CH z har l - .' dominerat ; med '-87- procent, 'och " . vände sig rektorn" tillslandstirigets + närvarande ledamöter, närvarande . terland”, > Th: . lingssal.: Han framförde ett varmt - tack till: kyrkoherde Nils Geller- LJ Bo Giertz, som : också. "inte mindre än åtta andra län 'och ' omfattning upplagts som studie- - sor samt studiecirkelarbete.- under "strand," - tats av ett trettiotal föreläsare, o' VtWwYCIVETVYFE TV ” H rag dä Hm bind YTYYFTErYTtY FTF FVevYYV - dchönd ha ing Reimer J nu Med "alla de oundvikliga tå rarna ' inför skilsmässan och med ett vackert vårvinterväder, där solen sken över snön från , en molnfri himmel, avslutades "> på fredagen Hallands läns folk- högskolas .- vinterkurs med cen” högtidlighet i Alfshögs kyrka, där biskop Bo Giertz, landshöv- - ding Reimer Johansson med ' "fru, många representanter för landstinget och 137 elever med : minst lika många anhöriga var . närvarande, : "Högtiden inleddes med psalmen - 492:1--5, ”Bevara Gud vårt fos- Därefter "lämnade. rektor Åberg en-redogörelse för den vinterkurs," som efter. att pågått. i fem månader, nu avslutades, Rek- torn uttryckte sin glädje över att ”"Alfshögs kyrka upplåtits till kurs- avslutningen, ' alldenstund skolan alltjämt saknar någon större sam- 'stäm:' för: hans välvilja att upplåta templet. Därefter vände han, sig till 1 som nu liksom alltid visat skolan sitt välvilliga intresse, Bland da- gens -gäster - märktes även. biskop fick en sär- "skid "välkomsthälsning: För övrigt” och repr högskola för: att lära och se nya seder. -— Det är oss alla en glädje, : sade hon, att kunna konstate- I va, att vi här fått så mycket hjälp "och förståelse, och att här lagts grunden till. ett för- : stående kamratskap. Många tror. kanske. att en utlänning inte kan få samma behållning som övriga elever av.en kurs . som denna. Men vi har kunnat följa undervisningen. — : Det värdefullaste för oss har dock inte varit dettta, utan att vi här 'kunnat förvärva många nya goda vänner. Tiden har gått. fort: Vi kan inte fatta, att det är fem månader sedan vi kom hit..Vi hop- pas i 'avskedets/stund, att vi åter måtte kunna. samlas kring de min- nen, som :vi här fått, Slutligen rik- tade fröken Sandberg ett tack till rektor Åberg och till lärarna från utlänningarna, som ständigt 'skulle minnas vad de gjort. för dem" un- der. deras. vistelse här Eftertanken måste väckas. i Elevkårens ordförande, hr Ernst Carlsson, " hade härefter ett 'anfö- rande, vari han” inledningsvis! fram höll, "att "det i vår tid fordras. så mycket: av 'den enskilda människan. Hon behöver. kunskaper i ökad om- fattning för att kunna bana. sig. väg ter samt elevernas anhöriga och al- Ja övriga som av intresse för sko- Jan bevistade högtiden, 2: ''Rektorn upplyste att den gån; na vinterkurson haft "137 elever, för- delade på tre årskurser, Bland eles verna ' char : landsbygdsungdomen -.drygt tre fjärdedelar, av.<eleverna har varit hallänningar, Dock :har "åtta andra nationer varit represen= terade. Undervisningen: har.i stor cirkelarbete, och. vid de tre års- kurserna har nio cirklar varit verk- > samma; ' varav fyra i livsåskåd> ningsfrågor. - "Undervisningen - :har .. begränsats: till sex ämnen vid. den , tredje ' årskursen. -'Vad beträffar ” samhällsläran, som' varit huvudäm- ne, har bl. a, även ingått studiere- medverkan av docent Arne. Wåhls Göteborg, ' riksdagsman |: Ragnar Persson, Vinberg, skydds- konsulent - F. ..Söderberg, Göteborg, hället! För henne. uppstår all- tid spörsmålet hur hon skall: kunna leva för sig själv samtidigt som hon ingår i samhällets större samman- a | hang. För ungdomen är ökade kun- skaper 'och ökad bildning en nöd- vändig > målsättning. I folkskolaa kan "endast: grunden läggas i.de viktigaste : - ämnena; . och många människor ' får aldrig tillfälle. att lära ' sig något : vidare, : innan de hamnar i yrkeslivet. Numera finns det en -mängd skolformer, Här i landet är det bra sörjt för ungdo- mens fostran på olika sätt, och det är av 'vikt, att unga människor bé- gagnar de möjligheter som står till buds, så att de genom ökade kun- "skaper kunna fostras till personlig medvetenhet om sitt ansvar och sina plikter mot sig själva och mot andra, Denna fostran sker inte minst i en folkhögskola. G2men- samt "för dem alla är att:väcka människorna till eftertanke, Den vinterkurs som nu är slut har: givit eleverna åtskilligt av värde .' genom ' undervisningen i > folkskoll, D. Svenningson,. Vessige- bro, . sant lantbrukarna" Johannes » Antonsson, Frillesås, och Einar Jo- hansson, Dalsgård, 'I historia har > förre folkhögskoll. Nils Palm med- verkat med er mycket uppskattat studiecirklar. I dessa senare har, vi kunnat samlas till saklig diskus- sion, fått lära oss att lyssna samt att tala, när det blir ens tur. Xur- sen har vidgat vår syn på mänsk- " förelä' i kulturhi; frågor? F. ö. har vinterkursen gäs- ae | nämnde 'som ett värdefullt ”Snslag i kursen lärare- och elevut- |: ". bytet under en vecka med Rome- rike folkhögskola i Norge. Härefter tillkännagav rektorn att stipendier och premier fördelats inte mindre än kr 33,838: 37, varav statens stipendier med kr 28,475: — ' Härefter upplästes namnen på de elever, -som "erhållit premier för ” flit och främsteg i studierna, vara bite, bara arbete utan skänker ett liga och hälleli problera, Li- vet vid en folkhögskola innebär in- kamratskap, som håller livet ut. Vi. är tacksamma ' mot föräldrar och anhöriga som underkastar sig stora ekonomiska uppoffringar för att hjälpa oss på vår väg genom li- vet, Vi är också tzcksamma mot de statliga-- myndigheterna som ställt stora belopp till förfogande i form av stipendier, utan vilka det för många skulle varit 'ormöjligt att bevista en folkhögskola, Vi är även efter de ur 1 han > mottog” dessa; . : NY rande de, utlä torn . vände sig slutligen till dana. varvid han uttryckte den . varma förhoppningen, : att deras vistelse på. skolan skulle ha till- "fört dem "ökade kunskaper, som kunde bli dem till nytta i det j a tiska livet. Han önskade” alla lc a och. välgång. .: Inga: "språksvårigheter för” : utlänningarna: "fröken Anne-Ma- Tolkade i ett väl ut- tt klangfullt anfö- fn "norsk el rie Sandberg, IOrs format oc ländska elevernas ta för fem minnesri Katrineberg. Några > länningar .' hade « . folk ”gskolekurser av dessa ut- i hemlandet, och det var med spänd förväntan, som de anlände till en svens! ck mer Johansson avslutningstalet va- ika månader på tidigare bevistat k folk- mot alla enskilda gi- vare, som: med premier velat sti- mulera vårt studieintresse, och all- ra mest är vi tacksamma mot rek- tor och. lärare för allt de givit oss under denna kurs. Alla har de vunnit vår aktning och tillgiven- het, Vi är tacksamma för alla lju- sa minnen och hoppas att vår verk- samhet ute. i livet skall visa,tatt vår vistelse här.inte varit förgä- ves.. Vi önska skolan framgång i dess uppgi ift, att fostra - dugliga medborgare i ett fritt och demo- kratiskt Sverige, = : Efter urison sång, , ”Vid havets blå bölja”, höll landshövding Rei- "han underströk folkhögskolans betydelse då det gällde att forma form ' 'av. föredrag, lektioner och |. det goda kemratskapet och ge un- |: - ideellt och ”aoraliskt |; och biskop Bo Giertz något intressant att tala om, medan vektor Thorsten Åberg, längst till vänster lyssnar. rn Biskop o och "landshövding: med på Katrinebergs avslutning lor, "och det är därför" för mig en kär uppgift, att till härvarande hal- ländska landstingsmän få uttala ett tack för det intresse landstinget visat denna skola genom att anslå stora pengar till den omfattande renovering av skolan, vilken just nu pågår. Talaren vände sig också till rektor och Järare, som han varmt tackade för deras intresse- [rade och oförtrutna arbete. — "Ni elever slutligen, 'sade landshövdingen, har velat skaf-. fa er ett visst teoretisk under- lag för er fortsatta praktiska verksamhet ute i livet. Livet är inte lätt, särskilt för den, som saknar kunskaper. Kanske ni här inhämtat åtskilliga av ” värde, jag hoppas innerligt det, samtidigt:'som jag ; önskar, att... ” "edra kunskaper skall hjälpa er att lyckas med; edra framtida . "arbetsuppgifter. i Under kantor Ragnar ”Bengts- sons. ledning sjöng: elevkören : här- efter tre sånger, 'och sedan avslu- tades högtiden: av biskop Bo" Gi- ertz; som höll.en' betraktelse öve: temat Härlig är jorden”, ( ”Härlig är jorden”, — > Det är en sanning som vi älla vet! att naturen, kanske” allråhelst nu i vårens tid med spirande liv, ger - oss -”en' stark. känsla (av hur skön: och .. väldig. . Guds skapade värld" är, Jorden är. härlig," men inte.i: alla stycken; Ondska och krig, konflikter och intriger; miss- tankar och .förebråelser,! allt detta sorå : vi människor, själva skapat gör att jorden i dess härliga Guds= uppenbarelse "framträder: på "ett helt: annat sätt än'sådan som vi skulle vilja ha den. Men'i psalmen ' »”Härlig är jorden”; där finns också en. tredje sanning om livet, ty. det heter där, att: Frälsaren" är kom- mén. Gud skapade människan för att hon skulle lära' känna: honom och leva evigt. Det kunde.ske gé- nom att älska Gud och nästan, men har vi bestått. det” provet? Ingen kan sannfärdigt. svara ja på frågan, ' ve ho Människan har fuskat: bort" "härligheten. Man .ser glimtar : av-den i barnets ögon, "och man! ser ljusstrimmor.i mörkret, som Ayser upp vägen för den som "vill söka; Trots vår ofullkom- . lighet, trots vår synd och ond- ska älskade ose Gud och han sände oss sin son. Genom ho- nom har hoppet tänts, att den "goda viljan åter skall få plats, i och den sanningen bli uppen- - bar, att livet för css innebär, ätt vi skall vara Guds barn. Biskopen slutade med att för- rätta bön, varpå ps. 600: 7 till sist sjöngs. fen Imponerande slöjdutställning. Från k rrkan, . begav man. sig sedan till folkhögskolan, där middag serverades i skolans matsal och lärosalar för. ett stort antal gäster, Under väntan på middagen hade man tillfälle att bese den'im- porerande slöjdutställningen i väv- stugan" där. allt vittnade om ”ele- vernas flit och intresse: samt om en skickligt ledd undervisning. "Det är sådant som i vissa kret- 'sar kallas, ”practical jokes” och är mycket populärt bland folk med gosselynne, hoppfull håg 'och fantasi. Det är de som sätter in falska förlovningsannonser i tid- ningarna eller meddelar att fem kilo kaffe skänks bort om man ringer ett telefonnummer före kl sex på 'morgonen. - : ”Flips i Aftonbladet. N Resignation är summan av lis vets vishet och att hålla god min Alltjämt ” ökade - ung- söker sig till dessa sko- 1; i elakt spel: Esaias Tegnér. | '. Malmö denc]z : :| om - Göteborgsvägens "framdrag- | etappvis utan bör byggas i ett Marknadsberättelser och prisnoferingar meddelade genom Sveriges Lantbruksförbund. "Stockholm den 29/3 2951, Ägg. Svensk äggnotering,. satt av Lantbruksförbundet för tiden 23/3 —29/3 1951. Producentpris i de vik- tigare produktionsområdena i Gö- taland: 260 öre pr kg: (Smutsiga | ägg betalas 35 öre pr kg.lägre.) Partipris å Trenmärkta ägg den 23/3 1951: S Stråfoder. . Lantbruksförbundet «noterar den 23/3 1951 följande Producentpriser På stråfoder, maskinpressad vara, kr pr 100 kg: Hö (bårdvalls-) på stationer i mellersta Sverige 11:50. Halm, på stationer i Sverige 4:50. er i mellersta Hömarknaden i i ligger näset d mellersta Sverige ot fastare riserna, tillförseln varit snäv I arhår gån . något bättre, , För övrigt är för höih dsak oför- ändrad, även på en del håll i Norr- land konstateras dock en ökad rö= relse i handeln, då köplusten varit | något större. En kan förmärkas beträffande halm, 308 öre pr kg. Aho och Gö e Inågon av pris M serna har dock ej skett. Påskhandeln har varit mycket Potatis. livlig. Tillförseln placeras i huvud- sak på hemmamarknaden, men viss export kan dock ske. Efterfrågan är mycket god även efter helgen, och då på grund av väöderleksför- hållandena störningar skett i leve- ranserna, har tillfälliga svårigheter förelegat att täcka omedelbara be- hovet." Marknaden får nu emeller- tid sägas ligga jämn och fast, och även för kommande vecka räknas med oförändrade prisnoteringar. Smågrisar. För innevarande ringen förblivit oförändrad, 2: 30 pr kg. Tillgången är god, efterfrågan har ökat rätt markerat, och tenden- sen får betecknas som stigande. — Antalet betäckta . suggor uppgick under februari till 16; 669 mot 20,304 under nä fö månad ”Lantbruksförbundet noterar för matpotatis, levererad banfritt eller kajfritt Stockholm, inkl. "emballage, engrospris, vid försäljning till par- tihandlare, kr pr 100 kg: 19/3 21/3 28/3 Prima, väls. vara 25: — 26: — 27: — Ovanstående pris .- inkluderar kommissionärsarvode eller avans vid försäljning vagnslastvis. Den 28/3 1951 noteras följande priser å prima välsorterad potatis i södra Sveriges produktionsområ= den, köpares försäljni inkl. emballage: ' På stationer i Halland 22: 50 pr 100 kg. På grund av de ör bott väder- loksfört , naden varit svår ätt behärska, och "och: 17,636 . under februari 1950; minskningen mot i fjol uppgår allt” så till drygt 5 proc. Spannmål, ; . Garantipriser på fullgod brödsäd av normalkvalitet vid inköp från odlare " under tiden 1/4—15/4 1151 (priserna höjes med 10ö öre pr halv- månad): cost 3 Vårvete ” Höstvete > Råg 30: 60 7 ' Priserna gäller vid leverans till: prisorter, : vilka är: dels. kustpris- | orterna Gävle, Stockholm, Norrkö- ping, Kalmar, Karlshamn, : Ahus, Ystad," Trelleborg, Malmö, Lands- krona, Hälsingborg, Hålmstad, Fal- kenberg och Göteborg, dels inlands- prisorten Örebro. Å sistnämnda ort är dock ovanståer de priser genom- gående 75 öre "lägre, Lantbruksförbundet - hoterar' den |. 28/3 1951 följande producentpriser, avseende genast -leverans, (fritt no- teringsorten,” vara av normal- a kvalitet i partier om minst” 10 säc- .kar, kr pr 100 kg: - ; Kalmar" : Halmstad Falkenberg . "Göteborg Lidköpin g—Mariestad Ne : Noteringen. hänför sig säd > med a ”vattenhalt av högst 17,5 70.0 : Jordbenkets "marknader fö dersäd har varit ,mycket tyst och stilla, vartill m. givetvis bidragit även de många helgdagarna. I par- har även påskhelgen på- verkat handeln, En viss brist har här och var gjort sig gällande för prima vara, och därmed har en del ytterligare prisjusteringar uppåt fö- .|retagits. Man synes nog räkna med en lugnare utveckling i fortsätt- ningen. Slaktfjäder tin » Svensk : fjäderfänotering. Lant-" bruksförbundet anger. för veckan 26/3--31/3 1951 följande riktnote- » |ringar å slaktfjäderfä vid försälj- ning från producenter till äggcen- tralar i södra och mellersta Sveri-. ges produktionsområden, öre pr kg slaktad vikt (plockad vara): Extra P:a Stan- p:a Höns ; : Partiprisnotering å slaktat. fjä- derfä. Partipriser i Stockholm den. 28/3 1951, öre pr kg plockad vara: Aa > Kron-' Pri- Stån- | ro "07 märkta "ina dard : öns . : 375 > 7345 290 Ungtuppar = 455 - 425 355 Kyckling — 550 500 " Foder= Vit-.: Vit- =. Svart=' , korn blandsäd havre .. havre 67—68 kgs 55 kgs 50 kgs 48 kgs 33:50... 32:50 ' 32:- 1 34.50 > 33: 50 > 33:50: > 32:50 : 31:50 38:50. 32: 50 "31:50. porter om att de norrländska ' kö= parna körjar. ställa sig mer avvak= tande, . och. även köplusten från södra Sverige synes vara i avtagan=- de, Givetvis är marknaden alltjämt mycket fast på grund av den >> månna karg, beten på foderwmeder tihandeln föreligger emellertid rap- FRIA ORD GÖTEBORGSVAGEN viv” LAHO 'Om jag får 167 att' uttala ig ning i Laholmstrakten så är där många svåra fällor..I mitt tycke skulle många av- dem försvinna om Göteborgsvägen ändrades sö- der om Nyby järnvägsövergång snett 'emot: Sofiero... Framdrag- ning öster om Sofiero gård med en bra. bro över. Lagan och en viadukt (om det är möjligt) ö- ver järnvägsövergången vid Kungsgården ' någonstans med tillslutning ovanför Lerliden vid Fridhem, På så sätt försvinner järnvägsövergången vid . Nyby, den svåra vägfällan på Värnen och de smala broarna vid Kraft- stationen och- man slipper någon ändring av Kristianstadsvägen. Hoppas . Vägdirektören tar en titt på förslaget önskar ” - > Laholmsfru. + Då sag uppskattar det intresse som . ”Laholmsfru”: visat denna för Laholms stad så viktiga väg- fråga vill jag något beröra hen- nes förslag. Den föreslagna väglinjen. öster om Laholm blir kortare och ra- kare än . varjé annat : förslag. Terrängen är emellertid starkt kuperad, varför vägen skulle få besvärligare - backar än den nu- varande vägen över Lagan. En bro vid Kungsgården skulle kom- ma att gå snett över den upp- dämda ån och bliva mycket dyr- bar. " En :skenfri korsning med järnvägen norr om > Kungs- gården. skulle ställa -sig väsent- ligt kostsammare än en vägport vid den senast föreslagna: plat- sen mellan Nyby och Laholm. Större delen av Laholms stad och -hela - Mellbystrandsbygden skulle fortfarande bliva hänvisa- de till plankorsningen vid Nyby och ' broarna vid Kraftstationen, eller till att använda den trånga |- vägporten i Kristianstadsvägen. Väglinjen öster. kan icke lämpligen wutbyggas sammanhang från Nyby eller kanske från Kövlinge ända upp til anslutningen med nuvarande riksvägen - vid Fridhem. : Företa- get” kan därför icke påbörjas, om Laholm |- förrän ett mycket stort vägkapt . > » vå FR FA PRRI KAPA KAPAR AJ AA MD SARA KARI FA RFARDA APPS ASA DAL NO PPPIRSALAS PACE CE POR ENE R NU YvTvvovi 4 Adrtnde tal kan beräknas finnås tillgäng- ligt. : Vad som emellertid är avgö- rande för hela denna 'vägfrågas "| bedömande är, om man tror eller icke : tror på” ett "framtida för- verkligande :: av --projektet att draga riksvägen .i”en nära rak linje från Pråmhuset vid Stens- ån över. Hökafältet. till Trönnin- "Halmstad den 28 mars: 1951. Ragnar, (Segebaden. TIDNINGARNA OCH POST-., : H VEREET. - : Med "anledning av förslaget att höja portot för tidningarna får jag skriva några rader. ' Det är breven ' som ger postverket den bästa inkomsten och nu. frågar jag: Hur många brev sändes det om det ej funnes tidningar? Alla brev: ' angående annonser, nyhe- ter, ". pristävlingar samt många andra blevo då aldrig skrivna och då blevo postförbindelserna på landet som för c:a 50 'år 'se- dan; och därigenom . blev det än- då mindre brev. Inkomsterna för telefon och järnvägar minskades även om tidningarna försvunno. Postverkets utgifter för tid- ningsutdelningen på landsbygder äro ej stora och därför anser jag att portot för tidningarna ej bör höjas mycket. Det har ju höjts förut de senaste åren, Tidningarna bör minska for- mat eller -sidoantal genom att skriva kort utan onödiga ord, och radioprogrammen ges som ur- klippsföljetong : om ' lördagarna samt andra :' förkortningar. De flesta vill hava "mer. än en tid- ning och ser hellre att tidningen blir mindre än ått den undergår en stor prishöjning. NS Men .de som ej. vilja skriva kort och tydligt är våra lagstif- tare. Det skulle kunna sparas mycket papper, tid och rätte- gängar om de ville lära av våra lagförfattare för över 200 år se- ” N FJ. Gudmundsson, i Össjöahult,. . Vivljunga. Någon ' formatminskning kom- mer tidningarna inte att'efter- sträva, men om den ransonering av tidningspapper, som nu finns, skulle skärpas, blir ju format- minskning oundviklig. Förslaget om publicering av hela veckans (radioprogram på en gång är nog «I STOCKHOLMS HAMN -” schar, då kranskötarna strejkar. neR Nur för t los sningen gå medelst fartygens vin= Det ser ganskå ödsligt ut I ham= 1 . tal ombud samt handelsfö Stillsam årsstämma”. med Centralföreningen > Hallands Lantmäns Centralförening hade i får Årsstämma Å " Grand Hotell, där festsalen var fullsatt till sista plats, Ett hundras och andra del . var stillsamma, 1» Ärsmötet öj ades av v fö hade in= funnit sig, Stämman gick helt i enighelens tecken och debatterna hala Mm tär Danicl Sve " Björnis, å ordförande, lantbr. Gustav Persson, Svenstorp, Slöinge, med en överblick över skördeförhållanden och annat av intresse för lantbrukarna. För Centralföreningen har det gångna - året varit tillfredsställande, Omsätt- ningen har för första gången över- skridit 40 miljoner, Vi hade ett visst ' obehag av att Munktells sade upp sitt avtal med oss, men vi har lyc- kats få avtal med annan fullgod leverantör. '- Verkstaden i Varberg är färdig och i gång. Vi har ej fått några mera omfattande byggnads- tillstånd. Sålunda fick vi avslag på verkstaden i Halmstad, men vi har fått tillstånd att tillbygga magasi- net i Halmstad. i Direktör Carl Andersson redo- | gjorde sedan för verksamheten och för tillståndet på marknaden, Bl. a. talade han om svårigheterna på fo- 'dermarknaden, Även beträffande lgödselmedel har läget varit bekym- mersamt men man hoppas: på för- Ibättringar, ; Kamrer L. Håsselberg, Halmstad, gav en. ekonomisk redogörelse för ;Éverksamheten. Han varnade för för stof — frikostighet , med krediterna. Ställningen bland lantmannafö; ör 4 "mingarna är emellertid "i stort' sett ssynerligen förnämlig, kk ooeat : Det beslöts att vinsten skall dis= poneras enligt: revisorernas förslag, 'Arvodena till styrelse, reylsoper « 0. mom, Jöbekholm” he Långås, Arthur Pålsson, Snöstorp, och Ernst Johnsson, Spånstad. Om= bud vid lantbruksförbundets stäm= ma: Ernst Johnsson, Spånstad. Vid: behandlingen. av.-vorksam=" hetsberättelsen efterlyste John Jo= hansson, Vrågård, samarbete mel= lan SLR och SMR boträflande fo= derimporten, vilket. dir.. Andersson förklarade av vissa orsaker vara ogörligt. Det finns ingen annan lösg= ring på fodersituationen än att so tiden an och köpa där man kon få köpa eller att statsmakterna åtors inför ransoneringen, distaternd, och: olika önskemål framfördes. Några ville ha verkstaden i Fallcen= berg i första hand utbyggd och nå= gon annan ville ge föroträde åt verkstaden i Halmstad, medan en tredje önskade få verkstäder mel= lan städ Till de sista erinradi ordf. att det kostar pengar att on= lägga verkstäder; Bäst är att ut« bygga de verkstäder : som finns först, men kanske det kan vara en lösning ' för ' framtiden att sedan bygga : verkstäder ' i mellanliggande orter. G von, Holehin, höll + ett föredrag om med k preparat, Han visade med statistlic vad man åstadkommit på detta om= råde samt talade också om bekiim: -"| pandet av insekterna; Ett ”siärskilt besvär har man haft av att insok- Gustav Persson, Svenstorp, Slöinde,. RÅ onathan Börjesson, Hanhals, Anton :tHansson, Ränneslöyvyr; doch. i Willlam Kähler, Säbyholm, återvalles! Til suppleanter .åter'valdestsEMIDAnN dersson, :Lyngåkta,. John:'Ekslöw, Kungsbacka, ; Aron Perssöiy Yörp, 'åch Einar Pålsson, Restäc 'båholm. "Revisor . blev Victör "MB "Långås. Ombud vid rig » för dessa medel och fö! terna visat en'enveten, benägenhet att bli resistenta mot det enå mod« let'?efiek det andra Man behöver jJemeljarsidsvara ytterst förpviktig vid använ igningen av "kemisk? prepa= ' rat, inte minst vid lagringen, Det är oidtigt att man hysder. respekt erhets- man ake ' föreskrifva; rna, Särslcilt ta cis för att inan2a3 i peer nina, Zoe bra — om'läsatha-ävså. lordent- liga att de klöpperrut'program- men och bevarar dem. Systemet |. har prövats av en del-tidningar, och det finns nog också de som ännu tillämpar det. - Emellertid har' det visat sig,' att många glömmer att. bevara. radiopro- grammen, o. då blir dessa perso. ner utan... sådana. program för en hel vecka, I våra orter är tid- ..| ningsläsarna vana vid att få dem publicerade allt eftersora' de är aktuella, och det skulle säkert ha sina besvärligheter att vänja läsekretsen vid en annan:ord. ning. Däremot skulle ju alla in- tressen: tillgodoses, om man dels publicerade. en hel veckas radio- program på en gång och däref- ter tog in -de särskilda dagspro- grammen efter hand. Men i de pappersransonerisy3zstider, som vi nu har, är dock en sådan ordning olämplig, Co CV - Red. Till ANNIE ELIASSONS MINNE oden 28/3 1951, Med några. enkla ord jag vil min avskedshälsning bringa. . Förrän du göms i mörka mullen. Mitt avsked blir en krans på ”kullen:? : För idog "strävan mödors lön du : länge fick ej njuta, "gått, ditt kära hem du Jämna fått.” Ett tomrum har du lämnat kvar, .men minnet skall ej glömmas. För I barn och make känns det att + skiljas är så tungt och svårt. Men i er djupa sorg ni må'en tacksam glädje känna, H att ej er kära mer lida får, och tiden läker väl alla sår. väl sorg "och gladje växla om igenom hela Lvet, och åren gå och tid flyr hän, så ock vär Jevnadstid med den, .- Ej bjälper silver etler guld, vi hälsan ej kan köpa, om allt av jordisk egendom vi ville här försaka. AA y pF KARA Ro pF SPARKS PAST TT SIR E TT ej en minut utav: vårt liv vi kun- en sommar, Höst, knappt vintern | Östra: Karup Skottorp—iÖstra” Karupskretåen » av Svenska Rödakorsét ”: har sin sedvanliga årsfest i Nya folkskolan, Skottorp, ons- dagen den april, I.år I&ksom förut vädjar kretsen till-all- mänheten i:dess .verksamhets- område. om bidrag tilr festen i form av gåvor. av skilda glag, såsom handarbeten, fiskdamms paket, lantmannaprodukter, bakverk m. m. Det är ett stor- artat' arbete, som -Rödakorset utför i humanitetens och folk- hälsans tjänst, både nationellt 0; internationellt I närv, stund nationellt; I närvarande stund "lär behovet en ekonomiskt stöd mycket stort, varför kretsen förväntar livlig anslutning till festen och uppslutning kring ' Rödakorsets idéer. Skänkta gå- vor mottagas ' med "största tacksamhet intill festdagen I Skottorp av handl; Gust. Nil3- son och'föken Signe Paulsson . och i ö Karup i Eyrkskolan; |Civiltörsvarets, ettekstivitet s : beror i bög grad på befälets " kunnighet. Din; Juftskydds- "förening ger Dig möjlighet att kostnadsfritt förkovra Mig Ej spardes möda och, Besvär att ge d'g hälsan åter, av allt vad mänsklig makt förmår här gjordes för en sjukdom svär. De blommor som här ägrats dig, . de är vår sista hyllning, en avskodshälsning vi härmed ger, förrän au gömmes i graven ner. En vila skön du nu har fått, sorå livet ej dig skänkte, i detta rum, 1 detta bo, ''. blir sömnen. ljuv 'mL” "Sov i ro! j B Nn, - de få tillbaka, , vä rv Fre Av a FSI RADRP IIS SED AST rkrdekrbadhr och Mindre jama fa I CK So Nad ln TA,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.