NRJ, — > Skalorna bygger lågt i år, ineddelar - en telfonröst från Våxtorp. Rösten” omtalar. också, att > detta skall betyda, att vi får en torr och solig sommar. . Vi återger rapporten till den tröst . den -. hava kan för dem, som nu sitter i råkalla och fuk- tiga rum med Lagans "vatten i "Jeldstäderna till Vvärmepannorna. Och för dem; som skall harva och : plöja i. sur, . klafsig jord, Och vidare för dem, som visser- . ligen inte haft något direkt rien Djecar 3 namn. är i 5 ANSELM . | av "vinterns o. vårens ideliga snö: | "Solen går upp kl. 451 och ande och regnande men som : ned kl. 19: 33. ” ändå” funnit den myckna neder- börden trist.. En torr .sommare är emellertid ingenting att gläd jas åt I: : varje: fall bereder, en sådan ringa glädje för lantbrä- käre och? andra, som har. sin bärgning av jordens gröda, Men nu är situationen nära nog så- dan, att vi lite var är beredda att säga som drängen, . som be- gärde högre lön men som fick avslag 'och till på köpet beske- det, att lönen skulle sänkas, ef- tersom den var för hög som den var. Han sa som bekant: — Det gör fanken detsamma, bara” det blir en förändring; . Emellertid - — det ser ut som om vi nu 'skulle- få den önskade förändringen i väderleken, - D. v.'s, det ser ut att bli varmare och soligare. Torkan skall vi be högre makter, bevara oss från. Den '- gamla tron på genväder, :]d. vis att det efter en neder- bördsrik' / vinter ': "måste :” kom" macen torr sommar, är nog inte värd mer än andra gamla mär- ken, d. Vv. 8 platt intet, 2 > SN Morgondagens namn : SR ME ALBERTINA Solen- går upp kl. 4.48 och Je Dagens dikt: En. man? "hör marken till sträv '. blir: den hand, : som) häller .Plogen pod sitt säkra re” berättar. är oo Då va — Ii men — 85 oå våren som jag var kombinerad på « kutttrn Mathilda, som då” låg vidj "Tullgarn . för. inoprinsens. och! Kronoprinsessans räkning. En dag: var: vi ute och seglade som vanligt Krånoprinsessan satt till. rors, och "jag sått på” backen och passa för i Ni i Ingemar Johansson från Sve- rige blev alla vitas hjälte, i Chi- cago "genom ' att besegra negern Fann. vid boxningarna - här. i går Kväll, skriver Martin” 'Bengt- son i ett brev till" OSS, daterat Chikago den 30 mars; Ingemar |. slogs. soni en äkta karolin, och hans, motståndare var inte god att tas med. ” En negerskalle är som "en ; tjurskalle. >; Den” tål "| nästan < vilka - skag,.s so helst, skriver Martin B. vidare. Täv- lingen, i. vilka 3 som bekant flera turopeiska boxare deltog,' var anordnad av Chicago" Tribune och kallades "The Golden Glo- ves; SÅ ' Så omtalar hi Bengtson, att Laholms Tidnings prenumeran- ter i Åmerika får tidningen sä- kert : som. ett brev; på - posten. Men postföringen är .. mycket saktfärdig i Amerika, ' där, man J annars förstår. sig på hastighet. skoten " hade:'seglat ett pa limma så ropar "Kronprinsessan i "Håkan? Håkan”. ”—' Jay så jag! —"?Sätt fram lite mat”. Ja, jag satt fram vad” vi hade; och. så blev. jag : bjuden att ä äta. Så nä tat äta, så sa Kronoprinsessän ni må tro mig eller inte; Na får. fik, åkte: far, öarna” "och Per till: gamla .stan för att". ilda' sej en smula, Bl. a. besök-. es Storkyrkan. och : Gunilla och er, som: på barns vanliga sätt : : hyser ett intensivt och skräcks, "blandat intresse Ei det makabra var oerhögt'vetgir när det gäll-: "de. de :storslagnar! sarkofagernas ; innehåll. Så kom vi till S: t Göran | gruppen 'och far berättade histaxt. "> rien: em riddaren, jungfrun; Oo NN "drake, .Sexåringen ;” Per "hörd I förstrött på utläggningen +: och så. tog S: t Göran död; 3 sex :veckor upp till två månader på : draken .o " gamla, i innan de kommer adres- säten till” handa. Men de är kär- komna, alla fall, : säger. hr Bengtson; som omtalar att han i LT noga följer med vad som sker” i hemorten. i helgd hindrade inte de omkring« -. ståendes högljudda munterhet då " Han 'omedelbart frågade: = d liggel nd ne i vilken kista månader. Det är.:bara Våren i |som är försenad och låter vänta ' | på: sig. - Våren brukar ju per- sonifieras som ett kvinnligt vä- 1 sen; öch sådana har ju ord 'om "sig att komma för sent och låta vänta på sig. ' Såsom ' ett vår- tecken, får vi kanske. betrakta återupptagaridet : omlägg- ningen av Laholms” torg, . Vi skall hoppas, att det blir klap- pat och klart tills att turisttra- fiken kommer i gång och som- margästerna anländer.: ,;' Medan vi nu talar. om torget, kan vi nämna, ; att .-Svenska' turistför- eningens: årsbok; vilken utkom- mit just i dessa dagar, har en > | vacker helsidesbild . från : La- l ”Skottar. "emellan ' >; | holms torg, .. Den visar rådhu- er set och baksidorna ' av några jöman kom tillbaka! ur kolske 51 ch gick till ett litet personer, som står och tittar på Sh Er Har. du inte funderat 4 förlova dig? , ; ej. fl — Det var synd det. Jag har ed fästmö, som jag. vill bli av med, ' söka rum, riddarspelet. ”Riddarspel i mo- RR fn ille pyrssmadamen, dern .. framställning, -:' visande ha. Sjömannen "bjöd 20, ./ hur dylika" ting "alltjämt "här sa .madamen. Det är, — Omöjligt, er utan att: bes "> många som; smit M a I I'så fall” "invände "sjömannen; "är det' väl bättre att bli lurad på 30. örfadama enfå Pe lite. Sen 'sa hön:, — Ni får” det, för” 20. har 'makt över sinnena” lyder texten som står under bilden Så kan vi, till sist omtala, ätt det gamla fallet, vid Karsefors fortfarande "hiusa: sku a Connecticut, där det finns - . på att bilarna skall ha vindruter, 7 torkare, kom Tagstiftarna på den lysande idén att även föreskriva att bilarna skall ha vindruta - att . det "så kommer : att göra veckohelgen över, SA i Petrust: se - Bidrag till Röda Korset bety: der, stärkt 'sjukvårdsberedskap för det militära försvaret och hemvärriet. - . Överstyrelsens | "pgnr 900800 Ca RKLIG HJÄLP mL värn DE DÄISVÄNDE ' blir din gåva till Frälsnings- arméns, sociala hjälpverk- sämhet Postgiro 20 04 80. - :.| Tidningarna blir : sålunda. från |" I Vårtecken har nu: I duggat 4 il mar i hela sin forna prakt och | ”Jag går, nu”, sade Sara och lade, handen, på” dörrvredet. ”Och stanna' nu inte i affären hela natten, 'Abie, även. om du är aldrig så förtjust i den där ringen italienaren 'stampade på.” Abraham nickade vänligt efter henne, Sara hade jämt så brått- om nu för tiden. : Det hade hon aldrig haft förr under. de femton år hon ' varit anställd hos” Ho- nom. Kanske'att det, fanns når gon .i. hennes liv nu," en ung man. Men Sara var trettiofem och :inte precis. någon -skönhet, Fast, en god hustru skulle hon nog bli. Han hade tänkt ' själv ibland att om... att om han bara kunde besluta " 'sig för att överge :. ungkarlsståndet;, .'så skulle Sara nog duga brå. : Han var femton år äldre visserligen" men : det behövde: inte . betyda något. : Nå nå; man, fick. väl så... "Han "klorgick- till att putsa pantlånegodset; : bröscher, ” "och ringar "och... armband, 7 "och" till slut öpphade han, för: väl tion- de gången : i” dag, etuiet ' med den' där underbara ringen. Nä- stan - andäktigt lät' han blicken smeka 'det utsökta, - sällsamma föremål, .. som vilade mot den blå sammeten; '. : Den unge, italienaren, som belånat ringen måste våra myc- ket illa ute för att kunna skiljas från en” sådan skatt, om" också blott för kort tid. - Ändå hade han slängt etuiet på bordet med en : affekterat : aristokratisk - lik- giltighet, ” som "inte gav "någon antydan om det nödtvång, som måste ' varit ”drivfjädern. - En sådan 'skönhet, ' en' sådan skatt, en: sådan enastående pjäs. En så egendomlig. sak; denna ring. Den' var formad som en skor- bion" som bet sig i den. tjocka, gyllene stjärten, 'och den: hade en ”smaragd ' till huvud. "Den var" värdefull, -ja' mer” värd än sin. vikt i guld, men tjugo pund, inte .mer, hade italienaren > fått på panten. "Ne Abraham 'smekte' reliken med blicken, ty han var. inte 'bara .| fackman " när det gällde - ädla metaller" och ädla . stenar, han var också 'konstkänrare” och — romantiker -.: Vem , hade ringen tillhört? frågade han sig. Vari- från: kom den? ; Vem "har ' smitt den, vem hade” skänkt bort eller mistat : den, . vilka . händer. hade den: prytt? Men” ringen; behöll envist sina hemligheter, liksom i sin stjärt, Den Sara, som strävade fram- åt i regnet, hade glömt pant- |- lånekontoret och alla de trådar] av trassliga livsöden, som ”Töpte samman där, För ögonblicket var hon uppfylld av sig själv — sig själv och Ruben. Någon- ting var på tok med honom — hade . varit det'på "sista tiden. Hans hållning . mot "henne hade förändrats-> och det smärtade henne, Hon var: strettiofyra år, "och intill dess. hon. för blott några veckor sedan mötte” Ruben, hade: ingen man någonsin upp- vaktat henne, ' Hon. hade varit nitton, . när. hon började i Abrahams affär, - öch "sen dess föreföll" det .:henre 'som "om ingenting.” hänt, . utom, att .hon gått. till: sitt arbete varje var: dagsmorgon " och gått her / till sitt .ensamma rum varje : kväll, Det fanns en tid, då hon trodde, att hon och "Abraham — men Abraham ” hade bara ögon för juveler; . Hon : hade" givit: upp hoppet : att bli delaktig, av. de fröjder - och ' sorger," som annars anses vara' kvinnans lott — en man, ' hans :' kärlek, ett: hem, kanske också " barn." > Men'-så hade Ruben "kommit ini hennes liv. : ” Hon stannade vid ett skylt. fönster för :att granska sitt yt- tre.” I puderdosans lilla spegel- bild "bar. hennes -ansikte' en ' be- haglig”rodnad, och ögonen strå: lade '— "en" flyktig " skymt av den "skönhet, : som..' beundran förlänar ' alla kvinnor, var -hen- nes för ett ögonblick. - DN "Du : kommer sent”, grälade Ruben, :. .» SN ”Förlåt: mig,: käraste, men jag gick in på postsparbanken 'och skaffade" det du ville ha på hit- : Han ljusnade. ”Pengarna?? : Hon nickade! leende; :' = ”Sara,: du är en pärla. Jag kan aldrig tacka dig nog.'s Det. 1 är, bara ett. lån,' förstår du — naturligtvis : och. du :. måste ; Jåta mig ge ' dig en revers på det.” ”Inte" oss - emellan” , sade hon rodnande. : Sa - "”Lilla. dumbom:” ; viskade han och stack handen urder hennes arm, De gick in i den teserve-| ring, där de alltid brukade träf- fas:”Hur kan du veta; att jag inte: smiter "med ' dina : pengar?” > Det var en söndag i somrar: då jag "mötte en liten ,Lena klädd. i' krinolin och :en liten, liten parasoll, Lena' skulle :g stalta tant: Gredelin "och : va | mycket ' näpen, men det var i tösen utan parasollemn som :inte” har; släppt mina” tankar, En gamm precis så såg Lenas farm YS- mors ut när hon gick "på. sön- dagspromenad med sin make. 1 Ni skulle'sett det gamla vackra ve paret, han i långrock och styv hatt med käppen i hand'och hon, i. en gul klänning ' med många volanger, :vid- som; en krinolin, + nackhatt ". på det Vackra: håret och. en fin persisk schal, och så den lilla parasolien, . ära Men nu kan det Kanske vara tid att presentera det ' gamla paret, det. var skomakaréemäs- tare P, Persson och hans” äkta hälft. Mathilda, född Ahl ist; Ne Elba Edquist- inleder med vidstående art ikel en serie korta biografier. över. "gamla kända” nu döda, Jaholms- bor ; eller familjer ' Laholm. Hon: börjar i dag med några 'minnesanteckningar ' om sko- makaremästare P. Persson: i Gamleby. och hans familj H Perssond var c en Tiktig sång" ärfamilj' och jag minns' hur vi kunde ' sitta om sommärkväll- arna och” höra hur de”sg jöng: Sångens” gåva har ”gått i arv till "enda ' dottern Valborg” Gö-' ransön och dottersönerna .Val-' frid 'och Alf Göranson. är: allt för. välkända för att h rr, höva presentation. : - Men det var inte bara sången som intog:en stor plats i deras hem; Ingenstans i.de små låga |. husen - "nere i Gamleby lästes det väl” dem, Det var nog ett stort fel att: Persson ' blivit : skomakare. Han skulle allt ha studerat i stället. För någon duktig ar- betare blev" han aldrig: - Fick han "fatt i en tidning eller bok: så kunde han omöjligt slita sig ifrån" den, "och ' förtjänsten på skomakeriet blev det inte” så mycket med. Böcker och. tidningar fanns t inled så mycket tv då, Hi bagaren och: rådmannen Carl Ohlsson hade ett litet lånbib- liotek där det visst kostade 25 "öre att få låna en bok, Ohls- son hade också. tidningar och där kunde de som önskade få köpa ”efterlägget” för 2:50. Pp. Persson. och hans maka Ma-. Nu var Måthilda Persson myc- rt tnilda,', dottern Valborg och -vi- dare -sonen Edvin, som är hemma ket "intresserad av dessa tid- skorpioner : bet sig "envist fast SS «| 1er ; vara "roligt? få så mycket. sorå"bhos i: ”Inte du; Ruben” Han skrattade och skakade på huvudet, ”Nej, inte! jag”, sade han. Men du får inte vara så godtrogen' mot, andra — - lova mig det?” > ) ”Javisst, Ruben”. ”Om man bara "kunde få tag på. hundra pund till” klagade Han, "medan hon räknade'- -upp pengarna. - ”Då "skulle vi kan- ske .kunnat ta risken” och : gift oss; Du och jag - — gifta OSS. Tänk bara”: '”Ja' tänk” sade. hon: i extas: ”Tänk '-bara.” '. Och hon ' grep efter-hans harid för att' kräma den., Åh, vad hon önskade, att hon haft hundra pund, att hen- nes” besparingar” uppgått till så mycket, ' Men ”bara” dessa femtio pund, som hon: nyss läm-, nat. : honom ; representerade en förmögenhet = alla hennes: be- ' 'sparingar.. .- Det.. hade ;'skrämt henne litet, ”att se fröken i post-. luckan” nonchalant räkna upp sedlarna, att tänka, at det" var allt - vad”. hon . -ägde! i hur ben 'som « anförtrott hen del: i:en. viss tobaksafi är, «> Då måste hon naturligtvis erbjuda horiom"' att låna hennes” lilla ka- ; Om tobaksaffären gick — och” varför” skulle :den inte göra "det? - — så skulle :de så småningom” kunna” gifta "sig. tiden" skrämde henne; Den flög iväg så fort — för henne, : Ru: ben var yngre än' hon, och var gång hon påg en glimt av deras ansikten intill-varann — kanske ien reklamspegel i någon "affär — så. kände: hon ett stygn, .av. någonting, ; sONf-;" närmade. ig panik. :-Jag tycker: inte det ä vist”, hörde hon sig "själv säga, — Vi behöver bara : någri pund, som vi inte har”. > : ”Ja,/” instämde” hån: Tänk på 'din-:chef till exempel, : Vad bryr han sig om pengar — vad har han för. behov: av. dem? En del "av :saketna han' har. där i affären skulle ge-en förmögen- het, :om 'de' såldes... Som den där i”-Småningom; ja — ty'det be-|! L tydde, att de måste vänta och 4 & te" var det väl möjligt att. R = ben len! | 1 "Ägaren. Kill ringen, "Hfaliena-. "ren: Boscelli; begagnade” etti mycket upprört språk, när Ab- raham "i telefon underrättade I honom: omM-: "förlustens- s i. affärén, skummande : Vv ilska. Polisen' var redan sunder-' rättad. : Affären skulle . genom-' sökas . från : golv' till' tak, ' Det blev också ett korsfö hör, som |e; dock ”- mest gick ut över Sara. It haft . Hon: var ju den 'sista, hand om smycket?..: > Hon nickade. Ja, så var ac " ”Och" . den enda — ättom"mr Isaacé här; som kändé till kässa- skåpets' kombination?” - : Nn Javisst ” inföll? Abraham, Pvi är "ju inte. fler-i firman. ' Han vände 'sig till 'sitt biträder. "5: Om "du tog ringen, Sarah, var "har; du>då-gjort-av- den? jämrade han. Säg mig bara var den finns, så är det ju slut på hela bråket.; Om du bara: vill förklara — Kan du inte se, att jag är så: förtvivlad - över ring- é S r 8 f ringen, du lade om, till exeni- Säkerhet, liksom: de andra: terna”. förklarade ':honi: "Han i skrattade. litet; forcerat, "Jag förstår, Åpropos;: det skul- s = Hon följde Tiktningen åa n' piffig'; blondin sande bord sände tal öm den där inge så kan du" nog få se den. :Kom ned i butiken bara.” .. IST ; Han' tittade " åter. på flickan - därborta." -”Men : jag. har: inte lust att träffa Abraham.” : "Hon kände sig illa till mods, mest” för. blondinens ; iskull.” kan du "komma" på lördag] kväll,”- sade hon." "”Abrahäm är på: " mosaiska / föreningen / då. | Kom; är du. rar? SN "Abraham hade: en. auktion att bevaka ': på "måndagsmorgonen, öch det "var först” på eftermid- dagen : han "gjorde "den ”över-'| raskande. och smärtsamma upp- täckten - att... ringen, skorpion- "| smycket, var. borta, ' att etuiet M wvaritomt. >: . ”Sara,' Sara,” "skrek: han” "som i nöd.” STilta, Sara” Cel5 ' Hennes hjärta snördes "sam" man "av. skräck.. - Hon "stirrade det tomma etuiet.- Ringen — den" var, försvunnen. . Med . darrande händer - rev Abraham : ut” kassaskåpets inne- håll. i. en förtvivlad förhopp: 'ning, "att "ringen genom något |; mirakel fallit ur etuiet' och dol; de sig bland" de få andra värde- sakerna där inne, som alla'v voro orörda. + Hennes hand flög till hjärtat. dd Hon måste till varje. pris hålla huvudet kallt. Hon hjälpte Ab- raham att söka kring disken, framför : och bakom den, runt hela lokalen. : Men hela tiden visste hon, att det. var förgäves. Ruben hade fått se på ringen i lördags kväll. Hon hade lagt in etuiet i kassaskåpet utan att ö- Jvertyga sig hans: blick” och: -uppfångade: ett | Då | » I för mig. Jag betyder ingenting vw atthejda "déssävilda: ;slagijHorat i om : att smycket itystnad;. därpå sade överkon- en; 'att jag” är alldeles rådlös.” » 1 ' MAA ANNAN g b h Smycken och juveler — dytbara döda ting...” det: är allt, du bryr dig om. Människor — vad betyder människor för. dig? Jag har, arbetat hela mitt lv åt dig, Pp S ju arisvarig för Abraham utori fn ”Ja — och" "ingen är ansvarig ti, i jämförelse med "döda ting. Nej," nu” får det vara nog” avbröt ' överkanstapeln. ””Jag trör””det "är ” bäst att ni följer med till: stationen nu, miss Sa- färs leg kl Re Hon ryckte på axlarna. ' Det fick väl bli så. Men Ruben, Ru- ben... 3 : "Plötsligt tingde telefonen. Överkonstapeln svarade. Hallå. Ja — ja, det är Stal. ley, som talar, ... Vad — vad? Förgiftad? .När' hände det? .:. Javisst, , jag : förstår. Jag, jag kommer om tio. minuter.” "Han lade luren. i" klykan med 'en smäll”. " "Er man har blivit funnen död av något besynnerligt gift vid Clarence Road. Heter Ru- ben Lunt. Han har en ring fast-' klämd på ett finger. Den tycks vara : ge. gi fö at sa go stå, vad, han 'dött av .” 't ”Den ' idioten. Jag sade ju åt hönom att inte könstra med rin- gen.” Signor Boscelli hade utta- at orden innan, han kunde hej- da? sig. Överkonstapeln snodde runt,: som: stungen av en orm, ”Sade ni åt honom?” ” Det blev en - kort, intensiv na på "på bordet med > > giltighot. ” : Iysningar, s |! På-ett tecken. av beln' 'slötå sig ett par: handklo-: var, med. en liten lysten smäll kring italienarens handleder, : konstapeln för Abraham ett Par timmar senare, Lunt' gick" med på att bkö saker, Det var" därför: har” kur: tiserade: er: Sarah, Hön "Har nat "honom ' &nsam; med nga ett :pår.. :ögonblick;: när han" kom ! ”. hit för att hämta henne. Ni: vär i: enklaste sak i världen: för” ho nom att stoppa juvelen i fickan; n: | Det "Sarah lade in i Jassaskåpe var. bara: sett rtomt etui? i: Mej då, s väl kom! hans. hjärta ' att. värka' av. medkänsla " ”Men varför drog Boscelli; : frågade” han, .gripen "7 av-en ny tanke. :Bverkonjtapel Ia "tjuvar gör-förr el Han tyckte han var tygande oskyldig: , Vad :j emot '. lille Lunt 'dog: av./> : ”Det kanske”. jag kan hjälpa" till att" förklara”, log Abrahåm. ”En Franscantijuvel; sade ni' hemlig fjäder Rå fattningen, ssont suttit orörd och, oupptäckt många hundra år. När hän sen, länge sedan.” - tade Sarah. Vad hon såg blek . och pinad ut. : Han höll någonting 'mellan si- som han nyss köpt. ' och vände det i handen och däri: far mister Boscelli méd oss; Da« : men' kan stanna här, Jag lämnar > - kvar en av konstaplarna för den ;. händelse vi: skulle komma. att behöva henne, men” jag tror. mir :: ter'Boscelli kan ge oss alla upp! er] Konsta Men Sara hade sjunkit ned på n' stol med händerna för ansik« et... Ni förstår”: förklarade är Mjuvelen är helt nkelt den berömda Fransca 'måragden. . Den stals från si ätte ägare” av Boscelli.v; a: ut den, hittade han: på at örsöka, stjäla den: från :er, läm inte :, inne då och- det var! dei” i "varför. . uppträdde hon l om hon gjorde?” Va Ärför. Därför. att hon tyck- : : Med KR te om henom, och. ville skydda i", : honofn så länge, det. gick.: Kvin- nör är s sådana.” en Abråham förstod ” blott alltför v Sarahs ; historia; s och, den: >> och. kanske n onting annat,” ehövt : sakna" tillgivenhet, när . an fanns'— olisen?” tanley log... ”Ett sånt di niisstag 6 som ) gt klyfl g och" ville verka riktigt öve; inte» kan- Segripd samlingarna 'av jua. a. rstås, men jag tror den. håller .. Lunt fumlade med den där, rin='..- ee gen under sina försök att ploc4..... ka bort: stenen? Nå, jag gissar, t han - råkade rubba någon tte ringen på fingret föll” han, offer för det giftmord, som nå” n - Borgia planerat för; .Jänge, > smala fingrar — någonting, ” Han vred fattade han, Sarahs hand och höll den mellan sina båda. ”Du har rätt Sarah”, sade han, ”jag har-dyrkat avgudar — sökt : Men Sr han tordes inte göra sig”av med. den, förrän det värsta rabaldret lagt & sig, Han belånade den ' och”: när. han; saknade" pengar att lös Att hon skulle : ga en Borgia-relik. Franscanti«' +. kollektionen är 'en:av de mest. betydande". veler, som tillhört släkten Bor-. Detta är ju bara. en teori ; Då besök från gr | Fort. å nästa 'slån. fanns kvar. Men Ruben... In- stapeln med isande lugn: ”Vi Forts, å nästa sida, , Ne a - s [| . . . - : M - / | - SN i ” 4 i N - un i t | ” : , i nå 2 a 2 ykrlörgtna fe AAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.