LR ev RR PR EA 1 r j| SNS | SOND | CNN I AMD Titan ann sd] nn [sr Tan nn nn RT ASKA ÅA RAA XIFTTEYLLLLSTAN fi - " Höliga - Trofnldihatesöndag : > ” ukanrg ':;. Och se, jag är med: eder al- la dagar intill tidens ände. ; . Matt.” 28: 20. Detta ' är. -det.. "sista ord, vår Frälsare, talat - «här på jorden. Han tröstade lärjungar, in- nan han skildes från dem, Han lovade att med, sin" "Ande" allt- jämt vara "med dem, tröstande . | och styrkande. Detta löfte" gäl- ler även för oss, för de kristna i.alla tider. Det förstå "vi av. or: den: Intill tidens ände, = - > Det är tungt att vara. ensam, ; att. känna sig ensam. Man har blott sig själv att. umgås. med, sin sorg, sina minnen, sina 'be= kymmer, ..sina . fel och synder. | Tankarna mala; samvetet gna- ger. Ju mer man tänker på det : förgångna," desto "flera .komma självförebråelserna "och lägga ein tunga börda på bröstet. Vis- 'sérligen lysa goda minnen. fram försvinner bland skuggorna. blir det mest. tungt! och dystert. ensam. Man kan bo mitt i sta-| |. folkmassa « och känna sig stuga djupt inne i i skogeli: Man i om: . en främling;: känner > umgås med. folk; leva” Iskap= ligen men "likväl känna” sig: en: "+ Bam” och” oförstådd; "Jesus hade vänner omkring ” sig, "men I han verkligheten 7 Han . klara det för "dem, men de” fat i tade: el vad han. sade, SDetta storia; det. tyngde"mer 'än vi a na; Likaså går mångeri allvarlig: människa oförstådd och. lider. tj 0: förstå; -honom”icke:; De förstå "henne icke. Det är. att vara en- sam, "mycket ensam, och det .vål ren. 'känner de-sina, ban förstår Se 088. »och, våra. ekyrar : Den, rfror "på honor aldrig "ensam! ”Han med sin: : Ande: och >, sitt ;"ord'är. när:'oss alla dagar”. Sjung: eller läs" den 1 ; satt. man fån TS brott hade han på ”lar ett bittert lidande: Men. Her=i menteras i "veckans nummer: av. förkunnelsen N föngarna sden vingar. 20 så alla utan Fundan- ; av mänsklig 'vilja a och strävan, där ftag 'denöd bv syndens välde” själviskheten” "inte gör. sig gällande ' bekäperade värld, och fångenskä< mer eller mindre. Ju djupare den; .. ipens : verkningar sträcka sig "till" na förnedring uppleves av en män« livets alla förgreningar såsom . po- "niska, desto intensivare är hennes , litik,; ; afförsli arbetsliv, hemliv, | längtan”, efte heten, och "med dsliv' och dags- | destd' större glädje" lyssnar 'hon till liv, Allt och alla lider under ocku- | budbäraren, som fått d att). pationens tryck, så att ingenting i ifförkunha segern "över denna över=! : människolivet kan växa och ut makt. Kyrkans dilemma i-denna tid - vecklas '.1: sin "sunda" och friska lär, att. denna lyssnarglädje förs. gestalt, Eller, annorlunda uttryckt: [svinner eller aldrig infiriner sig hos det finns inte: någon 'enda yttring ständigt växande” skaror, som förs. kull vända” sig "bort från den” "I kristna förkunnelsen för att i stäl: let ägna sig åt vad de anse” "vara mera; produktivt, Följden år, att iprästens” förkunnargärning är den minst ”, beaktade”, av hans' många olika. uppgifter; För. att få det! . rätta greppet om ”de tomma kyr I kornas problem” "måste vi alltså ' vända. blicken möt de nämnda. > -skarorna; som bära "huvudansvaret ” för: det läge, vi råkat in i, Därmed : förnekas givetvis inte, att: ansvars ' ret' är "gemensamt och "åvilar € alla.” Men méllan "dessa skaror oå pin; / öljande” att förtälja om sorge- barnet Rudas senaste synder: : -'Herr' gossen Emil Ruda, som "vid : bistlidne"” förstärkta : för- | svarsinkallelsemobilisering kal- |: Aats:. till: Flottcentralen i Göte- å "något som för oss öping knappast för- | vånar, . nästan omedelbart : för- passad till rådhusrätten i Göte- . börg. ': -Inte ” mindre: än ' bortåt sin” armada bo mel ad vår sk ymtar redan tydligt bakom ytt: randen som; dessa; 'så' snart delta 7 Utom annat hade ban på upp= | gandet i gudstjänstlivet kommer på! " .maning av en ordningsvakt att tak: "Jag" "går i kyrkan endast; när. jag äv, någon anledning är tvungen Eljest” hav: jag varken tid : äl H troligen åsyftande fetman; den -Nya. folksjukdomen & som ifråga= || "varande vakt Ied av, :.- «Då han en dag tagit en i lag förbjuden: genväg inom örlogs- området .”' och ”antastats 'av en kommendörofficer. e.d, ”' Hade . hän" helt sonika stoppat händer- nad byxfickorna, Man kan själv tänka ': sig > hur . Sveriges land skulle: försvaras "med , händ 1 byxfickorna,' Känner vår svarsministe; till” detta?” i. Hon. är: dock som” regel inte direkt > gudlös. 'och hou. protesterar "allvar« ligt och -med rätta .:mot en sådan 4 beskyllan. Den medvetne och över. tygad "ateisten, kan” ställa: till .med Vd varje fall. i' dessa - bygder och i" landsorten: överhuvu taget. pe en Gud, och ho tror, att stämpla ”Nörges Bondelags pri testäktion mot dé brutna jordbruks=: förhandlingarna: som "olaglig kom-' en vi Ant no gå a bon ointressant; ovidkommande och ” : får du känna frid i din: själ; hur orolig du än varit! E di rok myndi; heterna besvärande. Hur "förklara detta?' 1. ja möra] a sn 2 Låt oss tänka,” att somliga mä kan : bliva « till. "välsignelse; ty: - Herren "får: vara 7 allena: med/| | 1: 085," Vardagslivets - ”tomrna "prat | :" och mångahanda försvinner, och dét blir för:oss ; liksom det var för” lärjungarna, de; sågo. ingen utom".Jesus' allena.”I stilla :an-: daktsstunder : förklaras.” Herren,;'] och han förklarar :ordet,;' förkl. rar vårt. liv och sprider det ev + gar hoppets ljus. över, oss, Då "> "skingras våra -mörka tankar; och det klarnar i i själen; vår tro :blir ål DS Trygga på nådens. fasta grunt P sjukbäds den, Ä vi särskilt e; er : tar: - Han uppfyller sitt löfte: "Och se, Jag ö är med ede alla: dagar.; Tänk tar skall underlätta vår ege restående' fl ttrång” Den ;dage kormmer';! för T-oss "alla, nen vi sk äckas, Tro H Frälsaren ; i och > fi . Här du: : det Oredelbart tillämplig på de strej?" som" förkunnade "fiendens "nederlag | lampäs på "vad som hittills skett i 1 Norge Andra- jurister. — sådana frihet? Då : föpas. Men iså fall blir 'det de nor> "därför att” 'de aldrig upplevt fången- | serad All frågan om vissa produkt-| |-:bakgrund är det av som” "olaglig, stöder "man" sig på nisko .det ;ockuperade. landet , ferite' paragrafen. i norska prisreg-" eller. "andra anledningen ; leringslageri, i som. stadgar: förbud ” exemplet; min artikel ”d, 1074)" mot att hindra saluförandet av va- aldrig 4 fatiat, att. folket och de sj ror: v > Justitiedepärtementets ,.. lag-'; vä Sivar i: fångenskap! Vad” "skull karlar: har funnit - lagparagrafen dessa”ta 'sig till "med" budbärarna, : kandé, > Det råder. emellertid ;inte och folkets frihet? Kanske" säga till "enighet om att denna lag kan till5'demi ”Varför gå omkring och skri- + ka om fångenskap och nyförvärvad Vi ha aldrig varit fångar” under storti och'har inte behov av någon annan ten -— hävdar ått förbud först skall frihet än den, vi redan äga och hela: > vara meddelat för en viss konkret | tiden ägt, Vad ni Pratar om är rena: icke skett, och : inbillninge det dd, «ska domstolarna? som efter åtal. i'skapen, "Den var; inte någon verk- - ör dem; ” Precis. på' samma”. sätt förhåller :det sig med den :mo=.": dern i geriormsnittsmänniskan;;' är det gäller der kristna förkännelsens; : Fångens kapen eller; syndens herraö' > välde” är ingen: realitet: för henne," och hon har ické. upplevt sig själv - som fånge.” 'Naturligtvis' saknar inte: | synden”. all: "verklighet. för henne;' 1.” sin: egenskap av : :öppnar sig onekligen hisnande per-> spektiv, Ponera att de flesta norska der skall "åtalas för lagbrott! >" Tämligen uppenbart: förefaller det vara, att Bondelaget icke "mot båkgrunden av. den" dom ”Stortinz gets; politiska 'majoritet utfärdat; kunde -Javblåsa ; sin protestaktion; ur. gärna" män "än . måhända -velat få:en chans att göra "detta och åter= Za till, förhandlingsbordet, '. TENN "Genom att ikterna i Norge |& : "steg för:steg drivit sitt ståndpunkts- tagande” därhän att Norges "bönder 'stämplas som lagbrytare och hotas avi straff, därför att de inte vill leker i "eget och anideda liv. sDeni. sidan ' av: det normala mänskliga" livet. -Hon';har. även" förståelse fö Jesus i som. vårt höga behövts för att "bibehålla stridens åraktär av en intressestrid lokali- satt i det:större sammianhang;. som” utgöres av den väldiga striden mel-: lan Gud'och Satan” i livets alla för- kållanden:/ De "enstaka "synderna iga' genskaperna: hos män. : ju konsekvenserna av synden som världsherravälde eller ' ockupationsmakt. Av detta' förhål-' lande präglas Bibeln och dess bud- 'skap: och därmed den kristna för- kunnelsen.; Men det är. mot detta ' den” mod rna genomsnittsmänniskan H reagerar ”och:« beskyller prästerna för att tala för mycket. om synden och för litet: om Guds kärlek. Hon priser har affären fått en djup prin= (ciplett innebörd, ". Statsminister Gerhardsen beteck- nade också i-stortingsdebatten det som "orimligt att staten 'står 'som -. motpart till Jordbruket i "dessa förs ": dessa " överläggningar 1 måste Ieyftas: "Den "orimligheten existerar | nu i snart sagt hela :världen och ' behöver "kanske dryftas på flera] « ställen än i: Norge. Det ' organise= rade' jordbruket löper över allt risi "ken att komma 'in i 'situationer lik- nahde' -den -'norska, just: nu, där statsauktoriteten = mobiliiserar . alla krafter för att inte behöva" mista "något av. sin" prestige, .Mot denna dentligt stort intresse”hur såväl staten som jordbruket i Norge till slut krång- lar” sig ur den återvändsgränd vari "man hamnat; slutar RLF-Tidningen, oss framför allt i de väldiga gär-- ningar, som :innebära befrielsen;av Ock detta" i sin tur ! med att 'hon. icke upplevt: synden som ' herravälde ' och. därmed "inte heller. : sin I egen fångenskap . och dess f förnedring, Hon placerar både Forts." å nästa sida ' : lig] isommarstudieresa - — som” va söm inté”gör' detta, kommer-ju vid SE nelse, men: aldrig isolerat utan. in- fattar inte, att Guds kärlek möter :- den ' förslavade . Jnänniskovärlden. 2 jan Proportionellt date är skogs plantering på ljunghedar” inte! stort Problem. - Sverige smen. hä i södra Halland är det ett domi nerande - sådant. ', Och ; det är vett utomordentligt intressant gebit. I... England” och Skottland : finne det oändligt mycket större "lung: intresserad av: de svenska: försö- /; ken : och; lägger - själv' ned -etora arbeten på. liknände försök.” "är..." professor i.; Dessa äro nämligen på" sedv rar i fyra månader. och denn: gången. har man gjort. södra Hal- då : gör i. man. avstickare ' till. in” tressanta trakter, i södra Halland. Vi träffar. sällskapet. i den nya 'skogsplantskolan-; i -- Knäred. och NM bara: de. sju: bilarna” talar” "snart om vad det" är för ett -gäng.. Ty Poldtimern”.. bland. dem: är skönt bemålad : med” studentikosa Akt hit ner för att titta 'på den. -| Den anlades” 194647 och: är ett hedar och där. är, man mycket land den äran. , Sällskapet "bort H + några dagar i Simlångsdalen och; drag" på: Mörkhulisheden. =. KOR rad; Det in Jag peak med den: är "att dep anlagts just uté i skogen, |. alltså. inte som de flesta plant- skolor, på mark. som-redan tidi- gare -:codlats.”; Härigenom” står | plantorna från början. på" mark, som de senare skall växa upa på. Detta: tar ofta visat sig oerhört värdefullt: och här kan vi också experimentera méd olika göds- ling" för att" se'vilked sort och i hur: stora givor, som man "skall RR pl ntorna för att de skola bli Vi experimenterar först och främst "med plantorna” för att få fram plantor som äro "lämpade att sätta ut i "skogsbackar och] detta' gäller framförallt vad. som skal sättas på ljunghedarna, för- klarar professorn vidare, og Pötrus,. han: vendte.. sig oo£ ajelenes offerbål dem ivåke ved ery. z som: hvit i sin hoisal. stod. iv: t. med si :" gpostlerne Ove vill: all: forstan -lat .sjelen” upplates ” kan tale om Himlens Gud. a blir” Guds + först da får du evighet, >" fortelle om "Jesus han :må.og vill, ham kan de ei få: nokk. dt iv detalte med fremmed; mål, & g Petrus,; han stod der; med fortalté "om: hjerter, "a LIN det :falte" de: alle.'vell.« HX. "De: folte, att: frelsen fra. evig det " Polo vari over dem nu, att tunger. kvel Og Petrus" forkyndte, att tid var ner, ' -atti Herren 'forlangte bod, : Då kom: det. av: tunger en' veldig her," som. Upriste. "all Himlen og Jesus kja in. dag” i'den- "levende Jund, da -tungerne 'dalte”fra Himlen blå. H oa SÅ Hydelig. Ber jeg. Gud Petrus . tå de nd Så kraftige "undre i'Himleng fögn > med all. din ild, ;, : med -tungers. pott" syngende . brand, ÅA, Hirmlenes Gud, : som vår”. .Arelse, vill: > Send tungernes. tale så viis og ratid att ajelén "fär. stille "bud, su. ; . "Lat beies”de stive, gjenstridige knéer, andnet ; så” evig din; « först da får du evig fred,” : först da har Gud skjenket dig "Himlen sin,” ' me I först da har du drukket hans -havers vin, "mengden till; ftet - "hånd,' a, så tung igers her: inga kvar, när i södra Halland, ..hult”i. Mästocka, så skall. redak- = tören få se på annat. Och'natur- | "det är så ' här i vårens och löv- na av skir grönska, "där ” kommenterar Ms ant 3 — Jaså, tror. inte: Vedaktören det... Följ då med oss till Mörk-. ”ligtvis” tackade: vi för-inbjudan och fick en underbar eftermiddag å de 'storslagna vidderna så här n på knutarna”. till. Laholm. et är bara två mil dit upp nen » sprickningens tia ett underbart : panorama" med. de” rödbruna -ljunghedarna här och där avblut-, Högt uppe på en backe mitt i all ödsligheten slog vi oss Ted och ' professorn - inled-'/ r ir ligger en liten, nu för- ch snart förgänglig " plantskola. ; Den är,ett. expveri- "ment; ensamt i sitt "slag i Sverige och kanske” ingenting att faga efter, Men man ville utröna hur skogsträden - klarar ' sig ” i den miljö, som sédah skall bli" deras --Ijungheden, Men professor Björkman har. så mycket. intrés- sant att berätta om. södra. "Hal- - ljunghedar, som - också tycks ;; väcka. . intresse . hos de många, . . norrlänningarna kland skogshögskolans elever. ; + Vi står, här mitt i ett ty piskt” ljunghedsområde, yttrade han bl. : a. uppe vid -Mörkhult. ut alltid. PA 1600-talet växt2 här lövskog, bok: och björk ' blandat, det kan. "man se i jorden. Men skogen " Skövlådes - och marken blev: bete::-. Snart tog ljungen överhand och för, att: få behålla bétet...;så : brände man ljungen och fick gräs på nytt. Svedjebru- ket höll man väl på med i några hundra år men" sedan blev det mer permanenta betesmarker I den Men så har. här ingalunda sett | Vi I . Mörkhult av både tall och gran : och de äro våra inhemska -plan-. sönd; :Jarl Hemmers ”Ri gens, gor 8 med Peter Lindgren," Nine= Christine Jönsson, Eric. Laurent; sten. Lindgren ' och "Linnéa. Hill berg i Ivar Johanssons 'regt;' Det. är en film” om" starka viljor-och: da tråd.:Det blixtrar' och; fia det den rike "bonden och; fattige... drängen. slåss om: byns vackraste flicka. - " Våxtorps, biograf i g sensationsfilmen”Fan-. Ben tån Afrika”. Filmen hand: lar: om en jättegorilia, som :till-: sammans '. med sin matte” bor: iv örkaste Afrika: En” expedition. kommer dit för att” fånga: vilda; cjur till en” nattklubb i' Holly- wood . och: spännande: fi rvecklin- BBr uppstär.'- ger i kväll kl, 8 ”Skeppar Mun- törs bravader”, ett nytt svenskt lustspel med Adolf Jahr och John: Totvid, 4 » En festiig "och Uppmuntraride historia ackompanjerad av sladå Olrogmelodier.: Smak," . fantasi, -| humor, ungdom,: kärlek och gott humör -se. där några av ingredi- AV enserna -till filmlustspelet, ' verklig fullträff!" ; Förspel: neval i i Rio, : bildningen”; — svamptrådar sam: manväxta med . rötterna som :;- tillgodogör pläntan . -kväve och .' annan näring. För att se vad inverkan gödsling har 'på plan- torna ' anlades på mitt initiativ . plantskolan här uppe på ljung- heden. Den sjunger nu på sista . versen men har gett nyttiga lär: domar. Den. visar oss särskilt att tydelse. "Men. vi ser också att bestånd redan hunnit vändra in.. — England är oerhört intre : serat av dessa problem och där. har man sysslat mycket med bl... a. : ,specialpreparerade plantor. -' har fått: hit sådana - till tor mycket överlägsna i fråga” om: storlek, Hur det går. sedan är det värre att uttala sig om det "kan vara en. klimatfråga.. Men i det fallet äro ju Halland - och Skottland varandra” ganska lika. "= —I siället för tall har vi för: och på andra områden tog ljung- en överhand. Här är det f£.. 5, jdealiskt klimat: för: ljungé regnar något över"”1,000 mm, om året — rekord för? Sverige. "Men så började människor- na" att plantera skog på ljung- hedarna, På . 1850-talet täckte ljunghedarna c:a 150,000 hektar det ” 57,000 hektar och nu omö kring '13,500 hektar koncentre- rade till södra Halland. Och nu gäller det att plantera skog på den återstående ljungheden 'och |' det är ett vanskligt problem: ': 2 — Man har tidigare trott, att tallen ”.var, det rätta trädet för ljungheden," men skogsforsknin- gen har ' visat "att granen” ur skoglig synpunkt. är. det rätta trädet... Men . tallen, har tyckts trivas bra medan granen fört en tynande ': tillvaro. "Den växer nämligen mycket. dåligt i/ ungs domen och står och stampar. i 10: till "20 år! innån' der. sätter fart. Och det. är denna Period, som vi vill' arbeta" bort, ' I Dan- mark har man försökt med sam- plantering med tall 'och gran — det har vi här. ovanför- oss på backen ' öckså — 'då' man räk- nar med att tallen, särskilt berg tallen, skulle förbereda marken för granen, genom" att förkväva ljungen.' Meå nu har: skogsvårds styrelsen lämnat detta. Ett an- nät försök är att förgifta ljung- en; med klorat innan" man' plan- terar skog — somliga säger att det är utmärkt andra att det är för dyrt. sön Den : mö ighet; som. jag "mest tror på är att vi plantskolorna” ”fostra” granplan torna så att de, inte står och + stampar. Lyckas vi. med "detta .vinner vi kanske en tjugoårs- period, Ljunghedarna är. i. re. gel inga . "fattiga marker”, det |- märks 'på. de nu ofta mycket vackra granbestånd,' som. upp- kommit. efter de tidigare. plan- teringarna. Varför synes då tal Ien trivas: bäst” medan" det ofta tar granen 20 år att hinna fatt den? Troligen -har vi förklarin- gen i: rotsystemet. "Tallens' röt- ter "går genast på . djupet ned till "de åv allt att döma i mera näringsrika lagren” medan ' gra- nens”r rötter håller” sig vid ytan. För st när granen: "också går "på djupet blir det fart på den: .' : — Vad som bl: a; inverkar på Fo av. Hallands mark, år 1913 var]j: tar ju upp "kväve ur luften, "och | vi har även försökt med. björk. ock” ”gråal.- "Y Vi :experiinentera också "med sitkagranen.$-» Detta träd kommer från Stilla havets kust och trivs fint i England. Det antar ofta jätteproportioner ingenting om. >: En mycket besvärlig” hi-. kommer «i: pes den -'80-årsåldern angri- och 'på' ljungheden tallen ” angripes av denna svåmp i södra Sverige, det är en rätt ny upptäckt; Man har i stället" försökt att ' plantera lövträd på. ljunghedarna. Björken” har 3 man” men” det kan möjligen ändras om man "använder. plantor från” annat håll, : och det allra sista ' ömordentligt . ' motståndskraftig rimentera med; = 5 i "Detta : och : mycket annat in- : tressant berättade "professor så Mörkhult. > Och så” avslutades dagen för vår del med :en liten promenad upp på , .kullen där vi tittade på de” olika blantering> arna och de engelska plantorna, . Planteringarna här är ännu allt, för unga för att kuhinia ge prak tiska anvisningar,” men plant na, mäts öch 'kontrölleras' Varje « år. Skogssällskapet i Gäteborg, som gör så mycket gott för sko gen, äger. marken.. Det. trevliga nersjöhedens försökspark "+ ett och" vi tackar för en trevlig ef- termidda, och f; - holm. ol ar åter till La : Flons det någon! H :Er 3 bekantskapskrets, som ej Prenumerant > den : ond att rör > Korämendera 1 LT för ' granens tillväxt är mykorrhiza- >x:/ honom, 7 hårda" tag spunnen kring roman: . Kart - kväve har en. oerhört stor. be="" ljungen på de fyra år den ägt . sökt plantera omväxlande "gran ' och harris, den senare växten - i U.S A men hur det går här - rotrötan. .- När granen - finns nästan alltid 'rotröta. Även" Provat förut, den går inte så bra” är amerikansk rödek som är ut-.:- fot” "rotröta och" som man är . mycket intresserad av att expe- -. Björkman medan majsolen sken vackert på . ljungheden”. vid. sällskapet kör "Vidare; till ..Tön='- Hj eldorado för »skogsforskning — ansa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.