ert everreeretyeyreeYvYyYFSYFfEFYVYYSYSYYYTV tyrtYtryreffrv N frrvereryYtt Fre FYN RODYS TYS TYPYT a A—Å nr Eg TORN i t | ; i i i "MA Raa verenrer v Yrvterr vy x En betydande. faktor för jordbruksokonomin "- inom-Veinge kommun Veinge Mejeri högtidlighåller. i kväll sitt feratioårsjubiléum EN Inför jubileet har föreningen Zz. och välredigerad minnesskrift, författad » och utarbetad av: redaktör Axel Ejwertz i Laholm. -Ur - ; densamma återger vi i här: nedan några avsnitt” av, mer all- sina förstklassiga produkter . : IA Kr ID MITTEN Av. 1800- TALET; var jordbruksnäringen ämu' :väsentligen "grundad" på” isberinmåls- > och ;- potatisodling Kreatursskötseln : ansågs ' huvud "sakligen ha till :uppgift. att-till- godose å ena sidan livsmedelsför- sörjningen ;" i” bondehushållet; ' & "andra : behovet av dragdjur för plogen! och ' stallgödsel: till: åker- tegarna. Någon: mjölkhushållning i egentlig mening existerade int2, h särskilt. stor: på: en. ordinär. "lantgård. "Ännu lever: personer; i "Veinge: . socken, :: som ' minus ett ”och : annat om: hur mjölken: til: ""varatogs.: i. deras barndom”, på. 1870-; och :1880-talet.- Den föräd-. lades” i .bondehemmen' till :smör Grädden avskummades i särskilda” kärl, :där den fick"stå '] och i surna,' tills kvantumet 'var så stort, att det: lönade sig sätta | "igång med kärningen, Härvid be- Bagnade”: man -: ömsom «stående, ömsom "liggande kärnor, Smöret användes." dels "i. hushållet och dels 'som, bytesmedel mot diverse varor. i 'handelsboden, Vid ”yst- nirig, då man behövde mera söt- produceras ' på gården, upplånade. man hos grannarna" den felande. "miöikmängden, : som återlämna: ysta, ' i "sin linda, Under. namh av osttryckerier Hu Karlssons Må Tel. 58 s REKOMMENDERAS " VEINGE | .. HUMANA PRISER. . on hade "dock redan i slutet av 1859. talet :' mejerier inrättats 'i- Hal land."Det var gårdsmejerierna nå" Bårarp, Marielund och Gåsevads- holm. : Genom hushållningssäll- skapets medverkan uppstod ' ett tiotal år Senare även s. "k, by- mejerier, i Holm och Eskilstorp (Getinge socken)! Sedan gick ut- "vecklingen raskt framå";: 1873 fanns ', i. länet frettioåtta större och sexton mindre mejerier. och till 'och med ”ett bolagsmejeri CYKLAR av ledande märken. . Qunnarss :. Mc-service, Motorrenoveringar. ssons ' OYKEL- N RELARATIONS- "VERKSTAD. Yt Veinge — Tel 193 + Fullständigt reserväelslager. dock "icke byggt på andelsprinci- pen. ' Men. fortfarande - måste grädden skummas för hand; Gus- taf De Lavals geniala idé att av: skilja ' mjölkfettet på mask:nell väg med hjälp av .cent: vifugal- " kraften ' löstes: tekniskt först: i slutet på. 1870-talet. Då : började De. Laval-separatorn ' (sedermera kompletterad med den s. k. alta- insatsen) -sitt världsomspännan- de segertåg, Och även- den hal- ländska .mejerihanteringen > tog nytta av uppfinningen. Ar. 1885 "fanns i Halland femtio större me. jerier, vilka drevs med ångkraft, sju som drevs med vattenkraft och tjugotre mindre, som hegag- '-VAGNMAKERI, KAROSSERI ' Bröderna Jönsson nade.sig av den s.k. ismetoden - (då mjölken sattes i iskylt vat- ten, för att grädden skulle gå upp fortare). De mindre mejeri- erna hade i regel hästvandringar som drivmedel, vi VEINGE ” Utför nybyggnads och reparationsarbeten. - Justus ÅA. Johansson. Tel, 202 Tel, 202 ven : och - hade in | rr N idén seglat upp i Skåne (Hvilans SNICKERIVERKSTAD ' ” . mejeriaktiebolag) och framför T allt i Danmark (Hjedding i Jyl- Tillverkning av raktorhytter . '. | land) - redan 1. början 3 Mago "> VEINGE + > Tel 23 "| talet, men det skulle dröja ännu - omkring ett årtionde, innan den fick riktigt rotfäst> i vårt land. Byggmä stare ” Skedde: : mjölk på en gång än. som kunde: des, när” långivaren” själv. skulle . . Mejerihanteringen äg ännu: i rättat NM mejerier, grundade på uppköp "hos" bönderna. - Han: till- talades." av:-idén;" En ”rivande karl”; som han var; lyckades han « intressera » några "lantbrukare i I Veinge för. saken "och samlade dem till ett möte i frågan, Efter överläggning; sändes” bud ” till "lantbrukaren" - "Sven. Petter" An- dersson.: i ' Köpinge, .:som vidtala- des ätt anlägga ett uppköpsmeje- ri i Veinge by,-medan de närva- rande förklarade sig. beredda avt » lämna” mjölk till mejeriet... Så Detta :var. någon gång 'på ” 1880-talet." "8, :P, Anderssons mejeri var: en" för sin tid täm- ligen" modern "inrättning. med 3e- Parator . och :. kärna, som. drevs mid, ångkräft.. Efter några år tröttnade, ”'han "emellertid :. nå "verksamheten och sålde mejeriet” 1895 till den bekante sydhalländ- "ske: »mejerimarinen Fredrik KLlna- ker (1856—1947) i- Laholm, som anlagt ett ganska betydanäe upp- | , köpsmejeri vid norra forsbron;: ; Veihgemejeriet. : drevs. därefter som Uppköps-: ock avskumnings- "station, ..Grädden forslades med i; hästskjuts dagligen” till" Laholm, är'.. den; kärnades och' .bereddes till: smör.” "Ett särskilt problem "av vilken :leveraritörerna ville 'ha "endast -en' bråkdel i re- :.tur, > så mycket .som :räckte: till alvarna och det i: regel ganska inga. antalet grisar, Svinuppföd- ning ". bedrevs ' nämligen Ännu i synnerligen "liten omfattning "på lantgårdarna.' na” löste: avsi ningsfrågan just genom-...detta "slags ' uppfödning. Klinker byggde - för ändamålet den ännu kvarstående byggnad -i Veinge, i' vilken / tvättstuga och andra lokaler. inrättade. "Här Uuppföddes svin i "massör, ibland €n -gång.. Men 90-talet uppmunt- rade ingalunda till. fläskproduk- tion; ännu kvarstod" -efterdyning- |, det: «: inträffade: lågkonjunkturen; en 1 Bris. på hundra kg. fick. säljas NM risten Joh, "AVP. JÖNSSON "för 8:kr. ”Aren 1895-06 härjade svinpesten : svårt hos besättning- arna : med "åtföljande avsevärda förluster för uppfödarna, Dessa sökte skydda sig genom att pres- sa ned mjölkpriset, Som sålunda gjordes ' beroende icke blott av situationen på smörmarknaden gen även av, fläsknoteringarnas dalande kurvor, ; Mejeriet i Vessinge ' anlades av bröderna,” Carl och Nils Nilsson och var liksom det i Veinge in- rättat med ångdrift av separator ända. till" tvåhundra "stycken på I: mejeri. i var by var: heller inte ägnat att säkerställa en sund och för mjölkproducenterna i gemen rättvis : prisbildning. '' En sådan kunde ' erhållas' först om dessa själva. toge hand om mejerihan-" teringen i” ”andelsföreningens form, Och A; P, Jönsson gjorde sig till talesman för denna' idé. Han tröttnade. inte att predika dess "fördelar; varhelst två eller tre”. lantbrukare var församlade." En ', liknande propaganda fördes av. andra mejeriintresserade på annat håll "inom "socknen, ': Och slutligen kom ett: möte i frågan till stånd i Veinge by. Här var man ense i huvudsaken, d..v. om" "andelsmejeriidén, men "där. emot"-icke . om vilket av de båda till buds stående mejeriföretägen,' som man borde förvärva. Patron C.A, Håkansson : Ga ae | arrendator av. prästgården" och ägare av en: större gård i Ves- singe, var huvudman för en intre- segrupp, .som” förordade : mejeriet i Veinge by,. medan -A.;P; Jöns- son och hans ”skara samlade sig mellan de båda fraktionerna kun- vecklingen "under några år fram". åt - att förlöpa "efter. två. skilda linjer, C. Av Håkänsson och hans grupp ' bildade, Fredriksdals me- jeriförening m.'b, p. a och ine köpte Klinkers mejeri i "Veinge; tressenter startade -å;' sin" sida pet andelsmejeriförening m bi genheten” 1 76” mtl; nr 6 'Vessinge med" mejeribyggnad, : luta och svinstall. för 3.000 kr. Samtidigt nedlades öringemejeriet.”' : Veinge Andelsmojört- ärna till.den'i början av årtion-,; : Vventarier var 1897 försäkrade för' : köptes ; samma år Carl Nilssons "nad . för och -kärna, Även här var rörel- Fen ekonomiskt kombinerad. med svinuppfödning. Vad slutligen mejeriet i öringe beträffar, ägdes detta av Anders Petter Jönsson (1851-—1922) och än mejérierna i Veinge och Ves- singe. Direkt -hantverksmässigt var det' likväl inte ;det var ut- rustat med både separator och kärna, vändes > hästvandr: ng. Denna drogs av tre hästar. Miölkleve- räntörernas antal var. tolv, och dagligen avverkades omkring 500 liter mjölk året runt. Smöret be- arbetades. för hand i särskilda Det påstås, att den förste ta! lesmannen, för mejeridién i Ve-" inge var lantbrukaren Anders -alg ett hemman kär I sacknen, seglat som sjöman bl. a. på bå-' tar till England. Där hage hanj HARAR LPIAARRAND NIER "iakttagit, att privatpersoner in- 4 a : a ANMÄL NAR ARA ANAR SR NK N AR 2 KK ta! Hellsten som innan han köp! En ny företagsform, meje- OSSE ARA NA Rana tråg, Varan såldes på Halmstads i torg, 'där A. P. Jönsson hade egen smörskylt, Priset var 1: 80, 2:—, 2:10 pr kg. riföreningen, införes " Kombinerad smör- och fläsk- Produktion var ett ganska kin- ANA ANS ARA NA drevs i mera blygsam omfattning .. men son drivmedel an- ' dö. -Omfattade. enligt ' stadgarna Veinge". socken och Laholms 5 landsförsamling, Medlem skulle "vid anmälan -om "inträde erlägga en insats av fem kronor för var- je ko, ”från vilken han anmäler "sig att leverera "mjölk till för- eningens mejeri”, samt ”för för- :.! eningens förbindelser” svara med > 80" kronor : för varje insats. tösträtt vid stämmorna fick. ut-: vas med ”en röst för varje 1—5 -- insatser 'samt därutöver, en röst för varje påbörjat nytt. femtal insatser”, ' Ar 1897 "var antalet medlemmar '97-med 576 kor, år 1899 resp.:107 'och 595 och vid ” la. ee 1902 -Fsp. 92 och ' Mejeriföreståndare var meje- Andersson, . Mejeri- byggnad samt maskiner och'in- 11.000 kr, Till: mejeribostad ' in-. vid mejeriet belägna bostadshus med tomt, trädgård och lutbygg- ett pris av 1.650 kr. Frölken betalades Pr kg. Redan 3/4" 1897 framkom förslag om betalning : efter fetthalt, och ett Par - månader ' senare beslöts att införa en dylik beräkningsgrund. Men - redan i april följande år återgick” man till den tidigare betalningen Pr kg. utan hänsyn till mjölkens större eller mindre fetthalt, Den följande utvecklin- ken kännetecknas av vacklan hit och dit på denna punkt; ena gåh- gen betalades mjölken efter fett- helt, den andra gången icke, Och mot slutet av föreningens verk- samhet hade man definitivt över- gått till betalning pr kg. Mjölk- JOH. AUG, JOHANSSON . Föreningens nuvarande styrelse" och föreståndare: I ”gtående från vänster: Anders Kjellsson, David Bengtsson, Fril- is jof Johansson, sel ov från Svante Hallonlöf, Magnar: Karlsson, Sittande inster: Sven ' Paulsson, Axel Månsson, Edvin Karlsson, ve CN. We Olsson, sv oc -kigt "näringstång, mt uppköps-- Blazers: osar: | Sommarbyxor. ”Skjörtor. Slipsar. Underkläder. Strumpor. . Hattar och Mössor hos. : 'WIC TOR. S VENSSON el. 36 r .VFINGE : 'Tel. 36 . Tel, 5 | rekommenderas so Der en Te 5 IPROPRA RESANDERUM Tr . "med varmt och" kallt vatten : kring: vessingemejeriet." Enighet > de ej uppnås, och därför kom ut-- | AP, Jönsson och hans medin- .. ; och: förvärvade, » enligt] - Köpebrev av den 31/8 1896," läs] 5 När. det gäller a oc M ÖBLER ' ; SOVRUMS: FF GRUPPER. SÄNGTÄCKEN. och. MADRASSER, : KOMPLETTERIN: GS- Frans Anderssons - Möbelaffär Tel 178 "UVEINGE Go Tel 1i8 > Förentnigens verksamhetsområ... Gunnar "Bengissons- Bageri. : Tell 57. Ve V.EIN GE: CREKOMMENDERAS "Beställningar å Tårtor och andra: sorters bakverk" | mottages tacksamt : Tel. 57. Bernth. Johonnons Körr., FLÄSK. och OHARKUTERIAFFÄR oc REKOMM ENDBERAS/ "mel 31. INGE mel. 31 Herrar L Lantbrukarel - Vid behov av TRAKTORER : Kd LANTBRUKSMASKINER : sr "och REDSKAP : vän, Eder alltid till den egna . organisationen |. ”Laholmsortens Lantmannaförenings Filial Tel. 10 UC VEINGE Tel, 10 2 Hägo' Svenssons Skomakeri REKOMMENDERAS. välgjort arbete utlovas su oc Tel. 41 vå UVBINGB os 0 Tel, 141 Ordf, och kassör 1911—1942 5 Veinge Andelstvättstuga” Hos oss får Eder tvätt den bästa behandlingen, | Vår uppsättning av de modernaste maskiner - utgör ST ; en. garanti för förstklassigt arbete. ' - se - > Vänd Eder med förtroende - till osg, nov | .” Ni kommer att bli belåten. - Å re . Tel, 180 + ' VV EL. Tel. 180 4 ve N | RESER N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.