” MN en Min I I ””Eördager de I lr 4: ARR > Md Lå Veing e Jordbrukskassa]| eh 2: or Tel. 211. : Öppen” varje helgfri måndag och torsdag kl. 10—12. . Beviljar lån av alla slag och mottager insättningar Al GOT PERSSONS INSTALLATIONSFIRMA, : Utför elektr. anläggningar AT ARMATUR. on. MN CN ">. för ljus och kraft ”Doering hövändare Slöpräksor Die nybyggnads. och rogarationsarbeten.. ve Inforara. offer stipulerade" minimiantalet: teck- nade. insatser,. 800, . var uppnått och '; till. och med: övertecknat. Med. "varje. insats förband sig tecknaren att ansvara för ett be- lopp av högst,.12 kr, ”till täc- kande '. väva de skulder, som för- -Priset höll sig då omkring 8 öre pr kg. Smöret såldes till grossis- ter i Köpenhamn, Följande smör- | priser (medelpris) :.: noterades : 1898: sept. 1:83, okt, 1:99, nov. 2:—, dec. 2:09 pr kg., ett år se- nare "var .medelpriset 2:40, År hanteringen; i 1897 beslöts anordna” badinrätt- ning i mejeriét, Bad skulle ser- veras allmänheten dagligen mot en avgift av 25 öre. För att sä- kerställa. tillgången - på .smör- örittlar inrättades i samma' veva eningen-i' och för inköp av de båda - ”förutnämnda - mejerierna och till 'nödigt rörelsekapital kan komma "att åsamka sig”. På sam mankomst den 28/2 antogs. stad- gar för den nya föreningen: och på. sammanträde” med andzelsteck- narna . den" 22/4 1901: beslöts en- hälligt, ' att "Veinge nya: andels- méjeriförening Up.a.” skall 'anses vara . bildad: :'och ' konstituerad”. Nu fick den. preliminära " styrel- sen "avträda. .och ordinarie "val- des, nämligen NP, Hansson, Ö- ringe, - Johannes" Petersson" och Lars' Peter Bengtsson, -Göstörp, Sven Nilsson,. Vessinge, Per' Al- fred Jönsson, Skogaby, Carl Nils- son, Jöns Svensson och Jöns Pe- ter. Svensson, Veinge. Det beslöts ätt -”föreningen skulle . börja "sin verksamhet den 1 januari 19027, På föreningsstämmor i, Veinge andelsmejeri den 6/8 och : 23/12 samma år beslöts att mejeridrif- ten skulle. upphöra vid årets ut- gång samt ' (6/3). att för2ningen skulle , upplösas den ' 30/4 1902, Liknande" 'beslut' träffade & sin sida Fredriksddis mejeriförening. '. Utvecklingen . förlöpte därefter Pprogramenligt,. : De båda mejer - erna i Veinge och Vessinge "in: köptes, . för ' vilket ändamål ett lån- på 11.000 kr. upptogs::Dess- utom upplades. ett kassakreditiv på 3.000. kr; Den 171 1902 börja- de : mjölkmottagningen vid. ves- singemejeriet för den nya andels- mejeriföreningens räkning. Meje- ribyggnaden 'i Veinge uppfördes av .en. sockenbo, byggmästaren Carl J.; Ohlsson, som även utfört ritningarna, I fullständigt skick visade sig den nya anläggningen ha' dragit en' kostnad av kronor 14.578:71. Härtill. kom köpesum. man .för de förutvarande mej erna. 12.000 kr.,. vadan mejeriför- eningen nödgades starta den en efter dåtida förhållanden ganska betydande skuldbörda. Mejeriet mäste också upprustas med en hel del nya maskiner. . : tunnbindarverkstad i direkt anslutn: ng till mejeridriften, Frågan ; om en mejerifuston kom tidigt” på- dagordningen. Så-: "9 Junda heter det i styrelsens pro- ' tokoll redan den 28/1 1899; ”Be- + slöts att en kuhgörelse skulle ut- : färdas ; för att dryfta 'en fråga om sammanslagning äv .mejeri- " erna . Veinge ' andelsmejeri och den del av Veinge Laholmsmeje-. ri, som har namnet Fredriksdal" Veinge + nya” andelsmejeri- förening” upa " Men meningsskiljaktigheterna mellan de båda lokala förening- arna gick inte att undanröja i en hast. Först efter två år kunde man - enas . om "ett. gemensamt sammanträde med de ledande .männen i de bägge företagen. Sammankomsten hölls i Veinge kommunalrum. den "19/1 1901. Här uppnåddes enighet om föl- . jande” förslag, ”att vessingefor- x > eningen skulle, ”såvida en ny. an- ' delsmejeriförening i ändamål. att driva: mejerirörelse. inom Veinge . socken kan bliva bildad och. kom- - ma till! stånd, med skyldighet att för ett pris av 6.000 kr.” dera inlösa de tvenne inom nämn- ” da socken nu befintliga 'andels- "mejerierna, till densamma över- +. lämna och avträda sin egendom, | " bestående av från:1/6 mt ar 6 Vessinge - avsöndrade lägenheter med därå - uppförde byggnader och nu befintliga maskiner, in- > ventarier och :redskap-mot förut- nämnda pris 6.000 kr. och för öv- rigt det villkor, att även den an- A dra inom socknen nu varande .Fredriksdals mejeriförening lika- "ledes, i enlighet med förutnämn- da förslag, beslutar och förklarar « sig », villig att till den påtänkta « nya andelsmejeriföreningen över- lämna och avträda all sin egen-:-. dom, nämligen den från 1/8 mtl. "nr 8 Veinge avsöndrade lägenhe-' ten Fredriksdal: med därå. upp- förda byggnader och nu befintli- ga maskiner, inventarier och red- skap mot förutnämnda pris, 6.000" ” - . - : Erränge " andelsmejeriförening :. beslöt enhälligt på stämma den 2/2 1901 att antaga detta för- slag, vilket också endräktigt an- togs på sammanträde med del- NN arna i Fredriksdals mejeriför- Ägar ma dag. Några dagar ening 5 Y tbruka- senare, den 12/2, hade lantbr ” maskiner, : socför AX vv re Veinge och kallats till mö met för a ny mejeri arna leddes av ” Öringe, De npärva de enstämmigt : ' ra, att den ifrå; samma =. ande . måtte pliva bi » till stånd”. att 'arbeta för saken, förslag till stadgar och vidtaga al mjölkleverantörer inom och ; Tönnersjö socknar Ste i kommunalrum- t dryfta frågan om en förening. Förhandling- P, Hansson, rande förklara- ”gin önskan. va- gavarande gemen- lsmejeriföreningen 1dad : och komma mmitté val ar Ja ”upprätta för övrigt de förberedande = - n för föreningens JOHAN ANDERSSON "' Förest. 1901-1903 Föreningens ekonomiska ' ställning saneras En del mera försiktiga leve- rantörer .ställde 'sig till en-bör. jan avvaktande i förhållande till den nya andelsföreningen. Hit hörde särskilt vissa större mjölk- producenter. Enligt stadgarna le medlem inträda i förening- idande BR n för varje ko Ar SA var stort. | en med en insaft $ are endel Det dröjde into länge, förrän, det samt dess' : | gärder, som i oc X a Beinge | mejeri c är 18 92 7 2 Veinge Nya Andelsmejeri fi rar i år sitt halvsekeljubileum. 50 år kan på sitt sätt vara er respektabel ålder — i varje fal! när det gäller jordbrukets eko- nomiska rörelse som ju annars är av yngre datum. -Jordbru- kets ' (mejerihanteringeng inbe- räknad) mäktiga föreningsrö- .” relse är av yngre datum och kan väl i stort sett sättas från -. .1930-talets inbrott. ' Men därav: >: får man inte förledas att tro ' att ingenting hände förut att >> detta fall mo: " dernäringens män, . voro" helt passiva. "Ingenting kan vara o riktigare. Och när ett andels- mejeri som Veinge fyller sina 50 år är det något riktigt fint: ur organisationsmässig ; Syn-. -punkt.> Men : Veinge -: mejer: fanns ' före ” gamla fina traditioner. Redan i början av" 90-talet existerade "det -— fast högst privat. äga ren "var då den kände före- gångsmannen : på mejerihante- ringens -område N, 'F. Klinker. K, var egentligen dansk, född i Yelsby församling i Schles- vig. Men. han var blott' 10 år . då han med sina föräldrar. bo- satte sig i Sverige. Det var vid Skäldinge " herrgård i: Skåne. Han utbildade sig hos fadern till mejerist och det blev också hans 'lVvsuppgift, År 1884 star- tade. han Laholms mejeri. Me- jeriet låg på norra Lagastran- den till. vänster när man skulle in till. staden norrifrån ochi omedelbar. närhet tilr lands vägsbron. a Vi låter intjerskan vid Vet ; ge mejeri 1892 (och dessförrin-; nan) ' berätta litet om förhål-: landend. der tiden...Det är 60 år' sedan dess, men Mary Pers-' son, Öringe, minns riycket' gott. den tiden ' och" har många glada minnen därifrån” regi, Chefen var en driftig karl. Förutom. 'huvudmejeriet i Laä-: holm (där man gjorde smöret)" hade ' han mejerier i Veinge, Knäred och Breared,-Man var mycket .belåten ute'i bygderne. med mejerihanteringen — hus- hållskärnandet ': var opraktiskt och gav. föga "valuta ' och - var 1901'— det .här |; n Hon' var 'en: tös i. 20-årsåldern när hon bör: jade sin anställnng. som meje- ripiga i Veinge under Klinkers: ar ve oc: Utsikt över Veinge stationssamhälle, —.. NIA Gäsödaride” Genom” rationell mejeridrift fick man mer peng: ar och jordbrukarna fick mera intresse för :boskapsskötseln. Man stimulerades. och fick in- tresse . — det lönade sig mes kor och mjölk, Klinker var. er mäkta. omtyckt arbetsgivare: Han var folklig i sitt sätt, väl- villig och generös, oe "Veinge: mejeri. hade följande personal: Mejerska,' ”mejeribi- träde, " maskinist. I Knäred (Killeberg) drev man mejeriet med vatterikraft — men Vein ge by saknade ju den driftmöj- ligheten så det blev alltså ån: ga. Det var roligt den tiden säger den ännu ungdomligt vi tala .. Maria '(eller: Mary som: henhes namn :”'. efter : hennes många ; amerikaår blivit)... Vi hade så mycket skoj och. spek! takel. för oss, Vi. ungdomar: Jag blev :mejerska och hade kommit ihåg dessa väntjänster i hemlandet när vi komrmit.i samspråk om det gamla landet nen." cc: : ar om kvällarna. och bland poj- : karna var också Viktor Lars- son, sehare "Hallandspostens hbekante redaktör. Han var 'en snäll-och stillsam: pojke, myc- Ket småtrevlig. Han var nog sjuklig ibland, tillägger Mary. inte iVa efter den tidens” peu-. ningvärde. Jag hade :som' me jerska .150 kr om året. — en "Men som många -arndra. fick Jag lust att resa till Amerika.; de "stora möjligheternas: land... Jag var då inte fyllda” 247 år Klinker : avrådde + mig —: hag. ville " gärna. ha mig kvar” och ville höja årslönen till 200-kr alltid "de" F. mejerskan Mary: Persson i: Öringe berättar personliga minnen: Mejeriäg, N, F. Klin- ker vär -en rivande karl och 'en stillsam ung man. som Be- nare skulle bli HP:s chefre- daktör : och riksbekant publi: cist.".—” Arbete: saknades inte” "men det fanns verklig arbets- glädje, ji: >: : mjölkskjutsarna till a att hjäps de.” små, och” svaga "skjutspoj- karna red de tunga kannorna, Flera äv dessa har efter årata! och vid träff ute i Amerika med: tacksam”. minnesgodhet stora pojkarna på |: : SEE "Så kom "tillbaka igen... "san betalar jag”, sa han. (Det "också. talat : om). "Ber du "trött. på” Amerika . Platsen "står ledig för dig och :hemre- får tilläggas att den. unga me. Jjerskan' på : Veinge mejeri var mycket " duktig och skötsam som: hennes ”mjölkapågar”. : Men unga "Maria" hade . "beslutat: sig för "United" States, : of. America — och : hon: visste vad 'hon' ville Också nu. Och så utfärdade. då |” mejeriägare Kliker följande be- tyg; ännu efter 60 år bevarat: > ”Jungfru Maria Persson i som varit .i min tjenst sedan den 24 april 1889 uti tre av mina. rae- jerier ' såsom :'- mejerib.träde deraf i Veinge såsom mejerska. der hon på egen hand förestod invägning " och -” utlämning af iklädå sig: förpliktande delaktig- het i företagets skulder och eko- nomiska engagemang, För ägare av stora kobesättningar innebar medlemskapet därför en icke, o- betydlig ekonomisk risk. . Genom att de första åren betala ett re: lativt lågt :mjölkpris. erhöll :för- eningen -. emellertid -' .snart - bety- dande : överskott," som användes till. betalning av skulderna, Och efter några år kom en tid, såsom t. ex, 1908, då driften gav över. skott, nämnda år kr. -4.107:88, vilket till större delen" betalades till leverantörerna i form. av ett tilläggspris av 11/2 9 & brutto- summan för under föregående år lämnad : mjölk. ' De' följande "åren utbetalades 2 -:90.i tilläggspris. Att en dylik gynnsam utveckling kraftigt :. understödde”: tillväxten av. medlemsstocken, är klart, > Här kan tilläggas, att förenin- gens ekonomiska utveckling även | i - fortsättningen .. förlöpt på ett gynnsamt sätt. 'Frots betydande kostnader . för . nyanskaffning uv reparationer och om- byggnad - av. mejerilokaler sarit bostadshus,- är föreningens skuldbörda helt ringa, Andelska- > pitalet har dock anlitats tills vi- are. Antalet. medlemmar i för- . eningen år .1909 var 206 och är nu, 1951 omkring 360, en sifira som utgjort medeltalet under de , senare åren.” . . Mejeriföreständare” Til mejeriföreståndare. hade antagits mejeristen Johan An- dersson, som tidigare haft .sam- 'ma befattning 'i Vessinge. Hans . löneförmåner var 150 kr: pr må- nad jämte sex kg. smör samt så mycket mjölk, som ”nödigt be- hövdes till hushållet”. För denna lön var. han ”skyldig att under- hålla och avlöna den personal, som behövdes för mejeriets or- dentligt skötsel. och för en först- klassig smöberedning.” Joh... Andersson efterträddes den 1/2 1904 -av mejeristen E. J. Sporre, dessförinnan verksam på "Nya Skottorp. Den nye före- ståndarens Jön "var 135 kr. pr månad jämte "nödiga :mejeripro- dukter." I vederlag ” sknlile han ”förestå mejeriet samt hälla per- sonal, som skall vara tre. perso- ner. förutom Honom. själv”. ANt- efter' som "man insåg K. I: Spor- res. stora- duglighet och 'fördöin- liga : arbetsnit, 'ökade man 'alltil enhälligt "på hans löneförmåner då och då, sedan tidsförhållande- na "trängt frågan härom i för- grunden; K,"J.: Sporre var en o- vanligt förnöjsam och anspråks- lös man,. vars "intresse helt. oc hållet' fångades" av” tjänsten,: och pliktbudet var hans högsta led- stjärna.' Sporre lämnade förestån darebefattningen den 15/4 1936. . Till hans. efterträdare : utsågs mejeriets :. tidigare smörmejerist Sven Paulsson, .. såsom " vikarie 15/4—31/12 1936 och såsom or- dinarie . mejeriföreståndare från och "med den 1/1'1937, i vilken befattning - han fortfarande är verksam inom. w företaget. Mjölkpriset ' beräknades första månaden. efter 26 kg. mjölk til ett kg, smör, betalt' efter Köpen- hamns toppnotering, Var smör- priset 2:60, blev. mjölkpriset så: lunda 10 öre pr kg. Styrelsen be- stämde månad för månad, hut många -' liter - mjölk, som skule anses åtgå till ett kg. smör, va- dan ' mjölkpriset var . beroende dels av denna faktor och dels av de flukterande" smörnoteringarr Den. 13/12 1905 behandlade eningsstämman ett förslag om mjölkens betalning efter: fetthalt, vilket emellertid avslogs med 288 röster mot 87. Dock hade tidigt införts ' den bestämmelsen, att ”all "mjölk, . som håller minst 3,3 7 betalas lika men med, 0,2 ö res avårag pr kg. för varje tion3 dels " procent, ' den understiger nämnda 'normalfetthalt”. - Vid samma '' tillfälle beslöts, - ”att mjölkpriset skall bestämmas ef- ter månadens behållning, sedan avdrag för driftskostnader, amor tering och nödiga utgifter. skett”. Men frågan om hbetalni run- ra år senare, den '4/12 1915,.be. stämdes, att maximipriset skulle utg& för mjölk med 3,7: 95. smör- fett eller mera ”samt att avdrag ondels . procent mindre, fetthall 1935, fick styrelsen i uppdrag. mjölken utan begränsning”.. Och. på - föreningsstämma den 9,3 1936 beslöts, i enlighet med sty relsens utredni ingslinje, ” att, be- ; enhétsvärde, Sedermera har kva- litetsbetalning införts efter" vissa” allmänna riktlinjer.” Smöret ' såldes": till exportör i Köpenhamn, . stundorm, .; såsom blivit medlem i Sydsvenska sl exportföreningen,- skedde . för: genom denna organisation. tanke och intresse, redbarhet och ansvarskänsla är en grundbetin- gelse för all framgångsrik verk- samhet, enskild . eller förenings- mässig. Det personliga momentet har också starkt biragit till Ve- inge ' andélsmejeris'”; gynnsamma utveckling, Anders Petter Jönsson, öringe, var styrelsens ' ordförande under de första kritiska åren, då grun- den lades, och under hans insikts fulla ledning sanerades ekonomi- en, När han 1922 avled, deltog föreningen ' i blomstergärden vid hans bår med en krans, som på blågula "band hade -: inskriften: ”Ett sista tack från Veinge me- jeriförening = för nedlagt. arbete till föreningens bästa”. En annan trotjänare var Lud- vig. Jönsson; Veinge, i tjugotvå år. styrelsens vice ordförande, När han på grund av åldersskäl år 1940 lä de uppdraget, för- den för mjölken upptogs på nytt vid föreningsstämma : den 14/3 1908, varvid beslöts, ”att mjölken från 'och med den 1 dennes skall betalas efter fetthalt, besränsad så, att högsta priset betalas -för des till protokoNet ett tack ”för mångårigt och förtjänstfullt ar- bete till föreningens fromma”. Den siste i raden av bortgång- na trogna medarbetare' är, Joh. Aug. Johansson, ordförande och 4 Yo-mjölk och nedgår i propor- tion till mjölkens fetthalt”, Nås" 1911 till den 31/12 1922, ADAÄANDADAAÄRAÅ kassaförvaltare från den 1/1 Ofta hade vi” 'kaffebjudning- Jag trivdes pra och lönen" var : |dränglön var: "knappt: 1000-200 göres med 2/10 öre för varje ti- - Precis . tjugo ' år. senare; 12/12. framkomma med förslag till ”full:- fetthaltsbetalning för "den söta - talning skulle ske efter fullt fett-:- ningen under en lång följd jäv. år :l ”Minnesord om bortgångna et Den personliga insatsen. av om- . a Rör av alla dimensioner. S VEI I Veinge Cementgjuteri Tillverkar alla slag av Cementarbeten. ” cementstaket, Gångplattor, Kantsten, Urnor mm «| Tel 114 | ilobrunnar, Monteringsfärdiga NGE Tel 14 "GUSTAVSSON: Te a NV VEIL Tillverkar "Bilvagnar, Bygg. Utför Srmides- & Mekaniska hörande Feparationer, Även "+ Förstklassigt » maskiner, & TÖRNSJÖ NGE Son Tel, 45 nads-, och Ornamentssmiden. - arbeten samt till branschen reparationer av - Lantbruks«" ärbete utlovas. Tel. 9 VEINGE i Antikt. | och. våra första ungdomsmin-'. mjölken samt: dermed företad bokföring jemte: mejerikärlens renhållning 'och' nu: bar under |. denna -tid städse varit trogen, pålitlg, stadgad och” mycket ordentlig, ". samt uträttat sina göromål till min synnerliga be- låtenhet. Hon hvarder på egen begäran från sin tienst "leiig denna dagio ekommendere 3 : Och så reste Maria Persson, den. svenska torparflckan;, till Staterna och fick-lika. bra ar- betsbetyg där. De svenska flic- korna voro mycket eftersökta i Amerika — de var: voro ilskå på sina Svens] leger och'de danska” Och norska ”pikerna” gåvo sig utför sven- ska — men tricket upptäcktes: Vi återvändom till mejeriet i. Veinge. '—' .Skummjölken Troligen var bymejerierna för små och föga ratione'la, Några data om Veinge: gam : ia . men ' alltjämt ungdorliga "mejerska från anno 1892. Hon är värd en.eloge i mer än ett sammanhang. ' Hon . reste år .- 1892 från Malmö til Hull och över England till Liverpool där Atlantbåten- skulle föra: henne" "Joch' många andra” emigranter till "Nya världen. I Liverpool White Starllnjens stolta nan de kom fram. Emigranter : ha måste resa med kreatursbåt över, men fram kom de, Sedan har; hon krossat Atlanten 5 gånger (sist: med Cripsholm) Z nu; fler år, men från 1914 tin 1926':var: hön Hemma och sköv- te "sina åldriga förkldrar — hon satte dem över, alla, dollar: Nu på sin ålderdom respekte- ras "" och : "högaktas hon ism. och grädden forslades till.La- 1906, direkt till importör i Eng-. ”, land. Men sedan mejeriet. år 1915... ör > "KJ. SPORRE. . Förost. 1904—1936 . Holmsmiéjeriet. Detta gick med vattenkraft. Personalen var en gräddmejerska, en smwörmejer- ska i mejeriet. Och i samband med ; mejeriet fick K. mycken- 'het.; av skummjölk ”ch hade där ett svinhus med 200 grisar. Smöret, i drittlar, exporterades till-England. + >> o- -' Klinker var inte den första mejeriägaren i Veinge, men den förste ”i stort format”. I Öringe hade det under ett par år förut funnits mejerier i.två bondgårdar, dels hos ”Hylte Hans”- (Jantbr. Fabian Anderssons gård), dels å ”An- ders Petters”) nuvarande Jan- ne Anderssons gård) Nämnde Anders Petter Jönsson var fa- der till nämnde lantbrukare och sedermera en av mejeriför- eningens initiativtagare. I Ve3- singe fanns också bymejeri en kortare tid och kanske" också i sj s ABA HAM MAA SAMA SAN AAMANADADAISINASNADIDAADDAADARA andra byar (Plingshult bl. a). FRUKTSKÖRDEN äppelblad blivit deformerade av nattfrost. I vad mån detta kan inverka på fruktsättningen är dock för ”ti- digt att uttala sig om ännu. Den jag redan sett i verksamhet och hembygd. : -Hon är sedan: 1037 åter” . svensk, : "men Amerika är hen«. "nes andra medborgarland.: Hou cs talar Thöd begeistring om ”sta- . terna” —' Amerika kan inte ha os bättre vän — hon vet vad möj- - ligheter det gett strävsamma » fattiga ” Men det är en annan historia svenska emigranter. som, Kipling sa, - . - i > Och det här var en epistel: "om Veinge' mejeri som jubile- rar, och en duktig mejerska. "där... '. Å S vt Charles, | (Forts. fr. sid. 3) i skogsbygden, som ista tidens vackra väder gör dock att man kan se rätt hopp- fullt på situationen. — Sjukdomar finns det som vanligt, omtalar konsulent-Erie-= '- on ' vidare. — Äpplestekeln har den är ju ganska besvärlig. Den förväxlas, rätt ofta med äpple- vecklaren. Och skorv förekom- mer ju också fast kanske: inte i allt för stor omfattning. ” med årets fruktskörd men då får man också hoppas, att av-' sättningen blir lättare och bätt-' re ordnad än i fjol då som bes kant "stora partier svensk frukt fick - vräkas på komposthögen allt medan det samtidigt impor- terades utländska frukter. . >; Cel md ben bo oc - h'sammanlagt vistats i Amer ' a:32 år; "Det. kunde varit. än- , I fick de "vänta 9 dygn. Carpeén= - I tia, .| amerikaångare . hade gått:in- Det ser sålunda lovande ut --. — Mejerihändelser i 5:a ad Halland för 60 år sedan Å "i Vr i I I l ; i i I sa ?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.