i 5 FA " i:väster? Det är faktiskt inte till - för intervjuaren. lö ' annat.att tänka på, » Nars måste jag säga, att det vår '. Väntler därute. > "ungefär som från Nordkap H portering. : Det: fanns: så många att jag gjort en resa... tr: brukets område nu i US. det sär för 4 framtiden” "skulle föra med USA ar det haft oerhört stor er kan - på allt kommersiellt . inverl .. YYTSYYXYYYYY TV FST TEEN lantbruksötoche Öregör Bönde på: 5 Vaborgatrden SR höm- - kommen efter s sex år: Nn Sn -— Det känns + väl skönt att var ra hemma igen efter. sex år'i det stora landet där långt borta en ” hemvändande ;' svensk-ame- rikan; som. vi' ställer. frågan — det förstår, man lätt på: tiden — sex år, utan den går i stället till eh av våra främsta sydhalländ- ska: lantbrukare,” tillika vårt . lands förre lantbruksattaché i Washington. Och då vet alla att : det är fråga om godsägare Gre- "gor Bendz,. Vallberga, : Det är några veckor sedan han: och mar .kan med flyg” återkom : till fos- terjorden men först nu kom ba- Baget. Och vi träffar godsägaren i full färd med ' att ordna och ställa med: detta. Vänlig. som all- tid här han dock: en" stund över — Sex.år har jag varit borta, säger : "Bodsägare Bendz,- men nästan varje år har jag ju varit , hemma, Det är med: glädje: men "också sakviad, som jag vänder . åter : till: -hemlandet." När man har 4 en "egen: gård och” så är mangi en - särskild "situation och tan- karna" går ju alltid" hemåt. Ån- rit mycket lärorika och trevliga | år, : Amerikanarnas "gästfrihet | har varit den mest' strålande och med: saknad mna vi många < Men” arbetet" Har ej alltid vår "rit så. lätt och tiden kar dåligt räckt” till. ..Verksamhetsområdet ar / "Varit" hur stort som 'helst till ekvatron. > Problemet har i stället” varit att gallra uppgif- terna . och inte” det heller har varit. lätt. « .< — Inte "alltid" har "dessa 1 upp ” gifter berört lantbruket som så- dant. Sista året t.:ex. har de.i stor” utsträckning” bestått 'i att söka skaffa vårt land bomull -— en nog så viktig uppgift — samt - ordna studiebesök... Dess- ödlor vär "det-fråga omr? råpr I arbéteri”bå ambassade ; som"in- te syntes utåt — däribland ;att kanske : tre av- veckans-sex -da- gar sitta i sammanträde.” Men för att inte tappa kontakten med det Jevande livet” ute i-staterna - har jag dock varje år ordnat så, -— Hur:är situationen + på. -- + Det. produceras ' för fullt, "dagens" lösen, berättar godsägare" Bendz vidare: Under 1950. skedde : det: en viss. regle ring men ej på. grund av ällmän |", överproduktion "utan: det-£var , vad jag skulle vilja kalla en an- passningsreglering.. Man” odlade eller producerade för mycket av ett slag liksom det för närvaran- de sker: i Sverige med mjölken ycket . sträckning än” vad som är fi hållanidet:-hä; "| kalvarna : rustning; som blivit följden: För; jordbrukets”. folk gäller enbart parollen: "Producera för fullt. Men . "upprustningen har ' fört med" sig många problem för Amerikas - bönder. ' Förnöden- heterna till jordbruket här sti- git i ävsevärd grad och ' om än produktpriserna, stigit något, : så har dessa"'som "regel inte följt med i industrins Prisstegring, | c varför böndernä" ofta kommit på mellanhand; +; Lantbrukaren av i dag i USA" står i en .sämte | position än tidigare.” oe ; vete i: nämnd ju” lantbrukets främsta produkter 'och'.de .har inte” gått u p så mycket i pris. Intressant är, att priset på majs, det: är visst. 50 kr hu,” som - vi tycker är. så väldigt högt," alls inte är högt i amerikanska t ögon, utan de. anser att priserna äro låga, Och vi skall nog inte vänta oss något prisfall på den ameéri- kanska spånhmålen” inom” över- skådbar frarntid, "Inkållelser ” drabba jordbruket hårt." När vi tänker på det a ameri” kanska jordbruket, så "måste vi komma ihåg; :att detta till den lövervägande.. "delen. är: ett får miljejordbruk. 7 - Visserligen ver- kar det kanske inte: alltid "så genom "de: större. arealerna : till varje” lantbruk " och den” långt | drivna” mekaniseringen; allmänhet : sköter farmaren” "det till ' hjälp, ofta : sönerna. ' "Men ofta -ut över just dessa m hjälpare,. som: i många” fal maskinskötare:; : Och ..:som ”är bra” mycket svårare att ersätta nu än för en del'år sedan.” i" i, Lönsamhetens försämring har dock träffat rätt olika bland USA:s bönder; > Vi skall komma ihåg, att lantbruket där är spes cialiserat. i:'en. helt : annan 'ut- landet.” Sålunda odlar... . somliga endast: bomull, andra majs och vete, vissa ägna sig åt köttproduktion: och 'åter- igen- andra endast. åt fläsk. Som regel : följer” dock : fläskproduk- tionen med, - majsodlingen." Biff- djuren som exempel på speciali- Oftast händer det att föds" seringeri.::; "där :de. får ' gå en tid... Sedan säljes" de till mellersta. "västern och sbetar på de 'gamla prärierna tills de bli: fetar.s. k. gräskalvar. na men” det händer lika ofta”att de säljes till trakterna av, Chi- cago" där de . gödas färdiga på 'majs : innan + ”biffdjuret” slutli- gen". hamnar :: inom , slakteriet. Givétvis "mjölk s " aldrig - dessa och smöret ' och därför skedde en , viss sglering;: Man” trodde 3 BENDZ . vd godsägare GREGOR vissa avsättningssvårigheter och minskadest, ex. därför bor mullsarealen; Men det visade sig vara fel. Sedan krigsslutet har " det varje år producerats 20 pro- "cent mindre bomull i världen än vad som konsumerats De s. k. överskottslagren finns ;ej mer och : nu är det internationell brist å bomull, V Koreakriget en vänds ', punkt, va Kriget i Korea kom jus som kt, "inte bara "för en ;vändpurttt, hela världen. Gi- djur . utan det bara, vad vi kallar ”biffkor”,. 2 Den del av lantbruket s som sysslar » med : sådan uppfödning, « har varit: relativt lönsam ty det : både är och har. varit brist på > kött.” Det har. också "varit; tal om att köttet skulle ransoneras och. det skulle inte förvåna mig om så bleve” fallet, Detta hänger samman. med, att priskontrollen satt: tillbaka priset "på. kött. Som en belysning till' vilka av- stånd det gäller, så kan nämnas, att dessa . .gräskalvar kanske frakfas lika; långt som” härifrån och. till Rom 'eller ändå - längre; Det blir billigare att frakta dem -: till” majsen än tvärtom, ' ty den - majs, ' som , de. konsumerar ' är större och" mer "skrymmande än kalvarna; | — 'Även bomullsodlarna får rejält betalt. för sina produkter. Majs- och veteodlarna har däre- mot haft det sämre. Men nog kan landet fullgöra sina export avtal om än .de får ta av sina reservlager. ; Prognosen - ' för årets veteskörd lyder" på svag medelskörd; ”mest- beroende, på väta och .utfrysning. För majsen har ännu inte hågrå siffror pu” blicerats. Fn | Upptustningen domine- CN rande. ' — Upprustningen pågår för fullt och givet är, att den sätter starka spår efter sig, Men ame- liv i-USA genom den stora upp” rikanarna. har.en fantastisk Pro”, alltid att behövas rustningar. A- "Menzi |: själv..med ;en eller :ännan. röan |. dagens. inkallelser , går "mycket l "| Knäreds kommun blivit: kallad | Här. finns de.fyra äldsta-krafi- längst - bort - i |- väster, upp mot Klippiga bergen, Då "kan de:säljas : till slakterier- |- duktionsförmåga” och" även" om]: | Men det känske. blir ont om 'én hel del. bl. a, bilar 'ett eller två år framåt. är : deras produktions- möjligheter 'sådana, att de kan klara :både upprustningen och sin : "egen "konsumtion. :Ty de kan både producera och konsu- mera. USA har 155 miljoner. in- 'vånare” men' dessa både produ- cerar; och konsumerar lika myc- ket som. världens övriga mMmiljar- der---tillsammans..: Se bara. på kaffet. -— före kriget drack ar merikanarna sej så mycket: kaf- fe. Då konsumerade de cirka en É Å e i n "gammal offerkälla och rester av en kapellruin.: Ru NN nen är ett märkligt fornminng, ty den bärrör frå : kel: ömtalas dels vad gamla ortsbor Har att berätta; ruinen och ””Kappla killa”,: vidare vad gamla "Uppteck: "ningar: vet om platsen” samt. vad en nutida : teolog” och 5 - historiker här att säga om dessa fornminnen; [ed de vöre det; om platsen, kunde le inhägnas om möj gt : ven: 1 Ubgrävas, sa ka jan. tredjedel.av allt kaffe i världen. Nu dricker; de - mest: kaffe - och I: konsumerar : kanske snart två |" tredjedelar:: av - svärldens kaffe- produktion, rn a Upprustningen.. blir" nog permanent :- — att tro 'ett' annat är att lura: sig "själv," fortsätter godsägare Bendz. Så länge mot: sättningarna äro så störa: mellan öst "och väst;- så kommer. det ligger merikanarna.: tror att:en upp” rustning : avhåller från krig;och därför: äro de fullt :och fast be- slutna 4 att. . rusta. Da Pre > Forts. nen" fridlysta; och de flestå av dem vårdas > på ett” utmärkt eller tillfredsställande” sätt. Men; ett ett: av: "de" allra förnämsta” -- "anmärkningsvärt nog för fäfot. Det är kyrkoruinen” i Kapplet i Veinge eller: rättare sagt det & söm engång varit rut efter; ;.det'" gamla kapell, som en gång ör. århundraden sedan "legat: här. Numera finns derb bara några grundstenar, kvar. "Redan bynamnet Kapplet säger :""oss,.' att: det'.en.. «gång fännits en kyrkobyggnad: här. Tydligt! är nämligen att Kapp: let helt enkelt betyder: kapel- let.::: Nu finns som sagt-inta ; | mycket kvar'av ' denna:thelge- dom, 'där-en gång i tiden>mäs- sor Jästs; böner stigit upp mot valven. och där. vaxljugt: fläm" tat. Vid sidan om ru:nen ligges Kappla killa eller Sankte"FHans killa, som". källan också"! heter; Mycket troligt är, att t är varit..en gammal hednisk” kult-'F - ”Elektricitetens hjärta” har och det finns väl knappast. nå- gon" "socken "— i" varje (fall i södra "Sverige" == som inom si: na gränser rymmer 'så mycken elektricitet". som ' just ; Knäred: verken i Lagan, —' Majenfors; Bassalt,'" Knäreds: övre: : och Knäreds nedre — och hi 1 forna :y ti lunda ;. för södra Sverige.'; också nämnda. kraftverket rigt under byggnad, le tro, att Knäred härigenoni också ' skulle 7; vara i, Sveriges mest .. elektrifierade ”bygd"men så är ingalunda fallet: och; det är inte "så många å som;. «en! "tredjedel av, .. elektriskt hults och. : "Man. skulle "också skattade fyra :- stora : kraftstationerna skulle. räcka till: med att förse hembyn : 'med ”” ljus och kraft. Men ej heller detta är förhål landet”.och så -'otroligt” "det" låter. flnns: det på skilda. håll små kraftverk i Knäred, : : SÖNL a | förser den allra: närmaste om- givningen. med ljus och kraft. Ett par. av. dem: äro belägna i Vänneån » i'Knäreds östligaste del.och Lahokhns Tidnings med- arbetare hade för några dagar sedan tillfället att titta på des- sa; , Vi tog med oss' Laholms Tidni gs gamle vän i Knäred, fabrikör Bernt Dyrebo, Söm ci ceron, Han är just den lämp- lige, då han slagit ned sina'bo- pålar .på det -underbart vackra Trolledal Ju: vid Vänneåns strand. . På slingrande vägar i som- Y martidens ljuvaste fägring för 083 Dyrebo till första anhalten, FTrälshult, där vi träffar kvarn-' ägaren Gösta Jönsson, som Lill- mötesgående -stänger .sågen för att ägna oss en, stund av den” dyrbara . tiden, : Det' första, som » fångar. vårt intresse, är eri del 'av den. gamla bron över Lagan nere i Knäreds samhäl- le," Den har hr Jönsson fått till skänks av kommunen, men han -har själv fått frakta upp den till 'Trälshult och han får likaledes , själv. sätta: upp. den över » 'Vänneån,. där den skall ersätta :en träbro, som snart börjar luta mot sitt förfäll. Hr Jönsson bekostar helt .uppsätt- rande. ' Men fram: till: kvarnen får” det: en annan - användning . och det är egentligen det, som vi kommit för att titta på. Nämligen det malt -. fel. elektriska a mot Brånalt, - Vänneån kommer från: Skrub- beryds och "Vänneböke” sjöar i Hinheryd, berättar: lir Jönsson vidare, men"om ån:har fått ge namn åt byn eller tvärtöra två fall; och "det två kvarnar. " Det. ena, ägdes "av: Brånalts byalag, men kvarnen: ; här är, nu' riven" och fallet ärrenderas av' hr Jöns- son;: Det :aridra ägdes av Träls- ; byalag - men är: numera friköpt: av. hr Jönssons fader innehas + nu :av "Jönsson. Här. byggdes för c:å 50 år se- dan” den nuvarande: Trälshults slkvarn i och” ; något. år senar2 Brånalts: ".skvarn åt förgängelgen. Och av 'den gam- la: fåran på Brånaltssidan syna inte mycket. kvar. ;Vattent.llgången i; Vänneån +. emellertid "otillräcklig: och rätt så ojämn — : just nu är det dåligt.: När det ' så. fanns”! två kvarnar: i. gamla; tider? räckte vattnet ofta. dåligt. till;:; berät- tar hr Jönsson "vidare, men då fick: man. dela upp. det. så, att vardera.- "kvarnen . "fick mala varannan: vecka. Det: gick visst också. bra; Vi tar. så en. liten promenad uppåt ån och hittar den gamla "kvarndammen:- Den Heter än i dag ”Klövedammöen” och 'den har fått: detta namn äv ett stenrös,.som finns kvar än i dag: ach som delade upp vattnét till de' båda 'korikurre- kvarnarna' lite längre ned, Men nu går ju allt vattnet åra bort till Trälshults "innan vattnet kommer privata. elverket. .' Det ser ju inte så mycket ut för världen, linrymt som det är i ett-gam- skjul; "men: maskineriet är det-sannerligen inte något - på och det fyller väl sin uppgift att förse 25, abonnen- ter, inom .Trälshults, Brånalts och .' Elmhults byar med den "ström som de be- höver för belysning, ' kokplat- tor och: hydroforer, : men där- ningen: för . att betjäna sina | emot inte för elspisar och. mo- p kunder på andra sidan — allt- torer. ..Fallhöjden är inte så|jatt tder into d kan beskrivas: stor :— . bara" 3. meter -— men plats; "-där” man. : byggde, ett får” också gå. dygnet runt; js "-Kraftstationer byggdes 1918 men; har;' flyttats sadermera. Från början- var. det..en.andels- | Brånalts: byar "men sedermera” har: hr. Jönsson: trättsih som intressent och själv byggt led- s [ ningen: til ElmhultsebysTNu ligger - han i underhandlingar med Sydkraft om att detta, bo- lag: skall övertaga abonnenter- na, men det är inte så lätt, att komma överens. med bolaget... Vattentillgången är som;förut |. sagts ojämn och många gånger får "kvarnen :: stå: tillbaka'-till förmån för elverket, :som Hal- tid :' måste ::våra' igånkilv Lite: längre upp vid Vänneånsi Fan verk och” när :man” kör här, så får någon timma. senare; Då” gäller" det.”. satt. sätta: dgång rn Så går färden. vidré Brånalts by. där vi givetyis pas sar. på och hälsar. på, vännen Ernst :z Brånalt, : som. ämtas direkt på. betfältet. ; Han bor. vackert > här - uppe” på höjden med en underbar utsikt. uppåt. åkerfäle. runt. om: Det bir en trevlig pratstund vid kaffebor- det ? med"... mångt och, mycket från gamle riksdagsman Brån- alts”tid och ännu äldre men till det skall vi återkomma: nan: nan gång. . "Vi styr i stället kosan IH byggmästaren och: snickerifa- 1 inste; | Sankte: I ren: Fk 220 volt likström.” Generatorn |-b 2 gråv,: hvaruti ”sedan' en: källa: är gerdala i: Småland fins Båge ; vatten även ' i" Trälshult? fast -l och murar till en stenbyggnad, föonkte Hans kapdllra i. Veinge ” ett av länets, förnämsta for platsen för: dat forna. | kapeliet. ligger s som för Så: här ser nu den plats ut, kapell, då kristendomen vari ” Kapolliuinen € enligt. . "Pehr Osbeck,' Mycket vet man inte om det gamla: kapellets > historia, I Pehr ' Osbecks .”Utkast til pe- skrivning > över Laholms Pro- steri”: finnes dock kapellruinen och källan nämnda, Pehr Os- :beck "var. född 1723; blev vicg pastor ' i: Våxtorp och FHasslöv 1758;' kyrkoherde där 1760 och kontraktsprost. 1773; Han av- led 1805. och sin: bok skrev han under” hasslövstiden; Den tryck tes emel'ertid' först 1922, . Ur | böken återger vi: följände' om Hans kapell i Veinge hållånde . socken; Ifrån Welnge- kyrka åt öster. | vid 'pass 1388 steg, har varit ett capen, 710: steg. långt. och 7, steg. -bredt,; hvars grundmur ännu full komligt Synes,. innom hvilken ära nu : många : små trän '”uppväxte, och leva de som ännu minnas när den: ena" gaveln där. af stod hel] och hållen. .Omkring beriälte Ca- pell. har. varit. en mur i fyrkant 96 steg. lång, som" ock ännu är synlig. ” Inom bemälte mur: vid |'Capelléts västra ända; där dör? : och ingången. varit," är en grav av:stora stenar uppsatt på åda sidor,: som kallas 8, Hanses kare. lats Uprunnen, i som” aldrig -Uttorkas, källa. on och: är : nu: med'-bräder ombygd; "ty mycket folk hvart &r midso! :mars-afton--reser: diti"tvår" sig A ;källevatnet och” lägger. penningar til socknens fattiga. uti=i ståck, som, brede vid källan” står: upp. rest, : :-Afvannämnde "Capell nar varit "på en. grön äng, i en 'slät dal, beläget, "med trän Tundt om- kring, hvar af några aspeträd och: alebunkar ' ännu» finnag, '- På södra : sidan '50” steg där ifrån flyter" en 'älf ifrån Öster emot väster. På östra sidan: 73 "steg . där ifrån ligger en stor. -jordhög, pe som 'kallas :Capellshögen " och" är |/ |50 steg i högden upföre. Emellan bernälte :- hög: och" Capell : löper stora" landsvägen! ifrån - Småland til Staden: Laholm” oc sidan går stora vägt Fed till Halmstad, nämnda; man, zells'. lands: historia och beskrivning” finnes" Kapplets ruin och offér- källa nämnda; Bexell var prost ock j jur. kand.-och levde 1775— 1864. .'' Han var: kyrkoherde i Grimetons ' "Pastorat, 1812 och blev : -kontraktsprost i Var bergs" kontrakt : 1819, + Hans i hallandshistoria utkom :i; origi- naluppL — 1817—1819 men ny: trycktes- på . 1920- talet. Bexell skriver: Å » En ' åttondels ” mil: sydost | från: Weinge kyrka, 'i en däld, "som ”genomskäres av Wessingeå, nära ;' landsvägen .' mellan” Ale- hulorna ,och Tjärby, igenfinner fornforskaren = ålderdomsminnes- märkena ” ; Kapellet, Kapellkällan ch Kapéllshögen. Av: det först- nämnda eller kapellet är numera icke något annat kvar än ruiner som varit 19 alnar lång och 14 bred; ' Detta kapell. har varit om- brikören Erik; Fritjofsson- Trälshult som även han använ der ' sig av Vänneåns”våtten räcker tilk både för detta, som ger ström åt honom själv -och grannarna, samt dessutom fö att ' driva . hans moderna och, välorånade, snickeri : H verks kines 3 Efter besöket fär går färden Ja ”härvägen” från danska ti den; Den är smal och sålingran de och löper -högt uppe På ”ge- taryggarna” men . så vacker; för ett privat el-verk, Vattnet , åt tre abonnenter, de närmaste : åter till Trolledal på den' gam-> slutet av. en- yttre ringmur, v vil fortfarande upp. i dagen. högt. utseende, Bög ken på 6 stegs avstånd fån själ va kapellet igenfinnes, Ån, som slingrar. sig. med en bukt : inåt kapellet, synes i väster hava ut- skurit denna yttre mur, På och" inom ,ruinerna av själva kapollet växa nu några rönnar, 1710 stod ännu hela gavelmuren av kapel- let kvar, då utvisades inom rings muren vid kapellet västra sida, - där ingången varit, även en: med '” stora stenar igensatt grav, S:t ' Hanses grav kallad, uti vilkon en " källa upprunnit, som fått 'bsnämningen Kapellli- lan, har bl vit ansedd äga en uns ' dergörande kraft, och har såle- des, . såsom, offerkälla, varit: be . sökt. av både sjuka och friska, Endast ' 90 steg därifrån ligger den vackra. Kapellhögen;. a våra dagar; domen ',. kom, brukade man ga... gamla". ihedniska ” högtider och. fester; kristen innebörd. Likaså byggde man: kyrkor, där de :' gamla gudahusen. legat, detta Ör; att; få bukt med de sist- nminnen där Sankte Hans kapoll och seder- mera kapellruinen legat, En: vn cker äng det Är sont — men : den är .varken Inhägnad etler markerad På annat sätt. . Denna källa, 2. Ku Johahmnes: "Döparens kapell, vanståsnde äpptecknin- gäri.skulle man kanske kunna draga den slutsatsen, att nå=' gon from man" "vid namn Hans blivit begravd” i "käpellet,. Tro-' ligen är. dock icke så fallet. Sännc ikt är, att folk från ur- . åldrig” ”heden” tid "här samlats - ; för. att. fira, sommarsolståndet, tradition som fortsatt in .; "Innes. ' - en omkrets 'vid fotea : 385, steg, : och en sluttningshöjd - av 52 steg, äger denna hög ge nom, sin' sköna form sina för ms "| träffliga : proportioner ett forn- ' På dess översta spets fortsatte fordom en ätte- 5 kulle högerns yttre bildning, men "' denna ättekulle har: av. skattsö- ; -. '.redan för ett, århundrade . ; sedån blivit "förstörd, och dérag "7 grävning återfinnes 'änhu' tydlt ". gen, Dessa fornlämningar” omgåa tt vos: ; fordom av en-lund av alar, ss och' byns ungdom har här gam- midsommarafton, och ' har | bland dessa: ålderdomsmärken, t'' denna täcka nejd. under loppet. av århundraden ' genom Iek och X dans' fästligt firat den sköna Ju- ninatten,: samt då och då offrat en : skäry i den fromme Hanses n När kristen-. Det är troligt, att: . när - kristendomen - kora "| till. Veinge, byggde -ett kapell » I PÅ den gamla. kultplatsen, Ef- tersom folket då brukade sam- las' här vid, midsommaren, var. det: naturligt,” att platsen hel gades'. åt . Johannes Döparen;” efter viken midsommardagen t fortfarande är uppkallad, : På" dänska och norska kallar-man för, - övrigt "midsommaren för : Sankte Häns, Sankte Hang kar pell "är. alltså detsamma som” Johannes Döparens kapell, - ' P, Oshecks och 5. P. Bexells uppgifter .: är ju mycket intres" . santa. Hela den ena gavelväg- gen fanns således på 1700-talet. Det : är. mer än beklagligt, att den därefter raserats, Man kan emellertid ännu se, var de gam” . la' murarna gått, och på några ' ställen ligger grundstenarna 07 rubbade.' Murbruk finnes också kvar upp i dagen, "> Forts. & sid. 4. "Endast på ruinens "södra sida går några "av ”grundsteharna. a an.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.