AY 1 oa |nadsskiftet maj-juni, .: - 2.008 ton,;redare Ernst F. Dvner i | . få ting emot, fasar As AAA KAD RN H I rr RR NT IC ” Lördagen' den? 19 ' maj "195157. 7. vevvervevv Ovanstående bild, som tidning visar överst en genom ett missöde ej kom med i gårdagens : gruppbild av de engelska poliserna med - kriminalkonstapet. Wärnestål längst t. v. Under: Prima liv kring «.: - . TN ” ; : »> frukostbordet: Landshövding. dehä La g Reimer Joh ss ordförande i samarbetsdelegationen : ör djurhygien; besökte härom da- 'gen :;ILA fabriken i: Getinge ' och illverkningen av den diga ventilationstrum- män,' kallad schädertrumiman” efter "sin: konstruktör, I denna tidning har tidigare -beskrivits' uppfinnin- 'gen ifråga”? som" Enligt. vunnen” er- farenhet på ett. enkelt : och billigt "sätt » löser .. venfilationisfrågan för ladugårdar "och -. stall. ;Trummen tillverkas'. som bekant "av special ILA:s s. Schäder-trumma gen. gillade sioner, "blir billigare och nåd al rare'än trummor av trä eller plåt, då den varken kan skadas ä av fukti eller rosta, : ILA-fabriken drives som "bekantl av” friherre. Gustaf Hermelii på "| Fröllinge, som till fabrikslokal an-; vänder en del 'av. ekonomibyggna-' derna på Skylegården, vilken nu-!| mera ' drives kreaturslöst, Fabriken går i samdrift” med jord 'och. skogs-: bruket :på: Fröllinge; varigenom en; jämn arbetstillgång 'året rurt kan tillförsäkras ; de ” anställda, - Ett! in-| > impregnerad”. trävl som blandas - med finfördelad cement och' gjutes sektioner, vilka sedan inpassas' arandra' på samma sätt som ”brennsringar. Ut-' och invän- digt beklädes' ”ringarna”. med im- pregnerad papp. Den färdiga trum- man, som tillverkas i flera: dimen< tressant 1 på småind triellj' verksamhet på landsbygden.” I cd att, schädertrumman: tydligen är en ut märkt sak, som i hög grad kan öka, trivseln i ladugårdar och stall' ochj göra livet: hälsosammare ', och be-|: hagligare både för: djuren, och” der ras skötare”. ve | i | Ett” nytt allmänt prisstopp kan vara att vänta redan inom nå- gon- månad, och det finns anledning utgå från att reglerna kom- " mer att” träda i i kraft retroaktivt, möjligen med verkan redan fr. 0.7 naste hummer; . i 1 portera ' massaved från Finland i att ' hålla virkespriserna vid "mötet . "| ga, inte på varandra som de? .[digare brukat. vara utan på de ' | båda fabrikernas taktik.” Spån- "|stad » var också arg, och de tre indska fabrikssam- | hället Hylte i Färgaryds socken hölls över hela landet och som allt- jämt lever i friskt minne både i Jönköpings :och - Hallands län .| Mötet var anordnat av RLF och anledningen '..var. massafabrikerna '-> Hylte” Rydö hade tagit sig före att im- "I syfte nere. .' :Huvudtalare. var en ung halländsk lantbruka- :Ire vid namn :Hjalmar R. Nilson från . Spånstad : främst han som gav mötet: dess till historien som ett. av de min- nesrikaste möten :som RLF an- ordnat; :. Bönderna. i. Halland och Småland 'var nämligen .a 1 representanterna . för bruksled- ningen fick veta vad de var vär -Ida på ren och oförfalskad sven- ska... ”Entusiasmen fö! Hjalmar Nilsons + anförande "kände inga gränser”, ' "skriver "Åke Gullan- | der, .som har skildrat mötet ''i sin bok :Bönderna vakna. ”Jag är övertygad om att på-ett al- drig "så litet tecken hade Kar- lander. (fabrikschefen) och hans tvenne följeslagare i åkt ut ge nom fönstret”. X ' Nu sitter Hjalmar R. "Nilson i Spånstad ' sedan 1940 i" riksda- då och då låter höra sin. krafti- ga; stämma. "Naturligtvis - talar han. på :; ett .något annorlunda sätt i kammaren än -på. RLF-mö tet i Hylte, men även i rikåda- gen får hans ord inte sällan nå: got av det stålblänk, som är väl bekant". från: .hundratals RLF- och . bondeförbundsmöten: runt | om i vårt land. Den 24 maj fyls ler Spånstad 50 år. +. :Redan, vid det historiska tet i Hylte var Hjalmar R. Nill son tränad 'öch "välkänd som ta- lare' och debattör, Han. började nämligen tidigt ägna sig åt po- ten :' med ". bondeförbundet fick han ' redan i han i var: elev på Katrinebergs | folkhögskola, I. skolans, läsrum fanns nämligen den åv redaktör John. Kjellman . utgivna Boride= tidningen i Göteborg, som sena- -| re 'uppgick i tidningen. Lands” bygden.' De nya idéer, som tid: ningen förde till -torgs,: fångade den" unge folkhögskoleelevens intresse, och' snart började: han själv :-medarbeta i: tidningen: någon ” gång år. 1933 ett. stort bondemöte, som 'gav eko att: de. båda och : och « det .; var : färg och gjorde att det har gått .: -gens .. andra..kammare, 'där-.han; LNitiken. Den allra första kontak- nr i 20-årsåidern när lä stads "' dräpande' I teplikkonst, : Här skall kara berä tas? eh Så Se Strax efter. det han kommit hem från | : folkhögskolan bildades i .hans..: hemsocken :.; Ensl bondeförbundsavdelning, han anslöt 'sig "till. :. En. tid var han | dess "ordförande; :-Det.var ett". av hans första förtroende- «uppdrag "inom ' partiet... De blev, snart fler.;' . politike utan som RLF-agita- tor : som : Spånstad' : först blev känd över: hela landet. Han”an- slöt sig till RLF redan från för- sta början och var med 'om' att bygga upp” denna? rörelse; .> Det var ett..:grovgöra,. som krävde hårdfört” folk.> Jordbrukskalky- len var då ännu inte uppfunnen och 'prisförhandlingarnas +: tid Kade' inte börjat. Spånstad.. blev snart en av dem som slogs i för- sta ledet; :.Han var. orädd, frän och slagfärdig. "Det: ovannärmn” da anförandet i Hylte var: bara ett av, hans många stora. uppgö- relser. "med dem som, sökte. splitt ra '.den fackliga böonderörelsen. Och: "de var "många. "Han. blev lands: -örtsförbund av. RLF och ledde:” sådan. detta, ortsför: bund "under" några avi dess. :stor ] jade-'Spånstad - alltmer åt politiken, sofn- haft] långtrifråg övergett under” KF åren, : Han , blev: inte främgångsrik som ” politisk a ilt i upp: Femöt” h om i en diskus= sion” fick "ha a Förivrade' de sig" någon: gång och” slog under” bälten" fick : de beerda sig på" storsmockari. :Det: går "många historier" om -Spån-" också..; snart, .ordförande:; i Hal |h möte i i | Halland” för åtskilliga år sedan.” Spånstads , motståndare "var ”tämligen . mager” om” i bena; desslikes :: om armar "och hals” vilket. man ju knappast Fkån.s "ga | om ' Spånstad. Efter: stads > ”inledningsanförande "den råagre .motståndaré "talarstolen." och" börjad fär så här: "Ja; här koj på pulpeten och sjungerd klägor dåligt ; tills sin förkunnelse”. att jag ser något mera; ut än, min motståndare; första'att jag har bonden: i magen — det har min, att. Det senare skulle jag vilja” kornmendera'; min : ärade” mot ståndare att.skaffa sig; ;såskan ske: komma att se ut som folk”;nrn.A d-g SR ” Spånstad ' har "hunnit "me troligt. mycket; : Samtidigt; 30 han värit med om ätt bygga andre ' "vice ordförande” i bonde- 'nalt ” arbete.: i Enslöv. .. Utrymmet : tillåter en... - närmare” "redogörelse" kominunala" ordförande : fullmäktige": som i komrmtnal sen samt vice 'ordföranc karströms -- ' kommunal skolas.» styrelse, + nämnas” att skolväsendet: munala” munen är sedan länge « förbundsstyrd”, - det har alltså majorite kommunala organen." : Spånstad : tillhör tinget 'och' är ”supplean mp: iksdagsman Nilson! i "Spånstad. ch. vräker + upp sin 'storatbuk visor "om" hur: svårt: bönderna "har det, men. själv, passar«han "som. åskådningsmaterial dare också = och för. detsandra jag har ett gott> samvete; han också med tiden kan RLF, kuskat land och rike:om-: kring .- som” politisk -talareriock debattör, . suttit :i 'riksdagéert"öck i utredningar: och : 'avaniderat' till förbundet har" han” hunnit rned fett: mycket betydande kommu: F sin ; illa sit : verksamhet och initiativ.” Han är emellertid | -såväl i -kommunal- stämman och i folkskölest fel- | hingar - och ":det: - - därom, i ett reportage i "Bonde: ; förbundets. Medlemsblads +-de- cembernummer 1949. "Omfattah- der Vägförbättringar i i kommur; nal regi har utfört. Postbeford-. T ringen har också: 'ordnals spåsett. A'] ändamålsenligt .sätt genom->kom initiativ 'o.'s, vi Köm" ". bondefi bun- | vis are. fr av: fushållninge. sällskapets s förvaltningsutskott;' styrelseledamot - i : skogsägare- | föreningen, "revisor 'i folmötads ' slakteriförening; " "ordförande Enslövs jordbrukskassa,.. möt av: Svenska ' jon S kassåns styrelse och" suppleant i i styrelsen för Sveriges. Jantbruks |, förbund, ledamot av styrelsen, > 'agareds: -ungdomsskolor | > och ledamot av kungl; "bostad: styrelsen? 7 NN ; han uppleant i bankoutskottet och ;bland :de' : |frågor han sysslar med i "tiks- | dagen sär jalltså: bl; | ningpolitiska frågorna. : Kultur- frågorna ägnar han också stort intresse; SR "speciellt k[liseringsutredaingen, "av vilken 4 han är ledamot. Han' är 'vidare ledamot av. lyrortsutredningen, dd.11949. års . tjänsteförteckningssak- "| kunniga > och; utredningen ror, det på två orsaker. För det - g öm linhanteringens- framtid. o. si -v. Det: är? alltså ett. betydande. dägsverke; som : riksdagsman Hjälmar; R ilson' kan se stilla baka ' på när hån” nu basserar i riksdagen , talar ' "Spånstad ö ofta och hän är. minst, äv allt; någon långpratare; men när han yttrar sig harchan alltid nå- got att. säga : och: han säger. det så att det hörs till ' vårje vrå av kämmaren, iSpånstad ” är född i Spån- > granngård men bor kvar på: får .dernegården, "därför att bostads huset "är" rymligare” och "bättre där än. på hans egen gård... Men själva; arbetet på gården: hinner na; oc mycket åt. 5 . : "hans" 50-årsdag Kommer]? många, uppriktiga; välgångsörisk från "landets alla ' hörn | ;leta' sig till Spånstad som C ;r "resultatrika, kampgla- a; insatser för rätt och rättvisa åt landsbygdens folk,.: på torsdag är en” händelse, som. naturligtvis inte” kan gå [spårlöst förbi "i den "svenska pressen”. och ' allra”minst i" Lar] holrås Tidning, ill räkna honom, Under a senare tid successivt frigjorts från priskontroll, skulle alltså åter-" "införas under denna reglering. Den långtgående retroaktiviteten skulle motiveras ”av att rykten om” etT' "skärpning av priskontrollen började cirkulera redan kring den 31 mars, , vilket då: föranledde" prishöjningar j: . på” en rad varor och tjänster. inom "den fria sektorn, ' 4 Regeringen torde emellertid först. avvakta nya: direktiv för priskon=7 trollen, vilka håller på att utarbe- tas av en av handel till- GÖTEBORG (TT) > 5 MM På lördagen inviger handels- - ini: John Ei : mässan, som blir större år från : år. En ny hall har uppförts och . '- ytterligare mark för utställnin- gar i det fria har inkorporerats, . Vv Till mässan. har i år anknutits en... tällning ' med anled- satt delegation, Denna inrymmer representanter för bl, a, industrien, -handeln . och: parterna på arbets- ; marknaden . och väntas bli färdig med sitt betänkande omkring må= Är Svenska Tastfariyget - Fenja vå Västervik, - gick på fredagen på grund i' floden Ribble när. det var på. väg in. till Preston med en last om på. 3.000 "tom" trä. och ”trämassa,”. i BRITTISKA: "LASTFÄRTYGET |” Nancy Moller, som var på väg till 'Kommunistkina med 3,700 ton ma- lajiskt gummi, har: fått vända 'och ning av flygets. 25-årsjubileum . och Göta flygflottiljs -10-åriga tillvaro, - Mässutställarna är flera än förra "året och . expositionerna mer Ie- vande än tidigare, Många fabrikan- ter visar i detalj tillverkningen. Konversering "Min man: tycker bäst om konserver; + — Ja, jag är inte heller vidare skicklig. i att laga mat, sc Klipskt. = Varför gråter du så, ; vän? >. 2 Jag har inte 35 öre, "så jag illa > kan inte komma 'till far och mor, ' ” är nu på väg tillbaka till Singa- |: '— Så, så! Här har du 35 öre, pore. Nn 0 et Detta Jär v vara Personligen av- snat av någon kungens tjäna- Je när Zorn avmålade Oscar I Kungen: — Du har väl ingen- hoppas jag, att jag lä- ser några dikter för dej medan du arbetar? Zorn: — Nä, stund: cv NA vad tycker du om dike? de stör mej inte, « terna? . — Det var bara smörja... - "Bajer du det? Men jag hare u skrivit dom! 3 — Hur skulle jag: Var har du far och mor då, , > oo På bio! ERE "Osäker ” Om du gifter dig med mig, "så ska jag göra allt för att göra dig. Iycklig,. Jag ska aldrig se åt en annan flicka... > > Den röstberättigade" unga dal” men: — Hördu, är det där san- ning eller är det bara vallöften! Med eller utan? | — Jag skulle" vilja ha 3—4 "äv, era '. billigaste" ostron, om dom är" stora och färska och verkligt fina, ' kunna veta]: Med eller utan pärlor? större år från å år” - När gräsmattan därhemma börjar bli brun framåt somma- ren och gräset dör bort, så sä- ger ofelbart 99 procent av' alla gräsmatteägare: Jaså, har det varit, så torrt nu, oavsett om det varit aldrig så fuktigt. Men det är alldeles fel, Ty blir gräs mattan '' brun ; : öch .'. gräset går bort, så är det i stället er glupsk larv, som äter upp gräsets röt- «| ter.:Men den larven ger' sig in- te enbart på gräsrötter, om. än den trivs bäst där utan den ut- gör också ett mycket allvarligt hot ' mot den stora och vackra skogsplantskolan :i Knäred, Och i Knäred äter den'också upp de flesta gräsmattorna. - När vi häromdagen” kom till Knäred passade vi givetvis på att ta en titt på plantskolan och där - berättade länsskogvaktare A,.B. Svensson, 'att odjuret i frå ga, .. trädgårdsborrens. larv, för . [första gången uppträdde i, plant- skolan 1949 'och att man då in- te visste vad det var för något som - gjorde att plantorna helt enkelt vissnade- bort;' I fjol å- stadkom' 'den en fruktansvärd skadegörelse i'plantskolan,' det beräknas 'att den åt upp en mil- jon plantor. och åstadkom ska- det? i ' a KAN AAM AA LA SLA SA SP AA RA LAR AA AA "Prenumerera på LT! ryen da, för, minst 10,000 kr. Då -fick man hjälp från Skogsforsknings institutet, närmare bestämt från dess "zoologiska avdelning, v. Då. kom ' nämligen. dr; Leo Brammais till Knäred och tog död. på "larverna och i samma ärende '. var ” han” där. vid vårt : besök, Och vi fick en intressant skildring av. detta nya hot mot gräsmattor ;. skolor -' och ; , trädgårdar.” Men, först berättar dr Brammais- att han är lett till börden och :re-. sin första bekantskap ; med Sve? rige, då han kom hit till Sverige som lettisk skögsstipendiat. Ur- det kriget kom han från sitt fo- sedan tre år verksam vid:Skogs entomolog, Dessutom : jägmästare.” . Det är nog fel a är'he "säga, lopertha hörticola som Linné re dan på sin tid döpte den till, är något nytt. hot mot trädgårdar- na, förklarar. dr Brammais älsk- värt > på " sin brutna : men fullt förståeliga "svenska. Den är gam mal, det förstår man när det var Linné 'som döpte den; Däremot har den tilltagit rätt 'så mycket i antal." och" just: genom. hotet mot plantskolan, : där. det : finns stora . värden, har. den, blivit farlig. fal — Trädgårdsborren är vanlig ända upp. till Ångermanland? Det är en:liten skalbagge, ce c:a en . centimeter lång med grönt bröst och bruna vingar, för öv- rigt dekorativ. att se. på. I. bör= jan.: av juni svärmar den och och annat i” plant” dan' för 21 år sedan gjorde han” sterland till Tyskland och är nu förskningsinstitutet . som skogs- . att t trädgårdsborren, eller Phyl- : c : st 2 r reta lägger 'då' sina, ägg, huvudsakli- gen i gräsmattor där. sedan Jarz : ven : utvecklas, "Det är. .déhma, söm äter av- rötterna oci gräset. " Larven ' är c:a: 13. lång, ' böjd,.:: gulvit: till" färg med brunt huvud. Nu” "här "dén som' sagt börjat gå på tall! och granplantorna också . men den är: kräsen. och håller sig. bara till ett. och tvååringar. Den hin- ner förstöra mycket. På trädad mark ”går den inte alls, det" är väl instinkten som ' säger. trä gårdsborren att den int «bör lägga sina ägg där det inte” finns någon föda för larverna; ” ere. gamla ängar" i hela: Lagada" - skolan togs upp, direkt i skogen > sagt från Lagadalens ängar. Har .| berättar doktorn genast; att han iblem, berättar dr Bramma are. Det” "gäller: bara; a | larverna fullstän "det större ytor. d: på 80, .pro= Hä "och" plantskolans' 'späda' plan Ä "on "Man "måste 'be plantskolor på : gamral gräs- mark! där - det vimlar av träd- ir; Det har "man inte heller- gjort i Knäred, där. platt "mån, | invasionen komnier ' som + man larven... sen” gräsmatta. så 'gåbdet bra att vattna bort der med Gamexariy slutar. dr, Bram- skall fortsätta till. Mästocka. Då blev: förbluffad när -han i Knä- gången såg "det namnet; "Ty han kan även -ryska och om man av stavar det Mestoc-ka så betyder det. på.. tyska helt enkelt "liten by eller , liten köping. Kan -det vara någon” ryss, som en gång i -itiden'! satt namnet på det lilla vackra: samhället i norra delen av : Veinge?. . Fältet är fritt för spekulationer. RE == Men: har man bara konsta= stad på der. gård där han, fort-1' farande bor och som, han, tidiga- Nu : äger han i. stället en inträffade + i Hishult: ' man. .: Nilsson; tarna” och ' vagn,” sår över. ena ög t, troligen av ; övrigt sluppit äventyret; : utan : några | hästhoven, ” men. undan : Kom "under häst och” varm I men, i klarade sig undan: utan: : sköfiolyckar. som "såg - ju varlig ut men :dessbätt, fick några "allvarligare". " Lantbrukaren, Her. : Göstorpshult; skulle med hjälp av en på går- den "anställd lantarbetare. späns' I nä två hästar för en vagn. Dens; na stod på en: sluttning och när man” hade fäst draglinorna och: Jinnan'.. = man fått fäst istången; or . | kom vagnen" i: rörelse. i Hästärnä Lå lev. "då skrämda och gav sig i väg. Hr Nilsson föll omkull, e åv hästarna trampade” på "honor och vagnen,” som dessbättre i ini hade någon last, gick>över.ho- nom; Skenfärden blev dock in- te. långvarig då' stången körde- ned. i "marken" och - tvingade hä; att "stanna. Därig nom undgick ' arbetaren att" liksom s I husbonden komma: vänder. häst Nilsson fördes" till. >" Laholms sjukstuga där det kon= - "staterades att: han fått" ett” fölt:? 1 . åldringar, jivalider och konvå” escenter, '. "relsen för Svenska Röda Ko <.set, »: -pgnr :..900 800, :: kan Du han: av förklarliga. skäl inte äg: i gen." säga, "att han, styr och-ställer. i” hemkommunen ' även under :riks. dagstiden, -ty det finns ju både. telefon: och tågförbindelser. - : v En del” av' det; som, bör. sägas om Spånstad' nu: vid hans jubi-+>as finns att. läsa"i artikeln ” "här bredvid: Men' då han. enligt" " tillförlitliga: uppgifter ” inte kom- ner: att: fylla femtio:år fler gå leum;" nör' för jubilaret” get Hjalmar. Nilson är allt ' ungdomens ' vän, gagna kNfället: att göra en BR 5 hh: samtidigt ” ; |änsoräkslöe 3 Person. Det" intryck: som”. man ofelbart ' får, av hö: ning" demokratisk. man.” De finns gott" om människor, som. - har sinå åsikter klara, innan di jens fått veta, vad saken gäller. Till dem hör icke Hjalmar Nil- son. Han tänker noga' och han” tänker grundligt och, självstän=; digt. : Först därefter . sin :oförgripliga mening; Men då får. också hans ord så "mycket större tyngd och detta därför at man” vet att det' ligger. ett mö övervägande bakom dem. Det är långt ifrån någon :slumip, att: han nått den framskjutna EN i | ställning som han har.- ger hö framfi särskil red 'på' en vägvisare för första ot RS EA Inv &G landsbygdsungdomens. Vi miss- tänker, starkt, att han betraktat. det 'som "nära nog sin "viktigaste :t livsuppgift: att göra något för : ungdomen. Som ledamot i 'skol: utredningar och på annat sätt ' att verka för bättre, skolunder- visning . Må han förunnas att inom grän sen. för" det möjliga fullfölja” detta "och annat .sarnhällsviktigt.. arbete! - L [ee har: han också blivit i tillfälle", åt landsbygdens barn...: Inv i ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.