stem ag . YrevetYrtfYTY PTT TFF YT VY i > JOSEF: "Solen, ' "går "up kl 8220 och ned kl: 18.20: - | la går upp kl 819. och ned kl. 18.22: 5 Dagens dikt: Himmelsk drörå är. bygga - : :> 7 Svaga' grunder, :'.: vn en "längtan ur en. mänskosjäl. Jämt i fara Ada Ir av. barnbok; ”Nysgubben”, hard "en. hälstägborgsfamilj visat sig ha . månad sedan, och oförståndigt riog en överraskande rission att fylla dån familjefadern läst boken, fön en : 3/2 år gamla? dottern, ville] Pappa se.om dottern" också. kunde. hysa = själv visade. han sig ha stora + färdigheter : i den” vägen! | Flickan var road av: leken och vat Ånte sen att efterkorma uppmanins ” gen, med. resultat .att en' stor "bas >. kelitp; köm. farande ut ur. "hend "nes näsa; Pärlan kade flickan: kom! mit över vid ett; besök ' hos. några! av familjens” gdda. vänner för en hade hon stopp t in den. i näst: Den allt hårdare beskattnin- . gen av . tobaksvaror "hår minskat : > efterfrågan”: 'på' cigarretter,: koni. ”stalerar de engelska eigarrettfa= brikanterna. 4 - Ett ' 20-paket ' går f. äv på "om ing 2: 60 och därav tar staten Xla 2110 rs. a r Trots den" markerade nedgån? gen är "efterfrågan ' dock" alltjämt "utbudet, . och ; något på cigarretter finns? i te "i MH Som fick frågan i. skolan om han. .. kunde säga" någon. bok som Sel- me Lagerlöf: på gjorde att färjari fick göra en liten, 'omväg. När den kom in i läget ifesans. slut blev! törnen en'an hård, varför - en. ; låndersson fann" tillfället. lämp! fr fråga styrman: '' jo — Hör du, har du ingen kor Dass, va? ; i— Tror. du att” du är me på . lamerikabåt? etter” den: id dä a = Super ni upp vartenda ni | förtjänar? H goa domarn;, ger alltid undan till i inte vetenska - "pen kan hitta på något sätt så måndagarna . Kommer senare veckan... a | Kungen och åsnan - Abraham Lincoln hade;:som ' väl Jalla statsmän, ' besök - av -ämbets- jägare, En gång berättade han, en- igt ungdomstidningen Unga Kam- rater; för "några: "följande legend: — En konung skulle uf! och jaga joch frågade sin kovminister, huru- +' Idant vädret skulle” bli under dar »åma, Den slår framåt med . "denne. . lade på bonden, .:'.: Igen, Ute på vägen” mötte" det? köngz "liga jaktpartiet' en bonde, söm red På en åsna. Han varnade kurig' nå -.-— Det blir regn,:'ésts 'måjett - Kungen skrattade och ' fortsatte. "Men just när jakten skulle: börja öppnådes ' himmelens ”fönstar och en väldig flod:öste "net, Kingön. återvände våt loch förargad, av- skedade sin: hovminister oci kais ur kunde du spå regn? Vv Jag kan inte spå, ers maje-: Det är inte” jag, . men min då den: väntar regn vo k Kungen + sände” i' våg. bonden; skickade efter åsnsart och gav, den: plats som hovminister. . ..- — Men det var här, sade "Lina coln, soft kungen "gjorde ett" fatalt" . misstag, 2 lam Her” Så: ändräde någön” | sällskäpet, > = RH, ända sedan den "dagen har” varje åsnsa sökt ett ämbetel Her- rang kan Järna sina rekommer- Cationer. här ; Jag ska låta höra av . frö Fig 2enåre. sondra,. | känna. 085 -generade,. Ni må tro . korna ”lystradertilk "henne, för kör” va ska . hacka på den där.fine 'stassher: ligt "beskådande heten. .. ir Diskussionens: vågor gick hö- ga,ck mor. :Simonssons : trevliga storstuga,'-. nedan ;. kaffebördet skattades på. sina rika håvor. +; i ;Tähka sig "bara, att skicka bondlandet för : att: se hur folk bade det där i vardagslag, och sedan . sätta sig till doms över förhållandena! — Kan vi till Cxempel, yttra. de en .av Åruarna, rå för att en tocken . där: hus- råkar på: ett ställe, renligheten « &å bekvämligheten inte ä som de borde vara. Såna plåtser finns överallt; men hygg ligt folk får: skämmas på. derås vägnar : också, KE SS — Jaha, sade en annan, en li- ten fyllig och trevlig bondhu- stru, ja, dä är så sant så. På dä viset får vi skämmas allihop. å å -hemnosare där kanske att den där stadsherren gjorde visit : hos 'oss också, å då 'ryn- kade han.på näsan å sa att dä luktade lagård i rummen. Dä vet väl var. och en att lagårds- lukten följer mä kläderna, när man. sysslat : där: och kommer or Men då svarade ja "honom å frågade om --han trodde att skulle lukta: ådekolång eller; sånt, :. Å 'om' han : mente att man skulle. byta, kläder tio gånger om dan å, bada: för vår gång en varit å mjölkat. : t offentlig : ut. en ; petig storstadsherre på | YverYYFYYTTYvYeTYYTYFYYTYYYYTYTTYY TY VYVV YvYYYYYFFYVYVTV 20nds Inn Holma men - itll KR Hr Skö öld: char. fått” sällskao i landet b di isk för- Svenska folket I måste hugga ved = som fritidsjobb | "STOCKHOLM - Den myckna snön hear i stor ut- sträckning : försenat och försvårat avverkningen i skogarna och just nu ser det av flera Tapporter att döma ut'att vara ganska oroligt på skogsindustrifronten. . "Det är i sanning en ödets ironi att när ne här "finansminister Sköld ny.igen "vid behandlingen i stats- rådet av frågan om: fria resor förj barn och husmödrar i särskilt ytt- rande till statsrådspro' 'kollet re- sefveradeé sig mot de” övr ringsledamöternas beslut: iu också ytterst. sällan gom pågot $' lant inträffar, 2 a Ämnligt” nu g llånde bestämnielsér fir de barnresor;' för vilka” biliett- priset inte överstiger 5 kronor: för vuxen vid enkel resa, ' betalas” äv vederbörande "själva." 1950 års 'b sparingsutredning ansåg det'dö för skäligt att för alla avgifi 2 barnresor '— utom :till barnkolohi — utkräva en särskild avgift upp- åsäde till kostnaden "för sådan resa, för" vilken : avgiftsfrihet' ej medges, : Varje avgiftsfri" barnresa, tur: och . retur, skulle -alltså för barn under 12 år kosta 5..kronor luester - genom skördar på grund av regn. och översvämnin- gar. Skadorna har av vederböran- de hushållningssällskap : uppskat- tafs till i runt tal 25 miljoner krö- nor, I proposition till årets riksdag har.” upptagits —.:3 miljoner. till stödlån 'åt de. hårdast, drabbåde jordbi a. Nu har”ett anitål böhdetöktr onda- te,. högermän - och folkpartister i gemensam motion. föreslagit höj- ning av' ansläget ”till 10 miljoner kfonor. i Enligt: moti me- dustrin ' kan köra för fullt och avsättningen åv dess «produk- ter "på utländska "marknader gyn- nas "av sen glänsande konjunktur, då kan rävaran' inte komma fram på grund äv den myckna snön och bristen ' på arbetskraft = - SEN . — Till detta kommer, att vi må- 'oducera åtminstone 2—3 mil- jong kubikmöter ved extra för att ha söm" reserv för: vår bränsleför- sörjning, nästa > inter) skriver Jord- ning börs stödåtgärderna” inte "ha formen :av. stöd som föreslås i propositionen, utän i stället utfor- mäs så att 59 procent av skörge- skadorna: utbetalas av statsmedel medan de. återstående 50 procenten bäres "av jordbrukarna själva så- som ”företagårerisk, Som "grundval för stödåtgärderna bör Bgga' den och för. barn över I2 år 10 kronor. För vårdare skulle erläggas samma na - medföljde, Härigenom . skulle kunna sparas minst 5194 000 kronor. avgift som för det barn som den= - uppskattning, :'som ' häradsvis ' är verkställd" av hushållningssällska- pen. Hjälpen bör lämnas: till de 'av olyckan drabbåde i förhållande till äkerarealen. fortsätta att utgå enligt nuvaran- | de grunder, Utredningen förordade att "én. individuellt ; behovsprövad hjälpform bibehålles och i viss 'ut- sträckning även ökas under det att. den ' iska hjälpen. inhil Hjälpen bör 'med andra ord kon= tentreras till" stipendierna och "se. mesterhemmet;' medan ' de fria Ir sörna avvecklas, '—' Se dä ha':vi inte" tid te, herin, sa jag; för här ha vi. nyt- - tigare. saker å uträtta än te å: ranta : Ä för resten, va begri- | en "stassherre - på. oss lantbor "i det stora hela sett. 7 Enligt. .min enkla förnuft. menar” jz att” om bostadsförhållanden sånt "här ute i landsbygden” skar synas, så ska man inte: ha stadsherrar, te, sånt. : Dä'ä välj ungefärligen. id däsamma: som om; vi skulle” skicka upp : ed bonne | te. "Stockholm för samma ären- | de... Fast ja ä rädd att. han hit- tade mer lort' å' snusk. där än ute. på. landet i i. ishederliga” bön- dehem, ">: le— Ja; tog”hu en ung ”Jantbra karehustru' till ordet, : och all én som. följt, med sin tid"och h: de. god:reda -på sig4-—"Jag vill ; bä - säga det, ått om det skall; göras något för förbättrade ”för- HKållanden. i på : -landsbygde ri husmödrar och; bostäder: o..s; v.j 1 så” bör: det -inté: ske" med” dun-- der. ,och: brak. "Det vill: till att' ta lite”. "varsamt på: det 'spörsmålét, | skulle jag tro, för:saken är öms-; tålig. :. Nog: är. det sårande . för många att få: det: omdömet om ”]sig att "de är vårdslösa och ohy- gieniska. och” att få detta; utba-. sunerat både vitt och brett och: lett... Det > träffar: rent. -ut sagt. mitt i. flocken; det där, och på den I ömtåligaste ; punkt. som 7 finns, nämligenn ett hem. Ja, bevare :0s$' väl, "skrat- tade” en ' lång, "mager gumma; som” "hade ord! om” sig att vara vass i.tungan. — Tänk bara, va. dom vill, oss väl! Ni ska" få se. att. dröjer inte länge förrän vi få riva ner "våra gamla bostä-, der å.få nya, fina lyxvillor var- enda ' en.. Både mä parkettgolv å varmt å kallt vatten å solalta- ner å sopnedkast å var sitt. bad- rum, Å herrunt för drängen å damrum för pigan;å en. hel sa- long '.' för: den övriga familjen. Men' sen: ä dä bäst å passa :sej för å gå ut i lagårn”eller på åks« farna -å komma in”å. lorta ner omkring sej å snuska tet: all fin heten. Men kanske staten” ;lejer för. arbetet också så vibara. få sitta.så va fina. å rena å' lukta gott. Så vja tycker inte. ren, sond vatt:ute -å inspekterat; för, han: menar nock båra väl, Dä, värsta utå: -allt ä bara: ste & & Lgrunha ut. vem som ska. betala "omkring - :å” nosa "ätter Of ! tal" motionärer från” . bondeförbuns a 1d . giftsfri > barnreså”.. måste = "familjer" med. endast ett' barn; En- 1 i barfnsfamniljerna” torde utgöra om . gfeppet " arbetstagare har ' skapat + Departementschefen har inte git hänsyn till något av dessa slag, och Ä "propositionen förelås ändrade bestämmelser för såväl de: fria ”bårnresorna' som för. hus- I moderssemestern. Anslaget till fria" .Tesor för. barn är upptaget till 2,7 - miljoner ' kronor: och till fria resor för husmödrar till 1,4: milj. -kronor.: Finansminister ;' Sköld .- delade; » eraellertid inte" Idepartementsche- feng'" uppfattning "utan anslöt sig : besparingsutredningens- förslag fråga' om de fria bårnresorna sarnt förelag att anslaget. skulle mins! kas: med. 500,000 krönor. Vidare ansåg han ”att även till fria resor för -his- mödrar" en särskild avgift bör uti tagas ' för resa. till I tppgående till 5 kronor för '!enkel färd.” Därigenom skulle: detta an-! slag kunna minskas. med: 150.000 kronor, : - Tihansminister Sköld har nu fått d för sin uppfattning av ett an- et, folkpärti i De. > propositionen ” Tråga om: ht ” hjälpåtgärdena är så snävt. Brruvida slatsbldrag härtill bör, .nasatt-de skulle ön om ten betydelse. Även om motionä- rernas - förslag skulle gå igénom bleve "de ekonomiska 'påfrestnin- garna för åtskilliga av de av olyc- kan drabbade" ändå ' ganska betun - gande, Motionärernas krav må ärför betecknas som Kovsamt, Det jä bär fråga om. skador; och förluster som åsamkats inte genom .slarv eller- underlåtenhet: rten på grund : av krafter, varöver ingen mänsklig makt rår, GÖTEBORG" (TT). Måndagens sammanträde med I Göteborgs högskolas styrelse," vid: vilket "docent: Ivar Segel= ; ; berg utsågs till professor i fi- a ven förlopp. IL . ding : Jacobsson förklarade en-' : ligt GHT: omedelbart efter va- .. Iet aft han: ämnade avsäga sig ” uppdraget som "styrelsens' ord-"”" förande. js I och ned: dett mokraterna, som; helt ansluter: sig till hans reservation; Motionärer- ha” -anser "det inte ”obilligt-" att en! avgift; motsvarande den "enskildas! utläggg vid. resa på kortare sträc- ka, uttages: av idem' som av stat: medel erhåller avgiftsfri ésa fö längre: sträcka. : denius-'m. fl, 'bondeförbun= Jigen. har” "hr Jagobsson : :fattat' sitt |. I beslut som” "protest; "mot den” hans smening ' olyckliga i Utgången "striden ' kring "filosofiprofessu- rén. Hr Jacobsson var förordnad av. kö m:t'och förordnandet gällde it. om; 30 juni 1952. Han -lämnade 2 ädet.' delbart efter”det däre ' delar” också .-£i inisterns ; uppfattning såtillvida, att de anser ; att. det... statsfinansiella läget: bör I föranleda besparingar på detta an=' han i-ett längre anförande tillkän- nagivit”: och motiverat sitt . beslut, och : klubban fick övertas ' av, vice slag, "men de anser. ”att.t garha bör ernås på "annat: sätt "8 det'hr Sköld förordat, De föreslår : nämligen ; att statsbidrag. till ave giftsfria "resor, för; barn, med; unz H dantag för: resor till. barnkoloni, skall utgå endast till familjer med minst två barn i bidragsberättigad ålder." Motionärerna : motiverar : sitt förslag med "att förmåneti "av av- framstå om relativt -mindre 'angelägen för inte flertalet" så i varje fall den största" gruppen bland "de' familjer | som. utnyttjar de: fria barnresorna: Genom "att undanta/ familjer "med endast ett barr från förmånen av, | friå resor” för: barn ”och . vårdare I kan man uppnå samma besparin= gar som hr Sköld aysett men. med mindre svårigheter och kostnader beträffande - kontrollen. "En sådär "åtgärd .ä är också att föredraga fram- |) för .uttagandet av en särskild av- &ift även och minst av sociala skäl, därför att de inte drabbar de barn- rika familjerna i de lägre inkomst- skikten eller husmoderssemestern. Ö; aren Jansson i As- pchoda - vill” att begreppet 'arbets—- tagare i i semesterlagens mening skall preciséeräs på så sätt att de sck - a - A rrsseelt likställes med övriga arbetstagare. I en. motion härom "påpekar, han att” skiljaktigheter "ifråga om be- oklårhet: 6." oreda vid lågarnas till= Iämpning. » Ett 'särskilt: problem" er= | bjuder just de beroende: uppdrags-) tagatnä, till: vilka: hör: exempelvis srtiåbrukare, som' med egna hästar eller: Bilar. verkställer skögskörslor, alla, dor "där bekvärnlighet nå, Meh dä kommer väl dä, som al: la ' andra på åfund;: på skattolap- åsen oi got v ärdinnan; I hade all. möda ant göra sig. hörd. med. att truga på der. Ha sjutåreri-mitt.i allt re< sonemariiget om. den" Juiterände en. Men som det nu var ARR de 'gamla husförhörens tidjiv. behövde .. mån) prata, litet om det plivande kalaset i byn också i, samband därme; Se, I de, där. gamla husförhören, med både. andlig deh :lekamlig- spis, det. var något. som. mar förstod sig :på ute på landet. Men den där husesynen — tvi för" der | däligel ”, bosse Så egha biae för sin verksamhet och 'inån- gå andra. Motionären anser att här fegeringen: nu företagt riksdagen förslag 4ill ändring i. semesterlagen ör "det ,vara möjligt att pröva Frågan öm” de 'beroende"' vppdrags- taarnhs > > fättsliga : likställighet i den, mån frågan änför sig till, se- mesterlagstiftningen. Begreppet ar- | betstågare hör sålunda vad semes-= j. terlagen” beträffar preciseras så att]. SPP; Waldenströnt hade en pe: riod av. sitt liv den” egendomliga uppfattningen, att det var synd att röka, men inte synd att snusa: På ångbåten ' på ' Siljan. träffade : han samman :. med . kyrkoherde : Dalin; Dalin rökte : och -P. 'W.'snusadé. PW. ville förmå Dalin att lägga kningeri och. sade' till: ho- Du "förstår : väl,. Dalin; att om Vår Herre hade menat, att du skulle röka, så "hade han ska. pat "dig "med em” skorsten i hu vudet,' !Dalin "svarade; '— Du, försår' väl Waldenström alt om” Gud hade : menat 'att du skulle. snusa, så hade han vridit näsan ' till tolv. på 'dig på 'dåt' här Waldenströms näsa. ; .; « 1osofi. "vid högskolan, fick ett | enskilt hem :” i: Fli tie. viset. Varpå följde en uttrycksfvll ju vridning med handen mitt franiför s Föré blad 'på' ledan- de plats! Även här kommer;arbets- kvaftsfrågan att. bli mycket avgös I rande. ; Av ' största:- betydelse. är br skogsarbetarnas' inställning. Om de efier gagnvirkechuggningarna fort- sätter med 'veden, bör en held hinnas” rhed' fu” på vårkaniteri, viss utsträckning finhs kanske” 2" arbetskraft, : som kan ge : I hela Östafrika råder för "närvarande - en ”Sisalrush” - som "nästan kan. mäta sig med de gåmla guldrusherna anno d i Sisalfarmer ” ocg na och vår brä ett RA så här i elfte: timmen. "I en fatervi dä fom före ingsbla< det ” haft .-med. direktör Gösta Ol- hammar i Sveriges, Skogsägareför- eningars'; "Fiksförbund; understry- ker denne med skärpa nödvändi heten äv > frivillig hjälp huggäing, fn Är Även, öm den här 'aktiorien är Sent "ute, ' vore det givetvis 'högst beklagligt, om. inte den "vedreserv, som myndigheterna "anser absolut nödvändig, ; skulle "kunna => läggas upp. säger direktör ; Olhammar hoppas livligt att det skall | gå i lås på den. helt frivilliga vär I gen,.. således. utan” att "man skall behöva vidta särskildd och. för alla parter . besvärande - statliga. ingri- : panden. Hjälps vi alla åt med det- ta så bör. den här; vedresörven "för nästa vinter inte” "vara omöjlig att få fram, Rekord flicka ka med rtekord kan. man väl kalla unga Elsebeth Brante-Krantz, som nu, 24.år gammal, blivit med. lie. och 'som tog studenten vid ..16 års ålder och även hunnit med :att gifta sig och få en liten dotter, Ma- | Här ': får > lilla , Marie "bada i tvättstället, ty i likhet med de fles- ta unga familjer är familjen Krantz 4 ångb. j Har' du' nånsin - hört talasi om terade ' automobiler? ” AR Khan b även 'd€' beroende w 1 - kommer ..- sått: inordnas: under detta” ”bögr rades”. som be- Äbrukarua + stora delar av sig helt allenå på:en liten rundtur a, vilket: givetos väckt en del funderingar, då hennes prins Euron sig kvar i Afrika, där paret senast rekreerade sig. Ska det -.bli skilsmässa? undrar skvallerkrönikörerna. Här står Rita bland. er : ruinerna på Akropolis i Aten, mystisk som en grekisk ödesgudinna, mo och berättar. ingenting om. m. Rågonfing rea " dä -] garn, rep,'säckar, mattor m. m.'Od- odlingar « :jäven ha en betydande arbetskraft, | Tsom sågar sönder de sega sisalbla- "I decåtor är av den ”störlek att far- fras" ut till sisalen 'och således be- betingar > :fantasipriser ; och blir : en' sisalfarm till salu säljs den på rekordtid. Sisal: kallas också för Östafrikas ”gröna guld” och. det är ju knappast ägnat att förvåna, präglar . för närvarande Östafrika och de: flesta ”östäfrikaners” stora "dröm 1 är att konyma-över en si ; salfarm. Men så tjänar ocks ” så ägaren av en medelstor | sisalfarm omkring en och sen halo miljon kronor om året... - vin dan : som" gödsel medan, fibrerna torkas under solen eller i mekani- ska torkugnar, Därefter buntts. fib= rerna, efter :sin längd upp: 1 balar, som "skickas till den" centrala upp= när man "kan I statera att. ,, en ägare av en si- dalct , vilken handhar den salfarm tjänar sina modiga 1,500,000 kr om året, ;: Vad är då sisal? 200 : FP södra Mexiktq och Central- amerika växer Sisalhampan, Agava rigida och Agave sisalana, För någ- ra decennier: sedan började er fö-' retagsam man odla: växten i'Öst- afrika där den visade sig trivas yp- perligt. Till 'en 'början odlades den som ren 'prydnadsväxt men "sedan kom man. underfund med 'att man skulle kuhha odla den i större skala och använda dess fibrer till skörde- lingen var i: början mycket :be- hampa -var. obetydlig." Många: far- mare, som ,eridast odlat sisal för att sälja, ” lämnade '. sina odlingar och lät der gro igen på grund av deks | föga! lönsamhet, I samband med det senaste kriget gick > många ”Bamp- många odling: andra länder i Fjärran Östern ned- lades. -Plötslig efterfrågan Pp si "I samband med 'den stegrade uppe rustningen. i "världen. efter ' ändra världskriget började" efterfrågan 4 På sisalhampa stiga med våldsem fart, i höjden. För närvaranae ”betalås sisal med. 200 pund tonnet och då för tatt: å ett: ton håller sig kring 50 pund är alltså nettoförtjänsten per'tön: 150 pund, vilekt är omkring 2,300 Kr. De ;krafliga "prisstegringarna" satte som: tidigare lämnat sina: sisalod- lingar,” sökte ” -upp dem och satte | dem i "ordning igen och började idigt starta nya i "Östa afrika har nu relativt gott om :si. salodlingar;- En ägare av en medel. stör. sisalfarm har i regel en, må- nadsproduktion”av 50 ton sisal, vil ket innebär att han förtjänar unge-' fär 110,000 kr i månaden ... : Det är inget" billigt företag" att stärta + en 'sisalfarm, Förutom att köpa jord och plantor måsté'man som sköter. farmen” under de'tre första åren då sisalen inte ger nå- gon utdelning. Det tar nämligen tre år innan sisalen vuxit så pass att man kan :utnyttja fibrerna. i väx- ten, En fördel med sisal är att den ej är beroende av regn och således i motsats till kaffet ger regelbund- na ! skördar; "oberoende" av vädret. Vidare : krävs speciella maskiner den så att man” kommer 'åt fibter= na.' Maskinerna som heter Decort- maren måste lägga ut-räls på fare mer så ätt Decörtdecatorn kati kö- handlas”. på ' själva uppväxtstället: Ett arinat problem. år sisalens gif< tiga taggar, som gör att det är re- lativt. svårt att få > infödingar att arbeta "på en sisalfarm. Sticker man sig på en tagg från en sisal medför det. med nästan hundra- gränsad "då efterfrågän på eisal- |: | sämtidigt som priserna "kraftigt sköt . fart på sisalptoduktionen, Farmare, | g Öp: affä liga" sidatr av' saken, Fibs rerna "betalas. efter ' längd och de |längstä fibrerna ' ger de "högsta" pride. serna. "Alla sisalfarmare & är. garan- terade att få sälja hela"si : skörd, . som dé.emellertid måste sälja till. Storbritannien, som också. prissät-' ter sisalhampan.,: äg "Många av sisalfarmerna är av = åtminstone. enligt svenska förhåls landen '— ' jätteformat;" £,; ex; då Sisal: Limited, som ligger endäst några > mil ', utanför Nairobl; Sisal' Limited," som 'skötes. av "en skandi=., nav; "en" norrman, omfattar 2,500: tunnland. och :. har 609. anställda,!' Företaget ' har ” bl; a; sjukhus; bibliotek, De enorma förtjänsterna på 'sisal= . hampa ' har skapat en väldig efter= frågan på 'sisalfårhher, som för när. ; varande . betalas" med fantäsiprisor, men 'så .behöver den "som; komer över en'sisalfarm inte” göra mycket. mera, här i livet; ”"Sisalbaronerna” tillbringar "också "en mycket. kor tid av året f' Östafrika. Undér den : största delen &v året tt set, liv i Europa, jordar, kemiskt & - Bj. Zz ; kanske inte. ämmoen= sulfat: Passar . Ä :bra,, Men. du vet, att skorven' gärna' angr iper sådana sorter som. Up to” "date: om jorden är. kalkrik” eller åtminstone tärnli- «. jen kalkrik., Då kan: -ammönsulfat | motverka skorveri..3 han Ai -— Men är 'det inte så, att olika växter också har olik a. förmåga. att utnyttja: - ammoniak md Jo: Om "potatis och havre vet fan, 'att de kan ta upp. ammoniak direkt. Andra växter" ska ju och håvre, som ka: moniak: brac Lin moniumhaltig" del grödor... — "Javisst. > oKolbarimönssletet ee kan användas till alla grödor, sön böra; kvävegödslås, - Men kalkorhe. bör "helst nedbruk omedelbart. efter spridningen. ” « (Ja N) | : Nord. ee ä -Algetiet ALGER (er Infödingar från den kraftfulla: Ka- vid Victori är'de förnämsta: sicalarbetarna och utnyttjas under skördetiden i stora delar äv Östafrika. ed . Fiberfängden avgör priserna, redda att med eldkastate' och. DDT ingripa ”.mot, . väldiga | gräshopps- SS svärmat som rfappörterats vana vå väg norrut från Sehara. Ingel ter? na är på väg i två stora” arméer, . av: vilka en kommit fill. Tindoof, Benji - Abbes” och Ouzrkla, "medan " Vid "skörden skärs bladen av, .; varefter bladens fibrer ”tröskas” ur. É den, av "ra tri graden i när! ”Bladens köttiga” delar brukas se NN UR faen skola," :. Väne ARR SES IA SKAKA LL TK LLKÅÄ DA LALLE a FKA CA ASS EAA A ända kas BESTE ETEN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.