< Da ; | ko sjukbjälpsfondens storlek nu är up- ct > I tur att avgå ur styrelsen äro, "+" till kr 673,769: 23, vilket innebär ,en. : > iden var så negativ att han till och "här det för sent, ty. troligen kom- "7 Lördagen: den: 2 junt 1951 MA SENNVEAVNOE Eöringens . mot:kronoarrendatorer:- 2 & Det lär 'vata första gången riksdagen åvslår förslag från re | é sida om . försäljning av'kronoegendomar, framhåller riksdagsman Dävid. Boman i Stafsund för denna ; tidning ... med äckliga riksdagsbeslutet, Joräb zee anledning 'av det .hade' föreslagit förs: Titeten avstyrkte: försäljning i. > "> . Htsåg en delegation för att bese egendomarna. och för min del kunde jag inte finna annat än ”att den: värdering som gjorts var NN imlig med hänsyn särskilt till de i många fall » Det var därför också som jag i uts! ifall till propositionen. -— En heldel 'socialdemokrater fröstade "för försäljning. i de om- Istridda : fallen och utgången beror därför helt och hållet på den neza- | : tiva inställningen från höger> och. olkpartihåll,' : säger riksdagsman | [Arvid Jonsson i Skedsbygd, som ' . även : deltog i "Andra kammarens ' livliga debatt. . Herrar Heggblom, i Johnsson + i' Kastanjegården - och . lAhlsten var de som hårdast förfälk- itede att fastigheterna icke skulle «,. säljas, Hr Johnsson i Kastanjegår-' med - avstyrkte.. samtliga '- försälj- ningar, ce vi Ne : . 1== Jag skulle gärna sett att do- mänverket : .. först + iordningställt ' byggnaderna och sedan gjort för-' säljningen. Men » med nuvarande: byggnadskostnader : skulle fastig- hetspriserna då blivit så' höga att' "Gott verksamhetsår "för Bohusl.-Hall. 7 « Centralsjukkassa '.: > Då ' Bohuslän-Hallands ' erkända .centralskjukkassa söndagen den. 3 "juni avhåller sitt sammanträde" på biografen Spegeln. i Göteborg, kan "den se tillbaka på ett jämförelsevis - Om att årets största händelse ifråga . om ". sjukkasserörelsen - och ' dess 'framtida' verksamhet var statsmi- inister Erlanders deklaration i riks< idagen, att 'den allmänna sjukför- isäkringens ikraftträdande får stäl- jlas på framtiden. .Som skäl härför anfördes det :statsfinansiella läget,. » isom ' icke medgav en kostnadsök- or ning för statsverkets vidkommande. & på cirka 200 -miicrer kronor. Det ga g av- 38 k gott verksämhetsår. I sin inledning i till: årsberättelsen erinrar styrelsen ! 'onog; men utskottsmajo. några fall. Jordbruksutskottet vi Hd dåliga byggnaderna, kottet och kammaren "yrkade = ' arrendatorerna tvekat att köpa. domäriverket' skullé utföra åe höd-" vändiga ombyggnaderna t, ex: vid ifrågavarande : fastigheter :i Böle och Applerum i dessa kommit upp till ett prisläge av Minst: 190.000 kronor vardera -mot nu omkring 100.000 kronor. Beräk= har man att en sådan fastighet för' aft kunna svara för ränta och'un- derhåll' av byggnader bör avkasta lågt räknat, 5 26 'av det i fastighe- ten nedlagda kapitalet, skulle den : behöva ; lämna. en nettoinkomst av ungefär 9.500 kronor. Är det någon. som tror att en fastighet om cirka 36 har' åker och 32 har skog läm- nar: denna avkastning i arrende, sedan alla omkostnader för förvalt- > ning, skatter m. in! betalts? Svaret måste bli nej, Följaktligen måste det vara en god affär för domänyvérket att sälja, vilket domänverket även » | insett. » Det är egendomligt att Iman. från högerns "och folkpartiets jda vill slå vakt om statens ägandprätt till jordbruket, Från dessa håfl har mot försäljningarna invänts 'att skogs- värdet i vissa fall var för lågt be- räknat. Härtill: bör sägas att do- mänverkets egna experter icke lär . sakna. möjlighet att göra en rimlig ärdering och dessutom borde man väl inte låta” försäljningspriset influeras alltför mycket av en topp- konjunktur, ; som - ingen". vet hur länge den består. Det är högst an-= märkningsvärt. att man från detta hå. vill hindra kronoarrendatorer- nas förvärv av de egendomar, som 'de brukar och som i vissa fall deras förfäder ' brukat : och' upparbetat. Jag kan förstå vissa folkpartisters ' inställning: i-sådåna" frågor. Inom - » detta'parti finns ju alla 'nyansér av åskådningar men att även högermän öppet intar en. liknande ståndpunkt ett talande tidens tecken, slutar . är Ar - För omkring 100 år sedan — vr] torpställe . ”Föndagsskolärarionan + Anna Månsson - = " Våxtorp. 1000-talet besökare på . " Våxtorps marknad. > -.: no. ” Storstad för. en dag — den rollen 'spelade Våxtorp i går, då den: stora vårrnarknaden ägde rum. " Det gick en -jämn' ström av bilar, cyklar och fotgängare på ”ströget” i all synnerhet på eftermiddagen. Vädret ' var strå- lande och marknaden ' hade: ett tusental besökare, -”Ståndsper- sonerna”-' voro legio men. några större affärer gjordes inte. De enda som, kunde ' rosa markna- den". voro '.glassförsäljarna där Ungarna stod, i kö och åt. glass. Ordningen var: god,: En' hel del tivolianordningar av mer: eller mindre: obskyr art fanns det gi- vetvis också. ;. ct alltså "den 4 maj 1851 — föddes söndagsskollärarinn, Anna Måns- son. Hennes föräldrar som. in- flyttat från Skåne till S. Arhult i: Sunnerbo, :var torparen Måns Bondesson, född den 25 april.år 1818, och hans hustru Sissa, född samma år: De brukade 'ett "tet ä på - färgerifabrikör Thormarks ägor i Århult, Mar: karyds socken. Förutom sina be- stämda .” dagsverken, arbetade Måns ;Bondesson i färgeriet för en lön av.25 öre om dagen, De- ras lilla torp 'födde'ett par kor, några, får och höns. . Från sina tidiga år hade Anna M.. värit klen till hälsar och värk hade förvri- dit -hennes' händer: och knän. 'I sin ungdom hade hon lärt sig till sömmerska, och sedan kunde det hända . att hon var borta och sydde flera veckor i taget, Anna brukade 'ofta "vistas i Ulfsbäcks prästgård ' hos. dåvarande kyrko- herde: Svensson, . där hon sydde kläder åt familjens olika med- 4 lemmar, sd CCEtl Teal LAS Det var. Anna ' Månsson som tog det mesta initiativet till byg- gandet av -S. "Arhults" missions- hus och - butiksinnehavare "Kron? dahl (född den 3 dec. 1822) upp- lät nu gratis en tomt till. detta ändamål. - Efter ”en tid var så missionshuset ' färdigt att tagas i brux, och här hade Anna Måns- soå. sin : söndagsskoleverksamhet i flera år. Även s. Arhults "små- skola flyttades nit — den "hade förut : varit förlagd .i Krondahls fastighet. Predikomöten hölls:öch varje gång . ställde Anna. sina steg genom den lilla skogsvägen sionshuset.” Anna -Månsson . här för” mig berättat om en märklig upplevelse hon haft. Då hon'en kväll var på hemväg från en pre- dikan "och gick skbgsvägen fram- åt fick hon en känsla av att bed- ja, tacka och lova sin Gud. Där- för steg hon av skogsvägen samt gick till en stor gran och föll på om hirmelens portar öppnat sig för. henne" "ovanifrån och nögt uppe i rymden hördes en kör av änglaröster : som . alltmera tilltog i styrka och skönhet; så att slut- ligen hela rymden :var £ylld säv denna ” sällsamma, - överjordiska sång och musik: "Fö. t.0g ov ” Många 'ärö 'de som” gått i An: na Månssons söndagsskola "under de "decennier hon hade sin "verks samhet; och-idet finnes nu levan- [dec 88-åringar” som varit "hennes söndagsskolebarn. Själv hade” hoh ingen: sångröst;: men "jag : minns ändå hur 'hon' ibland: kunde. ita ri Skedsbygd, ' : från sitt ' hem till 'det nya .mis- upp sången "Tryggare kan mg: 'framhälles vidare 1 tor att detta självklart medfört stor be- svikelse icke 'blott inom sjukkas- sornas egna'led -utan och kanske framförallt för dem, som stå utan- - för och som på grund av ålder och hälsoskäl 'ej kunna: virna -anslut- . ning'i den, frivilliga . försäkringen. Ifråga om det ekonomiska resul- tatet så visar kassan ett överskott för år 1950 på i runt tal kr 231,000,; vilket med hänsyn till rådande 'för-= hållanden får anses tillfredsställan- de. Av balansräkningen, som slutar : "på kr .7,609,074:50- framgår, att pe i kr 6,652,741:14 "varav kr - 5,230,000 redovisas i ogligationer =" "motsvarande cirka kr 40 pr me "lem, Park ov . : r j Ifråga om medlemsantalet så var. antalet — nyingångna "medlemmar. 8,502 med. en nettoökning av 5,450 "och var det totala medlemsantalet vid årets. slut 168,797.- Då därtill kommer 67,792 medlemsbarn under 15 år, motsvarar detta, att 64,91 &Z . av befolkningen i de båda länen ha försäkringsskydd. i de känd sjukkassorna. ” pe ty 'Omorganisationen av lokalkas-: ” Sorna i anslutning till principen om storkommuner har i: stort sett. ge-" nomförts under 1950,- vilket inne- bär att det finnes endast en kassa inom varje - storkommun. Antalet lokalkassor var vid 1950 års slut 93 . stycken, ., sl , oc ml Med avseende på kassans förvalt- ningskostnad, som - uppgår till kr 181,917: 56, har minskning härutin- nan skett pr medlem räknat, då den för det gångna året, utgör kr, 1: 08 mot kr 1:16 föregående: år. 5: :: , herrar Frank Eriksson, Uddevalla,' Erik - Andersson, : - Halmstad, : Nils;- Kanthe, Mölndal och A.B. Johans. . Son, Varberg. . Der op Vad som hårdast anstränger cen-; ' tralsjukkassans ekonomi är. sjuk Vårdsförsäkringen med därtill hö=: rande utgifter för läkemedelsrabat= "ter, som ersättes ' med ' hälften" för'. av . läkare" :ordinerad medicin och! uppgick kassans kostnader: härför| förlust -på -kr , 234,000. Rätteligen : skulle sålunda avgifterna för läke- medelsrabatterna ' höjas avsevärt, men föreligger icke något förslag] härom från styrelsen,' dels beroen- de på tidigare 'omnämnt överskott,!, dels på att man' avvaktar nästa år, ' då genom ändringar av sjukkasse-] förordni: vissa avgiftsj il gar uppåt måste komma till stånd, | Sålunda kostar sjukvårdsförsäkrin= gen pr medlem öch år kr 13:57, men varierar denna ganska avse- värt, då i städer och tätorter kost= naden uppgår ll kr 17:å 19 pr. "medlem medan inom vissa lands- - ortskommuner denna kostnad en- dast uppgår till 7 å 8 kr pr med- lem, Et ne Bidrag fill Röda Korset bety- . der stärkt sjukvårdsberedskap ; för det. militära försvaret och hemvärnet. Överstyrelsens Ppgnr 900 800 , Lå i ; resten har inte'låtit höra av sig. Men vi hoppas att de snart kom mer,'I morgon är sista dagen och om inte annat går det bra att ringa 300 mellan -17—18. Sedan mer lottningen. att ske redan på. Tre SVART RAS I i Ett. svårt. ras. varvid tre. per- soner. blev . begravda; inträffade vid... 11,30-tiden :.'på fredagsför- middagen i Markaryd. Tack: va- re; ett snabbt ingripande Iycka- des man snart få upp de begrav- da men två av dessa fick ska- dor:söm kommer att hålla dem sängliggande. någon tid fram- Övers oss lo HA a , Köpingen ' håller på med att lägga ut- avloppsledning till Sjö- ängsområdet' och köpingens 'ar- betare. voro just i färd med det- ta arbete ' då raset inträffade. Till att gräva själva gropen, som är en meter bred' och två meter djup, använder man grävmaskin När, raset inträffade höll arbe- tärna" Sven » Carlström, "Malte Glad ' och John, Larsson på att lägga ned rör. "Av okänd anled- ning” rasade” 'ena 'sidan ner" och Carlström ' blev "därvid helt be- gravd. medan de två övriga fick jördmassorna bröstkorgen. « cc KA - Olyckshändelsen ' "inträffade mitt för Lewi Carlssons nybyg- ge" och det fanns mycket. folk, räddningsarbetet. Räddningsman skapet inriktade sig på den helt begravde Carlström, som ' snart påträffades ' och; som :kom. från olyckshändelsen med blotta för- skräckelsen;' medan Larsson fick flera” revben krossade och en chockskada. och 'Glad fick skac dor i bröstet och ' ena benet; 7 Brandchefen.”” Hans" ”Engdal; som var "närvarande vid olycks- plätsen "och "således ett ögonvitt- ne till det inträffade, omtalade för Laholms" Tidning att han just hade kontroPerat att djupet var två meter och skulle han gå längre bort' för att kontrollera att” det låg i vattring. : Just då .Jhan vände sig om skrek,sköta- ren äv grävskopan till och 'Eng- dahl. blev varse vad som inträf- fat! een — Det första vi inriktade oss på var att få tag på Carlström, som vi inte såg men väl hörde även om "ljudet lät; mycket av- lägset, . berättar "lir. Engdahl. Snart nog hittade vi hans mös- sa 'och sedan: gick det lätt att befria honom från all den grus och sten” som låg på: honom. Det visade sig därvid att Carl- ström var fullständigt oskadad. Därefter ' befriade vi de' båda övriga, 'som båda fördes till pro- RBöndagskvällen; Vi återkommer. ; per , vinslalläkaren dr Ljungbeck, Sh a . Vv AVLOPPSDIKEN MEN ALLA TRE RÄDDA. 27 DES UTAN STÖRRE MEN. ön löe"ioo 0 | ÅL Orsaken till »olycksbändelsen ända .". upp .. till a a som omedelbart satte igång med l. en vara”. och hur vi barn sjöng med ”och' detta är bland de.vaek- raste minnen jag har,..:. ; +; Under” de" sehaste åren hände det "ofta att barnen uppvaktade henne på' hennes födelsedag. som inföll den 4 maj just "när hela naturen var nyklädd i sin späda grönska” och" ängarna fulla "med vitsippor och andra värblomster, Med blommor 4' sina händer kom bärnen i lång rad för ”gratus "7 LAHOLMS TIDNING ”"T! knä och bad'och då var det som ]|' - bb Ci I -blick- punkten 7 POLITISKT. KARAKTERISE- RAS RIKSDAGEN av djupgåen- de. splittring i centrala frågor, där. samförstånd skulle 'ha varit värdefullare än någonsin fram- håller Dagens Nyheter - Socialdemokraterna ' måste ju förstå att åtminstone en del av förklaringen ligger i deras. eget uppträdande," främst i regering- ens sällsynta oförmåga att över- brygga . -motsättningar, 'utjämra och." samla, Under" Per Albin Hanssons tid! var man van vid ringa "utsträckning den nuvaran- de statsministerns :anföranden i kamrarna ägnas åt att värva och vinna. bredare. anslu ning. Mesta tiden sysslar han med polemiska- utfall, . dialektiska konster och lätt sentimentala: broderier om andras oförstånd och otacksam- het. NNE RN + Men 'så "var också ' Per " Albin Hansson regeringschef på ett an- nat sätt än hr. Erlander, : "Man : får "ibland: intrycket : av vilja ”men "inte "våga 'hog stäts- ministern tillägger DN, ve SKATTEN SVÄMMAR : ÖVER klagar "Aftonbladet (fp). ef- ter att "ha" tagit del' av statsut- skotteéts översikt över "inkomster och "utgifter för nästa budgetår: "När" finansministérn i, januari lade fram ' sitt budgetförslag ut- talade” han "att. helst borde 'stats- verkets inkomster . förslå att täcka: både driftsutgifternax och kepitalbehovén : så att ; statlig upplåning kunde undvikas..Y Men ”någon nämnvärd Brad av'san- nolikhet” . för . att den tanken skall kunna" förverkligas "redan i år finns:inte, sade hr Sköld. Han tycks,.emellertid ha räknat fel.i detta. som "i en. del andra styc- ken; ,Statsutskottets: nu förelig- gande:,budgetmemorial visar: att inkoråsterna räcker till att täcka både :, drifts- och kapitalutgifter, och. ändå : blir .det' 150 miljoner É : Å heter reservationer, d. v.” S; 'anslag-som beviljats. 'men :. som "inte" tagits i ske' lera ” sin””avhållna” sö) lärarinna, Särskilt minns jag en gång, då jag var. på besök .hos henné att vi just då råkade se ut genom ” fönstret hur alla barnen kom tågande i en lång rad, "Då de hunnit frari,' gick "Anna Måns- son utför att möta dem, och då steg "en 13-års- pojke" fram och höll" ett. "långt" vackert: tal: för henne” Efteråt blev alla barnen bjudna på kaffe och kakor, - | C"Anda Månssons stuga som in- rymde" både bostadsrum: och la. dugård var, gammal ;och' grå :— men ' utanför på väggen kläugde sig kaprifolium, ' som under” som- torde vara den; att underlaget utgöres av fyllning" som” ännu inte hade packat sig, Den. sida, som "rasade 'in,' 'var ' belägen ut- med "stora riksvägen vilket”var tur. i:oturen då. huvudmassorna av -det ' uppgrävda "lägges: vid motsatta "sida "= va : LBK:s pojklag —LIF:s pojklag UR Tr Berell . En fotbollsmatch spelades i. går kväll ; på > Laholms "idrottsplats mellan. Laholms BK:s pojklag-'o. Laholms: IF:s pojklag. Matenaen slutade . med : överlägsen seger för LBK-laget, som vann : med gårdsläppanp =. nåntshjärtan och pion, Di Pp "| kade även vita, skära och röda, rosor samt den gula 'mossrosen. Anna M, fick ofta besök, ty hen- nes lilla stuga hade” en "särskild dragningskraft” på : gamla. såväl som unga. Så länge, hon rkade hade hon en ko,: sedan" blev -det "INGA: TAPETER vc Greta, 6 år, var méed'sin mor och var på turisttur i Vädstena, En dag skulle familjen njuta av sevärdheterna i Vadstena klos- terkyrka. Mor berättade medan de gick därinne om vilken gam- mal och förnäm byggnad de nu befinn sig i, och uppmanade Gré- ta "act se sig omkring. Slutligen frågade mor: - : Rod ' —' Visst :tycker vackert, 'Greta? it Svaret kom litet dröjande:”.: "— Joo-vars, men de kunde väl ha' kostat på tapeter! ". . På - senare ' tid blev Anna. M. blind "på bägge ögonen, ' varför hon” ej längre kunde” passa sig själv, utan hon fick flytta" till goda - vänner som. ömt: vårdade sig om henne. Anna Månsson dog. den. 2 febr. 1937. Sin kvarlåten- skap. ' testamenterade > hon” till Bjärnums baptistförening, vilken hon "tillhört i många år, Denna du väl här är NAR PORJUS KRAFTSTATION begravning och reste en stea på . BYGGDES | - hennes :grav, som, är belägen på Markaryds kyrkogård. Mana ' Den. garna ' grå . torparstuga: blev -stryx efter' Annas avflytt- ning nedriven och jämnad med marken. ' Torpet blev, ej friköpt var f, generaldirektör Granholm arbetschef och : bodde där med sin familj, En dag hände sig att en. av rallarna infann sig hos fru Granholm ” och" ödmjukligen. an- höll att få låna en liter brännvin, för. han skulle fira sin födelsedag: Han fick låna det begärda och lovade” högtidligt att återlämna den om en vecka, Han var, ord- hållig, men när han anlände med litern, '. råkade han Granholm i stället för frun; '. "ov. sv ' Peilå skruvade på sig, men så småningom måste han ju fram med ärendet eftersom han hade Corups -delicti i näven, > — Ja tack, Pelle, den kan jag ta emot, : ena — Hm.... sa Pelle, den skull liksom lämnas till frun, Mn — Det spelar ingen roll, hon är inte hemma, jag kan ta hand om den, sö sons stuga en gång legat finns numera ej-några synliga bevis för att just på denna plats en gång legat en gammal grå tor- parstuga med klängande kapri- folium på väggen och prunkande pion och doftande rosor i träd- gårdstäppen..” Borta är även de gamla krusbärsbuskarna och äp- pelträden "och där allt detta en gång stått finnes nu endas: en slät. åker kvar. Men den mörk- gröna granskogen står ännu skyd- dande ' den" plats, där vår. kära —' Nä du, ' Granholm, sa raila- | söndagsskollärarinna " en Sång ren, då går jag och kommer 'te- | haft sitt hem. rs. baks i morron, för dä ska ta mej M "Wi ckström.. tusan tackas. också...s. Hildur, i Doe gsskol-' "| som den:i sista hand. endast några höns och. en ;katt. |, organisation ' bekostade: héanes |; litiken måste . få och på. den plats Måns Bondes- |- .som" kapitalbudgeten ko utnyttjas Därtil I. kom a s k. til B&sbudgeten som -kan röra sig-öm 'étt par hundra milj: Nog : finns ' det hål att stoppa pengatna Le :x.35 PENNINGVÄRDEFÖRSÄM- RINGEN "ger . ett » skrämmande perspektiv.» De överläggningar som pågår, måste leda till 'posi- tiva: resultat.;T-annat fall sjun: ker” sparandet ytterligare med allt vad detta för med sig. Upp- byggandet" av en. större. valuta- reserv än vi f, n. har, är en vik- tig förutsättning. för en;aktiv va- lutapoli Ogre en fe En Om: en ny" våg; av: utländska prisstegringar '': skulle "komma i ett senare” skede,.-blir en appre- ciering av. kronan nödvändig så- , enda möj- | liga" "utvägen" att 7 frigöra den svenska "kronan" från - alltför in. tönt sammanhang med en inter- nationell valutaförsämring, ' skri ver : konjunkturinstitutetg : chef, Prof. Erik Lundberg, ' Köope- ratören tilägger: un SN Den "hittils inträ fade pen- | 4 ningvärdeförsämringen är en riks olycka, men ingen katastrof. Ka- tastrofal blir emellertid stituatio- nen, om: pråsstegringen . fortsät- ter även hästa år;-Det är detta som ' måste "förhindras, trots att ny inflationsdynamit kommer att uppsamlas till årets "slut. ' Koh- junkturinstitutet beräknar näm- ligen att enligt föreliggande av- tal. hälften av. icke... erhållit helt, andra" tag.. Jämför i vilken |,. : | tjänstemännen i början icke äg- anspråk: tidigare, Man "fär kan- |" "räkna "med att. reservationer, På 300-—400 milj. På såväl drift. ler. att. den” "nader ”— 14,368 st. sfle Arbetsbalans "| säsongen på' bästa sätt och den andets. arbetare |: - h tion |. Ned och inte mot dernas verksamhet, - VE Sj ölund Lantbruksnämndernas : arbets prestationer ha över lag oavbru tet stegrats o. få för första gång- en : en .' representativ belysning i 1950 års statistik... Nämnda år är det första 'sedan organisatio- nens tillkomst, som med hänsyn till organisationssvårigheter och arbetsmetodik kan ge en rätt- visande bild 'av nämndernas arbetsmetoder . och -resultat. Ära i ” > Det tröga föret i port- : När den nya lantbruksorgani- sationen trädde "i funktion , den 1 juli 1948 hade lantbruksnämn- erna - givetvis" att räkna med betydande svårigheter för att få den lokala verksamheten i gång. I. ett mycket stort antal falt kunde : nyantagna . > ljänstemän med. - iakttagande. "av gällande uppsägningstider träda i:tjänst först vid: senare: tidpunkt. Att huvudparten av de: nyanställda de. behövlig rutin ligger i sa- kens . natur, '" Vidare belastades flertalet. nämnder under 'det för- sta "halvåret "med ”arbetsuppgif- ter, > som sedermera överfördes på . de. nybildade länsbostads- nämnderna. i IS : : + Vid ;” bedömandet” [ dräkten: för 'att nå fra till en av; lantbruksnärninderna .". bör också - uppmärksammas arbetet att: skapa" en 'effektiv- ortspre- sentation,'.&: si..« vs - Till det tröga föret 1 bortgån:| gen måste vid ett objektivt be- dömande + också ” räknas. . den tveksamhet "Kos "jordbrukarna inför > nämndernas :; arbete : och målsättning, . som ”.-på' många håll. fanns. ' 1. den mån denna tveksarnhet från”jordbrukarnas sida bottnar'i en. sund bonde- konservatism , torde..väl. ingen- ting vara att säga. Tyeksamhes stödjande och ; | stimulerande » anda” fått "möta En redogörelse för utvecklingen av Tantbruksnämn- fullt. /arbetsduglig "organisation |+ ten för att icke” använda. ordet I ' 1 ] "Av lantbruksdirektör '. = 7 Al ta vå vRrna Seg samma ' kunna ” avläsas i 1950 I års statistik; betydande ökning. - Sålunda har: antalet lån för för- : värv av tillskottsmark ökat! från I 282 år. 1949 till 487; YFarvid åt. gärderna givits stöd genom lå negarantibelopp, som. ökat från. 2.214.815 kronor år 1949 till kr. : 4,218,590 = 190 proc. av år 1949, Antalet -' rationaliseringsåtgär. = I der är emellertid: mångdubbelt större än de genom statsmedel stödda "åtgärderna. I särskild statistik, : Vari ingå", uppgifter för samtliga nämridområden ut: = om ett, ha genomförda rationa- : liseringsåtgärder redovisats med 2,386 ärenden. Detta stora - antal .' ' rationaliseringsåtgärder har... glädjande nog; dock :icke : medfört någon ökning i använd. ningen av de' tvingande lagarna, Antalet förköpsfåll > Har--ned, gått "från 27 år, 1949 till'25 och arhalet — ifrågasatta >Expropria? ..- tioner” redovisas” endast, med 2 ärenden." Detta”. tyder på att nämndernas arbete” och det nya reformprogrammets , :. ning,” vunnit: öka från, ; jordbräkarna ätt nämnderna dä Isering .cgenom ;:, egna köp : och därefter £ ande upp delningar ämmanläggnings: I örvärvade, för ra- tionaliseringsändamål .> dämpliga ;. fastigheter. visar också för år 1950 ökad livaktighet,:s 2. vc ”;T några följande artiklar kom mer, de olika grenarna av verl samhöten ytterliga; att' belysa; N försvaret.” St Tjärby hvo | : + Samtliga . hemvärnsmän er- jordhbruksorganisationer . och skilda jordbrukare. -- SS :s1 statistiken för: år 1950 redo- visas. såsom utgående; balans' på den.:inre rationaliseringens -örn=] råde — med undantag för bygg- ökningar mot” ”16,619 . st. ansö) k 1949: En. 'statistisk jämförelse mellan :. prestationerna hos ; de. Organ ' som : tidigare:handlägt' nämndernas - prestati mellertid "icke möjlig "råtminsto- vid' lantbruks- nämnderna ! måste. alltid.i, bet; årsstatistiken. dels: på grund.:av att. : ansökningar. oavlåtligt in- komma även efter fältarbetssä- St dessa " ärenden , och lantbruks- " Tr el inras. om, .den övning, vartill kallelse "utgått; dén 3 juni, För: befälet även den .2' juni. | . Varje "man uppmänas närvas: a, Hvoff-major 'Foortmeier är Me, Hych, Vv tsbarå drabbar dig själv u- tär” även. cskyldiga med- trafikanter. 20 minuters vinst: i'körtid kan betyda « -lika | många "års förlust I lvsua. Kör därför med -' omdöme —-: sbkert. hän- synsfullt "och. bullerfrirt, songens slut,' dels på grund av fältarbetssäsong - måste. bearbe- tas. (kostrnadsberäkningar, . upp-. ritningar ” "och ' förslag) ' under Vinterhalvåret, : Genom .- denna arbetsmetod . utnyttjas fältarbets tekniska och övriga expeditions- personalen beredes full syssel- sättning, även under vinterhalv- året, S möjliga, . Dessa fältbehandlade ärenden" "ingå, i den' mån ' de icke blivit föremål för beslut: il. nämnden, -i den årliga - balan- va en. Den inre: rationalis, ör den i år inträffade och vän-. tade » levnadskostnadsstegringen. ”Detta betyder helt enkelt”, sä- ger. proféssor Lundberg, ”att det inte. räcker att lösa våra ekono- miska problem från dag tin dag. Den återhållande ekonomiska po- 'en. inställning på ganska lång sikt”, on Erfarenheterna av Prisstegrin- &en under den hittils gångna de- len av året och den allvarliga fa- ran för penningvärdet i frarati- den borde -— tycker man — kun- na åstadkomma samling kring en sikt . inställd ekonomisk Politik, samordnad, : effektiv och på lång som syftar till att bevara peng- arnas köpkraft. KF:s styrelse | manar i sina slutord i årets verk- somhetsberättelge. — till. politisk borgfred: ”Likaväl som det vi- sat sig möjligt att samla prak- tiskt taget hela vårt folk til en enig samverkan för att stärka landets försvar, . borde det nu vara naturligt att politisk borg- fred skapas kring åtgärderna till skydd för penningvärdet”. : se omfattning att projekteringarna” under. en |... "då: fältarbeten "icke äro |: De vo | år: 1950 visar betydande. ökning |. bättringar ' och ' liknande som också .- för.: gruppen "ekonomi- byggnader och liknande. ; . : "Den '- totala kostnadsvolymen för dessa åtgärder: har således ökat från. 41,7 milj. år 1949 till |: 5,5 milj. = 133 proc. av år 1949. i - Antalet beviljade företag visar en ökning från 17,409-till 20,313/. = 117 proc, av år 1949, Lånega- rantierna för sålunda igångsat- ta förbättringsarbeten visa en ökning från 6,868,265 kr. år 1949 till 9,405,529 kr. ':= 137 proc. av år -:1949, . Statsbidragsbeloppen för samma arbeten -ha ökat från 9.600.171-: kronor år-:1949. till 14,131,018 kr. = 147 proc, av år 1949," Dö "Den yttre -rationalise- ' ringens resultat Just nu ser det tyvärr inte ut som om-det ansåges naturligt, ..ta, visa emellertid, så: långt de- som äro svåra att statistiskt mä- såväl "för gruppen egrundför- |: V. krage form, 24 bästa kvalité, : Va prisbilliga, . 4 största sortering i Trikåmagasinet : Storgatan ”” ' Tel; 314 let > "Laholm . | ; ba . + i . för rann nn ntg rn DA , et utt BDrttatndtdr FUTVETSTETV trade Jr ” rt - Fr rett FOVSYIVITVENTISTITESTEUFIIevT! - : 8
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.