YYYYTYTYYTYTTOFrTV 8 on YYYYYrvYrYYYTYT VETT Yrvevyvv LABÖLMS TioNING | | , v FÅ sover s por rr A FA NEESEENT EEE PEFC TF EFSVEFET ' Dågens. natan - ned kl. 18.47," . 407 Morgondagens ' 'nainn Solen går upp kl. 545 och ned kl, 18.49, Måndagens n namn; "GUDMUND.: Solen går upp kl; 542 och : ned kl. 18. SL. . Dagens dikt : 4 ; : é Nu bloinihar påskens lilja Rd en morgon. kring mitt hus, Jag är bara &n del äv den vilja, som längtar till fymd och 1jus. : (BENGT” När i? rätt' bara gav: : "åtta kronor i: => "En endå tippare hade den senas- veckan tolv rätt, på stryktips ch blev sålunda med några penn- Idrag 75.000 kr rikare. Även om ådant hänt förut — vid tio till- fällen tidigare urider de fem se- " naste åren — så är det ändå en nyhet som slår hos ,den tippande bilmänheten. Det absoluta botten- tekordet . noterades då Tipstjänst ara var årsgammalt, I oktober 1935 hittades nämligen en kupong upptagande: ett systemtips på 16 rader, men inte éns vid den mi-. nutiösaste granskning :kunde upp- täckas en enda rätt tippad match! 754 är som bekant den högsta tipsutdelningen sedan mån- många. år, Tidigare då maximeririg te fanns, hände det ibland att ögre vinster utdelades. Det hög- tta en, ensam tolva har' utlämnat i' : utdelning & är något över 90,000 kr o; " det "högsta, som en enda person utkvitterat, är över 100.000 kr. Men denne hade. förutom tolvan' ävan en" elva och en: tia, en fasta utdelningen, på tolv rä id 830,5 Somman utbetalades ”n of gång 1940, men då upptog ku " bongen enbart .handbollsmatcher, otsvarande lägsta summan för Kotböllstips är 32:70. De sittertipst 3; >. i " , Man behöver. inte Ha fv TG på stryktips, För fyra år sedan hände det, att man fick. en liten lant för fyra rätt. De som aldrig. rukar komma över 8-5 rätt kan "alltså hoppas, . Men förutsättningen, vär att de. inte. ger tappt. En ung filmproducent, L.: Silvån: I Stockholm har dragit uppmärk- -. samheten till sig ed &ö rad fräc- « ka förvanskningar av dagstidnin- > Bartias nedgörafide 'recensioher av len åv Hans filmer "Varning ' för staden”. Recensenterna var .sällz synt eniga i sin kritik; men. det tog inte den unge mannen, så hårt. + Tvärtom utnyttjade han den ' efter s passande putsning”, i den. annons Solen « går "upp sd 548 och :|te -bara månadsskifte. DÅ är det jäv herrar och damer kvartalspre- nästa jul, d.v.s. genom att bestäl- > ”April, april din dumma .sillt: Dessa föga högaktningsfulla ord kominér säkert "den Arade läs. ren att i morgon, på den. första april få sig slungade i synen mer än en gång. Ett aprilskämt kan ju gå an, åtminstone om det inte är för dumt. Ingen behöver kän: na sig kränkt, om han den första april biir. beskylld för. att vara en dum sill. Ingen utom möjli- gen den sill som går 1 havets bölja. "Detta icke därför: att det skulle. vara särskilt kränkande för en sill att människan liknas vid en sill. Utan därför att ut- trycket, har skadat. sillens anse- ende' så till vida, att det skapat . | föreställningen att sillen är dum- mare än landra fiskar. Flttills får det anses såsom obevisat att gillen skulle vara inera inskränkt än andra och: mer hårdfjällade havsinvånare, Klockari 24.00 i natt är det in: också kvartalsskifte, ' vilket är liksom lite för mer. Den stora skillnad, som det finns mellan ett vanligt månadsskifte och ett något mindre vanligt kvartals- skifte torde särskilt observeras nurrieranter, Dessa bör £. ö. inte stanna vid att observera och no- tera denna 'skillnad, De bör ock- så ta konsekvenserna av' tidens orubbliga gång och omedelbart och i ett sammanhang förnya prenumerationen på Laholms "rid- hing, Detta så vitt de nu inte re- dan gjort. göt. > , me a ' nå En hel. det beställningar på Pehr- Linus”, Nilssons bök ned folklivsskildringar från . södra Halland har redaxi gjorts Dock räcker de ännu inte för ätt säkta bokens utgivning. Beställning kan fortfarande - göras gå LT:s tel. 300 eller genom ifyllande öch in- sändandéö ” av "den kupong, som varit införd i Laholms Tidning. , M julkla; eller som "annan gåva | Var Statistiken berä'4ar vidare, att 5 än På ir Linus bok ne n modern tänka ' ut ett passande - " ti för : ånte. zä ä tänka sig till en syd- par h SR åtitingen = d ering a hon "att ingen flicka i hela för- kö j samlingen var god Ä0g. till son- förblivit hemorten '' trögen elle; E r hustru. ; :: Nej, Johan måste ut på annän ort för: att få en sig hamnat i förskingringen.: Boken kommer icke att tryckas i stort fler exemplar än 'dem,; som för- håndsbeställes. De som -i: julas häde. huvudbry. med att fundera 1 fälle "att klara det problemet för la: ett ener gärna fler exemplat av. den planerade boken, £ "Då jag set i förrgår I kväll var nére på posten i Laholm, fick jag först "den ' uppfattningen, ' att postkontoret haft påhälsning : av några” dyhåmitardér. eller åtriin- stone” ljungaskogare, Heja” Höst. kö pet var nämligen 1088- fö Dan hette det bla ar, . > I morse skrev pressents :. >: "och fotograferna. fotogra- ferade i och för sig bra ansik- tena enastående .'«.” , . i ålangen tycks bes 2 Robin : Hood: i .ST: | själva 'verket” skrev, Robin” I . Hood: ia fotograferna "fotograferar de i och för sig bra ansiktena ena- ' stående ojämnt oth suddigt. Den " egentliga talangen tycks bestå: ;.att övertala naiva finansiärer att + > bekosta sådant) -'.. — Äh, så där gör ju många, när ket kniper, och det har det fak-. tiskt gjort, för recensionern. ” uppriktigt sagt usla — er! hr Silvén för ST. -— Men” : — Så enkelt går det inte att - komma ifrår ett rent olagligt förs farande — säger emellertid advo- katen Einar Bjure-Dehlén, — I 1:1 av lagen av 29 maj 1931 med vissa bestämmelser iiot, illojal kori= kurrens 'står . nämligeri tydligt, ah givet att: - -”Den som i annons" avsedd för ett stort ahtaäl: Persorier i uppen- barlig strid riot, god affärsmetod : angående utbjuden prestation läm- nar oriktig uppgift, ägnad att fram- kalla uppfattningen om ett fördel- " aktigt reklam” Slo | VAD SVARADE HAN? När passagerarångaren ÖOrca- des anlände. till. Sydney, berättar de -ett par officerare att resans " roligaste replik omedvetet fälls des av en gammal engelsk dam, som 'vid ett. tillfälle Kommit |. samma sällskap som nyutnämn- de förste sekretéråren vid ryska i legationen i Canberra. : Hon : pröseäteérades "för honom KI IISISKELLA afibud, sträffäs för. illojal |. "olöch" vete brutet från den - solida tegelmu- ren och placerat mitt på golvet i: vestibulen. Jag könstaterade med glädje, att hrr dynamitarder eller . ljängåskogare inte orkat bära : ut” det störa skåpet utan måst lämna det i sticket. Annu gladare blev jag, då jag fann, att dörren till mitt postfack än- var låst. . Jag kunde 'alltså räkna med att ha all min värde- post orörd. Min glädje dämpades dock , något; då jag fann, att post- facketbara innehöll ett kravbrev. Jag är eniellertia inte sådan att jag fäster mig vid småsaker. Jag beslöt mig i stället snabbt för att övergå till att vara glad över: alt jag nu fick se, hur det. såg utirummet bakom 1 Postfacks- skåpet på' posten, I många år har jäg nu gått och funderat däröver men aldrig... lyckats - få någon klarhet däri. Under postens upp- sörtering;. då skäpets dörrar på baksidan är öppna, har man vis: serligen kuhhat kika in iru miét, sedan man öppiät si pöst- varmt "hans händ samt skakade förvänåt på huvu: det och sade: «i. Kära ni; huk i all världen har ri burit ur åt för ätt koffi- ina ut ur Ryssland? cl : Hon! Abe är söygg! kyåser 'hembiträdet första dagen hon är hör ka: — Ja man vet ju inte ras, den ', förvända - uppfostran han En lämpligare present. — som | fick av modern. «När: han nu från en större stad. ut lämpliga klappar: till vän. gård Hä led av Stockholm: ner- och, bekanta på: annan ort fåge t la v Sligt KN år. utan, aft he t något. lämplij Å ar fu .ett alldeles utmärkt. till Modern blev otålig, särskilt som faderp." var. sjuklig" öch ”shart körde falla ifrån.” söm kom någonstans ” upp ifrån! Norrland; där föräldrarna hade genom” arealer fått värde blivit rika. Nu hade: hon ; vistats i Stockholm ; ör att lära sig. hushåll m m. Snart :: blev det' också bestämt om bröllop. Det verkade, som ” Hennés om” att så fort som möjligt få - detta till stånd, =. : Märkvärdigt ' nog . ville han | box; ringa glädje för min postbox satt ända uppe Till, tjänst för likasinnade kan jag "omtalå; att rummet ' yar' vid pass. 120 sörå. -postköntorets - vestibul är bred samt belagt med brun, ge- | ävintryckt körkmätta :; äv v för- krigskvalitet. "Taket var” vitmi - nat.' Hela. rummet gav ett vän- ligt,; tryck och kar betraktas som en förklåring till att postpersonalen i LaHolmi ”älltid är på ett soligt och glatt "humör och är vänlig öch; tillmötesgående "I bytt ut det gamla postfacksskå- Då den gamle: förtennaren i sina yngre år "vistades i meller- stå Sverigé köm han i sitt ar- bete på en av dess orter till att bö på en gammal fin gård. På kvällen. då han och bonden satt vid "brasan och språkades vid kom talet på släktgårdar. " — Hur länge har 'er släkt bott här? Sporde, då förtenna- retri. >— Blott sedan förra : århun> dradets. senare hälft sade bon- den. "Men innan dess lär den ha varit i en släkts ägo i år hundtraden, - > - -— Varför .. sålde sporde förtennaren? 2 - — Det var en tråkig historia. Ett olyckligt äktenskap stjälpte -alitsamman, ' Så kom bondebis skakande berättelse. - Johan växte” upp 'som enda bårnet på, den gämla släktgår- én. Blott ett barn" ville hans föräldrar ha, :så ingen delning av förmögenheten . skulle be- hövå äga rum, . Johans mor, som var född på gården hade haft många syskon. och med knapp nöd hade 'man undgått att se gården gå ur släkten vid ärvsskiftet. Men Johans far, som var från ett förmöget hem fäddade den gången gården åt släktéri. - Han vår en snäll, lugn och stillsam, man, som aldrig trots sin- -rikedom visat sig stolt eller högfärdig. . Hän hade där: för allas sympatier. Detsam- ma . kuhdeé ej sägas :om Johans mor. ' "Hon var en stolt och härsklysten kvinna; som ville de gården sitta främst överallt. Johan” artade sig väl. trots di tjugoårsåldern började hönöm.""' Srart : faän jämnbördig hustru, ällra. hels Så skickades Johan ut till en « Så efter många” om. och ann” han: äntligen en flicka, "att deras stora skogs- fader väårit angelägen" Nu: skulle Johan, sonen: de: visste sammanhanget tog fram med tiden: bli bygdené lappen i främste man, met än en bönde | stolt : över” vad han. trodde var hade hon satt sig i sinnet," När | sin'.: hustrus handstil att hän Johan' konfirmerades häde. hon förmanat honom att tänka” på att" han var den finaste och rikaste gossen .i hela konfirma- tionsklassen, hålla flickans bröllop i 'Stock- holm och ej i hemmet uppe i Norrland. Det var så långt och besvärligt au. Ej heller blev Johan inbjuden till - brudens hem före bröllopet. Så. blev det bröllop på ett fint hotell i Stockholm och ef- teråt kalas i Johans hem för släkten och-' väbnerna i hem- orten. Vid bröllopet infann sig endast brudens fader jämte tre andra släktingar." Varken bru- dens .: moder eller syskon kom. Det skylldes 'på sjukdom i hu- set för tillfället. Även ' om detta såg mystiskt ut, tänkte man ej därpå, ty. bruden erhöll ej blott en större hemgift utan ä- ven en hel liter förmögenhet kontant och Johans roder var ej sen att i bygden berätta där- oni. Allt såg sålunda bra ut. : + En tid. efter bröllopet märk- te både Johan och hans föräld- rar att hans hustru bar sig myc ket egendomligt åt. Det farins|n ej någon lanthahdel på orten, varför Johan ett par gånger i månaden körde till staden för att göra uppköp. : - Då han. första gången skulle resa "dit bad han henne på ett papper skriva upp vad som be- hövdes i huset. Johan tyckte hustrun såg bekymrad ut, men hon tog papper och penna” och gick ut i köket. : Här lämnade hon detta till tjänsteflickan : och bad henne skriva upp vad som behövdes : i hushållet. .- Denna blev ' ytterst förvånad, men så skrev . hon ;. upp 'vad hon och husmodern ' ansåg behövdes. Tjänsteflickan: — hade” en: fin (haridstil och då Johan, som ej » butiken blev han: så lärmhade .den till ”biträdet, för ätt visa vilken fin dam. hans hustru var. Så gick det ett par gånger., Johan fann det under- ligt . att hans hustru. ej skrev herä till siria föräldrar, men han ville 'ej säga någonting, -. : Snart skulle dock förklaring- en koriina. « Då Johan, åter. var i ståden - och lämnade päppers- lappeén:; till-; biträdet" utan att först sett. på den; började. biträ- det: skratta ' och förklara sig: ej kunta tyda vad. söm stod .skri- vet. on + Johan ätod som fallen från skyarna. Det 4 var ju "deras gåm- la : pigas kråkfötter;' som' ingen kunde tyda... Nu gick ljus upp för hönor Lillpigan var ju 'se- dan ett par dägar i sitt hem på grund av. sjukdom, Det var hon som " skrivit förut. ', Det förstod Kan, ' likaså - vårför' hustrun ej skrivit till sina föräldrar. > Hon kundé ej skriva; Det var gåtans lösning... Affärsinnehavåaren och tm kunni ig deras var. Snart j visste hela bygden att frun på den fina gården varken kunde läsa och skriva! haturligtvis ej helléF räkna, Till att börja med ville man ej tro detta, men fakta kunde ju pigorna tala om. Barnet kom. Till -att börja med , märktes ej . något onor malt. : Men snart förstod både Johan ' och tjänsteflickorna att barret . ej "reagerade för olika intryck som normala bårn gör, Det var er herhsk upptäckt. Nu kuhde ej saken döljas för Joz hans föräldrår längre,- ej hellér för folket i orten. > . Johans ” möder kallade tjän- steflicko: a till sig och förhörde dem om vad de iakttagit. Dessa vågade bj ånrat än säga san- ningen om såväl deras matinor som, barret, - Folket i orten sade att det är Guds "stråffdom över det hög- nod som Johans mor och hers - "släkt alltid ' visat ' över sin övanliga begåvning. Ingen kan sätta eri aln till sin längd, ej. heller. kan någon själv be- stämma över de gåvor Gud hed lägger i människan. : En rik be- gåvning är den största rikedom eri människa” kän erhålla. . Den kan. ej köpas för allt världens guld och silver. Men hur dårak- tig är det dock ej, då en männi- ska > börjar " högmodås däröver. Allt har hon Gud att tacka för, men Johans mor hade i alla 'tiz der. varit för:stolt för att tacka hän så friköstigt gett henne, 2 "Sedan den första förskräckel- sen vi il i över, beslöt Johans för" äldrar att skicka en gammal dräng, ' en. trotjänare, upp till Norrland för: att tågå reda på vad det var för folk Johan fått sin Kustru från. > Då den gamla trotjänären ef ter ett par månader köm tillba- ka var ;det, en skakande rap- port ; han framlade, : Den . släkt Johans ”. hustru ' härstaråmade från, var så långt någon kunde spåra, andligen undermålig. In” gen av syskonen till Johans hu- stru var. full normal. Ingen. ha= "uppnått ers hälften av. minimifordringarna,. Modern var i det närmaste idiot, fadern som kom från eh annan ort som skogsarbetare, vår normal samt hade ' gift sig därför att han er- höll :: störa '' värdefulla ” skogar med sin hustru. Familjen med undantag av adem levde 'helt isolerad från befolkningen i öv- rigt. Fadern, som änsåg hustrun till Johan som den av sina barn som .:/ var 'bäst utvecklad i and- ligt hänseende"! då -hön'. kunde skriva sitt' namn”. samt . hade handlag ' för" praktiska göromål, hade skickat. henne: till en 8y- biträdet. fingo så gott 2. kundé En berättelse av av Perl, | Msn i J ster i Stockhölmstrakteri för att om ;- möjligt” söka göra folk. av . barnet, som han "uttryckte. sige Johåns far tög desså upplyg- ningar så hårt att hän, dog: ett par, dagar därefter av hjärtslag; "Modern : rasade, '' Först «.. skulle :: prästen : i: norrlåndssöcknen stämmäs "för tjänstefel, då. han . ej gett upplysningar om famil: jen, sedän Johaäs svärfar, och Dätta : har dock värit till] för. undertecknad id taket. Men som sagt, nu fick ag min stora vétgirighet stillad, em.- brett, lika långt Tjust och "upplyftande in -även . när fölk skriver sina namr på fel när de skall kvittera ut Förklaringen till den ”sönder- Brulnå . väggen pa postkontoret är enkel och. hätörlig | och: bör glädja alla, som i åratal stått : kö 'och väntat på att få post- fack där, Man har. nämligen ni bet. inof ett nytt öch större. Följ- deh har blivit, att köstäendet i vänta på att få hyra postfack med ett slag försvunnit i hela heller hur Jänge hön atannät: : PIIPSRISPIPSAG essä sig till vad söm "behövdes i Johäns hushåll. Johan var förtvivlad . på' hemvägen. -- Han erinrade sig nu .' att. hustrun varken " "såg i en bok eller tid- ning : någon gång. Hade hon ej gått. skolan? "Kunde hon ej hellér läsa. el / Johan vågade ej säga ett "ord till sin mör om saken. ' Hon var en kvinna, som i alla tider varit högfärdig över sin begåvning. Både : hon -öch fadérn var in- tresserade av läsning. och hadé böcker av:skilda slag. Han var dock själv förtvivlad. : - Helt visst var det något fel med hu- struns ' släkt, som 'var. den yt- tersta orsaken till. hennes okun- nighet,:.- men. samtidigt kunde har ej annat än beklaga henne. Hon var snäll och flitig. I det ett hushåll tillhörde var hon li- ka kutinig och praktisk, som ver 'som helst. Men Johan var orolig. för. det väntade barnet. Vem . vet :vad arvsanlag hust- fun bar på. : -- : Et år gick! Tack vare att hu- strun aldrig yttrade sig i något ärmne;, ' åvslöjade hon ej hur o- kuhnig hon var. Johan skrev|: nu själv alltid upp ärendena efter hustruns diktamen. Emel- lertid hade tjänarna sedan län- ftof-Lahölm. . så skil mellan Johan och hustrun genast uttagas. Men allt detta gick om intet. Johan Hadé ej begärt några upplysningar om sin tilltänkta hustru. ne Trots rhoderns påtryckningar ville ej Johan skiljas från hust- run. Hustrun var snäll och miss skötte ej huset på minsta' sätt. Johan + kände -stort: deltagände för. sin stackars obegåvade hust- ru och deras olyckliga barn." "Ett par veckor därefter hitta- des modern död i sin säng. Man ansåg allmänt att hon rned: flit | tagit för stor dos äv en. giftig medicin för att komma frår allt. För Johan blev det för tuägt att bo på hemorten. Visserligen kände - ' alla 'deltagande för fa- miljen, 'mén i bygden hette det allmänt att där ser man ätt hög mod går före fall. Har ej folket där i gården i alla tider varit stolta över, sin. rikedom och be- gåvning? : Ingen flicka i hela socknen ansågs göd nog åt Jo- han, nej en tös långt bortifrån skullé hän' ha.. Han fick rike- dor i peögar med henne, men särtidigt den största fattig dom som finns i världen. Johan sålde sitt hemman och flyttade från "orten, vart visste ingen. Ej heller fick man nä- gon sin reda på familjens vida- Gud för något, varken för den andliga Eller " timliga rikedom |' och uppåt ntot solms Längtan : - Ack, hade jag vingar « som fåglarnas då fore jag upp mot den blånande rynkd, .ej skulle på Jorden då längre jag vara, , . där solen så ofta av dlmmor är skymd; "Nej; bort ifrån jorden, dess kvalm och dead gris Däruppe I ryniden den oändngt vida ' jsg ville en tingens ' förändring förbida, ' Men ack, jag har icke soni tigån fått tingar; per mest en vingbruten fornsvala Nk; Dmumen jag upp ovan molnen vingar > och njuter äv friheten lycklig och rike : Från vingen jag skakar det Jordiska stoft öch svävar så fri under stjärnsasmyckat loft men — vaknar och finner På jorden mig vara ; omgiven av människors vinglösa skärs, och stjärndinas lus, Gösta Svensson. To or rå 0, Tachla, Tala, 1 se mars 19513. I. Flrenz6 var vi i'14 dagar dennä gången, Karen Ragnhild och jag," Där var. det mycket kallt; Men mandelträden blomst. radé 'öch vinstockarna hade fina små knoppar; Som i gamle dagar engelska, kopierande" misser.. En av dem, miss Beathe James från London försökte ' sig på själva Donna Velata av Rafaellö.Sarizio; Men det gick inte så É. naturligtvis: - Jo, om. de inte var i Det. Bexa stinské kapellet också och kopié- rade Michel. Angelog' beryktade Domedäg. Men det gick än sämt re. I San Pietro I Romå var' det många människor från hela värl- re för varje gång man ser derna världens mäktigaste kyrka 'bur den mindre och mindre;rNu var det upp mot påsk, så Michel An= gelos : Pieta . och. alla, de' andra konstverken var omöstoppade med filtar, 'som skulle dragas av dem på uppståndelsesdagen. :". ""Öven : Roma: strålade :'söler, men. "på kvällarna var det kallt, så då vi tog en' tripp på Tibern med” doktor Mazzsis: motorbåt, frös: vi 'duktigt,.";, >> "Ja, vi såg én "massa närliga ting i Roma och hälsade på gani- la bekanta, Vi var på Colosseum det” därifrån tog "vi en Carozzä ut: ”fill ”katakomberna.. Där. hade vi- varit mången gång -förut 1 Arens.. lopp, "men.:varje gång.är denna upplevelse lika ny”och skakande, De kristna hade det inte gott i katakomberna, de led mycket 'djäpt under jorden, men en liten kyrka hade de här nere, som" dom samlades '4,' intill ban: diten Nero fångade dem och 'kas. abe .tade. dem för lejon: och: Here, i Colosseum, FR i vär på Monte Pin 5 om då och såg hundratals engelö- inän promenera" med sina dåmer. Man kär ju resa igen nu. Men tiggarna är komna fram igen 'ef- ter Mussolinis död; Dock inte på Peterskyrkans trappa, där en tiggare jag kände 1920 ”tjängde” ofantliga summör av engelsmän och amerikahare. Hat hadé blivit körd. över. och illa tilltygåd av påvens bil, och som ”lön” fick han dej finaste platsen på Pe terskyrkans trappa att tigga på. Han. hade palats. ute vid: Cam- pagnen -och . egen lyxbil ' Men har klädde oim sig 1 en liten håla i byn, och då han 'kom till kyr- kans frappå var Ingen klädd i'så sade folket här, er gé. kommit underfund hur d- sn sö VARIT ILS UPPE ETTA FRAN år Å usla lumpor och trasor, som han. Gotthardt är; oböskrivlig, ; : obe- > krivlig. : . Man var miljonär många gånger, 8 SE ges 2 g. Anket:Philsea. : TT ” ON oe MN Peso KIs IG PEN I KR SIKT YRAN Jr dr fuekrbrrka AAA Sad NFrIttT nd er EN Trrysadd yen på FRE FÖSSSRPDSANIINNNNIVOO IVER Prnarr ry STA vär Pitti och Uffizzierné fulla av. den, ja från Kina och Japan: Men' "Det stora, vita monumentet för Vittorio Emanielle II .fördärvar hela Roma, Det är så utan smal, att du kan korsa dig. Bländande ', vitt med änglar av guld. .. Men uppe på GCiantculo rider en ator ' man på. sin bronshingst, det lr frihetshbjälten Giuseppé Garlbuldi, ' söm också tronar, uppa. på Fia..." ole. 1 Firenze, Garibaldister kal- lar ”motständspågarna alg här, och de går 1 röda äljortot.. Den ne stod :. på :> fäderneslandets sida 4 kriget. Men på tal om krigot, så .hådé tyskarna sprängt alla broar - över./ Arnoen 1 Ja bella Firenze utom: världens. vackrasta : "och stoltaste, bro Ponté Vecchid, Has '. ' .tla jde sprängt der, så håde jag ' Fest. till Tyskland och Jagt lunta under. riket; : På Ponte V; telsd Jag i okto” . . ber. 1920: med: döorg Brandég, som : vat : ledseit: för. hat inte mästrade itallenskän, Hen skulle barä ha varit med på klobtrot -, Certosd utdntör Flrenzé då Ka”, rén Ragnhild översatte tl. engel: ska,' spanskå, tyskå, fratiskå' och > inirabile dictu, svönska, det kom ” påteren bädö på Italienska om klostret, Svenska?. Ja, det var 18 inge öveäskar, söm kådé bilat till Firenze, och dé fiådö Monark- nu raceré med slå. PÅ cyklarna kon til ikiöstret, Bilen stod 1 étt - uppe på Fieåolo, Den 25. skulle" de" bila hem" ti Éverlga, Men först skulle de Hill Rortiå oth hålsa på påven, Il Papa, bom de kallar honom här.' Duktiga pågar får 'en säga.; En av dom hade hälsat på HH Papa'1 fjol, men ;han ville inte. kyska Sankt ' Peters tå 1 Peterskyrkan: Inte, KR; och. fite Jag heller. ;..'"- ' ” Och nu är K, R.:och Jag på ön Ischia i Napoligolfen, Derina ö är vacker där den ligger 1 det blå Medethavet, Jag badade här "dagen, och. var. den första" 1. > En ung mån från Behwelz. var "nummer två n - Inte långt från vårah ö "Hgper - Capri: och ' AnaCapri, där dr. Minthe bodde; :' svensken, Bom vart känd över hela världer ' för ” sin bok:, San Michele... vi är” inbjudna till Börrento, till en ad- lig familj där, gom K. .R. känner från gammalt, och då går vi väl- också till Pompelt..:;.. Det tyckas mig aldrig att sé Vesuvius utan " i' moln, Etna på Sicilien såg jag - ofta utar moln, och 'Stromboli också, . men aldrig. :Vesuvlus vid ” Napoli, Kan hända det skall fyc- kas på turen hem? ' Men du, svenské man, som skall ' till ita- Ha, tag över Schweiz, ty Sankt' a i: AX
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.