, att, deras priser: endast "skall följa” världsmarknadens då. utvecklingen går nedåt, Under så- dana. ållanden, är. möjligheter+ ma" ätt nå: jämställighet. i: ekono miskt avseende med. andra folk- "ändå en annan. mening. méd . 1947 års riksdagsbeslut om. den" fråm= tida. jordbrukspolitiken, . . « Den prisuppgörelsé, som 'tillkorh för ett. år, sedan,. innefattade , helt ändrade ' priser under produktiöns- året, 'därest ' världsmarknadspriset gick i höjden. De; justeringar, som; het. och" den förtalskampanj .som. komrit igång genom "denna. 2. Cbavnsl : "En ungdomsledare "be ttade för kr: « avid : årsskiftet, hängde :, främst' samman med lönerörelser=- för” att hållas, är. det ingen som äver anpassning ”till' världsmark= > mig att de stora pojkarna i skolan frågat. hans -småttingar ::äm deras parna var socialarbetare; Det ordet rade : att. deras pappa körde bil ar vad.» de "sett, honom göra och därmed räddade de; både ho- nom och: sig själva. En 'ungdoms- ledare berättade att” han fundera- i arn:i skola a ” under det "löpande produktionsåret, Detta är f.ö. meé- ningslöst, eftersom :de flesta av 'de pro er, .som kan ifrågakomma;” redan är avyttrade, Men vi är nu , snart inne i er ny förhandlings- omgång, varvid "det tidigare för- , summade ”kan' repareras, Det bör - nämnden själv. frångått - prisöver 1 1 genom att nu höja på landet'hos'far d och själv övergå still: annat «arbete än socialvård, . åtminstone : så ' länge barnen var ET ls fö En lärarinna skrev i en. tidning att: hon brukat läsa hemma hos för att följa med i skolan. .En del hade ju mödrar som arbetade bor- ta hela dagen och fick ingen hjälp. Men mnv kunde hon inte längre hjälpa dem - därför att folk hade priserna på majs och "oljekraft- foder och genom att ta upp en av- -. gift på exportäggen: 7 sun - Som exempel på: relationerna '" mellan priserna ”på utlandsmark= naden och här hemma nämner tid; ; ningen att priset på brödsäd en= ligt: det internationella veteavtalet är uppe i 48 kr per dt. På den fria marknaden är emellertid pri- serna väsentligt högre .och dagens fört ut att hon var honiosexuell noteringar ligger I drvet 60 kr pr . deciton. =S ' : Tidning :- uu ortens tidning. en ch NETETEFIEECITEONLELEEESEEESSEEVETEFSTITEN och att det var därför. hon ville eller tant med 'många köda'vännon; - så blir de misstänkta, Det fisslag ”- plikten "mot: nyhetsförmedlingen >” behöver för "att, inte bli.intreg=.:. Anhopningen på anstalter. avsallt x . folk, K lundantag för. mjölk .och kött en-. att i" dägeris: situation: acceptera '- grupper mycket små. Det var väl - | 'natyrligt - inga förbehåll om före « na. Då en överenskommelse är till >" emellertid - -i dettä:. sammanhang .;; "ångo . framhållas, . att jordbruks ;. - ok KN 4. j KRISTI TLITLISI NETA eicdisns FRAS SN PR SRK S ART LA KSL SARS LILL EA E 9 SDB I LASSE LADIES SL
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.