fre -LÅHOLMS- TIDNING "Det finns blott ett som är: eb . mörkare " rodnaden, = "(NI BOLANDER) ” : ed Johan August i Rya hade köpt I: en b Mors dag firådes med 'medaljutdelning til Paris äldåtå "och Barn-> V " Tikaste moder på ”Hotel de 'Ville”::” Utdelningen :förrättades av ot +" Påris. borgmästare Pierre de: Gaulle. Här , får: madame" Caoille. en kyss 'Gv sin stadsdels bor, 'gmästare 'Jean Mor el och på der andra idsfullmiäk ordförande. Mad ' Cåille, är; « Paris äldsta moder. «+ " : Fröding. Värnilana "med? "nästan gripbar påtaglighet? Hos de flesta modernistiska - skalderna'' märker man, att de är födda. vid. asfalt- det, låter säda sig, .Men hur: skulle) det: set ut med. lyrikintresset' här i landet, om inte de: för ånade folk- och nyk + på auktio efter gamle' prosten, När han kom hem skulle. han titta efter om den ' stod ' på régn, för regnade gjorde det som sjutton, men hur . han tittade och glodde, så peka- SÅ de den' på grant väder. Då tog : N han barometern, gick ut och höll -den under stuprännan och skrek: — Känner du att det. regnar | - | "Gloria - "Swanson har: engagerats titelrollen + i André Roussins + pjäs Nina; som i omarbetning av: Samuel" "Taylor skall ' spelas "på "IBroadway ' i «New York. Glorias icome back.på vita. duken är en så Istor. Kassafranigång ”- att man nu Hörsöker, utnyttja hennes populari- itet också på teaterscenen. Flera Iteatersakkunniga. är emellertid yt- - ”Äiterst skeptiska rörande fra Swan- isons teaterdebut, ST « Gloria--Swahsons även -återupplivat-- en.: del gamla: fnisjorier dre frön. ; stjärnans glanstid under .stumfi "] kväm? Att Frödings folkliga dikt- | vara med. om, själva" lämnat för! | Det. gator, ' att; de saknar den direkta naturkontakten. och rör. sig i en abstrakt drömvärld. Lars Englund |” längtar - efter ett nytt 30-tal och efter skalder som skall ta vara på den myck » förbrukade; 'skönhet, som ännu finns-i det svenska land- | skapet från hav och fjällv "+" "bidrag till höjandet äv den folkliga i Man kan ta för. givet, att större kulturen? : Svaret "måste bli: inga: : delen av: den, läsande allmänheten en såk att, såsom Sjödin i (ink Lde' mera aväncérade Iyrikt. sin :debutsamling ”Blindgångären”,'vä ) delar Englunds Jängtan. besjunga. sin ””vardrypaände lem” och Det sant konstnärliga och det saht på detta sätt;låta gonorrén. hålla sitt folkliga har alltid varit och kommer "intåg på Parnassen. En. annan sak alltid att vara samma skapande an- är att skapa dikt som höjer sig till. "des barn. i | ua slagit vakt om lyriken på sina sam- ning betytt ofantligt mycket för den unisona sången, , är : ett omvittnat "faktum. , Vad har de, kretsar, "som anser att folkhögsl kväm hör till det mest. motbjudande man kan I häscannsakan i Jäderkvis | lat. tillåta därför att det inte:gått' "Tatt "ordna effektiv: kontroll av att 4 frigiven; och på tisdägeri kom kut- - fö TA IFOR Ti På gamla och ny men ufan. anledning! STOCKHOLM; (TT Se » ”Svavelåoktor”. Paul. Jäder=, | ; kvist har hos J.O. anfört kla- | 7 gomål . mot åklagaren'i hans mål, biträdande stadsfiskal Len- >, nart Eliasson, Efter att ha hört :'stadsfiskalen” har " dock ”J. O. - : fönnit klagomålen.: inte - böra - föranleda någon åtgärd; - de - Jäderkvist hade bl. a anmärkt pål. H att åklagaren tillsammans med en kriminalkonstapel » skulle : utfört bostad I: utan att något ombud” för Jäder- kvist fått vara medsT beslegsprotor kolet hade vidare nämnts att. "dis fu ing ”sångerilter, domar xingar, klosterruiner. oc! ..andra Iistoriska miinesmärken. sk Ly Dp gar "som | beslagtagits. - Jäderkvist . hade därför inte, kunnat få tag på en: del handlingar.: hän skulle. ha behövt för sitt försvar: Åklagaren skulle också ha hindra Jäderkvist att.ta.: emot; besök” av. sin. hustru i under; tiden: han” suttit. hälta, Sktligen: hade: Jäderkvist beskyllt'.; åklagaren ! och polisen” för. att; ha här tvingat hans hustru att döda mar byg ir karnas : hund,” . vilken "Jäderkvist att. sörjt under cirka tio'dagar. >. linstone' några av de. mest. in« Åklagaren har svaret, att ombud tressanta öch väckra platserna i 1 för Jäderkvist varit närvarande vid net; båda ' de husundersökningar,' SOM. ordnas. | £jorts i Jäderkvists kostad.' Besök Jördagen av hustrun här. åklagaren inte ve: tr.ockh" de ferrassartat plana j bergen, i" som". fer TN startar klockan 8 på morgonen, och Tingening som rörde målet avkand-! ; kloekan' 21; 30, -Vägsträ tareina & är ec 15. mil: : g Falbygdstuten”: ä rr. Kungslona: till. Vättaks kyrka, besök: göres vid Carl Berglunds Bray, samt" till. Gimmene- gård. .och å oskyldig: Jäderkvist hade själv vid: ett telefonsamtal med” hustrun | rått henne att låta. ta död på "hunden, '' där som "var sjuk, Hunden lär - för, ö igt. fortfarande vara vid liv. » > tressanta rundkyrka, Första uppehållet - Bftör "sjutton. mn hos ryssarna 7 danska kuttern L. 395.Anne Mona egehidomliga ristiamn? Det är en d av Thyborön enligt. neddelande till. 2 betecknades Se Med, 1 kvällen! 5 SDS från Rönne på lördagskvälle: närmast. en- by, belägna. delen. ov tern till Nexö. Besättningen berät-: 7 den', inarken: I äldr ytmarken: eller, tar, att kuttern uppbringadés av ett ”S a ä FR fäste estniskt € krigsfartyg jenna fö, d kt förek under kommando : för 'att din” fiskat på benämningen -”forta”” etler ”förtå”. ryskt territoriurd. Danskarna: häv- I me stadgades, att: om/ någon dar bestämt att Anne Monza var 35 ville ->bygga ? eri tkvarn: på: denna sjörnil från ösel då uppbri mark; fick det inte ske Hill TE SV skedde, : ; för. inåga en viss grad av all iltighet. Påståendet .. att .folkhögskolorna ; ”uch, 4 nykterhetslogerna [ ensidigt 3 Småsköl skulle syssla” med Frödings. lands-humor är missvisande. Ia de. sju Fröding-dikterna som finng med inn i nykterhetsfolkets lyriska läsebok So ”Toner och tendenser” märks utom ”Ur - Anabäsis” " och ””En "fattig "+" munk” även, den. ståtliga. symbol. STOCKHOLM. i dikten ”Atlaniis”, "staden som står / i Småskollär; innsbanan lockar. — .på en grund; som är. lera och slam”,. det' intrycket får man av nu Fförer tt. ”Skalden Wennerbom” är med, liggaride sammanställning över an- son berättas . att. "bon en dag satt i sin - ad klädloge nä MM och ade. han inte. någ t ki frågade stjärnan. i i Nej; han så att ha ha + något på sej — och så försökte han: : kyssa mej. > > . — Då var dett min .man, Gloria, låt hon im komma in... . ej nål blömrä = går jag till Ulla och friar i i ÅS + Badsträndsmotto: så Varken klätt: eller oklätt: "I sommar kommer man inte att” jga se så' mycyket haket på bad- stränderna som förr. men i gengäld ne frommer man att tro att man ser "I cb imer, säger Fred: Cole, som är chef "för en baddräktsfabrik i Los Ange- den. Det som -modell Bikini tidigare” inte har dolt:kommer nu att. beslö- : sljas av genomskinliga tyger, t. ex, inylon, eller nät i samma färg som <> ot huden. Varken klädd eller Sklada: blir mottot för sammarens Eva- lik 'som på" sin tid, för .Kraka En kanin och ett. lejön' korh in d 'b på en restaurang.: De Fog: sig ner vid ett bord, till kxyparel är i g att förarga sig över. talet inträdessökande till 'småskol- Ealigt en likaledes av DN företagen seminarierna: I eéklesiästikdeparte- enkät bland . brunnsvikelaver : är mentet har man dessutom en :känsla | B; 2”Wennerbom” fortfarande Frödings av att det. börjar lossna-en smula populärasie ” dikt. Apropå Brunns- även . « beträffande: folkskollärarna, vik:. i. skolans" sångbok finns det d.v.s. "man här. anledning förmoda fem dikter. av Fröding,. bland dem. att antalet" sökande. till. folkskole- ”Det var dans bort i vägen”. och seminarierna ock; å ll: böt: ””En'. fin vise”, och 'i' Holmström- "så 'smått.: . l Ingers ”Den svenska sången” (folk-.. ;:'Vad gäller de. ö ande. d vid: sidan: av” de Söentiiga Dessa fottigbyårs invånare all pande” av socknens eråbygdeförenine ett tio- "den, gamla, fattigbyn: må . bevarats till vå än Bokerinden till” denna ändring" är: Fär er Vidare "över ; . besökare, "söm koiner till Skövde: dagarna 6—12 xchinner:/:väl inte alla. stifta 'ybekantskap + med: denna en ”deti är : dock: .sörjt för de: som” så sönskar skall få.sel: Det kommer nämligen att an- den! $ och måndagen den 1 juni, Vardera dagen: går två tu. rer/i olika rikthingar, Båda turerna | " återkomsten, till Skövde: beräknas fs j vidare. till Skärstorp, och dess ine er göres i på -marinstationen på Ösel blev Åsle tå Vad följer sig bakom detta ' änhhet kämpa en hård och - alltjämt -bevarad. Till minrie av: a i färdvägar. 2 Ls Jarl iso mäktig' beskyddare; "Han Ivar igift. -med en syster till den ”sistej kungen - av Eriksätten, som hade Värnhem - till gravkyrka, Ett kapell "bakom -koret: kallas ”Birger | Jarls gravkor”. Själv. fick han emellertid "inte sin gravplats i detta kor, eftersom han inte var kunglig, | utan hans grav reddes i stället intill; lekbrödernas altare... ans När . rikskanslären Magnus Gar I briel de. då- Gardie omkring - 1650 -| kom till Varnhem -bestämde han sig för att göra Varnhems klosterkyrka till gravkyrka åt sig och lät sedan på egen: bekostnad bygga "om. den, Ar 1673 var: kyrkan, färdig. -Häns gråvkor vid södra 4 väggen av kyr- kan består av ett minneskapell och. två' gravkammare, := Från: : Varnhem: går ars sng ”Kinhekulleturen” & går också Varnheni men fortsätter 'sedan förbi Götalag: där : fordom "alla .götars ting” Is, till' (Skara, :göternas gamla "Kuvudstad;-där' resenärerna VR -Fornbyil" sårat pigga upp: sig' med! | kaffe innan: färden. går vidare över de] Lidköping, till' Kinnekulle, . Väster götlands Olymp, som Hugo Swens- |. sen: kallar detta berg, Vid Råbäck göres tre: "timmars - ” uppehåll för middag" på" turisthotellet/. och "dels I njuta äv: den- vackra. näturen och den i sydländskt':y ”yppiga' vegetatio- nen i Råbäcks berömda Munkängar, söm nä itsvarar lö på Gotland. Här växer många säll ta örter 'och blomster, det "upp- | täckte redan Linné, men de får man inte röra; ty” de är fridlysta." Här på ;'Kinnekulles sluttsing — finns också Apostlagrottan och Mörka- klevsgrottan, och en- tusenårig ' ek;' död visserligen men: ändå impone- randé med sina väldiga dimensio- ner; Här finns-också och inte minst |. utsikten från Turisthotellet. Långt nedanför och bortom det' "gröna lövs 2 Srogihävet glittrar Väne ns vätten- | a. Klanskalls lång. kni. bred och rymmer inte mindre] Medeiplana, "Österplana, ”Kinne- se de, flesta, ty den fortsatta ' fär, iden. går runt, Kinnekulle på dess sluttning. Vid: Husaby: kyrka: göres | Uppehåll. Hä Olof. +: Skötkonung -=-omkrin; Källan: där” dopet : förrättades dop: NE « konungen: Husaby | sina? ifter till följande: 2 Vid senare: egelflygarnas” berg. — 11: Falköping, där det ars uppehåll för mid- äte ;bese några av. de? intimt förknip- pade "med böndeförbundets historia, ställdes kom kungörelsen om NV satt tillämpning av. de, förut uu dade "bestämmelserna" röräride' för fördelning av lärju högskolornas ; gemensaråma ”, sång= år till sinåskolseminariernas första bok) hittar man bli ar ”Tre trallande: klass kan nämnas att till 'semina- jäntor”. och / >Vallarelåt”. Man för-. riet i Falun anmälts 255' (det antal står, att många av våra storstads- platser som där står till förfogande poeter, » som står främmande . för utgör 48); till Haparandaseminariet 90-talets"' ”provinsialism"" och för- "119 (52), ” aktfullt. ser ned på den '”bariala Norrköping: 258 (48); Skara. 358 bondepoesin” får en'viss'.ressentii- (96), ' Strängnäs "285; (72), och'.till mentkänsla,: när .. de konfronteras småskolseminariet' i Växjö 433. på med;'en dylik popularitet. som; — till. buds ;stående 96 Platser.s ja ig "mänskligt att, döma .— aldrig. skall Emellertid har .skolöverstyrelsen komma på deras lott, Men bitterhet sett sig nödsakad ingå till departe- 3, är. knappast det rätta ' medlet "att mentet” med ningen de om viss Landskröna ' 216" (104), I sk .| därför heller, inte.så' stor :som' man. tex, där tidni hdsbygd sta i Sveden så |; Kyrkan: & Den. domineras. av. det vi Idiga tor "net med:;sina' tre spiror, lär Olof Skötkonung: hack föra. 'Inne.Å tornet finns. de n | Olof Skötk garna på de olika läraravdelningar- na vid såväl folk- som småskolörna; Tidsläget 'har';som , bekant. fram-. fa vissa provisoriska; anord- ditionslokaler ax -samt . > redaktion, "eljest önskvärd takt, ? Nästa "uppehåll blir vid Gudhem, Större läraravdelningar blir följden "där ruinen av. Gudhems kloster- av deh”klasstippdelning, som måst: kyrka år: målet. Här” skall Knut tillgripa: ; Ätgången äv. lärare blir; Eriksson under kampens och orons. dagår ha.gömt sin brud; Efter se Ursprungligen ri nat med. - Någon säker e tillsvidare inte i”eckl över: läget 'på folkskola Halt nadén 'och skänkte nunnorna Gud- + främja sakliga utredninga; e i ” ut denna gång - Med sin: p sförsta svenska : folkhögsleolor" 6: an: : begär nedsättning med ,under,, många besök på ett 40-ta]l 132. riksdägspetita.. hade skolor under 15 års tid) och svenskt överstyrelse De vest n intag- föreningsliv, Någar artikelförfätta- ren påstå, att både Stig Sjödins och . "Johannes Edfelts. insinuation, att de ; 7, 046, 920 i invånare folkliga, - mötesarrangörerna.'. i. sin: -slentrian. banaliserat Frödings dikt- ning, saknar, skäl och är. ägnad att . skymma den te di rargärning . den stora poesins fromina.” Att det "T-tmiljonersstrecket. och nådde mot inte ' är: något"ont i sig själv att slutét av året :ett' gott stycke där- deklamera: stycken 'ut :”Värmländ-:' över. - Den: "officiella folkmängds- ska låtar”, och ””Räggler å 'pascha--' siffran pr 1 jan.:l år, som:nu före- ser”; är uppenbart. Några" av Jan- ligger från: statistiska centralbyrån, dets: mest; anlitade .lyrikuppläsare. blir 7.046.920, M ; brukar är Ländsbygdsbefolkiningen är ännu "en. re majoritet, om. man med bortseen- som” alltid ' finner sin tacksamma de” från, tätortsbebyggelsen endast publik både” i Stockholm och. Em- 'uppdelär "invånarna på städer 'och maboda;' Men Edfelt, som själv en ländsbygd; Stadsinvånarnas antal gång: varit folkhögskollärare, inåtte stanhar nämligen , vid. 3.297.855 mot tinte, ha trängt" in särskilt djupt i JJandsbygdens. 3,749,065, "3 'K är ännu i niajoritet i : - här han tror att dessa unga sökande" landet; men deras övervikt krymper människorj skulle nöja sig med en och är nu- nere i 24.834, Det kända så: artistisk' fint utformad förhållandet "att städerna här stark .siffror' på "antalet inträdessökande' .. dock Synd i som: här . bedrivits till rade som bekänt någon gång i fjol 3 | gär n de n fc koloni oi SS möjliggör att man kan läsa en text. Munkar" från vastra . som också i mörker, och den tord byggde, Varnhems klosterkyrka. Av) lunda. ha framtiden för sig. rärfroniten;.- Tar: man :hänsyn till. ret ; och dog: här, 1252, I Gudhem: antalet nu få eliggande: preliminära finns också en remöntdepå. ; Sedån man druckit” kaffe i kol till folkskolseminarierna . vill, det ivallen "rullar" "bässärna' upp på höj. | strö 'dernä' vid Bjelläm, där resenärerna ; + > får. se. en. glimt av. STOL DOFEaSjön, d isbekantå fågelsjön:.. hade sina första Fickor och expe- - gern- lät han” 1172 föllborda" "byggö i Framför - kyrkans västra 'p "står ; Ina”, I som : av Traditionen ;utpekas som Olof Skötkonung: ning Estrids, gravar. 1: Från Husaby fortsätter. färden till + Varnhems klostér me : kyrka lär] ha > haft ingen inindre' än Birger] ag, bliva. får besökas > domkyrkan : och1ö; än "fem kyrksocknar: Västerplana, s vå och Husaby, Resenärerna. får. öra att de sohastorexberiinedd llde' den fruktade, väteboms; - Or: Keraskaste förstöringsmedel försig går””på ett område som undér!de senaste årtiondena Kaft ett ömväx. lingsrikt öde. och sorn. ursprungli=' tillhör, jordens fredligaste folkslag. > EniWwetok liksom den": atomön — Bikini som - unc öarna, Marshäll- -ärkipeln består av : två" ipper, varav "den "västliga för Ratak, nämn som "infödingarna ken stod under. den" tyske kejsax då japanerna uhder första värld: kini och de. tusentals - sandra öarna norr om Nya Guinea med omkring 15,00 imaori-ihfödingar - :råkade uria der: japansk förvaltning. Marshall- "datomirådé;" tills år 1944 amerikan> skat öepper fö steg; Sdm är 1926 & är Bikini och Erie wetok de främsta atömexperimér ståtioner ' vid. sidan, om. de sto Iåga' koralltev, de båda kini. och: Eniwetok är 3, k' atollér; rev "som omsluter en lagun, d. Väs ter brett, 'medan lagunen. har; en infödda. befolkningen har. | Borttransporterats ” till ätotlen' Bi tik,' varifrån "den: fördelades "på" territorialvattnet kring, Eniwetok. avstängt för sjöfarten och: ameris: kanska -- atomenergikommissionen åvstängd försöksstation, ., döpte: biskop Sigfrid |. 4 at en | älldeles obeslöja z ldighetens' skull, och näs 'Hän "befallde" den 4 vände flottisten: med. samma. skön» bresseri on .de' amerikanska 'solda= ternas t ingstöjen wvårit: anled« . Mi ett: vid Lundsbrunns kurort susar bus-- sarna över Lerdala entliga sommardagen iår : jock hörde" sommarens första gök pål, Kinnékule. Det"var. en resa som helt' enkelt var en upplevelse, Vilz ken av: turerna : som är den intr åda,' och skall jag en värl 4 arnhems klosterkyrka En schweizare, Joseph Wechsler i i Sista: uppehållet görs:vidiVat h a -hems'a klosterkyrka : vid. Billingens rich, har uppéuan nit "ön pp med fot, Det var en koloni cistercienser- den finns ' huméra ingenting; kvar, emot trör mad att då nuvarande Lotidsenlig öch "eftö éves” inte töts : att missförhållandena > sedån Tänger. kunnat för att”rä gen,» och; socialdepartementet med det; löd svaret. tg i antogs vid styrelsens : . det dötta: Följ, ; VÄSTERAS (TT) Den: nu, gällande BPetstidslagen - för påtalats :: hos "Bägeriidkareförenin- begäran. om. utredning och ändring. jordbruk," "och sedan kaffe - Seal - ning till censuråtgärden. EA Nej; för liten är den-irite; tänd uset, sj får se hur, der sitter, Ett av de sista rige [04 |: majtalade Sköld på en större plats . ji södra Sverige. Vid en 'bit mat 4 efteråt hävdade en partivän," Lu förenings årsmt dagen... Även ärbetarskydds- sidå här, 'vitsördats "att gen bebotts av -primitiva folk som '. ros 100-talele” "slut upptäckte de: ava. > lägsna ' och i lycklig fred levande » +": ör Ralick och den östliga ” själva: tidigare -har använt. Tyska": Tlatid dckuperade- Marshallöarna”, år 1886 och de primitiva söderhavsfölen.? . kriget: övertog: öarna, Eniwetok, Bis I «anläggningarna i New Mexiko: och... Californi n.vi:USA, De: flesta savv > ett: vattenbäcken.'Revet på de båda: | atomatollerna är knappt 1,000: mes, io bredd 'på upp till 60 kilométer. Den vw 1946 Det: ligger. en historiens. nyck. ts t ' försöker. med vår sida: rens förvaltning ända till år. 195 NN hal var sedan 1918 japansk marie: > första & gängen land, . | närnera 'världsbesömda öarna Bios ” varmed rnanri förstår sådana Kkorall- on "andra; korallöar, . Sedan år 1947 är. an Fcensur på soldaternas: tatöeringar:. mt a Ttydligeh har mer eller mindre an= slående uppgifter i den utländska H förhållandena är ” synnerligen otill- fredsställande, + genom: den otidsenliga' lagstiftrint; | P. "igen beskuren: i sina produktionbe'l Md möjligheter ' och Å sin: strä ömik, Deras längtan efter dragningskraft på kvinnorna åstad- "kuriskap" om tillvaron, efter skön. kömmeér, 'eniellertid, : att ! man på " hetsupplevelser som härmar sig den dandsbykden flerstädes har att dras : religiösa andaktens sfär, ". bildar "med" en: -- besvärande :kvinnobrist, ”dominanteh' i' det'”ackord, vars medan! kvinnorna i städerna får grundton utgöres av sgoménskaps- firma md i ; karltorkar. Sålunda för | oa va ska er vän ha pk — Ingenting, Ro kanir | inte om hongm. «+ ån Mon något ska han väl hä, undrade kyparen; Är han" inte — Det gör ingenting, bara du inte: Mockså' har. gämt namn'"och adress) När de önskade upplysningarna. dét, som" skall ti I hungri alls? pch bildningsbehovet. - dsbygden .., ett ” tälle EB i- jImed möda pressats fram 1og. Sköld: - - e honom, « "i; "go såe an, . sa författaren till en'av det senaste det ätt det i i städerna finns a. 367 rast vidtas för en ändring av lagen] 1 När du u tät äffar. din svåger I . or ; -— Hör nu, min iets” mest subli tsam= flerå kvinhor än män. Slutligen är fn are å . es om han, om. ett Jejon är sot een (Svala) och f. n. verksam att nämna, att folkökningen i riket betstider « och ärbetarsky d dsläg”) late han blir jnkallad i pekar läten AA . billar ni er väl-inte att Ch ät , som folkhögskollärare i Småland — seriäste året uppgått t till 60.739 per- stiftning..” sa + under resten av av kvällen. ' : | 0 le sätta mig vid samma bord? ml] sitt debattinlägg, att knappast nås soner; vc nings, see tg . ns Mä , sat i IA . har — I Hör du: hört. "att dom” : tagit” ner-alla åskledare i Gu varför d et? : för, där ”har” dom ju en
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.