i > berätta . om - arbetet - bland de' "has upptill 15 skolor i varje dl sin: församling och'det; kan fn kv afrika få komma hem på ett åra. ”semester”,' om än "denna. se; ”megter i rätt stor: utsträckning . bli 'upbfylld. 'med arbete, resor. gudstjänster och föredrag. > ' 4 ...Det är .den svenske ' biskopen i "Sydafrika, Erik Sundgren, 's som inledningsvis betättar detta, när Laholms Tidning ber om en in- , tetvju. : Och. vi träffar biskopen i broderns hem i Gamleby i La- holm, : där biskopen är gä för. ” några : daga Vi:ber;, biskopen , svarta - långt borta: i det stor Afrika utöver det som han be- rättade för oss, när han för fem år :sedan var hemma och då ä- ven. hälsade på. i Laholm; NON 1: 7 1949 blev jag biskop i Z . Iukyskan i Sydafrikanska -uinio- nen .med,.säte i: Natal.i staden Dundee, berättar biskopen. Till Afrika kom jag 1927 och har se- s dan: dess, , varit: e meg undantag, f t herima. på semester ett år i tår get två gånger, Nu är det tréd- Je '] gången jag är: hemma men efter ett år bär det av ut: igen. "Ty jag trivs alldeles: utmärkt i] 25 "= Visst kan det kännas skönt : att efter fem å sex år ute i Syd- i gen 1,000- talet, sckter; 3 söm bn : "infödda; som : kallar dessa för kristna ' försaralingar, De har "emellertid allierat 'sig med ; hedendomen ; och tillåter .människo= et ;stor. Ne över folket. Det finns; emellertid en. del, som är kunniga: i sin: bransch, men det stora" flertalet är .humbugmaka- re, som drar nytta” av de inföd= mitt nya hemland;.-Men' semes-&.z,- tern har. varit fylld a av. arbete. | Jag kommer sålunda” direkt från. en j missionskonfer tyskland. ; Vidare] har, Jag öredi-: "kat på; olika håll och det ä otänkbart, att "jag till h ten kommer tillbaka till Laholm; er Mitt huvudsakliga: arbete är; i : Zulukyrkan men jag har! visitationsskyldighet.. även i Rho . desiå, 7 ; en: engelsk koloni; som ligger: porr om; ' Sydafrikanska 1. Zulukyrkan har. vi 10; .misslonsstationer och i Rho- desia 9. .Sammanlagt. har vi ett ti "ska -resa ut i. av läkarna hår 800 patientér' på sjukhusen 7 ock”; många” hinner d a bara: se till: "vårt arbete i Sydafrika” är: rätt "mycket inriktat på socialt arbe-: te,. fortsätter" biski Sundgren. 14 i:har-14 afrikansk präster och 12 15: evangelister... Utbildning- sker" på:-vårt eget : seminarium |"-4 Oskarsberg" i Natal; grundat. av den: förste svenske” Zulumissio"' Man - sålunda säga, att I folkets : gudadyrkan; ” fortsätter biskop Sundgren. Denne gektle-' får. "sig Pengar bl: medlemmarna" får. betala, en av- if tt gå upp på berget 'och se på honom något som de ock- Sälskvi ida” och öppna . samt angelägna satt) behaga, även; om. xempelvis' en vit obe- in ofrågar en : inföding så lämnar den inföd- är tror. den frå- hären, Otto: Witt: från: Hälsingo |" | borg, som för jämt 75 år'sedan.: "Vår sven- ska. mission i Sydafrika kan. så- lundå , i år fira. 75-årsjubiléum, Däremot har, vi hållit på endast. . sedån :1908 i Rhodesia, : av va Prästen-missionären är en: "ansvarige" "för" skolarbetet inom strikt,” sammanlagt ' eft i150-tal. skolor. Någon: obligatorisk skol plikt-existerar' inte, utan” i all- s.mänhet' går » barnen i skolan |? minst tre år och högst 8: Sam- arbetet: med "myndigheterna i ssåväl Syafrikanska unionen som” Rhodesia är det allra bästa och; .de betalar sålunda. de. flesta lö- ner och andra omkostnader för iskolorna. He : Missionsarbete har gehom de "Komplicerade förhållandena bli- vit mera svårarbetat nu än förr, -berättare biskop Sundgren :vida- t re; Industrien har gjort väldiga framsteg 'nere i Sydafrika och : därigenom; blir det förflyttning från landsbygden till städerna, och: detta. gör att de kristnade . kommer i dåligt "sällskap och faller tillbaka i sina gamla. va- nor, Svårigheten för vårt arbete ligger också däri att familjerna |: bli, splittrade, "medan, mannen beger sig, till industrin, så ,stan- nar. hustrun och barnen kvar hemma. 'Trots detta kan vi dock med tillfredsställelse se att vårt missionsarbete. går. framåt, ti Jägger biskop Sundgren. - »+ Nationalkänslan, sont . synes göra sig alltmera gällande, kan också vara ett crux för missions da att man: högg av-händen på tjuven, eller? t.o.m. dömde! ho- I; ill:.d v de; .Svarta,- särskilt. de äld- "kan. hålla” på. hela dag r i De flesta ett- Nye artist im Av Sydafrikanska u= nionens. 8 ,milj. svarta "invåna- a 800. 000 kristna. men utorn en milj. mulatter — allt- så'en "blandning mellan "vit ch svart; Dessa: senare har en oc: lycklig ställning; då bor, lever och arbetar för sig själva" 'och tolereras knappast av varken svart eller vit. Att. de vita an: nars"inte beblandar sig med. de svarta, är: faktiskt inte-:något underligt . alls,: det "är två så vitt, skilda : folkraser, att: det helt enkelt är naturligt, att de” hålla sig för sig själva. : kd Utvecklingen 7 går : "raskt ' framåt” här. nere, minst i Rhodesia,” Det är'ett land, som sker nu-en mycket stark in” vandring är,” Landet är rikt på kol” och guld, och en stor industri håller på att växa upp där, Det stora cruxet är dock, <t det inte finns någon hamn utan. "all utskepepning måste Serksamhet. - Det finns säkerli -ske genom: Sydafrika eller Mo- | gå: upp på:ett: berg, och sekt- É 1 i;vardera riktningen; .: och ändå har främtiden för sig, och det j Å en stor. portugisisk koloni. på "östkusten. > Landet är emellertid trevligt, det rå- "stor frihet 0. god atmosfär och » ett drägligt lan: | RES Jag' har vistats i nära a . rå "Rhodesia, först som ”mig- söm, vistades, hos ess nader, land, den - Ake, Fridel Elen je ande "+ Så i gar, vi biskop | .. "| Sundgren,.. om han hår:några önskemål fö; fråmtiden. missionsstation, och vi. Hoppas inom: en icke allt för: avlägsen år ker. sig; dit,- men i storstadens s Vimmeltslukas de upp av san” och: kormimer i dålig sen i Möéexico,. en färd som gi- I vit Honom..en rad nya: intryck "från ett ” land, där jordbruket frännu” inte befinner sig: på sam- vit en | ganskå a an- tl itränganaan «resa, fast .den.med flyg inte” tar: mer: än "två dygn kunde jag / övernatta" i” Newyork på hemresan,. säger, han, ;: Utre- jan "var intressant inte' minst ur den. synpunkten, att: linjen: gick över: Cuba oci landade»i: Ha- mänträdde:'pårdenbavlägsha syd. "amerikanske" kontinenten” var! In? terhational GUEmrAS PT 7 | örganisatiomidet här gäller, fast; kongresserna: inte hattonella torget ski "Sydamerika! eförlad derna: gång”till” Mexico, då" det givetvis - -var- enklast på detta Sätt att: få dén tillslutning . från $ydamerikanernas sida, som” man önskade nå, ..,. YR! rkellj Bostads Seståndet - ne + Örkelljunga tprövinstalläkar- distrikt" har under: senare :' åren |. betydligt förbättrats, konstaterar provinsialläkare M, Ahlberg i sin äÄrsrapport; Sköggsidan är” den]: bristande tillgången: på:- bostäder på" grund av rådande restriktio- Or. Många" får i åratal .vänta på stånd att bygga, vilket är till Sförfårnig : såväl för 'den' enskilde som för samhällena, som hindras i sin utveckling, Restriktionerna på - :-byggnadsfronten ' inverkar 'hindrande även ifråga om: skolor- Fr nas förbättring, I Skånes fen. hult' har "dock under året skolan 1 stationssamhället tagits i bruk och äntligen ett mångårigt pro- visorium avslutats. I Rya har skolarna -undergått ripan- att den, skall komma till stånd |. ”krigstidens : | vicringen; I 1946 års val. kämpade stiketter 'om”544' mandat; [ha sjulolesgr fe haft"iför- ji "| bindelsemeä iden: internationella |" Ett” avsevärt "antal frans] a terna, ungefär 200 mandat i en - : Från ”Bohdeförbundels - om. Dr, Heälund i "med några av de utländska gästerna. T. v. disponent Holger Chri : stensen, Danmark, och fröken Elisabeth Bewurain, Finland, th. Ci Hedlund fröken Annes. Lise Kl Danmark. T banketten ' - prästmötet "göteborg? stmö- rhandlingarna på präs! örnar dag inleddes med” " ottesång i domkyrkan. av kom- minister A. P. Bengisson, Halm- u fler samlades delta< stan oc Vasa; ögre allmänna redrog: "sit Denna nade åk lå det gäller Läv od korkliga- livet: i stiftet, 4 Enligt pastorsär imbetenas rä! I - "ser "beräknas ”högrmässorna. unde halvåret 1/9. 1950-—28/2 1951 besökts av sammanlagt ” 1,214,526 personer eller per söndag. 40,484, Kyrko! ” sökarnas antal utgör" sålunda, + 90 dy. stifteis befolkning, Den ge- Iigt- av intres- "Kommunisterna fick då 5.489,000 av dé sammanlagt 19. 203.000 röse. Ad. / ter som avgavs i det franska helt andra: "omständigheter; För det första: ägde de senaste valen rum innän 'ännu' det 'kalla kriget hade" frammanat "spöket av: ett: tredje, För det ; andra hade tredje har denna gång cerat nytt valsystem trätt i kraft, - politiska 'grupper- är -inregistrerade :'som;. ”nationella”:: partier, ' Det 'be= tydet-att de måste framlägga kan= didatlistor ' i- minst ' 307-av; de ' 103 = erna, gaullisterna 'och den 'sal ling partier som går under namnet tredje kraften, vilken omfattar st N moderata” "Dessa här de senaste" fem åren svarat för fjorton: samlingsregeringar i fjärde franska republikens första national- örsamling, Därjämte,” upptrö de "några. veckor före vald; en:s; k. - Gaulliströrel: inte till då, men vid kommunalvalen 1947 fick : den . 6.230.000 / ": General .de Gaulle ställer inte upp vy, men gaullisternas lista upptar fyra” generaler:; franské-överkel f.; franske, delegaten vidin rutskott general Pierre): general Edouard' Cornig- fjärde .k valsamverkan "mellan radikaler; på högerkanten under ledning av konseljpresident :. Ed- ouard ;: Daladier 'och olika höger- "grupper som under den nuvarande församlingens : livstid har . avhållit sig från att delta.i någon regering. I många valkretsar kan väljarna "också uttala sig för lokala spräng- 'grupper, "vilka ytterligare ökar för- 2.801 :' kandidater;': bland dem 382 kvinnor, under 86 olika politiska överens -om att esultatet. av valet kommer aft av; "månaderna ' och enligt: internatio kalkyler 10-'broöcént' "under" de fyrg första" månäderna - 3, Avsevärt missnöje om inte med det årlamé styrel så åtminstone med den nu avgå- ende församlingen som har namn om" sig för: att tillämpa tidsödande "metoder, för att hänge sig åt partis käbbel och för att sakna en kons sekvent genomförd - fast politi erter tror att kominunisternas att ”skiljå ' sig ” mycket från” dess röstetal: för fem: år sedäri; För tre och ett halvt år se- d dan fick” gaullistkandidaterna. i som då var mindre väl organi-' ' serade än de är i dag över 6 ' miljonér röster vid kommunal- - valen. Enligt strikta: proportio- - - nella beéräkningsgrunder skulle . ling med &21' medl . en Men 'enligt det nya 'valsyste? -ternas - och gaullisternas man- . -.dat skulle gaullisterna få mel- - etal "denna gång: inte :kommer | 7 ft mer". än Fem -av dessa mandat inföddå "deputerade; & r, under kriget kruten | till "dé. fria fransmännens" flyg, och |- general Joseph de Montsabert som kämpade i: det: italienska. fälttåget, iDen. nya. församlingen. kommer att bestå av 627. deputerade — sex i i. den gamla. Dessa "sex mandat" skall representera Franska Väst- och Franska ekvatorialafrika.' dat är vikta £ Hallén, Göta" artillerire- te; I ittliga "kyr Gcen 7 Stift: har alltså ut- . inom Göteborgs st "via 1945 närmaste 5 Jo. - Ssköte beräknades" antalet .öbesökare till ”i. det när- måste: :.51,000”,- vilken. siffra alltså efter sex år skulle ha sjunkit till 40;500," Eftersom ; .den första siffran skattning” av prästerna, och den se- "Tnare på noggrann räkning av kyr- kobesökarna,, är ” det omöjligt att > Igöra en verklig jämförelse. Enligt "I samstämmiga uppgifter har väder- si lHeksförhållandena: under. det halv- :> lår, då räkningen verkställdes varit ovanligt hindersamma för: kyrko- fanns . .|gången. Som helhet torde man dock , ]kurina säga att kyrkogången” savta= it. . Je "Högmi sobesöken i de olika kon- trakten ter. sig /på följande sätt, :-luträknat på söndag i procent av '") kontraktets', folkmängd. Kind 17,7, Mark: och Bollebygd ; 10,1, Orust + och Tjörn 9,8, Varbergs 9,3, Älv- syssel; södra ” 9,2, Vikornes södra 3,1, Fjäre och Viske 8,9, Falken- bergs! 82 Vikornas norra 5,8, La- holm ! 5,7, - Älvsyssels norra” 5,4, Halrastads 42, Ale och Väckle 41, I domprosteriet 2,9, Göteborgs västra 1,7, Göteborgs östra 1,3, Av dessa uppgifter framgåf att. Mark och Kind 'är våra kyrkligaste bygder, medan de tre: göteborgskontrakten ligger. sämst till., Medan högmäs- sobesökarna i Göteborgs stad:'utr gjorde, 1,8, visar stiftet i övrigt. 2,1 Ko: lerna har genomgående av- se sämre "antal kyrkobesökare än” landsbygden. ; En. översikt av kyrksamheten'"i'stiftets städer ifrå- ga om” procentuella . antalet guds- tjänstbesökare per 'vecka ger föl- jande"siffror. Kungälv 15,3, Laholm 13,0, Falkenberg 10,5, Lysekil 16,3, id. :8,7,.. Uddevalla 8,1, Marstrand 8,1, Göteborg 4,2, Halmstad 3,7 och p Landsbygdens. folk betydligt - "kyrksammare'. än Het, vilket bet -| komme: | Nysyggnade! Ika; ett kapel alt få en bild ]k grundåde' sig” på ungefärlig upp” - M 'städernas yder en åydlig. än. on hende: prästmöte, ning sedan » före: då det vr 57 Stiftet har i 283 är kyrkor illa 2 "mening. Härtll . on rv Al. kapell av, olika slag. rna har: varit. en ”kyr- | 1 och tre. -barackkyré har. företa= uréring ite. fo sn utgifter för underhållet På kyr uppgår LI meka vek ämbetsberätte tele” . vidog prästmötets. "enskilda över 2 läg sningar och på aftonen hölls pa= : ion över de präster, som av= . Pregående prästmöte ” på: mbbotskraft i Halland: under maj so terfrågan på Ivbbideratt? under . måzraden har ökat och då tillgången kande var ungefär oförändrad, åa Pite den redan tidigare före-" liggande. - bristen på ' arbetskraft ytterligare. "En inventering, som. verkställdes av- länsarbetsnämnden den 25 maj, visade, att denna dag funnes vid arbetsförmedlingskonto- ren i Jänet anmälda 1.465 platser, som på grund av brist på sökande beräknades ej kunna tillsättas in- om en vecka efter rapporttillfället, Av” de sålunda lediganmälda plats serna voro 650 avsedda för manliga och 815 för kvinnliga sökande, var= av 76 resp. 51 gällde ungdom under 18 år. . or AV manliga arbetssökande" gjor- des 1057 och av kvinnliga 1.060 ansökningar, om ;arbete.' Motsva- . rande fjolårssifffror voro 1.151 och 918. . Genom arbetsförmedlingen i,. länet tillsattes under rapportmåna- den 931 platser på manliga och 780 på” kvinnliga avdelningen” Av de '' tillsatta platserna avsågo 261 jord- ” bruk och skogsbruk, 463- industri - och hantverk, 103 samfärdsel, 369 handel, 90 förvaltning och fri yr- Ior ken, 49 hälsa- och sjukvård, 24 - i husligt arbete, 125 genomgående ”. yrken och diversearbeten samt T 7 arbete . ej ”hänfört ' till annan nä-. ringsgren. Härutöver 'placerades- i = - samverkan ' med andra arbetsför= = > = medlingar 76 sökande utora länet. 7” > rdbrukets arbetsmarknad do- minerades -under. månaden nästan '” kelt av anskaffandet av arbe'skraft till" sommarskötseln av'socktorbe- >. - torna, ' vilket arbete-. påbörjades. i:tsn - mitten och slutet av månaden. Den "KL tecknade -arealen är i Halland obe- ". - Tydiigt-större-än-T£jol Det anmälda: stigit till" 923,427" kr: och 1950 var den uppe: i 139, 210, kr. - ”Antale ”odöpta” över gjorde förra: året: 4,748,: : vilket: ut> gör. 0,57 > för, hela stiftet. Mot- svarande siffror 1944 var. 2,956 'el- ler 0,38 Fo. Antalet har alltså ökat, men. I procenttalet är > fortfarande mycket lågt. Antalet -kommurikan-. ter visar: en stigande tendens. De bästa! församlingarna är Valinge, samt "Solberga och Holta i Bohus- än. Åntalet: okonfirmerade över 181 "jär. uppgår till 18,754, - vilket utgör |? 2,2 FK av folkmängden, För sex år sedan uppgavs” antalet till 12, 654, vilket utgör 17 4 av det 'dåvaran- te, Göteborg, pl £) tober 1951-30 emb 1 ck-Idei befolk i derlaget. Antalet 1953 så- il äktenskap : uppgick "till som ' mobiliseringsofficer vid. Göte- borg--FHalmstads - försvårsområdes- FLN Va siffran utgör 7,0 2 äv hela antå- 43; 933 och av dessa ingingos 3,613 genom borgerlig -vigsel. Den, sista "JT gående år från de områden, från restbehovet var ungefär oförändrat, =. + men "tillströmningen 'av sökande: betydligt sämre än närmaste före- ” vilkå längts behov i allmänhét ru ka kunna: tillgodoses förutom -det egna” länet och angränsande Jän. Behovet måste : därför i viss ut-' sträckning' tillgodoses. med sådan arbetskraft, som överflyttats .från Norrland och Finland men ej heller: "7 = tillgången” på " sådan arbetskraft," : var tillgyllest, varför vid månadens ' slut alltjämt ett restbehov förelåg,” på cirka 70 0 betskötare, Katrineholms praktiska skolor mär-, > > kas Judith Johansson, Heberg, från 2 hemslöjdsskolans ; - 13-veckorskurs, . ' och Ingrid johansson, Reftele, från” hushåll 1 äharna' Kastar ut ryssar art bra zon i Öst amerikanska zonen hade blivit ombed sterrike," | e då fram med en stor lastbil till Iryssa I medan rysserna satt kvar i sin bil. : Amerik "ut föraren medan en amerikansk korpral 1 Sr arens plats. Så forslades TyssaTnd och sn kanska sot otadrena” Ryssas Tnas högkvarter anska' solda 09..plats vid” bagaget till Linz, när de” Tuftet "är re: reparationer och är nu i gott stånd, Avloppsfrågan från sam- hällena är. + fortfarande olöst be- träffande YAsljunga och; Eket, tillägger. är Ahlberg, ' da att lämna zonen men € er Öppnade sedan. i Yss len ryske Överste arnå som HDK | in dele Ativn som "är oden. Amerikanarna a8:a DÅ deras bag gage, arNAs bildöre och drog : Filen och en'annar H och började nå ut å där de hörde :hemm me ber NN Rv tog den ryske chai ör ens 2. Se8 de ameri-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.