hr w ve Laiocns! TILNING TerrvYvYfYTTTTYYYTEYTETT ! 3 NGBLBRERT | : - Solen. år upp, kl. 435 och ned kl.19.46." - TURÉ.. Solen går, upp MM 433 och "ned kl. 194 48. Svenska: folkets 16vi na :standård » 11949” drack : det svenska folket : sju miljoner mera starksprit än år - 939, trots att vi förlorade fjärde: litern undér fyrtiotalet; .: : 1949 drack "vi. 163 rniljöner liter; ” läskedrycker. mot bara” 79 liter NM 11939, .z Xx [miljard juhundratrettiotvå ner) flera cigarretter än 1939... 4 :. 1949 köpte vi varje vécka 1,322,000| : flera förströelsetidningar än vad. vil ; kostade. på oss :1941,' Dagspressens medelnettoupplaga var 1949 en dryg. miljori högrevän tio år tidigare. 1949 den 31 december hade vi 1,298,000 telefoner här 4 landet, mot] 698,000 den 1 januari 1940; .-: + ::' "1949 fanhs det i7 hela "landet T70,472 fler vadiolicehser än tio år: tidigare. Vi reser mer, År 1939 var totala]. antalet så kallade -« personkilometer| og statens järnvägar: 3,565,000. Tio .år sehare hade siffran stigit till 6,725,000.. +". å 1949 säldes i Sverige för kronor; .133,000,000 böcker. ' Förbrukningen avis damkappor! och färdigsydda dräkter här underi tioårsperioden : 1939- 1949 trédubb-; lats." "> - Antalet... mot: SIT s hå yr dubblats "och i slutet av 1949 var. 230,000-- personbilar "registrerade mot 180,000 vid utgången av 1939. Under de första tio månaderna 1950 égistrerades "IB; O0vÖ Persönbi” j Under år 1549 "såldes i Tunt. t tal två miljoher flera nöjesbiljetter än. >det goda såret” 1939. i "Vi har na, Arygt '400;000 ter bo- "städslägenheter. år. 1939. Folk- | mängden har på dessa år ökat med ” tio procent, men lägenhetsantalet” har ökat, med drygt tjugo procent, Den totala privata konsumtionen | , rä löpabde priser har ökat under" dennå tioårsperiod från 84 till 17, 6 miljarder. kronor! 'De stora p perspektiven "Och så var det'dén lille: hervöse "mannen — berättar en 'dansk köol- lega, — 'som plötsligt mötte Niels Bohr på gatan. +; Öga mot öga med den store atem- forskaren kunde den "lille mannön, Inte låta bli att hejda denne och fråga -honom fill råds 4 ett pro: blem som vår en av de bidragande orsakerna till hans nervositet. :-. — rofessor, sa han, är det möjligt att en: enda bomb "skulle "kunna förinta hela jorden? Niels Bohr funderade ett ögon- blick och. ryckte därefter på ax= om "Tja... Kanhända . Men: än gen? Jorden är:jw bara en-av de: mindre planeterna.: Nn DAGENS SKILSMÄSSA. Till gktenskap ledig är inom kort Viviane Romance, den her blodiga skönheten från pl.sa. fil- men Eldkyssen; Viviane skils från sin iman och motspelare 1 tio av' herineg sista filmer, Clément , Duhouf. Han ska i fortsättning- "en ägna Big åt, den bar där de lär-" — de känna -vararidra. Cavalier Hör "ter den och det är inte alls otro-. ligt att Viviane. trots" ut 3 kom Man bör att lära! av all I kritik, även "den ytliga och: spydiga, ty / "den rymmer vanligen något av 'san- ing, + Däremot sär. denna 7” senare ,'värdelös' 'i "upplysningens tjänst, eftersom : den mest förvirrar" och leder vilse.! Så förhåller det. sig med. mycket av den ' gängse präst: kritiken, Rättsförfarandet är myc- ket enkelt. Först ställes prästen på de "anklagades : bänk "”och dömes skyldig, Därmed är det hela egent: ligen klart. ' Återstår "endast att be möta eventuella invändnin; gar mot | detta domslut, vilket sker täed dogmatiska ipåståenen, 'gripna' vr” luften litet hur som helst;. : Mycket vanlig "5 är den s.k. gene-' - rälisbringen; ur verkligheten häm- v | tar iman fråm: undantagsfall, som utan vidare. förklaras vara. typiska > ; för : prästerna ? största allmänhet. , » Kyrkö .erde Gustaf Ett + 1 på detta tillvägagå sätt: har” vi i det ofta upprepade : i H H påståendet; om prästernas nögativa Eller förhåller det sig icke så, att: affö som ' säljer ” dåliga » att en viss typ av. pri ster, varor, " förlorar sina kunder, 'och särskilt på Västkusten, av princi- tandlåkaren; som utför- ett” dåligt : piella käl uppträtt som": motstån- arbete, shart står där med. ett tomt dare ti "allt s och "några få ter är förhastat, Fö teelsen .i fråga ' högst begränsad Folkrörelsernas historia är ' ännu inte genomarbetad på denna punkt, föreningsväsen, väntrum?" Övertygår inte jämfö-' a det än i dag. Men "att härur draga några slutsat- ser om deras lämplighet som präs- övrigt är före | relsen? 'Jo, för den som uriderlåter att reflektera. Men gör man detta aldrig så litet, finner man' jämfö- relsen . genast . vard . fullständigt missvisande, "Lurade kunder avst: inte från varan, de ansö sig "behö va, utan gå till en annan affär, där 'men;det lilla vi redan med säker- man får sälja: så mycket mer 'av het.. vet, tyder på att yprästerna| : så a ingalunda bildade någon : enhetlig läkarens patienter avstå inte från - front möt de spirande folkrörelser-] , ör . na. Nykterhetsaposteln Peter. Wie]! fred, Man går till'en annan tand- samma" vara; och den dålige tand- tandvård och. låta trollen” härja selgren hade sitt bästa stöd hob] läkare, som - får svårt att. hinna sina- kolleger i församlingarna, hah; besökte, och. den begynnande ny tert fick sin fmmed alla i det överfyllda väntruia="' met. Men så förhåller det sig "inté på kyrkolivets omfåde, I motsatt inspiration från prästerligt håll; Med prästen av i går må -. det förhålla sig hur 'somi helst, Diskussionen gäller väl när- mast prästen av i dag, och om hans Positiva inställning till. folkrörel- 'serna råder ingen tvekan, om man ser i stort. Varför är'då prästerna alltjämt så litet verksamma inom folkrörelserna? På detta kan sva- -ras: procentuellt sett. befinner sig prästerna här främst i jämförelse med andra intellektuella i yrkes-| emellertid grupper. Sådant blir i varje fall det bestående intrycket från - varje längre. föreläsningsturné i landet; Naturligtvis vore det önskvärt, att ännu fler präster vore "aktiv? verk- samma på detta betydelsefulla om- råde; På den punkten är jag fullt enig -med våra kritiker. Efter fat- tg förmåga har jag även sökt ver- ka för en sådan tingens ordning, som :i. framlidne :- biskop Bohlin/ -hade en av sina ivrigaste förkäm- "par. Med skärpa måste emellertid framhållas, , att den praktiska pas- siviteten i detta hänseende" inte säger: . någonting om prästernas " kvalifikationer - för sin ' egentliga | "syssla, ' Deltagandet i folkrörelser- nas : arbete' kräver bl.a. en lägg- ning : och -intresseinriktning, : som alla präster inte kunna ha. I den- "na tid,.så rik" på Både” goda . och] . onda ting, kan snan för. övrigt inte aktivt deltaga för allt, man gillar och mot allt, man 'ogillar. ' Be- « gränsningens konst måste övas inte minst av prästen, Eljest kan' hans arbete "bli ett springande hit och - dit och mynna uti— I .funnes=+ ingen anledning till na kring den 'andre. Det är "just som det visar att ”varans”, d.v.s. kurvan. I stället förhåller det sig vara derina ””vara” och” prästens -. tjänster överhuvud taget” Härmed har jag tangerat själva problemet; till vilket jag ämnar "återkomma i eh senare artikel, => kyrkornas” argument, som innebär 'hänförda blickar betraktar man de stora idealpredikanterna från. vä kelsens -tider och . menar: Kun blott .. sådana väldiga predikant uppstå i vår tid . och "deras ande, prägla förkunnelsen,: skulle. kyr- korna snart: åter fyllas. Men 'ack,- så enkalt är. det inte, Här behöva - skor, Bortsett från det bruk, man” gör av de ”tomma kyrkornas” ar- granskning. Frågan är nämligen, ; om det är något annat än ett slag- - ord och om det har någon täckning ., densen till - kyrkornas . avfolkning överallt.. Det arbetas friskt i Sve- riges kyrka: för närvarande; och Det kan. vara värdefullare” att tala) med .en enda människa i två tim- + mar eller, att grundligt studera 'en värdefull bok än att träffa hundra= tals människor på löpande. band... Et viktigt led:i den dogmatiska! evisföringen mot "prästerna är, de : Mtömmåa kyrkornas” argurnient. Se-)| sig ock skönja FR tecken i an- Far själva uttrycket ”aktuali-1 tydd riktning. Talet om de ”tomma av den kände folkbildnimgs- kyrkorna”. har. sitt värde som' en T samma skall på hennes ledare tys der på, fruktan. Det "andliga livets ; växlingar ske "långsamt, men vad . som till synes är föraktat av dö; 1 na Beneratiori kan komma att I säl s " annen Justis Elgeskög i en hu- tankeställare 'men är i övrigt :en vudstadstidning lan menar tiden] hypotes och får absolut' inte' förs snart, vara inne ett tänka på kyr-|yväxlas med'ett ofrånkomligt fok- sedan "gjort följande bruk av detta z -kornas ”envändning för andra ända- tum. för framtiden; : Det enda som "mål: än "de nuvarande. Andra ha] kan; sägas är, att kyrkofrekvenser". inom..stora områden. -av- vårt: land visar en tendens nedåt. Och” det är så är förkvnnelsen bristfällig och I allvarligt, nog. . . prästen. olämplig för. sin uppgift. mer att pH en av de mera attrak- tiva gästerna på stället; Man är nämligen inte osams 2 man har bara leasnat. på varann, Ippges Hur den korthuggna militära skrivstilen kan” drivas till full- en he- ländning med ;hjälp & avsändaren: ”Läs Lukas-14:20”. 'Officeren ': slog upp.» hya testa-; mentet och fann följande: :”Jag' har tagit mig. hustru, 'och, därför, | kan, jag icke. komma” . a grammet: ”Läs Lukas 7:8'. Om den; bibelsprängde vpl. tilläven- tyis inte, håde detta bibelställe aktuellt i minnet, hade han bara Efter snabbkonferens med /'re-. 'gementspastorn avgick svarstele- | att slå upp evangeliet och läsa: dermålig utbildning. ”Jag' är ju själv en man, som | -: För prästens vidi nde än su '| Btår under andras befäl; jag har ock krigsmän under mig, och 'om jag säger till en av dem: ”Gå' så går pan, eller, till en annan: "Koi", så kommer han sv” H '| eller åtta veckor,” "Det glesnar kring den'éna; Predikstolen utan att skarorna tät-/ detta, som är, oroande, samtidigt förkunnelsens beskaffenhet Aicke "1 så, att man anser sig kunna und-". --Äver: präster och Eyrkfolk bru-/ kar stundom tillgripa de ”toråma att kyrksamheten beror enbart av . förkunnelsens ' beskaffenhet. . Med .; des i så fall predikänter, som vore. något :annat och mer. än. mär gis .: gument, kräver detta en närmare, i verkligheten,. Visserligen är ten- : ganska ofrånkomlig. på sina håll i” denna efterkrigstid, men ingalunda. vissa huv vålds + Eur är det då med "öråstutbild-' ningen? Precis som med all an-, nan ... utbildning; reformkraven tystna' 'aldrig:. Dagens situation kännetécknas: a vatt: riksdagen nyss beslutat ' en genomgripande skolreform och, 'att'en uriversi-' tetsberedning arbetar. sedan sex år tillbaka. Ingen drager väl hår- ur slutsatsen, att de berörda .yr- kesgrupperna ” ha : en bristfällig utbildning. "-Vad, -'universitetsut- bildningen . beträffar för den. in; liga skrift visar en. replikväxling 'studgaten i veteriskapens verk- i samband med aktuella inkal- jelser. ' En metallarbetare fick 1 sin "order ahg. repetitionsövning på. posten och telegraferäde 'till: stad, .. där ' "man. ideligen !strävar mot "alltmera . skarpslipade . red- skap . och nya resultat. ' Därtill kommer att utbildningen av lä- "| kare, jurister, präster och lärare |- måste taga sikte: på ”huvudupp- giften ; i studentens blivande ;yrke | ock. bögränsas till en grundläg- gande förberedelse till detta, Det ligber. därför 1 sakens natur, atti- studenten känner. sig 'som mest ofärdig, när han: lämnar univer- sitefet, och. öskar, att han, fått mera, vilket är ett friskhetsteck- en 'och inte något bevis på en un- för pojkar "--. hovet ” äv arbetskraft för skogsvårdsarbeten är mycket stort i vissa delat av landet, har arbets- marknadsstyrelsen. utfärdat nya be- | stämmelser för. anordnandet av 1ä- ger. för äldre: skolungdomar, som vill "delta i -dylikt. arbete, . Poikar som. är ; födda 1935 eller tidigare och $öm är villiga "att, under minst fyra : veckor "utför kogsvårdsar- "| beten: i Värmlands; . Örebro, Kop- + parbergs län eller i något av norr- landslänen, får- således fria resor -| till fägren, 'om "YeseköStnaderna” ö- Verstiger 5 kronor. Pojkar från de ändra nordiska. länderna, som vill vara med, får likaledes fria resör | från” svensk ” gränsstation. 'Ersätt- : |'ning för arbetet utgår enligt gäl- lande kollektivavtal. och beräknas tin 9—13 kronor: ber. dag allt eftér "för kosthåll och ; avlöning av Kocka" 'skall' bestridas av Ungdomarna: själ- va och beräknas” till 4-6; k onor 'per daåg. 2 ojsarria sbimånf sil ger da, cirka tio man." Både för trevnaden och sarbetsresultatet. är det önsk- H värt att jämnåriga pojkar från bam- na: sköla. ellér -fritidsörganisition anmäler: sig till. samma läger, Ar: betet tar sin början de första. da- | garna i juni och pågår i fyra, s sex Skogsvårdsarbetet lämpar sie I ju särskilt för. pojkar, söm tycker: om '| det friska, härdande livet i skog J och mark. Med god laganda' kan 1 inkomsterna också bli riktigt hygg- liga. . Skriftlig” ansökan om delta- gande. inlämnas ee den. 1 maj, ” hålles > nå på närmaste ärbetsförmedlingökontor, "Det inorikanck-fapånska säker- hetsävtatet innehöll 'bl, 'a,' att fyra amerikanska divisidner "med star- ka” flyg-' och Skogsvårdsarbete 5 2 Svårt och. vit Ls kan ej sainsas- oa i längre i i Afrika ; "De senaste veckling visar att de” aa . ken vaknat upp till rasligt och ha-"', | Honellt . medvetände. : Indiens och" Pakistans : frigörelse : från: det £; ».4 brittiska imperiet och Kommunis kinas väldiga tillväxt i in och militär kraft säger allt Som bi höver sägas i detta fall, Av ne att dömå har ny också de sv: ken'i Afrika börjat röra, 4 3 och ' visat tydliga tecken» på att : vilja kasta av sig "det vita oket”. I år: har då och dåoroande: ryks ten om de 'svartas f Östafrika. förekömrmit sp Dessa rykten 'betecknas "av landå främste kännare av afrikan: ska "förhållanden, prolessor Bengt” Sundkler, , Uppsala, som åts) SN överdrivna.” 3 afrikas olika territorier har en förs svarlig "representation ' från ” afril känskt håll 'säger professor Sund kler : ien SM-intervju, och. det. är . hågon explosiv ' situation . i. Öst- vv. . 2 afrika | vad rasfrågan böträlfar. PR rid. blev Carl DB åf d i Gims lonial las på läroverket i Skövde kommer mene,”gch bland Styrelseledamötarr gått mycket klokt 'fram ök sjön de att hälsas välkomna till det län, na: märktes"; iJohan. « Jol i allvar av "sin uttalade sgrundsatb," där bondeförbundsidén fö ab år sedah, av en rép den unga bondegenörationen,' ligen lantbrukaren och landstin; ju söm” BPekant inté i Skåraborg: län. utan i Värraland. Den "först a Förbiindsdistrikt är arrendator på i sin:fö att i' görli; Inån ge åfrikö självbestämmanderätt. Mycket mi "| tillspetsäd”är naturligtvis situäti il fen i Sydafrika, Malans nationa . | tiska regering drivs äv händel me égen inre logik och åv Pa eta. sedan FSkaraborgbiistrikt av' Bön-| 'deförbundet, laddad men att tala om ett. före : 4] stående utbrott är dock Vilseledaän= Skaraborgs traditionsrika" Bondes de, "Vida brokigare är situatiohen nn shabbt förändras från nånad till / ård Fredängen i Kvä- Skaraborgs. län; Det skedde :den: 6'nums; ”söckenj Han" har, trots sin månad, På Guldkusten fängslades : Den fick namnet ungdöm,shunhit' "med åtskilligt. BL 'statisneras i' Japan, örband skall ra dann | dra krétsförening av -arhar han skaffat sig ett solitt för- terade nationalisten Nkrumal' för troende i 4 | nya lärobokskommitté. som tillsatts för att få fram. en bra-lärobok i kristendom: för barn 'drar jag rhig till 'minnes: en episod från den tid jag var ung lärarinna. Min semi- narierektor, som - kände . fill. mina specialintressen ” skaffade nig ett arbete på ett skyddshem & sti fick jag vara kvar där och jag räknar "det som: den + nyttigaste skola jag gått igenom. « - Jag: brukade; ha "gymnastik och lekar med pojkarna på eftermidda- [garna Det hörde till välfärden på anstalten ' :att de . sysselsattes 'så mycket som. möjligt. Vi förberedde just då er aftonundérhållning med 1- och litet av varje; Eftersom övhin= garna var "påfrestande: måste vi ta |» pauser och: då. talades -det "om allt .mellan himmel och jord, inte minst om religion; Inga barn är väl så ; förmahåade. söm 'sådana stackare. "lade en stund och pöjkarna undr: de :hur "det: kunde komma sig att men pojkar; Nar inte: det; . "mån -än ansträngde 'sig, : inte lätt.att svara på allt de frå- de om. Men när jag främkastade' den” tresserade. dar .var ju inte aktuellt hos oss där ' vi inte har avgudar, men efter en liten stund kom vi på att vi också tycker om en del saker, att vi för- litar oss på människor. och ännät söm inte är tro igt, Det var sä- kert klokt och bra att inte tro ”och lita på pengar, som Kunde stjälas på folk 'som kunde lura "oss. Många blir besvikna och . förstörda för håla livet för att de "trott 'på dant som inte är att tro på; F sta budet kan också vara för 'os5. När det gäller andra 'Wdet tä ker folk öftast på 'de dumma små- svördömarna, Men från början var: det fråga 'om den rättsliga edgån=" 'gen,. Ingen fick svärjs » vid 'Guds namn att vi sagt eller 'gjort något vi inté rjort, han fick heller inte ge löften 'uhder edlig förpliktelse i kontrakt och handlingar och där- med : lura oss.” Att -vi i vår mån ska visa vår belevenhet genom att; ja rördföratide: för bondeförbundet öch |! =pladerats i: Jändstinget. Sin "yrkes- |btbidning har” han” fått. förutom Selar én viktig Foll, Visa ra året på grund 'av politiska Vghetör men: då hans pärti feg hemsöcknen öch heml net. Ett: savs bevisen härför är "att hän i:så unga år valts till distrikts ligt är att Liberia den: stör arden på: Skara lants ! inté ”skäffat”sig inom SLU; som hän till? använda Gids hamn på ett van- hörts sedan 1934, Han var "då "med vördigt vis är ju bara folkvett - kräver. Andra" budet: ett .praktiskt och brå bud, => / JA < Men det festligaste. av. alla bud; ftriktsstyrelse och "var dess ördf iran När jag läser i pressen om den ; Na jan sedan” 1946. Di det. värsta med lärare "och föräld bändet består nu "av: 179 avdelnin- rar som lade sig i allting och BV: går nfed "sammanlagt :5,678' nog är det br; med föräldrar. sliter man ät sig för sina barn & gyranastik, trolleri, akrobatkonster] i äl ha också en: rad: med Å det "budel om Hur de ska vara mo sma bar Ferite' budet, som säger att In; ; får komina och klå Lasse och Nis= re . Just då' hade. inträffat. ett. fall -se, ingen får” slå; ihjäl. dem;'skada som' hade gjort religionsfrågan, ak-/ dem. eller ens "avundas dem" eller tuell. .. Vi satt på den långa låga, vara arg på dem eller Oss andra bänken i gymnastikrummet och: vi- | var faktiskt . bättre än” man g.' Det. kunde också go Gud bara gav ut bud och. 2 förbud! < När. de gällde" sjätte budet var så en fattig syndig pojke varken ' pojkarna i.den åldern att de förs Kunde hålla reda på dem eller full=4 stöd, hur. angeläget. det var. för en. ”ock skulle han då fordra så ket a av | | för Hönom eller '& "dem att 'det-bara blev: "Tedsamheter” Om. inan har :en liten. syster eller och. straff och: helvetets pind ; hur en; egen liten flicka & så är' det sjät-' i te budet, också brå, inga fula gub? ; Dagen a förut : hade vi roat oss ..bar- får: rö ra barnet, inga Tmhänni-: med spegelsKfift och: pojkarna: var: skör få "intresserade. De tyckte om kraftiga . och söndra -hemmet. och påtagliga exempel och det var". » Sjunde, budet ' var: lät bogrip'igt, Om en pojke haren byrålåda st hans egen och "ite grejer i Tänken att vi såg kanske inte "så är det bra att det står i G ktgärds att ingen: får komma; och tä visar: attix Bårdens .ås iohette Johan" Håk tt.,antagligen ä är efter: honom som går- | riksting bjuder i år på en del ny? folk ska springa och-.deh har sitt namn. Innan Erik köp- |heter, som gör att man torde kuä- te gården brukade” han 'den under | na räkna med 'rekordpiblik, - ön sedan tre år ' den. har wvärit i släk ör uds är. Ett 'slå de tio buden från det rätta hållet,! bud man. kunde, ta: dem på ett annat något för h honom, sätt,. blev de genast I med och in-!: : Det första "budet om andra gu" I va en för "saker: man inte; gjort eller skvallra om ens hem- ; ligheter, antingen man - är vuxen ; Nionde och tionde budet vår - ; tet mindre aktuella därför att-ingeni äv dem hade varken hustru ell "hus eller oxe eller åsna, men Nnåg- , rå tillhörigheter, har ju, var och en;:.. sVi satt där på gymnastikbänken ar ämbeten , som, kunde förloras; på: riktigt . bra bud de där. "undrade över att ingen kom på att tala om för barn hur de verkligen var att det var välment och snällt i 'stället för elakt och 'efterhängset "med alla'de där buden, De Vuxna talar 'så att 'de förstå "döt själva” men barn kän ju inte lättäre att vara > barn i världen 4 'om barn själva kunde se att baden var mycket barn förstår eller vet el ler kan' gisså sig till. Det" är int$ i öh! 'på "Sånga-Säby, | - och: sir 'politiska 'skolning har han | Pudskap "och tydligeh 3 SLU-avdel- önskar värka i dess and 1 Hoppas, att del oh överbryggande mellan svarta "Och ”om”att bilda Ks ” vars > ordförande han snart vs 1941: invaldes han i SLU:s di- ande: 1945-1947; ;"- Sedan 1950 är Yr. är i kommunalfull- vårt! rsräförande : ; fyrtiotal” Personer år ittats” ock "mellan "700 'öch 1500 "Albanien," Uppker I Länet. i stort sei a "gerhensämma för ett par mindre j3 = - sockhar.: Medlemsantalet har : för! "har: "distriktsordföranide, "på vilke = pöst han: efterträdde Harald” Distrjktsördförande” rukaren Erik Hon bo H och att det] någrar år åt hin fader, E Prik Anders="". l i " Antonius ; skap tin förgamlingen, : nebär det nyss sagda, att utbild- Hingen måste koncentreras kring prästens huvuduppgift, som be- står 1 att -frambära bibelns bud-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.