- mande, viskade hon i hans öra FYVYFSYIVIN ned kl. 20, 28. «4 denna goda tid, . Översten för sitt . honom varmt och lagt ett litet par > kunna blicav med 1 min novaran- en TY TYFYYTYFTTTTY NT PETY IYVIVEVIVEYYVSYYFEVFEYVVYTTYV TFT? i ter CYSVYVIRTYVEINTIYIYIYEYFTYYYYVYYTYYYFYEYYYYYTYTYTT Tv Tyrvrv tyrY vv ölen : går MPp: ned kl: 20. 26." a 352 och I oa "Morgondagens äran »REBECKÅ. UR > Solen: går soppa kl. 3,50 och Så må vi glä jäs alla. då mörkrets murar falla” och -dagen strålar blid, - ty: älla våra drömmar. : "mot. sin fullbordan gå i detta ljus som strömmar ur r rymdefis blanka blå. (R. EKELUND) : mögenhetenå. minskning på i grund Sex år efteråt: Tysk. rapport om' uppbyggnad och '. krigsskadestånd BONN. Västtyska > ” förbändsregeringen: har i dagarna publicerat en brö- schyr' «under titeln ”Sechs Jahre danach' "vom ' Chaos zum Staat” — Sex år efteråt — från kaos till stat. I broschyren "redogörs för dé senaste sex årens krigsskadestånds> Prestationet och återuppbyggnads- årbete "Tysklands industrier för- "lorade på grund .av bombangrepp och plundringar efter kriget mel- lan 20 och 25 procent av sin to- tala kapacitet, Det tidigare inves- terade och förstörda kapitalet upp- skattas till 22 miljarder mark, En- bart i Sovjetzonen minskades - der. industriella ' kapaciteten på: rund av.de ryskå d 1939, inen nu ser Mi mycket tydligare: vad som hände råellan 1929" och 1939.'.Det vår: en hektisk 'och arbetsvillig ti en förvandlingens tid a Stad och land örmsäde 'Skinn,-men det : var. ländsbygden . sörd snabbast: och efterirycklig « det -berodde mest på, att lands] dens utveckling stått stilla så - ge. är inte platsen "att utreda orsakerna till denna 'livaktighet. Många omständigheter spelade gi- vetvis in. Man får kanske säga, att Jandet höll, på att. vakna och kom- mä Hill full insikt om sina éghå resurser och tillgångar. Kanske kan mar säga, att läridets folk började få krav; man höjde sig inte med tillestånd.; Kanske. kan man också 45:'brocent.! I Västtyskland ' här. ockupationsfiakterna däreråot.. re- dan år 1947: bestämt att landet får bekålla. all indvstrikapacitet som inte överstiger 1930 års nivå. ' 17. - Tysklands :, utländsk skulder vppgr till i "rönt tal 10 miljarder från: Ost- a Tysklånd / utvisade medborgarna, har i sina Hemländer efterlämnat bohag: och förmögenheter till ett värde av 63 miljarder mark, Den tyska natio- nalförmögenheten ' bakom Oder- Neisse-linjen, : vilken hade . över sägaj att staten. hä hade satt hju- "len igång: Kanske kan man medge, tiden - var. Högen. Dåt. finns : förklaringsgränder ,. till: det som: ; skedde. Här skall vi-endåst konstatera, åkt det: skedde medi ” eftertryck och kraft, öch alla tider också på lands-' bygder; men” dét 'var én helt ny stil, som> på én ' gång" trängde in. sina frimodiga sprängkilar i massan : av. rött och grått. Det var funkt rälismeny för läridsbygdens vid? kommande (dit ju. arkitekternas gått i Pole och. Sovj ägo, uppskattas" till 75—81 riljar der mark: Dei: tyska nationalför- äv Si l till dét efter många” "vedermödör lycka- des rä då sig "till : Israel, ' Han blev ivrigt 'utfrågad om förhål= ländénä i. östzorenr <= - .: ; — Hur var det med bostäder- . n kande inte klåga, + Och med maten då? ' Man kunde inte klaga, 3 . Men kläderna? 7 en a » Man kunde inte klaga, ' ">= Men. varför i Herrans namn stannade ni inte kvar där utan gav. er iväg hit till Israel? :. -— Man m kunde inte klaga, t fästmannen” ”Älbel berg”. av' Preiisseh” ”gånR "inviterad tll” "middag Hos” Huset UN ; frariska tillémrådet uppges 'utgörä | f - Än "+ | 84 miljarder» mark, medan : de ; : : nje: da s tyska förlästerria på grund åv pa- Det w var en östtysi jude; som SETT den löpande produktionen. "lika stor som år 1936; då 117 ton 87- procent av. alla ' under" kriget fö då jär k och -järn- uppskattas till 30 miljardér mark,» "Tysklähd har enligt denna sam- manställning. enbart genom: förlust av områden och patenterna betalat ' ett ' krigsskadestånd på omkring 120 "miljarder mark” "eller 30 mil- jarder ' dollar,” till vilket . belopp. ”skall. räkna ytlsrligare 10 miljår- der dollar, som" Sovjetunionen i östzonen har tagit i form av de- monteringar och geriom uttag ur I, Västtyskland har 14,3 miljoner medborgare . arbete, vilket är. 2 miljoner. mera än . antalet arbets«! omvandli 1 sällan når)" tro- ligén överförd sorå ;smitta genom XKoöperativa förbundét, som börja- | de göra sig gällande.! Det låg ju så nära till om konsum byggde upp en: gul. kub mitt emot Berglunds : speceriaffär i "grått och flagnat : rött, så kunde” Berglund inte ut- | härda: i Så BSärdeles ;många år, förr än”-han +öckså drämde iväg od ägång. Det ä är så många "som "slåss or 'Byggnadskvo- terna, att landsbygden ovillkorli- gen kommer sista omgången. Allesämmanhs..minns vi ju tiden ämkring 1939. Hur allting utveck- : lådesy hur. alla som ville. och kunde ' fick: arbeta :så mycket de ville och kunde. Hur i "dagpenningen var skaplig. och .förnödenheterna billi- ga. Hur det :fanns uppsjö på all- ting .och hur .srhärtfritt och stilla ; allt : utvecklade sig i borgfredens : och endräktens tecken, Bondeorga- hisationerna höll På att arbeta sig. ramåt. . Därav hade kommit opti- gott, :; En differentiering - av nä? ringslivet började : förriimmas Be nom tillkomsten. av en tad av små- industrier. Alla fann; också avsätt- ning för sin: produktion; och det. var nög ingen i den, tiden; som in Möre S råkra in stäck upp sitt | snikna Snyte i Det var Bara” detta, "att en, 3 mism, frejdighet och en villighet i till utveckling, som bådade mycket 5 herre i Mellaneuropa började tå allt : för stora ord I mun; Men 1 det. hade han gjort” im nga år, så det var kanske inte : så allvarligt. menat 7 denna gången "heller, ; Han menade emellertid allvar. På eh ' enda natt skedde : omslaget ad från livaktig) Hektisk verk- samhetfiver var steget, den" .gåhgen inte. långt till det fulländade bak- slaget; stiltjen, rådvilligheten,: och — byråkratin! ' Jå, byråkratin hade väl :stuckit'; upp "sitt snikna snyte jen och afinan gång också före 1939, . men sedan blev den daglig gäst i alla hem, Hos folk sorh ville bygga, + bryta. väg, lägga om tak, måla en byggde. Naturligtvis: en kubistisk | Väg eller sätta in, eh ' glasruta: i historia; som man utan större ö över- drift kan påstå hade tämligen säkra ' släktdrag " med grannen "på: andrä 'sidah gatån! Och' hade Berglund I oh, Hråkigate: den tog död.på byggt "affär, så kunde ju Lundström | Fessel len slog . väpnet.. ur: sni och" Pettersson "bygga - bostadshus ungefär samma stil utan att känn; sig” generade, Den svenska lands= bygden blev alltså, till många pro- feters förargelse kubistiskt betonad, öl H och . dess" underlydande nämnder emot i det längsta; likaså hushåll- Platser var: år 1938.. Kol gen uppgick år. 1950 till 111 mil- joner ton och var« därmed nästan miljoner ton kol har brutits. Lant- bruksprodvuktionen” är nu uppé i 90 procent av. förkrigsstandarden. låg "en. bit från landsvägen . och - prinsen gick 'upp för en mörk allé, -kantad. av höga häckar, Plötsligt kom +, en >. kvinnlig . uppenbarelse fram: ur .mörkret och innan han visste - ordet. av, hade hon kysst ket i. hans hand; 3 — Här är femtio öre och en korv ät di fe kan inte komma uti "och försvann. lika hastigt sor hon örbluffad. Då han vid porter. såg ”en soldat "ur sitt kompani, frågade -han' denne vem han. väntade: på. I — Jag väntar 'på "min fästmö, ers höghet, svarade soldaten. Å "Var. tiänar hon? .. frågade yrinseri. 2 pen Hos översten, "ers höghet kom svaret. > -. fo o— Jässå, då förstår Jag, - "Här min ,gosse,- får du femtio öre och ”en korv. från din fästmö och hon hälsar dig att hon inte kan kom- | ma ut i kväll. då översten. har. ande. fräjamande. tillade han. då han såg. ;soldaten- stod. alldeles förstenad av. Sräo ed käraste skickade också en .yss genom ,mig men den kan jag "däremot inte överlämna, Här har, du ett bar: kronor i, stället! . En ung dam satt hos spågum- man och hörde med. tindrande ".. ögon” på vad sibyllan hade att ” säga. Ni kommer, att göra en lång resa och i ett främmande land” möter ni en man efter er smak. Han är Jång; mörk" och ser myé- ket bra ut. ; ” — Ja, ja, nycket u ung. och - " Den ungå damen grep ori spår. ins händer; ” = — Tack,' tack," sade hon. Men säj mej en sak: till, Hur: ska jag de man? 'Änkäfolket ; skdckfgr Ne "kirurger . Ve Inkafolket 4 var syntierligen skick. ” ligt i hjä gi och kunde. vid dylika operationer hålla nere döds= procenten i nivå med våra dagars ” eller. 30: procent, framhåller der ' peru: e. läkaren," dr: Francisco! ” "Granå, . som .:-tillsamnians .med.. 51 dra läkare från västra halvklo-; tet skall. delta i ett internationellt: kirurgmi lorens, . Dr, Grana, som; Se föreläsa ' om Inkafolkets! operationsmetoder, hår med sig en! i.500 - år: gammal indianskalle på | ”vägslinjer är -réparerade. "tionen av elkräft är nu 77 procent ' världskrigets utbrot " . dorer, påträffades "irrade' omkring utan att vela "kunde konstatera, att det inte rör- att få hjälp, När främlingen :visite-, Produk-" högre än den: var: före andra Boråsare i i Sundsvall > hade förlorat minnet " SUNDSVAISL (TT) ” I Sundsvålls stadshus” korri- en yngling i 19-årsål rn, som vem ' han .: var eller” varifrån kan kom, > Den unge mannen hade helt och hållet tappat ' minnet. : Kriminalen fa de, -sig "öm simulering, "Det "enda « ynglingen kunde erinra sig var, att 'han sett en polisman gå ini Stads- huset. och -att han följt, efter. för "rades fann man i en ficka en del » anteckningar, ' söm tydde på, "att an var från Borås; och nu har det ”utrönts, att : han är stamanställd vid "Älvsborgs regemente, varifrån "han "försvinnit; Ynglingen här tidi. gare råkat ut för liknande 1 mninnes-" Könsums omsättning ; en och en halv miljard ' STOCKHOLM (TT) ' Medlemsantalet 1 landets. kon. 'sumtionsföreningar " ökade 'uhder fjolåret med nära 30,000 till 962,341, Omsättningen ' hos, föreningarna ökade. med 140 milj. År eller över 9 ; procent. till 1,682 milj, kr. och "försäljningsställenas > antal ökäde ned 234 till 8,017; : KF:s överskott uppgick un 13 25 Isk: , som alltmer börja- de "se till att bondgårdarna' blev: moderniserade; men alltid fick man: in ett modernt fönster och en och annan modern detalj även på des- ; dundrade" mot - Lort-; -Sverige, och : understödd :av . Gustaf äsström, som i höga och inspirerande ' ton= arter sjöng den nya tidens Vv sitt stockholmska podium: -Svériges. byar oderniser. des i +. Sveriges byar blev! mödern Byar. För det var 'så mycket | följde med funktionalismen år om formér 'och färger och yttre och inre : villkor: elektriskt ljus, elspi- sar, dammsugare, avlöpp,. vatten- kranar, 'rostfria diskbänkar, bad- rum 7" och .. vattenklosetter.:"" Även breddade - bygator, . moderniserade trädgårdar, gatubelysning öch myc- ket. :anriat hörde intimt ihop: ri; den nyå tiden och dess krav, "Ärligt. talat: så var det it stat- ligt uppslag — man säger På gott och ont — som "började? vandlingen av speciellt den" no ländska landsbygden ; Det vär, betarsmåbruken, dessa typiska röd- ålade egnahem, som :hade-en vis ' enhet ätt låtå placera si, känterna' "eller, ''söm 'det hände | långt inne i skogarna efter lands- "vägarna. Dessa nya ”I särskild prägel, och under hela: 30- talet kännetecknades. dé av: &r ram av uppbrutna stubbar eller stubb- | ängar, som med tiden blev odlade | Det har. sagts, att. dessa arbetari småbruk binder arbetskraften till bygden; men att de inte ger samma arbetskraft någon” egentlig 4 "utkomst. Låt oss slippå ” diskutera + detta känsliga "problem, stället konstatera, att det för. en kritisk resenär har sitt intresse att betrak- ta dessa småbruk ett för ett. Man sa hus. Den nya tiden tågade fram, !; mot sporrad av Lubbe Nordström, som: Vanor, och. ' byxör, De, -stridslysina.., fönsterbågen. S:t Byråkratlus be- "Väkade allt! Men den gjorde” också någonting, som vår, vida fart; karens hand, Den spred förlamning bygden; och olust i sinnena, Och; Mär bör ické bärä byxor! = + KAPSTADEN: . rån. "brit ska ”kronkolonin "Swaziland har ' uppvaktat: de ' brittiska ' myndighe- i ternå och stätokövdingarr "petitioner som" "kr ver hela andet, Maj och Gun-" nar Larsson hb i ch är ordförande å Bygdegkräns.. nas vikeförbund. Inoma Jängt. om bland "mycket ännat ordförande: i Skaraborgs ' distrikt. av SLKF-och' Gunnar ” förntom "riksdagsman och åtskilligt.- annat " ordföratide i Skaraborgs distrikt. av SLS, : Båda två är alltså riksstämmo- . värdar i i år. Luttra ligger strax - utanför Falköping i skuggan. äv. Alleb g, alliså i hjärtat av. Fälbygde Gunnar" är' född i Lättra - Prsteård, söm fadera 4 "uppdrag, såsom ledamot i hushåll ningssällskapets undervisnings- nämnd, . Ordförande i kommunal o 1: samt v. ordf, i Falköpings hushåll- ningsgille. Gunnar Larsson + har även anlitats för ett flertal utred- ningar, Han var. sålunda ' ledamot av di och ä är led av småbruksutredningen och änke- 1908. Nu; innehar One tills sammans '; med. brodern präst- gårdsar) ndet,, ; men - Maj 'och han bor inte i :arrendebostaden... på prästgården utan i en villa : strax intill, Där träffar jag dem händelsevi båda två på en ., SLEF ha de senaste ken vägt. Det bildad 1944, ban. ;suppl KR koret sh angrlägga om att 'görå tillgänglig för alla landsbyg och hon har i innehar ' en mångfald förtroende därtill genom sin utmärkta idå med' bokloötterier; : Populära, : Genom; dem. har ;Husen« rd goda böcker em, där det kanske tt knap past funnits någon litterat Pn är också "ledamot av. 7”: bokuttsdning gen, ' de ög göad bidragit vilka blivit mycket . ” hittat vägen . till AA Hon I budiman ” Nils Lövin. Skottet, Under. det gångna året tog. i- striktet ett i initiativ, be= är distriktsordförande; i. någon. ; de organisationer, . » Sofi håller. sina! att han i Skårab tättar riksdagsman Gunnar Lars- son, '; Det. anordnade nämligen. en kulturdag på Skara, lantmannasko-' la i samarbete med RLF och SLKF, I programmet för. denna kulturdag Jingick" bl: a, en konstutställning, > |föreläsningar c om konst och littera- tur samt kboklotteri,, Tillslutningen det Distriktet här nu: 112 och i t var mycket stort, och mer Han är Stämmo-. och a chef o kan, iman Säga, han. som, har; alla trådarna hand, som dirigerar hela a ke diga : apparat, som ' ofganise tså värd för. dét hel L-varje. fal och... 2,397', medlemmar. 25 studie- cirklar vär i .ärbete, och' det ; finns inom distriktet” ' åtskilliga : amatör- lag; sångkörer och . gymnastiklag ttiotalet syklubbar, Kurser för. utbildning av etskttare för : "lanthusmödrar har ånordnats av dén i samarbete kvinno na" påpekar i petitionen att: att.” bära” västerländska öm”: Imanlighet och ; drag ningskraft” 'och de ktävér att la- gar. skall tvinga, männen. att åter klä sig i vilda: djurs fällar för att återvinna” den: . manliga tjvsnings- grustäkt som på går, -:På- många" andra, håll. är. det" likadant: gapande hål och &n' sön= derhackad bild: av ett! från bö an vackert landskap; På frivilligheter isöka dessa svårigheter, menar. itien dr K, ÄG ” Ort befolk. ningen på resp håll liksori de nås £urskyddsbevaraände myndigheterna har ibland haft anledning att med oro följa pågående utveckling. Gru set tas ju för det mesta ur våra åsar, vilka i sin tur ingår som kas | kan nästan d 1, fastslå, vad det är för; slags människor, bebor dem. Om det är folk ill något eller, som inte vill ; mycket. Det finns massor kötta, proprå; städade ” och väl underhållna" arbetarsmåbruk imen det finnå också raka AAtt vissa arbetarsmå- dör ibland skyndade” sig milj. kr .o gens till 6,44 milj. kr; > "FAR OCH SON: I Fermårige Nils har i" 'ersarnihe- tex gjort något mindre fuffers; och överraskas, ' ställer. sig långt Börtä; tittar under lugg.öch sä- ger till .sit stränge" fader : tf Blir det smäll? — Pappå,' vad är ett helgon? — Ett helgon, min sön, det är eri person, som:kan slå sig med er - hammare på tumme; ätt förlägga s$måbruk «till "marker, aldrig kad bli ännat än mi skötta, är ju också ven detalj, / vi värd att lägga på minnet, i Så såg alltså landet ut 1939. fil hårfin ombyggt, med ett till fer nytt ansikte, Det andra väntåde på att bli skönhetsbehandlat. Men det fick -vänta; Ty 1939 fick 'vi på én gång annat att tänka på är ratt bykgå; kultiverå ock det, Vi har ännu inte återvänt til de. gama. - uppgifterna, Svensk landsbygd befmner. sig I ett fra irkt stillestånd I hådets år 1957 — fak detaljer i' landsk fa Grustäkt måste ju föres' ömma, fråga är bara hur man bäst - Ekall komma tillrätta ' med ingrep pens avigsidor. Ett önskemål är tf, ex. att ' grustäkt 'sker: på de ås: "sträckningar, som inte har en ällt<' för framträdaride plåts'i lands är pet. Likaså borde man: söka: nå en uppgörelse med dem, som bedriver stäkt,. "att de också sörjer - för ett laga de sår, som grus med sig, Detta sista anser. j ra särskilt viktigt. Skulle "vederbös rande. tillmötesgå med att ”städa” Van terna och plantera "dem, så skulle mycket vara vunné Dylikt förutsätter emellertid goå vilja från dem, sont bedriver grus täkt. ..Personligen' är jag. av - den "slutar .dr. Gust: son, att en större förståelse för de ” håller på att växa fram. . ett $tillestånd: sval Bara | kär ber iska iefter sig, slänta ned de branta kan= ; 'övan relaterade. synpunkterna nuv i kommentarer, a Milken' två perfekta kirurgiska" in« > grepp: har. eg : med distriktet; Mer fru Maj: sär äne ock -inte- riktigt nöjd.; Hon tycker att landsbygdskvinnorna inte är så politiskt. medvetna och aktiva s anläggningar ha slagit mycket. vall ut. Man hade räknat med 200 då el itagare,, men det blev 700. Fru, Maj Larsson började tidigt" a sig för bete; 16 års ålder, då hon var med oj att. bilda Toarps avdelning i Älys-. börgslän,' Toarp är kennes födel-, sesocken.. Hon : hår - sedan innehaft I nästan alla Wppdrag som;finrs in om en SLU-avdelning och dessutom har ;; hon ; varit ;kretsorganisatör, kretssekreterare, distriktssekrete- rare, distriktskassör 'och distrikts; studieledare: I femton. år tillkörde” hon "styrelsen för Södra Älvsborgs distrikt. äv' SLU, och hon tillhör= de även SLS distriktsstyrelsé; Hon är ledamot äv studierådet och! un= der åren 1942-—1946-.var hon rese-. sekreterare "för. SLS: med Norrland | som hivudsakligaste ; arbetsfält. Till SLKF " anslöt sig fru. Maj Lärsson när avdelningen "i Toarp: bildades. Sedan 1948 är hön. ordfö | rände karaborgs distrikt 7 av + Under sin älvsborgstid.: dllhörde j | hon också landstinget, Hon var den första kvinnliga' bondeförbundsre-. 'presentänteh i.ett lahdsting. Då var hon endast 28'år; Hon mot" av' kommunalfullmäktige storkommunen, ; Även. Gunnar Larsson ansl tidigt till bonderörelsen.. Han:vär med om att bilda Luttra SLU-. v= delning 1931 och blev: dess, förste” ordförande, 1937 invaldes han i sty-' relsen för Skaraborgs distrikt. av. SLU oc "var dess ordförande: pn- der åren", 1940—1945,.' Han: blev. 1 ländstingsman” 1946. och : tiksdags= mah 1944. Han tillhör vidare bon-: Aeförbundets. korniminala sektion eko Till SLU /anslöt hon sig redån via I SYNLIGT konduktören brukäde 1 de en: fönsterputsare med hissen. Ni på rkliga säker, - tören. ..—; Ja, sa fönsterputsare går. tittade jag till exempel in. i där satt-allihop och arbetade! Har du tagi näggt | förkylnin 2 — Ja, hoxätigslektioner, t så jag kan behandla alla som kom- mer stickande med goda” råd. tid pråta ett ord med en och var av sina passagerare, En däg följ- får - väl &e en hel del sa ' hisskonduk- ett konlor i sjunde våningen och et h li att bli fler sådana kulturda r i distriktet, och då tänker man t: HÅ lven teatern med På programmet. Idén förtjänar att praktiseras även i andra distrikt, (Årets förbundsstämma" "med. SLS konimer” ätt hållas just på Skara Lantmannadkola, Det ; blir månda- gen den 11 juni |intresse äger fru Maj. Hon reder sig på' stor anslutning till så= väl stämmorna som, tinget; man just AU. Han förbe= "> En" ung dam som. var. uppe fjälle z öch åkte skidor under att hämta' ut' de bolletterade dorria från Centralståtion än >på midsommarafton; steg . På: spårvagnen för:-att hem med skidorna blev hoj Höskördén har "rådan "börjat. - — Inga slåtterinaskiae Fränsmånnen. förstår” gott svehskens. teckenspråk. . r efter. årstiden en tätn- ligen $en sommar härreré i so- lens” och Föåskans . förlovade visade sitt "ansikte" på ett ganska fidigt stadiam, men så tog ky- lan : vid igen och man fick en period som gör att fransmannen går omkring ' och ;- småfryser. Men trots den något försenade sommaren”. så märker mån den "| stora .' skillnaden: vilken man kommit I Sydfrankrike har höskörden” redan. tagit sin” bör” i] Jan” vid det här' laget. Inte'med | de moderha. thaskiner "somm . man är van 'att'se i Sverige, utan det mesta" av” arbe tföres med handkraft, Oxår gånska van- ”drägdjur härnere, för att in tala om" mulåsnari. På. min "genom" vindistriktet lyste solen då och -.då igenom molnen på. himmelen och strålade ut ö- ver er färgprakt som inte'står dé ' holländska tulpanödlingarna långt: efter: "Toulouse + snålet för min ret så ” gör' ett” intressant intryck! et något av den garnla stor- hefstiden över staden. Som ett stort/' gammalt "museum som är bevarat till: eftervärlden :från den- tid: då. det: gamla Kataloni- en regerades härifrån. Det var på den tider 'då det nuvarandé spanska Katalonien, sträckte sig dra: Frankrike, Suédois, tellet' där jag) inkvarterad När: inte mitt frånska ordförråd räckte Zz måste, gestikulerihgarna till:> ÖcK' det gick 'bra. "Franska folket. är i gömen älpsar ] | öch that lätt för att fätta säker och ting” bara man ' någorlunda kan ' konsten att. tala. med hän- derna — det gör.de själv i stor utsträckning här, nere i Sydeu- ropa. ”Turisttråfiken är inte så livlig: häri Toulouse” v. för fo- tellen "är tämligen glest belag- da och som en följd härav har de rimliga priser. Annars är all- ting dyrt Man får rörå sig med stora pen gar... Inte. mindre valörer :än francs, | För ' tusen francs får man inte myckåt. En "måltid på de billigaste ' matställéna” går på omkring 5—600. frants,;: då må- ste man hålla" sig till.d& enkla- ste: rätterna. En. kostym kostar mellan: 17—23, 000 "fräncs; " hålla sig till de högre räkrieor- den. Man ser det på medelfrans rhännén "och fransyskan": när man. möter - dem på. gatorna. Man ser det tydligast-när man strövar omkring i Paris slum- kvarter" —' kvarter där" nöden och eländet grinar en i ansiktet bland sönderbombadé' kvärter. Här here är det vinet sort är lika . viktig landsbygdsprodukt, som mjölken är för de svenska bönderna. Här odlas vinrankor- a trionsieur = = utropade "Forts, å nästa sida, : 24, ve i dagens Frankrike, " Man : förstår att här” gället det: att VYrYtYrYY Fer Y REY VY
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.