N: a r ”” stenar och vatten, 'så att'det lil- "sin fästmö på ryggen över kär- ” - erfara, var' jorden så blöt att '; ningshusets' sockel... Vidare var YrftyvYYrrevYTFYVT 1951 + Lördagen den 21 april. EYE YVYYYTYYYYTFYYYYTTYTTVYT TV NYYYYYYVYTTY EFT FTF VOV I "4 "Det är:både mörka och ljusa -bilder' som; dyka upp från den tid som gått. Jag vill här i kor- ta' drag. tälja en ATEN "som ingalunda är' något. enastå- ende uten mera ' hör till de alls + 'männa,. eburu” dessa "aldrig bli- "vit skrivna i sina skiftandå for- mer; Det: är ingen. kärlekshisto- "ria, där de två efter många be- 'svärligheter få - varandra ” och ” bliva: lyckliga eller fort' tröttna "och skiljas. Utan en bild av 'den krassa ; verkligheten. : Vilken vi- sar." vilka. -besvärligheter.. som ; Kunna' "möta "ett ungt par' som > gjort till sin livsuppgift”att :ur "den magra'torvan söka. sin exi- stens.7 då: de där bilda ett eget "hem; Jag: vill. här kalla - mannen för Ci och kvinnan för E. vilket är fullständigt; rätt... Båda voro -bondbam ; från . födelsen. .: Men föräldrarnez å: :båda hållen hade ej. råd:"att ge sina barn någon " lön, : Så” dessa firigö var på sitt håll: söka "förtjäna en slant till det tilltänkta" boet. Det kunde - ej bliva mycket”som kunde läg- "gas till sido med->de förtjänster . som då vörö rådande. Mannen tog” arbete vad som” bjöds, väg- + bygge,- järnvägar, ,sockerbruk, ”-byggnadsarbete ”m. ', m. > Och kvinnan, . var "nedåt. Skåne och tog..upp..säd samt skötte betor 0: Ad... Emellanåt hjälpte de till i hemmeri. Och vid ledighet hem-. mai." tillverkade ” de nödvändig- Hetsvaror; till; det nya hemmet; . Som ide hoppades kunna inkö- px Mannen ; hopsnickråde hem- méts.: enkla. möbler. Han hade hopsparat 500 kr då han var 25 år, och. kvinnan 200, vilket var . hela” startkapitalet.' : Båda. voro - särskilt arbetsamma, och arbete är ju då fattigmans enda kapi” Så” blev det, till att söka få fatt på ett litet ställe som kun- de upparbetas.. Och kunde. kö- pas” billigt, - för något som var : brå och i”ordning var ej att tän " kall på” för slantarna 'räckte ej ""långt>Så inköptes ett litet. jord- bruk” som förut legat i en öde- mark men genom, att en ny. väg byggts över. ägorna ett .par tre år, förut, hade det kommit 'att ” ligga rätt bra till; blott ett par hundra ; meter "från vägen, vil- ken C. varit med om att bygga. Hån .. hade sett att jordmånen "var. god, trots att den var myc: " ket stenig och vattensjuk. Men tänkte - med ,'- ungdomens ” mod att : han nog 'skulle' klara både Ja hemmet skulle giva dem sin bärgning.:: Mellan”. vägen "och gården var kärrmarker. Och C; som - gick: med: långstövlar bar ” ret,”då köpet skulle skrivas:och hon. skulle. bese 'den blivande bostaden. ; Men C. menade "på att "det ej. skulle dröja allt för län- ge innan .dät skulle bliva fram- - 'komlig väg: Inte såg det mycket tilltalande ut 1i'den lilla ”Bosta- den heller, där, syllarna ruttnat ner 'o. väggarna sjänkit så golv- "tiljorna bänts upp på stuggolvet av: jordfasta stenar. I köket vår jordgolv och blott en av gråsten uppstaplad-. spis :med en trefor' » ting” för grytor. och :kökskärl, "jämte en stor askhög på mitten. "Väggarna voro såväl som loftet svarta av sot; och rök, vilket . dock ej syntes så mycket förr- än man öppnade dörren, då det lilla fönstret: med två rutor var nästan. igentäppt. - Andra sidan gråstensmuren var en liten för- stuga : med- golv av kullersten. Och därjämte: var torvbod 'utan loft. Någon trädgård fanns ej. - Gårdsplanen "var belamrad av .”. sten och låg en aln högre än bo- där "en uthusbyggnad för loge och fähus murad av.sten. . så det var ej att undra på orm fäst- | mön ej hade tårarna långt bor- ta, då hon fick se härligheten av sitt blivande hem. Men hon trö- stade sig med att mannen skul- le efter 'hand ordna allt till det . bättre, ' + Det skulle' enligt säljarens upp” gift, (en gammal änka) vara 5 " tunnland odlat... Men frånräl " nas stenen var där noga 4. Och efter vad” köparen sedan fick , korna på sina ställen sjönko ner ; i'gyttjan. och blevo liggande framför. plogen tills de blivit - frånspända, Hela arealen var 24 vudsakligen ” ""stenfyllda : kärr. marker 'som ”gåvo något hö och som” köparen beräknade kunde odlas 'och bliva god jord. Den jandra deler var avbrända ljung marker till bete, och 'den läm- pade-sig"bäst som skogsplante- ring." Skog';fanns ej; Priset på hela "". härligheten - översnskoms till 3.050 krönor vari en ko in- gick i köpet.. Ingen skulle i vå- ra. dagar ' velat. eriottaga stället till-skänks om han skulle därav fått sin. bärgning. Det mesta av köpesumman fick stå inne mot sex procents ränta å inteckning: Och "det "var: ej lätt skaffa sä- kerhet. för något annat. Köpet kom till. stånd,. och: gården till- träddes den 25” mars "1899, vs "Så blev det bröllop. Men "det blev... éj tid för någon smekmå- nad.:. Och aldrig tal. eller tanke på någon bröllopsresa : till Rivi- eran. Utan då' bröllopskläderna hängts' "undan; "och en, ny- dag börjat ”- gry," kommo 'arbetsklä- derha "på: . Och makarna' hjälp tes åt från tidigt till sent på var sitt fält "att: försköna : sitt. nya hem: Mannén satte i: gång med vägen, först: provisoriskt och se- dan bättre.: Han planterade er allé. vid: båda sidor. : ANG ”-Träden äro ru. så stora att de fylla famnen på ' en man. Kvin- nen skurade, tvättade och gjor- de ”rent3i var yrå och spikade | bleckplåtar ö de - värsta rått- hålen. samt : hjälpte mannen : för övrigt "'med ”utearbete så myc- ket hon förmådde, Den uppmu- rade ;: köksspisen åkte ut, sedan stenar måst: borras. och” spräng- as i densamma för att man skul le få plats med en liten järnspis på: fyra ben, samt ett plåtvalv i den ' gamla” sotfyllda gråstens- muren : som” ej kunde draga ;ut röken. Nytt golv blev lagt i:stu- gån, : men: bräder och pengar räckte 'ej. till något golv:i kö- ket," utan det-lades tills vidare "Jav flata stenhällar, 'som det var gott ”om,och, som höljdes med trasmattor... ...Den höga gårds- planen - schaktades bort bit för biti € en; rallarkärra från ett väg- bygge;": Detta «: arbete utfördes om .kvällarna, sedan dagsverket i diken -var islut och. grannar- na gått. till -vila, Dikningen var det allra nödvändigaste, för. in- nan det blev avlopp var. det o- tänkbart . att: få någon gröda. Men .det: var mycket tidsödande då; det: vår. mycket stenbundet och även på sina ställen fast berg.” Men det-hade nog ordnat sig -om' ej olyckliga omständig- heter - tillstött. - Det hade börjat se : något. :'så när: skapligt ut kring knutarna, så makarna triv des. gott i sitt nya hem, trots att det ej rådde något överflöd oci ofta var ont om styvrarna. - ne Ett - år ' efter hemmansköpet hugnades makarna med tvilling- ar. Detta var i och för sig väl mycket av det goda. Men hade nog gått att klafa om båda va- rit krya; Men den sistfödde var ofärdig från födelsen. : Han var på sätt och vis.lam i både armar och ben. Och kunde ej föra si- na: händer. till munnen, kunde aldrig-lära stå, gå eller tala ut- an "fick. vårdas som ett späd- barn till sin död vid -21-års ål- der... Detta - blev" ett stort av- bräck för. modern i arbetet, vil- ket-hon-så -gärna : ville göra: Ett par år senare föddes en ny flic- -senare- ännu: en." Så hon fick mycket... arbete : med - barnen, helst. som henries hälsa började att vackla, . En. bidragande or- sak härtill var överansträngning och ,, nattvak... Knäna " började svikta, så. hon, föll lätt omkull, Det ' var ' ryggmärgen som var förstörd, ' obotligt. Hon blev to- talt förlamad från korsryggen nedåt .. så hon ägde ej förmåga att röra en:tå. eller. vända sig själv i sängen, Hon måste vän- das minst ett.par gånger'i tim- men " för att lindra smärtorna. Och från juldagen :1904 till där- på följande.:18 maj då hon dog i' tillstött . lunginflammation, var mannen ej ur kläderna, och fick ej sova mer än' högst en halv timma.i sträck. Han hade under tiden: själv måst söka lä- kare för: överansträngning. Det arven. scr el kh Efter. hustruns död, fick man- tunpland därav var hälften hur NH ITEIOTEISEIEUTIT STEEN nen..en:viss a bäst hAAkAR , AAA, KÅAMAMADAD ANDAS tt hdd htkdrdhANDAÄAAA rklighet t,':berättad av GQ. Nilsson | rika. En köpare 'kom och priset ka, och gott ett och ett halvt år | hände ett par gånger att han av|: utmattning gick' och stöp efter eh sova - ut ordentligt." Han åter- vann : med . tiden :fullständigt” hälsan. Men genom: många lä- karekostnader .och andra utgif- ter hade skuldbördan ökats, så att vid bouppteckningen tillgån- garna. knappt täckte skulderna. Förmyndaren var.: betänkt. på att lägga boet i. urarva, för att freda sig själv. Men .C. svor en dyr ed att för så vida han åter- |.- fick sin hälsa, skulle han klara både "barnen och .skulderna 'så att ingen skulle förlora -ett-öre. | Svärföräldrarna hade. vid hust- runs död. övertagit den "sjuka flickan, '" som '. sedan; togs om hand av en ogift svägerska. Vil- ket blev, en; ofantlig hjälp för mannen, . sori. hade": tillräckligt med sina 3 andra flickor på 5, 3 och knappt 2 år: En' yngre. sväs gerska' var. honom: behjälplig ; i | hemmet :ett, års tid. Men inkom- sterna "räckte ej till: lön; ehuru den var. ganska. blygsam," utan han . beslöt " söka : vara . ensam den : andra ' vintern "efter. hust- runs 'död, Men han tröttnade på | + att sköta allt arbete både inne och ute, 'så han beslöt att: sälja stället, "leja för" barnen” och "för en, tid: söka bättre lycka i Ame- å > fastigheten överenskoms till 4,000 kronor, Och : köpet skulle skrivas nästa dag.:” C.' hämtade en skrivare, men köparen hade ångrat. sig om natten för den myckna stenen han sett, så han kom inte.:Och C; var glad över att det inte blev köp av, för han hade.' "knappt. kunnat. sova 'om natten; för tanken på 'att lämna barnen, vilka han annars visste skulle. kommit i goda händer. .: "Så, beslöt C. att spotta i nä varna och ta nya tag samt sö ka:' sig en 'ny livsledsagarinna till.: hjälp i. hemmet... Och "det gick ” mycket : lättare "än. han själv ” tänk och ett par år efter hustruns : död hade,han: en ny mor. för barnen: och vårdarinna av hemmet. Och han..kunde 'å- ter” arbeta "med odling;' dikning och 'stenröjning, "Ofta. vid ”rmå- nens : sken '. eller:, med. Iyktan hängande + i diken till: långt ut på. kvällarna, :': Akrarna" växte och. grödorna ökades.” Det: blev för mycket att piska kärnan. ur halmen med slagan; Så satte C. i gång . och - lyckades. bilda en tröskförening ”- med; ett: 60-tal småbrukare, och" en ny; tröska inköptes: ' Nu kunde: vinterkväl- larna. i stället. användas. till trä- slöjd eller. annat arbete, ' som kunde. giva lite; extra: inkömst och: ett..och annat lår började krympas eller helt lösas... , Men det dröjde. ett tjugotal år:innan han' lyckades bliva ”belt skuld- den min. ; ag Genom inköp 'av intill liggan- de”. lämpliga jordar: hade" area- len fördubblats och" jorden od- lats så den var mer än 5 ggr så stor: som vid tillträdet .och ;ut- marken skogsplanterad. Barnen i både första och andra giftet fingo tidigt hjälpa till med ar- betet både ute och inne, så det var billig arbetskraft i den tid då inga hade råd. att ge barnen någon.nämnvärd lön, utan- den- na fick innestå i. fastigheten, tills. barnen skulle gifta sig eller någon av föräldrarna föll ifrån, så boet skulle skiftas, Det kun- de. ej bliva mycket över att spa- ra. i tider, då mjölken vid det ny- bildade; mejeriet : betalades . med 5 öre kg, svinen med 28 öre kg levande vikt: och 40. öre för slak tad vikt. Detta var innan slak teriföreningen bildats. ' Det som kunde :. sparas låg uti vad fas- tigheterna ' genom. intensivt ar- bete kunde förbättras och stiga] i värden sg ren flaA Ci sfick sig: påbördade ; en mängd . :ållmänna' uppdrag. som tog mycken tid. Han fick lega dräng hemma. h | fri och kunde säg: -Nu är går- avsade han sig de flesta uppdra- gen. Efter att inemot 40 år ha slitits ..' med jordbruket överlät han' detta” till en anhörig och |; byggde sig en villa. i närheten, där han nu kan konstatera att ungdoms möda ger. ålderdoms ro, +" LI . PR É Gynna en LAHOLMS TIDNINGS lättnad, då. han fick | annonsörer, arb ” Svenska hilpackningsfabriken 25-årsju itpatent 0.12 milj. packn Laholmsindustri ledande Men då barnen |" gifte 'sig och bildade egna: hem, i. med Svede har beviljats H, Sö- :-derström, Laholm, för impr "nering-av papp. n ; 7.Så stod det att läsa i en liten' notis i Laholms Tidning härom- dagen... Men vad gäller :det då för patent 'och vad ligger bak- om de enkla. orden i, fråga om arbete och 'uppfinningsförmåga? Naturligtvis "+: är .: det : "Svedoit, säger, .den initierade.” Men; hur många ;vet egentligen vad :som sker,. på ' en. av, Laholms : mest Säkerligen är det inte så många att: det, stör: och : inledningsvis skall: vi” berätta: en liten" histo- ria, som ' är. nog” så-”belysande. Från kontoren kommer vi först ' in .i. i stora maskinhallen + där minst. ' ett tiotal- man är i livlig verksamhet” med "att i de; elva excenterpressarna stansa ut. o- lika :slag av packningar, några av" dem enkla, och andra i de mest ' konstfärdiga : man kan. tänka sig, / . är en press av ansenliga dimen- sioner. Den har på inte mindre än 60,000 kg och i:packningarna: Den, såväl. som försedd med en finess, särskilt aktuell: just i dessa dagar.med arbetsskyddspropaganda. .. :-Som' En gång var det'en person; som egentligen" dä packar. in' bilar? Siv tet och : stegar upp på : Sofiero; och frågar. fabrikör Henry; Sö- derström; själv "om" detsam- ma. Och med: Churchill-cigar- ren i mungipan svarar. han lika glatt' och” gemytligt som. alltid: var allt:en lång tid.:för "en: så "dan sak.; Vi ber, om”lite utfö ligare upplysningar; — Det: är" Svedoit) det . gäller, berättar hr. "Söderström ” vidare Det är: ju. mitt -speciella ; måte; al för packningar ' till. bilar -o andra maskiner ' av olika: sl Det består helt enkelt av spec algjord :svensk papp som genom ”att.. impregneras ”rhed” en” sä skild: vätska” blir 'speciellt -lärn- pad för: packningar." Hurudant pappet "är”-och" innehållet i im pregneringsvätskan: är min: spe- ciella" hemlighet,” som nu: efter sju år, har blivit patenterad, I Varför har det"”dröjt” så länge? .;”. "Rena :dumheten ' kan man nog säga. . Grammofonbo- lagen begagnar. en vätska på sina skivor; och oljebolagen' har ett. slags" dunkar. av” papp: och .de-.hade. invändningar: mot mitt patent.” " Men' det hade inte alls med Svedoiten' att göra;'-Någon skada har jag dock; inte: lidit; då: patentet varit: skyddat -se- dan. 1944; I "Danmark: och Frankrike har, det varit beviljat 'sedan '&tskilliga år.- " Excenterpress med 60 51 "ton. tryckkraft. " s5öt Vi uttalar en 'önskan att få ta en'titt på fabrikenj som: vi nu ' inte” ”sett på” åtskilliga år och" ”méd verkmästare Svend Lövenkjer. som en ytterst tjänstvillig - och "trevlig. ciceron Ja, det: Du, har tagit sju år in-' nan patentet. blev: klart, Det. " Jallt. vara. bra små bitar innan man" förstår är 'det just'i pres- sar :: så förfärligt "lätt "att sätta fingrarna emellar” och så kvickt "och lätt: bli av .med der, Men "här går det inte. Ty den är för- :sedd '”med'”tvåhandsskydd, vil- ket "översatt ' på” begripligare språk betyder, att mannen må- ste 'taga” i två :handtag -på' en gång. Och då kan han ju rätt gärna inte få fingrarna i' kläm. Vid -hanterandet. av mindre far- liga "saker: kar den” dock "stäl- las "om til utlöshing med foten. en" fabriken har ' dessbättre tid,.-berättar hr 'Lövenkjzer. Packningar till reaflyg. r länge sedan fabriken hade: namnet. ”korkpacknings- . fabriken” och” detta gamla 'he- deriga packningsmaterial är: fak tiskt statt på" avskrivning, be- rättar "hr. Lövenkjer vidare. Till." reaktionsflyget / duger det inté med kork; möjligen Svedoit som i så hög grad trängt ut allt annat material. Till. reaflyget göres vissa packningar i impor- terat i engelskt! material av ”as- best och stål. Det: skall tåla 1,000 värmegrader”> och "mycket . högt mönster > Dot ällra' senaste. nyförvärvet > eri ”presskraft”-: användes .' givetvis: bara när det” är fråga om extra" hårt. material: .: andra > pressar": på fabriken är från "olycksfall- under "en -längre |” SS ON | SN Den nya excenterpressen' 1 sitt sakens "+ skull. : har man”en stor verkstad -under ledning av den synnerligen " duktige ”verkmäs- taren: Axel: Larsson. Denna ma- skinavdelning' har 'öckså liksom fabriken i övrigt utvecklats be- tydligt sedan vi hälsade på sista gång. Bland alla verktygen ploc kar hr Lövenkjer fram 'en 'spe- cialslipmaskin som gör:inte min- dre än -70,000 varv: i minuten — som en jämförelse: kan nämnas att: en vanlig. bilmotor gör en 3,000 : varv: F minuten; Den" an- vändes till att efterjustera stans luft. ', Elektriska . ärdugna; stålet är" också. e nyhet. :-Stansar för en « miljon kronor,. t Verktygen äro "av två'slag, så- dana för: hårda matcrial” såsom sämt"sådana” för -mjukt material såsom kork; papp, filt o. s. v. De förstnämnda. är: de 'dyrbaraste och på några hyllor 'i en källa re: har man 'stansar:för "minst ett mycket dyrt arbete att göra dessa '''stålstansar. 7 Först” göres erforderliga hå ståldynan . och sedan''stansen, . som; skall.:passa på . en noggran hundradels millime ra'v packningar | tryck, Att en-laholimsfabrik får göra packningar till de oerhört krävande ' reamotorerna är ett eklatant i bevis ' på: kvalitet hos fabriken, dess. arbetare och le- "Det finns inte en sveriskbyggd bil," som ' inte hår "packningar från Laholm. "Man ; gör. pack- ningar i. koppar, järn, alumini- um, mässing, stålplåt: och myc- ket. annat.:-Det är. inte. småsa- ker; söm "går åt. Ett par siffror säger åtskilligt i den -vägen, 30 ton "papp om året till Svedoi- "ten "och 10 ton glycerin till im- pregneringen. . - Och ' all: materi- al tas noga tillvara och det'skall något kasseras. MN "För att-stansa ut packningar behövs det inte bara papp och! annat material eller pressar ut- an den. tredje lika 'viktiga 'sa- ken är stansen. Sådana gör fa- gör. vixsen ' givande : rundtur: --—T oe tor sv Noga v fer Ar vv Ta vt till "fem": stansverktyg :och en exteriör. packning "just "till reaflygmoto- rer håller rekordet' nio' verktyg. En "sådan. ”verktygssats”. ” går löst på flera 1000 kr och då för- står man också att det måste till massupplagor av varje packning för att få ned priset någorlunda, 5,000 ' packningar av en sort är därför normalt men 'sedan kan man” "få : göra ' ända, upp: till På "ahdrä” våningen” har” man tillverkningen av stansarna till det mjukare materialet. . Dessa göres på så sätt att man i ply- med 60000 I verktygen och drives med tryck] ,:' stål. koppar och mässing mi; fl | en kvarts miljon kronor; Det. är] 211926. som jag -övergav >bilbr: ga » presskraft är en bjässe. ' slag. 5 ; Som bekant byggde hr Söder- ström för en del år 'sedan en ny fabrik, "men - den " gamla står kvar :- och här har man också imprégneringsavdelningen, ” Men här såväl som i den övriga fab- riken är man snart. trångbodd, Nog 'skulle” man" vilja bygga ' ut Söderström som så många att. det är för dyrt == och d får" anstå 'änhu. någon tid.” på att en'stor del 'av' går” på export.' Sved : ”Tjugofemårsjubilenn ! Men ! det är inte bara för att nyfikenhet i fråga om; Sved patent; som -vi hälsar: på hos'far brikör Söderström; Nej en liten fågel har'viskat i: vårt öra att fabriken i år” kan; fira.sitt tju- gofemårsjubileum , och detta, ;be- kräftar " hr ! Söderström om. ..den” allra första! tiden, ' vi ket han med; ” Ne NET nl var., våren ”. eller försommaren schen. och i stället. slog; hös-Fabrikör Carl Dock; som vi satte igång :me bovar: nog et fel på ackningarna men ingen, ville "köpa. dem, : Det frågades hara : "efter amerikanska. packningar. Men då kom jag på idén, att säl." ja. dem till några goda vänneri Danmark 'och de' åkte till Kös ligga en:tid.: Sedaty gick. dessd packningar "alldeles : utmärkt att sälja” i-Svérige-tröts" att inlöri: seltullen "kom till. Or jåg att :90"-pröocent äav”alla påck garna i frihamnen' kom tillbaka” skens'.' : svaghet ländskt.:) vs : . ; '+— Den första tiden' hade jag bara tre man och vi tillverkade väl 14 eller 16 "olika, packning- : för," allt” det inte.' Meh sedan har ju fir= ' man utvecklats och nu har vi 25 .man — 'ett slag var det ett 30 tal men sedan har jag ratio-. naliserat... Och i fjol des ” c:a. 10,000-.-oliki | . packningar och det sammanlag- . woodskivor sågar ut spår ochi dessa sättes sedan fast skarpsli- 'pade tillverkningen o. s. v. och sedan lägger "man in dem i särskilda stansfack. Att man sedan 'har briken ' själv 'och : bara för den Va ' stås väl nästan av sig självt, : . också lager..där packningarna kontrolleras, ' märkes, :avräknas " venkjer' också fiberpackningar, "- har c:a en halv miljon i lager - Jast av packningar till motor- "cyklar, bilar och traktorer, görea hara på beställning, ..: AAA plocka framni en stans på en. mi ut om den skulle behövas för- "På "andra : våningen har man och packas. Här visar hr Lö- små runda historier, som göres - av : bomullsavfall. De användas vid — tryckluftsverktyg, vatten- kranar och 'mycket annat. Man. medan man eljest för i lager en= De specialbetonade : packningarna Kd vw - rakklingetunna stålband. i Dessa stansar märks med fabri- kat, detaljnummer datum : för . förteckning över dem och kan. ; Ce--BYEND. LÖVENELEB, st, Siffror som tala! Dimensi te > Forts, å sid. '8 NN ) -Verkmästare 3 att. tillverka ”Jädermanischetter” vo till. den gamla .goda Ford 'T och '. ' Tastbilar: Det var i”en byggnad: da, antalet: var c:a :12. miljoner: tillfredsställa” vår ”patenterada” - :gärna står till tjänst : i Det stämmer nog .med de Nm där 25 åren; förklarar han. Det ' hit så. .stämrner det nog — sven-' ar. "Så värst många pr'år blev -. riken menv just nu tycker kr” > tiltar vi på lagten. och får reda. ">. benhamns ' frihamn där de fick. - ”YVPEYYERES FOTEN IYN PEN TIN PTA TY OYYY SYTT ET TV VV YYYYYTYYYYT Y TYG YYYVYSTYYYYYYTTETYYTYTYTY FY YT KK On rr mn omr rr rn sr rr rn nn nen nn ÄG a z Må Me
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.