: " Gelinge Medborgarhus' stora :. sal vär fullsatt som'vid'en tea moten Gärda Svenson i Björn- : = ås i går klockan 11,30 öppnade : .'. årsstämman för Hallands di-/' ". strikt av Svenska Landsbygdens - Kvinnoförbund. Från alla delar: av vårt avlånga län hade bus=' ” « .. kommande -: tågen "hade också" "stå eltagare :som p : LÅ SORT gsanförande sade d- >. dag hälsar er välkomna till den- na! stämma; är det under. till sy- es lugna förhållanden, Men ute i : "viktiga avgöranden, Det nu rådande >: läget kan stämma Sovjet och Kom- ” inform till eftertanke "men det kan Dn också sluta med en ny världsbrand. avi komma troligen att få engagera : «och på gå uppgörelsen klar. Såväl I mjölkpron ” ” duktionen som äggproduktionen är grenar som visar mycket dålig lön- ” Ar tningsmöjligheterna. på "4 . . port. äro synnerligen små. En myc- ss Da 'ket allvarlig tendens är den kapp- Mn ipning "mellan löner 'och levnads- kostnader, - som andra grupper in- im. näringgslivet: påbörjat och som för närvarande inte vet var den all; sluta. . För oss landsbygds- et vi jä; att räntor ' och 'aridra "nödvändiga . utgifter måste lkotämå" först och därför blir. det många gånger vi själva som få in- - : skränka på utgifterna." :. Organisationen / har. gått ” främåt steg för. steg, studiearbetet har om- attats med. allt mer Stigande” in- tresse.: och > ' terpremiär när riksdagsleda= !' sar och bilar anlänt och de an« : hälsnin; od striktsotåföranden bl. a: När jag ärlden inger läget oro, i det ' 4 förklaringen, att man är beredd: på vå eller flera husmödrar 0 för- samlade därnere, sade tal, pratar man frysning. I Danmark har man hunnit ganska långt på detta om- "råde men särskilt Amerika i sta- . ten Minnesota, som i mycket på- minner. om vårt land och där be- : folkningen lever under ungefär lik- artade. förhållanden som den sven- ska landsbygdsbefolkningen,. har - marNfått fram apparater; som läm- pa sig utmärkt för de enskilda hus- hållen. .. : En" annan' brännande fråga är hemhjälpen. Vem skall ta hånd om "våra gamla? ;När de nu arbetsföra åldrarna, inte längre förmå taga del i arbetet, skall då de mndre ålders- klasserna, som .då bli de arbetande, > kunna lasta. detta arbete "på den' d ganet, Många röster höjdes för att söka göra" det mera innehållsrikt 1. att omh n eller skall de "gamla nödgas taga sin tillflykt till ålderdomshemmen? Detta är : frå- gor, som. måste. lösas på ett till fredsställande sätt. medan tid'är. Ett - önsk i är att :den : sociala derna för det ha stigit. ganska ”kraf- tigt, främst beroende på 'de höga papperspriserna, kanske komma att föranleda en höjning av prenume- rationspriset utan att något: behö- ver göras åt en utökning, möttes hemhjälpen på' sin höjd med. kort besök då och då hos dessa (ensam- ma åldringar. "vo vi Rektor Arfwedson berörde y ters ligare” ett flertal. frågor som tagits upp. av utredningen; såsom varu- med den'så gott söm en prishöjning. - Astrid. Börjesson i Fjärås för slog att varje avdelning skule” gör! ra - upp. en lista på lämpliga ut-| flyktsmål,: vilken sedan genom di- striktsstyrelsens försorg skulle sam-”' manställas och: vid behov kunna" rekvireras för: att vara till hjälp de, årliga sommarutflykterna,), . En ;'skrivelse. från . Slättåkra av- delning. om en enhetlig 'skoldräkt' styrelsen. Ni Alice "Andersson, Sikbarp f lade Vett t Ihar ”också' fått en allt mer ökad :omfattning. Beträffande- vårt . edet 2 semesterhem, Villa Terra, ha vi fått skeémål om en: snar indelning -av distriktet. i kretsar för att därige- nor "kunna effektivisera arbetet. ligen" livlig diskussion: Om- in Helge And 'medde” Slutligen Fbmanade talarinnan s . medlemmarna att verka för sprid- NN . ning. av 'förbundsorganet, Det är ;glädjände, sade hon, att vi fått allt « ifler. landsbygdskvinnor, även här i ;Hälland,. som genom: författarskap järbeta för en "höjning av landsbyg- 'da' Svenson; Björnås, Långås;" och styrelsen i övrigt fick följande sam- mänsättning:' Astrid. Börjesson, Lii, SS SFPjärås, Alice" ; Jönsson, Snöstorp, " Halmstad, Hedvid Martinsson, Kul- la, Veddige, Thora Lindgren, Gun- "oo nestorp; , Tofta, ' Alice - Pettersson, Dahl,” Vessigebro, Gunhild Johans- » 'son,.'Sandslätt, -Falkenberg, , Hildur "Strömblad, ' Rosenlund," Harplinge, ..'Margit. Olsson, Olofsdal; + Genevad, to "Ragnhild 'Svenssonj Ahla,' Laholm, tt samt. .som --studiesekreterare Lilly Nilsson, "Nygård, "Varberg. Reviso- of - rérna' Alice Lindahl, Boberg, He- INT " berg, och-' Ingegärd" Krumlinde, : : Halmstad, omvaldes; Representant i i . :BF:s styrelse blev -Gärda. Svenson | + ; "och i SLU:s styrelse Lilly Nilsson. .. Ombud till sammanträde "med Hal- ilands Folkbildningsförbun i ” "Andersson, Guarp, Fagered, Annie "> Nilsson; Sperlingsholm," Anna An- detsson, Köinge, Astrid Pettersson, | ,, Brännarp, Gunhild Johansson, Fal= | = : kenberg, och Irma Sjöström, Skot- or torp. . Reseersättningen - för dessa ” 'ombud diskuterades. en ;stund och > beslöt stämman att respektive av- "delning skulle bestrida kostnader- na för, dessa. Även kallelserna till folkbild sfört äden vållade diskussion. Klagomål framfördes att dessa komma ombu- den för sent tillhanda och stämman beslöt därför att hos Folkbildnings- ” förbundet ' framställa' ett önskemål : ' att få kallelserna utsända direkt till OK "respektive "> ömbud ”. för att minsta oföt ”Jnöjliga” tidsspillan ' skall . uppstå. SS Ombud till förbundsstämman ' ble- ve Jenny Emanuelsson, Gällinge, Selma ; Johansson, Tvååker, Anna . Sörman, Derome, Hildur Karlsson, - ”Skreanäs, Karin Svenäng, Ullared, ve Inez Magnusson, Brännarp,; Inge- +; borg. Johansson, Breared, och. Alva Na "Karlsson, Ränneslöv,- Till ombud i "fortroenderådet utsågs Gunhild Jo- " hatisson, Sandslätt, och lice Jöns gon, Snöstorp. : - A . Styrelsen. fick i uppdråg att be + stämma tid och plats, för nästa stämma. ' 4". "Red Ner te h t relsen för Villa Terra vållade ingen diskus- "sion och' handlingarna därifrån la- des med godkännande till de tidi- , "gäre, Revisorerna Åke Gullander, ',” Båräårp, och kamrer Hugo Hansson, Falkenberg, omvaldes. det "iv. Efter - förhandlingarna blev tillfälle för medlemmarna att iufta - sina känslor i en stundtals gånska 3 ligt överensstämmer med det hem- livlig "diskussion, om olika spörs- ; lade, att flera andra organisationer” mer och mer”anser den. obehövlig. i > Efter kafferast följde föredrag av, rektor. Ester Arfwedson, Osby, som ; på ett : intressant sätt redogjorde vid uppläggandet av resrouter vid : för "barnen, då' framförallt flickor- na, vidarebefordrådas” till förbunds- : Anförandet "blev "upptakten. till "en . redan länge prövat denna form 'och '- Följden blir" lätt" att” medleminarna ” distri en, - ' fritidsprobl skolorna, m. fl. Som avslutning sa- dé hon; att de kollektiva anordnan- garna : äro : avsedda att först och främst a de -förvärvsarbetan- de "husmödrarna. Till: denna kate- gori räknas också de, som äro be: hjälpliga i: utearbetet' på en -lant" gård samt sådana som” biträda sina män i hantverk eller affär: i: » Föredraget. avtackades med lång- variga och hjärtliga applåder, som ytterligare ; underströks"äv ' ordfö- randen, som till féktor” "Arfwedson Efter föredraget blev det tillfälle för ltagaina att rikta frå sysslar: med. "BL a krisföreteelse, som ållmänt gick un: der namnet systugor, och som ' ser gor till rektor Arfwedson” och den- na möjlighet togs livligt i "anspråk, ” Slutligen "best ämman” sända ett. tel till: + ; dan efter' kriget blivit: på flera platser i landet. Där kun- na husmödrarna få hjälp med di- verse sömnadsarbete, som de kan- ske : inte tidigare fått tillfälle. att lära. En annan form av, kollektiv är :' tvättstugorna, Dessa” börja ju numera att bli allt mera allmänna och tarva ingen närmare presenta= tion: Andelsbagerierna är en annan form av. samarbete. Dessas uppgift är närmast att särskilt under som- maren tillhandahålla gott och, bil-]' ligt bröd, som så mycket som möj- hakade, Alltså inte så många sor- jr men i stället så mycket .bäit- » Frystekniken - har särskilt i Skåre: vunnit 'stort och varmt gil- lande. bland husmödrarna. Varhelst nen: Ida: Olofsson. + : ». Värdavdelningen. svarade. fi stunds , underhållning ::. i form av sång, musik, deklamation :och.kå- serier från - avdelningens - arbete. Offentl." ärbetstörmedlingen 7 hade under januari i medeltal. 100 sökande.. pr 100 lediga platser: I Hallands län kunde av 2,603 lediga platser. tillsättas: 1,563.. Man” hade här 104. sökande pr 100 lediga plat- ser. - . Moe nn - ox " Representanter fö Bilister protesterar sternas organisationer uppvaktade på ons-.r dagseftermiddagen ' statsminister . Erlander med en geme”sam pros testskrinelse mot regeringens proposition att : fördubbla fordons= skatten. Här .ses”bilfolkets representanter med Malte Jacobsson i. spetsen. under uppvaktningen hos statsministern. . ödd Vingeskog, Hovfnanstorp AF Hr Carl- Gustav. Alm; Laholm 'm, maka Ulla-Britt född Häger-| ström,' Laholm, hr. Rune. Gullberg, -Landeryd m.: maka. Eva och hr. Sten-Erik ” Olsson, Häl- |.” sin; börg m m. maka Gunvor, född Janver, Edenberga. Ö Foto: Dalavist, Eon. € våren 7 1950 " "manade. hönsskötselns' organisationer ' si- nå medlemmar: till. återhållsam- het.;., vid :hönsgstammens rekryte-. ring, eftersom en ytterligare ök- ning' av äggproduktionen: kunde väntas medföra, försämrad . rän- tabilitet för .denha: näringsgren. Trots -, detta” har" hönsstaämmen fortsatt: att ökas och följden har blivit att méra foder" än tidigare förbrukas för äggproduktion och att brist på en del viktiga föder- medel börjat : uppstå. Foderpri serna äro "nu 'så höga "att: vare sig äggproduktionen "eller kyck-- linguppfödningen, kan vara” eko- nomiskt : lönande . och det. gäller för --hönsägarna : att rätt möta denna nya situation. I det följan- de skall några. förslag tin äte r- der. anföras, Hönsbesättningen kan” utan : genhet': minskas, :-= oniedelbart” genom"; utgal rin; de" sämsta värparna, "vilka : tid och" särskilt i huvarande” ge bidraga till att! försämra ägg- produktionens ekonomi..." Ett mycket ' "vanligt." 2 är, att ut: gallringen av: rmindervärdiga: in- divider i I hönstiockarna försum- mas.. För att.en utgallring: "av! höns" skall. kunna "ske: erfordras att "deras produktion. kan; bedö- mas: Visserligen är det svårt att utan "+ individuell :- värpkontroll verkställa en tillförlitlig: utgåll- ring i: hönsbesättningen men: det finns vissa yttre" kännetecken på pProgdukti skaper; vilka. kunna vara. vägledande åt- minstone”. för : utgallring av; ade sämsta: individerna. äro salltid- dåliga kunna icke: med; si Eproduk: tion betala -det 'foder::de.:konsu- mera. De gamla. hönsen; ållas:i regel; kvar alldeles för länge,: of. ta ända till :sensområaren : och hösten. - Detta "är: ett ur "ekono: misk synpunkt stort; misstag. De bör i. stället. slaktas före som; | maren, ty då är avsättningen fiör] hönskött god: och priset tillfreds: ställande, medan äggpriserna äro låga, i ih ”Avsluta : I kycklingproäuktionen tidigt ' 'denna' säsong." Därigenom kan undvikas att. en- efter: nuva- rande förhållanden. alltför stor rekrytering " av :.hönsstammen kommer . till” tånd. "En sådan in- "| skränkning -» är dessutom:: ekono: miskt fördelaktig, enär. kyckling- ar,.. som. framklädkas ;; efter" ut: gången, av april” månad," äcke pi lika .. värdefulla” 'produktionsdjur som; de tidigare. kläckta! De bli icke heller. värpfärdiga. till-den' tid på hösten. då -äggpriset börs jar stiga. av enbart för underhåll”och vid me- i lex.:;dessutom.:; icke upp tuppkycklingar. till; mer” än 0,6 & 0,7. kg:s vikt, såvida ”. det : icke: är frågr. om blivandé: avelsdjur, Det är nämli- gen” med : nuvarande: foderpriser en dålig affär att uppföda slakt- kycklingar till högre vikt. Ännu bättré : är : att: i nuvarande lär ge -könssortera : kycklingarna 0o- medelbart : efter kläckningen och avliva tuppar, som icke. skola bli avelsäjur, genom: "att: "endast. väl 'samrnan- satta. foderstater :användas.. När djuren. utfodras utan beräkning, vilket, tyvärr ' alltför ofta. sker i våra” hönsgårdar,-. blir: produk- tionsresultat dåligt trots att fö. derförbrukningén > "är: hög, Hön- |", sens... näringsbehov uppgår ; till 8,5 å 9. fe pr 100.d och dag delgod 'värpning dessutom c:a"2,5 £e. för ' äggproduktioneni.:I. régel är det sålunda endast omkirng 20 proc: äv fodret som: tages'i'an- språk för äggproduktionen och mindre "blir det ifall hönsen. icke utfodras på rätt; sätt. Varje Hö- na. förbrukar, en -näringsmängd motsvarande: 40-:fe pr års nuvarande läge" erfordras en års- Produktion” "av" mirst.. 160 ägg (c:a; 9 kg. pr; höna för att pro- duktionskostnaderna é skal + vitaminer: ;: Ordna" därför :betes- gårdar för hönsen, 'så -de "kunna fylla '; sitt grönfoderbehov. under mindre normalt "och bristen kan beräknas kvarstå även nästa. år. En, utmärkt" ersättning ' för den gula majsen är grönfoderensilage som liksom det färska grönfodret |? har hög. färgämneshalt, varige- nom” fullgod 'gulfärg hos” äggen kan. uppehållas även: under: vin? tern...I :grönfoderensilaget beva- ras också karotinet med relativt små förluster, varför detta foder kan bidraga till att fylla ö A-vitaminbehov, "För: grönfoderensilage, "gom" koåsé; verats .med melass, särskilt ' vär. defullt, Det bästa grönfodret för ensilering till hönsfoder? är: det |: som -' skördas ” på sommaren — lucern "och klöver :bör " givas företräde för ensilering till höns- foder, Pr '100 kg. grönfoder an- Ametika-kaffe för en | Pehr-Linus Nilsson- bok? : "Det "fiöns "många sydhallärnin. gar i- Amerika, och många '& dessa ' bibehåller: ännu - kontakten med - fosterbygden, . vilket bl. -a. märks” på. de gåvosändningar, som - kommer hit till jularna.. För oss här i gamla Sverige är det många gånger ett stort problem att fundera :ut,. vad. man: skall ge släktingarna I Amerika i gen- gåva... Ty vad har:'väl vi, som man "inte har i Amerika? Pehr- Linus Nilssons: bok” kan kanske för: många lösa.denna present- fråga. Händelserna i den. plane- rade bokens artiklar -är' förlagda till ”södra' Halland för .en' mans- ålder . sedan, alltså :just -till den ort: och :den tid,: då. många emi- granter " lämnade . bygden, ' För dem skulle det säkert bli ett stort nöje att i' en bok få återuppliva minnet av "dessa mer ener mindre RA £ gätna Personer och händelse: Våra vänner i Amerika har som offast." visat sig .vara' generösa, och det är därför mycket troligt, att de skulle vilja återgälda en bokgåva med t.' ex, ett litet. kaf- fepaketo: vo a . Ett par personer har; örklarat sig > villiga: att ta upp. "order på Pehr-Linus Nilssons bok. De ar- betar utan. provision eller” annan lön, vilket vi för undvikande av missförstånd här. vill påpeka. De kommer emellertid > att - blott sporadiskt ' göra. husbesök, och den söm vill köpa boken åt sig själv eller som present.åt andra, får : därför förhandsbeställa. den genom att insända nedanstående kupong till Laholms Tidning el- ler göra en beställning per tel. Laholm 300, : FNEFVEFEFTTVTEYEN | Nanne i Halmstad,” som i tors- i] hjälp så kan de nog inte' få nå- "På grund av för. litet antal " tandiäkare- och det stora antal barn som hör till klinikens be- ”"handlingsområde 'kan "endast ” ba och 2:a klasserna absolut säkert räkna. med” organiserad tandvård. I bästa fall kan även . 3:e och igen 4:e klasserna medhinnas. - 5:e, : 6:e "och . T:e. klasserna: komma ' däremot sä- "kert ej att erhålla sådan tand. > vård (akuta fall; tandvärk och dyl. från samtliga klasser be- : handlas i vanlig ordning å mot H N tagningarna).: AN . Så låter det i ett föra hugne- samt + budskap, som i' dagarna från - Folktandvården : i- Laholm distribuerats 'ut till" komrmuner- na i södra Halland för att deigi- vas lärare” och målsmän. ' Det har” ju: ”klagats: rätt så: -mycket ock för de vuxna 'méd' för: den” delen' — allra' senast på SLKF- stämman på Lagagården för nå gon tid sedan. Vad är då att gör ra? . Laholms "ridning ställer frå gan till. tandvårdsinspektör Erik | ä/ dags var nere i Laholm just för att . ha. en konferens med Lä- holms folkskolestyrelse i denna fråga, . : Enligt den. gama folktarid- lagen var det meningen att vårt! je "tandläkare s skulle hinna” med shart att det' var en alldeles för optimistisk siffra: och: enligt" den nya: lagen? skall" - maximisiffran en "alldeles: för” hög "si ligt”. lagen : skall vi "bör första "klass" och sedan "skall -den hä” en översyn varje' år. Nu inte varit i verksam; -huninit med "så "mycket än: men vi "räknar ju med att kunna" gör ra-vid första och andra samt e- ventue'lt' ) att arbetet ” omfattande Fi tandläkärna skulle ' hinna ;med alla” barnen vore, att. samtliga hade" vårit . genomarbetade ' från grunden. MY och "med att de fått en första tandvård i första klass och sedan ien översyn'i varje klass, så blir arbetet lättare.:En ännan sak är; att de unga tand- läkare; som ' vi nu shar; utomordentligt gott "arbete, men de äro" helt" förståeligt ' inte: så tränade: ännu. på barntandvård, som kräver. mycket; 7 av: sin ut- övare. Men .det. är beklagligt, att "folk" inte kan förstå detta utan ringer "och skäller 'på dem, när de gör. sitt allra bästa. Följ- len blir kanske; bara, att de helt; 'enkelt ' flyr :. folktandvår- den och . söker: sig till. privat- praktiker. i” stället och då står kanske Laholm: en”vacker dag "utan 'några tändi äkare alls. Och det är väl inte så förö — De äldre barnen får vänta och kan'vi inte få någon 'extra- gon vård annat än för" akuta fall. .' Det finns vissa möjlighe- ter” att få privatpraktiserande tandläkare "att' ta sen del men även 'dessa äro överhopade med arbete —. den :vuxna. befolk- ningen har. glädjande nog fått upp ögonen” för tandvårdens betydelse. : -- Hälften av tiden på poli vändes "en blandning a av 3 kö. me- lass och '3- .liter- vatten, Vid grönfoderensilering . :med melass , att få” a "sådan, : ; ; | bara: EN” bostad, till, Så: ik ; öppnäd. j vissa” -tider ; under. kriget" fanns FOLETANDVARDEN I LAHO IM ÖVERHOPAD! MED ARBETE . HINNER INTE MED | AL LA På LANGT: NÄR, | " Tandvårdsinspektör ERIK NANNE; Halrästad, + jag säger, att väntetiden är; ett : Tand 'äkarna" arbetar, helst också: med hälften barn och hälften vuxna = det. 11 trevligare och” mera omväxling på det sättet; DÅ Sen å. tandläkare. få vo En annan sk visserligen sbättrat ” sig något; i är fråga”. gm tillgången på tand- läkare. > Förr" fick, man aldrig något svar. på annonser vilket man dock får n Vid flera till+ fällen ; har vi dock: kunnat. få flera tandläkare hit. .men det har hängt upp sig på bostäderna ker 'på den" saken, ' På vissa hål har .kommunerria byggt städer ”för att” få . tandläkar i årtal bara i väntan "Så att får Vi nog" få en "tandläkare till också vy | här, | Men enl den” nya, ; fred, den" senare, med fullständig I | klinik. Men jåg vill säga ifrån i aldeles; särskilt, att vi ville inte tl öppna "kliniken i Laholm vid. - | dé j tidpunkt, som. den .kley "Jag isste, att. det skulle på" svårt ”att å tandlä= "| kare. och ville vänta några år, Men's 'så fick: ju landstinget. böja sig: för 'nödropen härifrån. 'Fyra fyllningar 'pr år ' och barn, den a — vi har nog det intrycket, d.'> I Halmö ed . att. varje måste; ha 'taändv stad räknar vi Iöck” det »betyder,” att samtliga "kunna säga, tänderna i inte lagades ”, när de "slutade skolan. —" Tandläkarna :hi rätt "mycket. på att barnens tän« kan ”inte no? framhålla "vikten av ätt borsta dem. både mergon och. kväll. . | sitapssmörgåsar. Inte .ont.i det; men, ; då . måste i barnen borsta" > tänderna, efter, . ty: sirapen. kles' tar in sig År .al'a” springor och mänhygienen , måste höjas "och här måste "skola, hem och sjuk- bete. «rr et "Till sist . skulle jag: vilja säga, att man räddar inte sven-' ska folkets tänder med att laga” ett gott resultat måste barnen ort: bör avlopp icke finnas från silon, AMRA - a Fr CeLl LJ NN ot de flesta barn . vara: tändlö 2 dér äro dåligt borstade och jag . kliniken är anslagen åt tand-: vård -för 'vuxna och det :säger en hel del om tillsl ningen om och” jag, hoppas; att ' staden tän- "Med ty” åtföljande” tände vård, för ännu flera. barn; Ä a att de äro så” pass dåliga ”att”alla -. barn får: fyra. fyllningar pr år barnens tänder äro, Jagade' när 7 så ätes' här, mycket ' fräter . på ' tänderna, .. Jag. har . också den ' känslan. av att. all ' och” sedan låtit, bostäderna sta på vård etablera ett intimt samar= | dem” utan ; skall lagningen' ge ' redan från" början läras !ordent- >. lig: tandvård i hemmet och se " ” dan. fortsätta :med det livet '' igenom,- slutar - fandvårdsin= | spektör Nanne, -. . Or rare tr tsmgg annet. oa marc ka I jamma (sng Hamm! ” 3 frn — Y tin Å hä a —LV hh Fal TITT TEVUFIFYFFTTFETIFIvvI AR LA dd bdkkdråhkdhkrbrdrkdotrrntr NTSTEETY vv 3 Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.