RA RA RV -å ILAROLMS TIDNING = KUNGEN. bland 'ock | motorcyklar . Första hushållskursen Pp "Hallands kvinnor ä å "Plönninge slut tt bevis på elévernas upp im som nu är. färdiga med Ir dingek g, sade landshö Md Gå Tisson, Mölndal, en vacker: blom sterbukett i SD ”Brinkman, ÅA skattni 'verlä Z mn rektor Astrid: edra" studier här och skall: u uti” livet till. respektive verksamhets områden, er” vill jag uppmana, : attini intel skall glömma de endliga värdena ' för de materiella. Shut er inte ia icett skal i hemmet utan ta aktiv det i samhäll äv Joha a lands läns första l N torsdagen i egenskap av styrelsens ordförande - i förklarade. Hal hushållsekolek Karin när hon ” : Till” högtiden, lantmannaskolans ritsal hade mån- gar + fepresentanter för landstinget, et. Jol , fle- ra av skolans många gyhnare och ett stort antal föräldrar. och måls- män; infunnit sig i iv. sitt välkomstanförande vände . rektor. Astrid Brinkman:' sär- skilt > till Plönninge lanthushålls- skolas i förste styrelseordförande, landshövdi 1. Joh och "Tusentals livade "laxar i dam- marna på Lagaholm äro just inte så glada nu om dagarna. De ploc- . kas nämligen : "upp ur' sitt. våta | "element, vägas, . mätes, räknas och : märkes precis : som: om det vore. smågrisar. Men vi får väl hoppas att.de blir glada och li- ”vade igen':.:sedan' de: blivit ut. -'. släppta i Lagans nu: vilt! skum- mande ' vatten. Märkningen av «laxen före 'utsläppandet i Lagan påbörjades i .större. skala redan i fjol och. då hade. Laholms ”Tid- ning en större. artikel om denna 'sak,. Det--:som: nu. pågår därute i skuggan av de sekelgamla val; " larna är. därför bara: en, fortsätt. '”ning på”vad som skedde då. Men ”en del nytt har tillkommit och dessutom. äro vi nyfikna på re- ”sultatet, så att en strålande vac- " ker vårdag ger vi. 088 ner" till Lagaholm: oc. a Där ' träffar vi öckså nögsta "sakkunskapen i fråga om Syd- ' krafts laxodling : och fiskeförsö- ” ken i. alla vattendrag, där Syd- v. kraft har intressen, jägmästare Martinell, som: trevligt och sakkunnigt "berättar om de stora försök," som pågår:vid laxodling- en, vv Moa — Avsikten” med det hela är ” helt enkelt,. att' vi vill: förbättra rs förbättra a, den ganska tynande Jaxstammen > Och det ser dess ' bättre ut som om "vi redan hade lyckats med denna 'sak, förklarar hr Marti- nell, Men för att vi skall kunna laxstammen, ”föda upp” Jax helt enkelt, så vill vi också kontrollera: hur . laxen vandrar, hur många. som. kom- . mer tillbaka "och var de ger sig hän. Därför märker vi dem" och det är mycket viktigt att vi får tillbaka märkena, Jag > vill. där- ” för bedja alla som får en märkt lax att följa vad som står på märkena, - alltså skicka in dem till Försöksanstalten för sötvat- tenfisk, Drottningholm, med an- givande av fångstdag, samt helst: längd och vikt samt ett tiotal ' fjäll samt givetvis märket, Redan i fjol började vi. märk- ” ningen av de tvååriga laxarna i : större skala. Den gången klipp- , te vi analfenan på dem men nu . "sättes ett litet märke fast med en silvertråd.: Detta är bättre då . det ofta inte observeras att anal- På fenan är klippt och att de, som: . fiskar, inte vet. vart de skall vända sig med en sådan lax. Min detta är. ju betydligt omstänält- gare så att när vi i fjol märk c:a. 4.500 kan vi i år inte: hinna mera än 2,000 s mel Det är de tvååriga Jaxarna, ” nell . vidare.”. Sedan moderlaxen, fånfata 1 juli-augusti får den Få i dammarna tills. fram iokto-" > Å som märkes, berättar hr Marti- mogen; Då ”kramas” den på rom' och: rommen, kläckes inne i fisk- odlingen, Första sommaren' får de Bä Ci” särskilda, . uppfödnigstråg utanför laxodlingen' och” här" dör: C:a. 50 procent, av. dem," 3edan släpps Ge i dammarna och sam- manlagt. kan" man. säga, att-:T70 procent '. dör: under: första året, Varje vår och höst tömmes dam- marna, '' alla -laxarna ' tas upp, mätes, : räknas ' och väges såmt sorter; sedan upp i'olika dam- Dödligheten sjunker sedan” bes tydligt och av'.de tvååriga har endast 8 procent dött under vin- tern, en mycket bra siffra. Dess- utom 'ha' de ökat 55 procent i vikt, "Vi har nu c:a 6,000 .två- åringar "av vilka 2,000 märkes. C:a 7—800 äro icke utvandrings- färdiga att släppas utan för för- sta gången ämnar vi-låta dem' gå i dammarna' åtminstone till hös- ten och då se om de äro färdiga att. släppa och de andra, något över 3,000, släpps utan märkning. Vi vet ju ännu inte riktigt hur de” tål märkningen fast det ser ut: som om de klarade den bra. Vi gjorde ett experiment i en av dammarna där vi. satte ut: 67 märkta” laxar och av dessa fick vi upp. 62, som voro vid god vi- gör. Då är att märka att de ut- sättas för betydligt större faror i dammarna än i havet, .: -— När laxarna sedan släpps här tar: det c:a: ett dygn innan de." hunnit ut till Lagaoset och havet.” Men på.den biten äro de utsatta . för de största farorna och:. bara i går fångade vi en gädda, som hade en nymärkt lax i gapét. Hittills har vi sysslat med” lax: och havslaxöring men numera Har. vi fått så mycket laxrom att det bara blir lax hä- danefter. I fjol hade vi c:a 200 Artur ber söptember då den blir köns-]' moderlaxar och : det troligt, att en del av dessa här-. stamma ,' från den". kull; - som ', vi |. släppte ' 'ut: 1948. i Dei fjol -fen- klippta: hoppas vi få" känning av hu. nästa" höst, -Ty laxen. går upp i älven" efter: en ' sommar och Jen vinter i havet, isen 2 TAÄtt. vi nu satt igång med: så stora försök i Laholm är helt:en- kelt "beroende ' på "att den: lax, som >. vi” hade i. dammarna vid Kargefors, dog - på 'grund av att vattnet var för varmt, Ända upp till: 98 procent strök. med och då var det ju ingen: mening att ar- beta på det sättet, Av de yngel, som sattes ut i fjol har: vi fått tillbaka 13,000 st.:som ettåringar i. år. Det är 75 procent av'vad vi satte ut, en bra siffra, . - Det är Vandringsfiskeutred- hingen, en "kommitté, som " till- satts av vattenfallsstyrelsen och de stora kraftföretagen i Norr- land,» som sköter märkningen. Denna kommitté tillsattes då det visade sig att laxen i Norrlands- älvarna komme att försvinna ge- nom kraftverksbyggena om. 'inte krafttag. togs. : Och i Norrland har . man : oerhört. stora anlägg- ningar, många gånger större än denna med mycket. folk. anställt, även vetenskapsmän, för att räd- da laxen. Men det. hindrar inte. att vi äro föregångare i att föda upp laxen tills den blir två &r. Och detta" arbete: skötes. här på ett utmärkt sätt av- fiskmästare Artur Svensson; =: — Själva fisket tillgår. ju så, att vi tömmer dammarna.' Men i år var det så mycket vatten i Lagan ' att ' fiskerikonsulent G. Edman .i Falkenberg, som ' hjäl- per ;oss här, med en elektrisk fiskeapparat, alltså en elström i : Forts, å sid. 4 Bholm, Karl Bådo Johansso n sfiskeutr en och fiske tittar på laxar, G. Edman JAA. "i: höst och "årets : märkning : .islutet av november. Kvistar från överlä de, till henne sg ;vacker blomsterbukett, ” H Under kantor Reinhold Anders- "sons ledning sjöng härefter elevkö-. ren en del såhger, vilka de fick "varmt bifall.: ls Efter. sängen . blev det elovernas -tur-att visa vad de lärt sig, och det fick två elever göra genom (ett par ; rag. "Först" talade” fröken ' Maj. .Britt Persson från” Kvibille om” den elektriska >'.assist ändring i som ägde” rum ij s på Plö i IA Söljande Fromie td. Act Jordbrukets » föreningsskola i Sånga-Säby . till Lilian Eriksson, Träslöv, Lanthushållsskolans dona- tionsfond 25 kr. till Brita Larsson, Harplinge, ' Falkenbergs: 'Sparbanks premium, Evy. Grangåus; ”Alfshög, 25 kr, Laholms Sparbanks : till"”A trid > Lyndgren, .» Veinge, ' 23 kr Harplinge Mejeriförening till Ing- rid. Gustavsson, : Enslöv, '. 25 kr, Harplinge Inköpsförening | An«. ne-Marie . Fränberg, .. Kvibille, :25 kr,': Enskild givares premium till Brita Zackrisson, Mölndal, 20 kr, bokpremier till: Gunvor Svensson, Trönninge, Ella" Karlsson; Tvååker, "| Maj-Britt Persson, Kvibille): An-"' nie” Carlsson, Torpa, och Else? Jo=- hansson; Rolfstorp. - - Som ett "bevis på elevernas tac) samhet överlämnade härefter frö- ken Brita Zachrisson från Mö blomsterbutter > till. rektor Brink- " 1 hushållsarbetet,.” "och: hon gav där- svid ;' de» närvarande husmödrärna många. godä råd och tips om den fina maskinens mår. gsidiga mö "heter. i Fröken 7 Anne-Marié Fränberg, även hon från Kvibille, berättade i ett” anförande” om drivning av Jlö- kar och kvistar, Hon berättade att "det går bra för sig att möta våren inomhus, och därtill är det mycket | fönklare ock billigare att själv dri- iva upp. sina lökar, förutom att det är " mycket roligare än att köpa iderå. ”Talarinnan förordade tulpan- :;och hyacintlökar som bäst. trivs i Tätt såndblandad trädgårdsjord,' och .som "man kan. börja odla redan i :blomsterbuskar, blåbär, jasmin och 'pors' är också trevliga att :sysseln Isätta” sig med. : " Tusen 'personer' på bes k. Rektor Astrid Brinkman började jar redogörelse för den avslutade jkursen med att. framföra ett tack till landstinget för de beviljade an- !slagen,.som har gjort det möjligt jatt uppföra skolan, "; — Ingen - som :inte. själv varit imed och arbetat i Röda stugan på |Katrineberg >” -kan .. känna vad vi :känner inför de här nya skolloka- Jerna, Röda stugan. var visserligen "idyllisk och pittoresk, men; den var mycket 'svårarbetad, =: | » Rektorn nämnde i fortsättningen a alt under. den tid skolan. funnits, 'har den besökts av inte mindre än tusen "personer, som alla uttryckt :sin b d. för de nya lokal ill: eleverna sade. fröken Brink- iman i det hon önskade dem lycka :och välgång, att de varig med om att skapa traditioner. Och det för- spliktigar, —' Men. ni har gått myc- iket väl i land med edra uppgifter. i1- kursen har 32 elever deltagit 'varav 31 från Halland och 1-från resor hat under kursen företagits bl a till Halmstad, där slakteri, "mejeri '. och bageri. studerats, till Taholms linberedningsverk, Pålsbo 'hönseri; Kvibille "ostmejeri samt till 'Fammarps champinjonodlingar, :.. . I stipendier och premier. har ut- delats 10,150 kronor, varav statens 'stipendier med 8,600, landstingssti- ;pendier 94, SLU:s distriktsstyrel-. :J och. för hushållsarbetets.del har | Göteborgs och Bohus län: Studie- |, man och samtliga Järarinn flickorna ordnades, sade ländshöv- «| förflutna och hur :han i fram- I för problem och svårigheter. | Amerika och Europa sätter man Jom en människas karaktär och "]tressena är viktigaste: No - € Ax : !]DET STÅR SKRIVET 1I DIN HAND... 2 Bolzac påstod att man kul: utläsa en människas karaktär i hennes gång. En del går ändå längre än den berömde franske romanförfattaren och påstår att i en människas gång kan man se inte hennes väsens art, utan även ödet, det förflutna och den sannolika framtiden.” Det finns en del sanning i detta Jjärva påstående, = Den som genom trista erfarenheter i livet bli- vit nervös och skygg rör. sig annorlunda - än den 'som haft framgång och vars hela väsen präglas av säkerhet och själv- medvetande, Med stor sanno- likhet. att träffa rätt kan man genom att iaktaga hans vör elser dra "vissa slut En. blick tillräcklig Jör att: se 7 bad en människa går för > ver Nta människor med Svag" konstitu- tion "ger utsikter till ett långt liv. En kiromanter kan dra sina slutsatser till och med ur fing- ramas rörlighet "= Han kanske säger till er att öppna handen och spärra ut, tummen från de fyra andra fingrarna, Om in- nerlinjen mellan pekfingret och tummen bildar 'en vinkel på, 90 grader så säger han er att' ni är en människa som ser allt i stort, har snabb uppfattnings- förmåga och skarp intelligens. Skulle vinkeln vara hälften så stor vet han att ni inte "slösar bort” er tid 'med'att försöka förstå andra människor och att ni har en böjelse för att. vara de upplevelexr han haft i det tiden kommer att reagera in- : I Kina "läser spåmännen 'en människas förflutna, närvarande |, och . framtid; i fotens linjer. I stor "tro, till Chiromanter - som man kan läsa en människas öde i hennes hand. Denna tro vilar för. övrigt på urgamla. grunder. I. Gamla Testamentet kan, man läsa: Gud har. skrivit : alla. tec- ken i din hand, på det ati män- niskan skall känna sitt öde. Gränsén ' mellan sanning: och Charlataneri när det gäller kon: sten att läsa" i handen .gkall. inte här avgöras, |. : Att handens form ger. besked liv är, emellertid ett förhållande som man: kan se 'i språket; man talar 'omi låhga småla konstnärs- händer, grova arbetshänder och snålvargens giriga fingrar. Den/|I som: spår 'i hätder betraktar inte bara linjerna i' handens in- sida... Han 'set 'oss på fingrarna, om man. så får säga. Om:de första. fingerlederne : är längre än de' mittersta är hän överty: gad om. att. hån. har att. med en aktiv dådkraftig män- niska. som raskt fattar sina be- slut. : "Ser "han "emellertid , att topplederna är kortare än :mitt- lederna vet' han: Att: det 'gi förmågan och Om . månarna, på naglarna'är stora och ljusa, tyder; det "på örlig och är svår att ö över- tala. . Minnlskor" och dj ur. ; De gamla grekiska filosoferna” — Pythagoras, Sokrates, Plato intresserade sig för allt 'och naturligtvis sysslade de också med Physiognomikens problem. Aristoteles lär ha skrivit en av- handling i detta ämne. Två tusen år senare väckte idealist- iske prästen Lavater i Zucrich, känd såsom diktare av patri= otiska schweiziska sånger, upp- världen ' med ' sin "Physlogro- miska ry gment ull främjande äv ä ish OF- ha”. I ett påstående, som byg- ger på av honom gjorda tak= tagelser, säger kan, att det ofta finns ; likheter. mellan männi- skas : och djurs” karaktärsdrag, Den, som liknar en hund eller ett lejon, "har' kanske också en hunds eller ett lejons karaktär, ”Svensfragment” har den , bi- tande, - kvicke men 'orättvise Lichtenberg gjort 'sig "lustig över Lavater, - . . Scnare hår. framför allt ty- sken Pinderit och italienaren Mantegazza ägnat sina studier åt ansiktsdragen -och också för- sökt att höja physlognomiken till rang av vetenskap. - Veten- skapen har: emellertid aldrig helt velat avstå från tanken att det ;' skulle finnas vissa relatiö- fier mellan. en rmänniskas utse. ende "och "hennes karaktär, Re- dan Känt talade om denna väx- elverkan då han:sade att om man ville" komma till klarhet stor. St som äveti!"hög| ännu (Fort. & sid. 8) dingskan Johansson: i .Å Men” när den så småningom "kom utjämnades '"'> skillnaden;,. mellan landsbygdens och stadens. husmöd- | rar rätt fort, Enbart på de sista tio! åren har det: förbättrats oerhört, ' och" många: obekväma och: tunga ; arbetsformer har försvunni Kvinnounderskottet på; > Yänds- bygden har framtvingat e en . ratio= . nalisering, vars syfte. även få behålla flickorna, så flyttar till städerna och ti torterna, Nittonhundratalet ” har varit. inte ; mindre än en revolution i, landet, detta betytt att man tagit flex me- : kaniska hjälpmedel i bruk: . Talarinnan slutade : sitt ä de” med att betyga Halla kv nors glädje och stolhet öv: denna undervisni måste verka" befruktan spirerande för arbeted. Kyrkoherde "Knut | Norborg, ' Halmstad, höll härefter" en 'mycket personligt hållen betraktelse /vari vid han. utgick från orden "i" Psalt, / 23 ”Han leder mig på rätta vägar”, Betraktelsen avslutades med ps. 600: 7. se Fin sköjäutsälloing b: SI d med kursa Sus RU t SN häde en slöjdutställning anordnats: + Här visades förbluffande prov på, elevernas färdigheter. Stiliga mat- tor, hemvävda' dukar, sömnader av olika, slag, vackra kuddar, vävda” tyger och mycket annat. smått: och" gott, - z nuv : Till sist samlades alla: gästerna till : middag i lanthushållsskolans vackra matsal, varvid -man kunde beundra -- elevernas - färdigheter 4 - Domaren frågar kvint — Gift? ' Vittnet suckar, 2 3 LET "Domaren till protokollförare: — - Skriv ogift, ”— Gift? - :se 100 kr, enskilda kommuner 340 kr soch: från Faurås krets av SLU; i "20 kr. Vittnet suckar. — Skriv gift. AV - Gynna LT:s fv MSN 1 KITTS TAR SE REG annonsörer!" sött . hon säger "Lilla Olangas folk,” ur-australierna på ön "Tasmanien, kan inte skriva elter läsa, men " så här låter det när ”Jåg äter Läkerol”: ”Neeipa mottai I Läkeröbusken har gjort : att den I här. seende i hela den civiliceraden matlagningens ädla konst, d "en tusenmilafärd ända «>, Lakerol? eh 2 + " Sfrån Sverige” : fal - Ja, så säger kanske ' den som möter Täkerol ">. I Australien, cr Läkerols ständigt ökade uppskattning i Sverige " och främmande länder grundar sig på dess erkänt =S > goda smak och välgörande verkningar. + Läkerols väg jorden runt i ett 25-tal Zz tänder torde väl vara ett gott bevis för Läkerols särpräglade och enastå- ende kvalitet. 3 akne: : än Läkerol-kvalitet : - -: vittberömd kvalitet (- rika,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.