—— ae AR te 0 , s ar Allt annat "kan jag förlåta ho- sade ' lämningar. efter gråstens- . sade' den frommé Topelius, ” « är. mänskligt att fela och gudom ""YvevrYyVeT YT FVT FVT vreeTtyrevv erYreev ördagen der 30 funi 1951 Lördagen der 30 = : N Söndagen esTrefaldighet. Å > Sabbatstankar ” . . sagt: Öga för öga och tänd för tand. Men jag säger eder, att -: I icke'skolen stå emot en or förrätt; utan .. om någon slår dig på den: högra kinden, så or ;- vänd ock ' den andra till åt - honom?” med Mödande i här han utfört sin onda' gärning | drivs han bort från Herrens an” sikte, fridlös liksom Kain.” Dett är förskräckligt att bära på det onda inom sig. Själen. lider hel- vetiska kval ! idarna voro. hård- hjärtade. Ögd för öga och tand] för tand. De visste ej av någon ” försoning. Här anäörlunda" tala” skulder, ' sås | dem oss skyldiga äro!” Sådan är hans lära, hans moral. ”Detta är den högstå av: alla', kunskäper”, ”Det ligt "att förlåta”, "I samma för- sonlighetens- anda; talar. det ; kristliga otdspråket,- som vi ofta . böra tänka på. Gör: "så, går det onda över och vi ej var- andra, med stygga « "ord, som vi ' sedan måste ångra: Jesus ger Oss « kraft till ät övervinna oss jäl- va, vår känslighet, vår häftig] het. Vi få frid i "vår själ. > Det är gott" ätt få lämna allti Herrens hand: allvetande Vi få ej gå den "domaren i förväg. Vad förstå vi? Rättfärdigheten segrar, "dock till sist Ötan våra åtgöranden. ”Jag ;. skall ;vedergälla det”, säger Her- ren. vilja varan" dra 'allt'ont, men" Gud säger så vårt sämvete:i, Hämnas: aldrig! Följa vi det 'fådet, förskona'" vi oss - från bittra samvetsförebrå- " elser och"svåra hemsökelser, ty det onda "straffar sig självt. Den, som går med hat i hjärtat, jagas av "hemska tvångsföreställning- etta. I många hjärtan ligge en. sådan giftig tanke på lur. I fantasien” växer det onda; och" hatet blåser. upp en småsak till något! vidunder- ligt. Vi människor. kunna inbil- : Ja oss vad som helst. Låt Her- "ren därför fylla själen med go - da tankar! Ljus och varm lik en sommardag : "skall: själen vara, om jag skall 'ha frid i: mitt sam- h :vete och, känna mig: som eh lyck inom mig. . r håved” Vält, " alt” det" är |; Asige "söcken, Söner sträcker! sig Ssravrör, et: är trenhe därstädes Uuppre” stå stenar. Dessa stenar äro när tan. fyrkantiga och hålla ' från 2 fot 6 tum till 3 fot i varje si? och 12 föt 6 tum i höjd. Två av desså stenar stå endast 7 fot från varandrä; den tredje; 120 fot. längre bort, har jämte sig en sten” på” 8 fots: avstånd, vilken fallit omkull och håller i störstå bredder 8 fot och 15 fot 6" tum i sc Vid var och en äv dessa ste låga jordkullar: Den: östra hö- gen, -varå” nä stenen : källfallit; ganska .märkbar; den. västra remot + har "skadats - genora |. "vägs framdrågande ' därstädes... :"Längre åt söder; nära Asige |: kyrka; höja . sig på båda sidor om "vägen större och mindre ät- :bautastenar, : större" som : minz dre. Längre fram och icke så vänster om : vägen 'på sluttning- väl några bautastenar, där även en domarring ligger synlig.. Men vi återgå till Asige hed; platsen för denna bérättelse Här är' ett av många 'ställen,: där. min- nesmärken och muntliga berät- telse + i många sekler: bevarat sig” "från glömskan. Här skulle en gång- skådeplatsen har varit för Hagbarth och Signes; olyck-. liga äventyr. I. denna trakt lig- ger", Sigardsberg," Som, för om” kring 200 år. sedan . tydligt utvi- murar, ' och :: därunder 'Sigärds- dorntima' bäätasteniar varit upp” resta, troligen efter Bigars käm- fbari” 4 . ; Signes” bur är en "réktangulär fyrkant; som” fordom . likråt . en tomtplats;” " och > lige Tr Signes källa, 70 se03 "De" två "höga bautastenar,; ” vi LiKs Åfstad "> Heter .Häbors hög. ikring)"ä +, vilka sägen icke :och vilka svärligen namngiver | king” o hk: blev: F när, höjer sig "ganska vida then | tehögar. Här finnås även några |, långt från Getinge kyrka stå till | vikin; en: av en ansenlig: lanthöjd jäm j! eller Signesstad. Här hava for-|: här strax intill - sändebud från: en välkänd vi i denna egen” Å still. sin älskarinnas bur. i | De: båda; Iyckliga, utan "att ber kymra sig om 'det förflutna eller tillkommande, överlämnade 'sig besinningslöst åt den ljuva sam” varon,". V och svuro att i liv "och död fö blev':.det: obetänksärmme : älska” ren: förrådd soch efter ett tap- och tings ora delade. ii. icke" borde” förfara grymt, mot ”Hagbarth - utan fast: hellre begagna hans: starke arm « men Bolvise svårt straff han: nedgick. till boning." Den vunge förväg,” som 'den” dr Sc smärta, "som förestod. henne, varefter, han -slungade: det. horn han emottagit-i.hennes ansikte. OR först. hängas, på det i måtte få en riktig danfärd. Det ibeviljades. :"Emel- lertid. hade" Signé,' förtvivlad ö- iramförd ; till :av-' förestående. här| di 2 . är ver denna--olyckliga tilldragelse förmått sina tärnor att följa sitt exempel och utsatt em spejare, som skulle efterse den sörgliga sakehs > utgång. ”Denné'”séende kappan” sväva i luften och trö- ende "domen "redan vara verk- ställd skyndade ' att härom Järir I na -. underrättelse," varpå Signe och kennes tärnor, som emeller tid av sina kläder gjort snaror; antände" borgen och hängde” sig. Der" oförfärade : ynglingen; ser ende -lågornas utbrott;: prisade sin älskarinnas trohet, och för- vissad om hennes” "sällskap till en: annan värld; och säker om en ljuv ; återförening då å skyndade domen;'s Brodern . till. Hagbarth hastade om 7 denna vid : underrättelsen : i | ders " skymfliga död att utkräva hämnd. Han' överföll, och -döda" de Sigar. Slutligen flyktade: Hå” Hur: mycket som" i "denna: berättelse "omöjligt att. säga, ävense. öm" händelsen " [har tirmat på detta: ställe. Omöj: | Y' ligt är det-inte.: Ett är dock sä- kert;-: att ' våra” vikingar gingo i Hårt frart även: mot 'fränder.. En | £ oförrätt betydde ofta livets för- läst.; för --endera eller båda de kämpande "eller rivalerna. Släkt- hämnden , utkrävde ' sin tinga .o. mörka "skörd. : Livet ”var "grått och. farligt,' men mod -och "ber slutsamhet : var framstående e- genskaper hos dessa våra: förfä- päst. 'hågonstädes på jorden” au folk söm dyrkar ; solen som en Gud såsom 'man ' gjorde i: forna "| tider; men det finnes. millioner som är” "glada" och! lyckliga när sormmar 2 är" "kort; det är "sant, men så” är den tid till gengäld så mycket: väckrare: De - vack- raste skaldeord: kunna: icke. till Allt. beror” på" "med vad dagå kunna förenas med Habors och fullo beskriva dess skönhet; och : ögon Vi betrakta live och män- niskoj > Elaka” se intet gott : .hös "andra, blott fel och svagheter, Goda . ögon ” "däremot överse med sådant och fösta sig uteslutande vid hjärtelaget. 'Så- dana "människor hä inga ovän- ner,”. och /' finnas de,: bedja ; vi hellre för dem” tå hämnas.” > Min är håmnden säger Gud: Jag skall vedergällal ">; - :' Herre, lär mig detta bud,'-- "> Hämnden till dig ställa : ” Allt uti din hand må lämnas. i Synd det är att hämnas", Paul N ssort, ob . En trevlig granne har fotograf " Vålter: Jannersson; i, Kornhult, Hishult, > Det... är? ovanstående talgoxe, "som: här! ses mata sina ,'ungar:; hr .Jannérså mn” r alldeles tam" och Signes ' " äventyr,” varom berät- telsen är, enligt Saxo, I korthet söm följer: : : En "fylkeskönurig, Sigat; håde tre söner: Sivald, Alf och Alger och en dotter; Signe; och en an- nan fylkeskonung,:. Amund, ha- de! fyra söner: Håkan, 'Helvin; Hagbarth. och Amund. : " Under én. vikingafärd kommo. Alf, och Alger ett blodigt slag med "I Helvin,. Hagbarth', och Amund, Sedan de å. båda sidor. lidit lika ederläg, ingingo de. fosterbröd- zalåg, : 'Hagbarth följde Sigars öner till Dar ark) där han. och Signe fattade kärlek för' varan” "ra. Under Hagbarths frånvaro illsti Ide ; en . utlänning, Hildi- äsle; söm faltat tycke för Signé »cH ”avundades 'sin 'medtävlares öreträde hos henne, ett rhissför- tåhd mellan dvannämnde fos: arbröder: Sigär. hade två råd- ivare, som . voro” bröder, och ette :Bilvise och ':Bolvisé): av ilka den förre sökte bilägga" aäl- a missförhållanden, den: senäre tt tillställa oenigheter, 'Bolvise estucken avg Hildigisle, för- iådde genom låga trasslerier lf och Alger att, överfalla Hel- och Amund, vilka sehare in tupade i en träffning. Hågbarth "terkom, verrumplade och ned ade fredsbrytarna' i ett' sjöslag, arvid, Hildigisle" fick "ett ' snöp- : år, , söm, väckte" allmänt åt- -Ehuru ett fosterbrödralags a ga "band ” blivit lossade ge" 5; '”dessa ', blodsutgjutel + melsé; för; solen är upphovet till den.: På samma ' gång "vi prisar solen så prisar: vi dens skapare, Biskop Tegnér" gjorde. . så. när. han skrev sin» ”odödliga” sång till sor len. Och nä i of He a vi har ju inte bära vår sol Som” värmer” och RE så nn jä 'Sorh. vr 'veta, men som vi jallt'. för sällan tänka på, de Hestå av stjärn nä solar, en del många gånger störré än vår egen sol, tch” svin! iår var och en sitt med ” planéter. och månde fler! eller färre att lysa upp ock värma. Vi må väl. säga med: der ' franske: skalden :Sully Prådhonimne: .;: Utan "rast och utar vila många underliga klot; - i. oändlig: världsrymd Hale ett förborgat. öde. mot, to ag Detta att; vår jord. kretsar omr kring 'sol n,| ing jorden. ha ri smittat oss männi- skor så att, vi också var och en ir. sin "Tilla sol att kretsa i- stundom. utgöras dessa v :makt; ära och beröm; ögenhet,. titlar. m.m, ”animade dock kärlekens' förra 8 lika: livligt" hos 'dentunge "ikingen, . som "väl förutsåg Bi” sars poförsonliga ” -hämndlystri ren förlitade sig på Signes. dj "nderligå kärlek, ANA gl” Hagbarth klädde sig sor öldrmö, och -begav..sig' till 'Si- borg. Här föregav sig. vara och" .dock' blir det ofta så som ärkebiskop Olof ' Wallin sade om 'sig Vv: Min lyckas” tid häde' gått, när ärans tid: kom. / För att. hu återkomma till. ärn- ” Inet: soldyrkaré så firines' mäng- der" åv-dem "vid Sveriges bad- kar, i -halländskusten nu i hög- a | sommartid; Men': "Kanske någon Vissérligen finns det väl knap i . ” | Omsidér | der "Tborn solen "fram; på sig tillbaka så" försvinher! också soldyrkarna fastän 7 kvar; mat Det” är anmärkningsvärt att harmed sina tankar kretsat där uppe” bland: stjärnorna Hur . in” tressant ; 'tolkar inte Karlfeldt hur Elia i ilände fart åker fram igerlom. millioner och åter / il- lioner hopar av större och min” dre! stjärnbloss, så slutligen är han inne på själva" Kungsaveny- en den som vi kalla för Vinter: gätån därför att blott ögat. kan Karlfeldt ”käll; r den' förl; att | falta dess storlek öch' jor” dens” autostrador blir i "Jämförel- "en " vätteridroppe är: Elia fråtorne "vid a |vrbliscls " port ty”enligt ”skal- re 'själv på sin förstugu- H säger: Stig in du. min |! :" profet; "och han vinkar åt en ängladrfäng som kommer flink' och "rapp, och förde svet-. tigd > fålarna i bet. icke förvåna om Elia: :redan un” vår "bsalmförfattare. Hed" när denne säger: EN söm ” Solen äg "attt ”ofter tänder, där klar, i6n fram: på fästet län” ri I t Och då ljuvt: naturen svalkt., mel friden 'vördsamt måner” kas ör digi: rättens : Helg öm Och himlens stjärrehär, älg samma hyllning bä; Med -ditt' finger, O Jehova, i > kapelsen au. skrev ditt nm oss, I ällmänhet ätt 'de vär. tre men hur” många de voro ger Öss inte "bibeln besked" om. för bibeln: kallar dem visa är väl därför att de hade höjt sina blie- kar från jorden rhot himlen och « (Fork.:å sid. 8) : prodent får 3 man, inte innehålla - r så många skalder och författare Elid himmelsfärd. "Han beskriver nd ; endast upptäcka. den om ”vin- E dén ledér gatan dit, och här står |: .» Det: skulle | erlandet. : Vi. föreställer | Der är böra” "ett ofog av. folk: att dö! Amerikanska och ryska ålders- - | forskare tror att de kän göra det i . omöjliga. on . Det är ett ofog att dö, är |: mottot för den speciella medi-. cinska' avdelningen i USÅ,.som sedän åratal utforskar åldrandets hemligheter. Över ettusen : 'per- soner har under, tre” Nathan: W. Schock: i Baltimores City' Hospital. Det är vissa hor? moner, "som framför allt influe- | rar, njurarna som förorsakat ål- drandet; säger d:r Schöck. Lång” sam; hjurfunktion är ett "typiskt symptora på åldrande. och en "åt tioårings | b bara : hälften” så "mycket, 'som” en '30- i Aldersförskntagen. - . geron or logih;” har; de senaste åreri gått framåt .i alla länder, men: först i fjol samlades världens geron- tologer: till; den fö ta kongres-" sen som ägde rum i Barcelona: människan .. chans ':att :levaz till 100-år och därvid känna se som fyrtioåring: +: Otaliga; medel hor provats mot åldrandet.. Biologen: Jacques Loöob i, USA har: med små doser tyankalium lyckats. förlänga: li- |. vet på sjöigelägg upp till ie gånger, det” normala.” Nobelpris- tagaren. :; Alexis : 'Carreis - konst- gjorda hjärta: är bekant. Biolo: aymond .. Pearl har. gjort | experiment "med vissa” flugarter och funrit att. ett långt liv. är något som går; i: arv. De; flesta moderna. gerontologer är eniga om. -att ; åldrandet. sammanhän- ger: med; cellernas : förslappning — celler: sor åldras blir förtor- kade, ' Ett 'enmånaders embryo |: innehåller : 97." pröcént våtten, spädbarnet 68" procent och på |: ålderns 'dagar. innehåller männi" skar ; 56 procent. Mindre än 55 2 TAM skall ES ig 8,000. hund-' risk Öpp .bindväven med ”ACB-serum”. Cellväv- das, ett. serum: "som" vid försiktig doséring stekrar, cellernas aktivi- S har, Hittills också hind- i" föryngra, människan: men väl "bromsa åldrandet. Josef Sta” lin skall regelbundet få ACS en? ligt; ryktet. Preparatet. får i j ki te; sökts ; under ledning av doktor |: : Målet för forskningen. är att.ge |- ä den ivinna, ramgång. | nägra frottstycken;'. då jag i ok- : åppnåäde "bokfolm på eget förlag” ten. 2T -'vapenitock och" linnebyx+ Blanchteatern Bick över ' :hundra "gånger. bidrog uppmärksammade hang” CARL GRANESKOG BERÄTTAR oM DEN. BER . . FATTAREN .: a Markarydsposten Har utkom- a mit med sin Årgång 1951; MP "är en tidning, som skrives och "redigeras av skriftställare Carl Graneskog i Markaryd, Den - utkommer med blott ett num-. . mer årligen, . vilket är både in-- nehållsrikt och läsvärt; t. o, m. utkomna numret av Markaryds posten en artikel om författa-' Ten ' Vilhelm Moberg; med vil- + ken redaktör Graneskog är en i personlig vän: Artikeln är skri- "ven av red. Graneskog och med: : välvilliga tillstånd åter. 3 "ger 'vi. den. här, Den berättar. "många intressanta episoder om j "Vilhelm Moberg innan han nåd i d ,.. hans: allmän berömmelse: NV "Vilhelm Moberg, det oms da emigrantposets författare, är ” smålänning till börden och född i | Moshultamåla -. by: i Algutsboda socken; betade. han: på faderns jordbruk samt i. torvmoössen. vid den när- : Under ”Uppväxtåren ' ar- belägna stationen . Moshult vid god. kännare av allmo gens förhållanden, "Från, 20-års åldern "fram till de 30 var han ; tidningsman; redaktör för ett par Jandsortstidningar - under. kortare och därefter lokalredak xjöbladet i Alvestad. mnda plats och uhder hårt ärbete som journalist skrev han: ”Raskens”,: med vilket; verk han slog igenom" som författar2. Jag: besökte ofta Moberg på den tiden, såger. hr .Graneskog, " och vi brukade, diskutera innehållet i denna roman allt. eftersom Ville ”färdigskrev de; olika , kapitlen. Han .var ”bergsäker på att med innan I hadé: & Moberg skri följetongsromanen ' ”Prinses- sän" på '.Solklinten”- samt -andrå Tomanery- vilka "alla refuserades av' förlag. Av: dessa "författarens nns jag särskilt Sigfrid Segerkuva”, ur vilken Ville. läste tobér- 1922 besökte honom i Hans herd:i Momåla:; I" tre” "månader han dock" skilöringar ”. Ma som ”han> hösten 1921 som. 1926 "uppfördes på å . Stockholm 'öch såväl. Kritik. som publik begåv- An H . Enligt gammal tradition bränner r Oslorussen sina röda ”russeluer” 'och mest förhatliga läroböcket "på universitetsplatsen, sedan russe- Nn ” tiden är stut' efter tolv års skolgång. .Dé allra flesta får sedan ta på - ? studentmössan, som fordrät: litet ner , värdighet än: vad den här. vol 7 bilden visar av. de mycket uppsluppna russerne vid bålet, Ina : för den som inte har lokalkän-: ” nedom. Bl, a. inneråler det nu | | exercisen;” - VILHELM MOBERG ' : -.Uppläsningsafton : med ; ss « "Moberg bley rena : H ; - fiaskot... cn. i bla i av Villes egna upplevelser :under : Nägon » vecka' innan ' hän. på” vären : 1921 iklädde” sig krohang "rock :kom 'han åkande på en'gammal skrältig cykel till itt'" dåvarande” hem + Exhult,- Han!" vär journalist ' I Vadstena ' på den” titen,' fattig och relativt ' okänd och" han kom ' klädd i grö-, na möllskiinsbyxör” och en sliten kavaj. Men' han var full av en: tusiasm, ” för författaryrket 'och han hade en trö på sig själv. som kunde ' försätta berg, Jag skall' lyckas "som författare ska du få se; försäkrade han, Vi skrev bår da | noveller. på :den tiden, Kela ..; hästlass, . tidringsredäktloner. En "del : kom. i.retur, en del'kom in — utan honorar. : bergdde plats för en del av vad ' jag. + åstadkommit ' Oo NVadstena Läns”, I' samband med Mobergs ”, besök hade jag anordnat'en upp- -- sningsafton : på: IOGT-logen i. Martkaryd;-.” Denna tillställning blev "rena: fiaskot. Ville läste :si-' na egna bygdehistorier' ur, en "ur men åhörarnä; ; tyckte, inte att det. hr. Graneskog, En natt låg vi på . " ett 'resanderum på ;Sandgärdsga-' tan: ; Växjö i' samma säng mot en avgift av 85 öre, Vi. "hade inte råd. att skåffa oss husrum. på de - dyra. hotellen. Och då vi möttes I på ; en. .. gata i Stockholm 1930 | tyckte Moberg, att vi borde äta middag . tillsammans,': Men. det skulle, vara på ett ställe ”där det nog ' alltjämt en der" av smålän- ningens "blod i sig. figur, :som .inté precis passar på Svenska akademiens högtida- Fe fester, -Vilket | dock inté' hindrar att han en vacker dag "slinker - in: bland De Aderton.. Ty "verk- ligt.. fint. folk accepterar hellre det naturliga ;okonstlade "och är- ' : liga” än det brackiga, Högfärdiga ”j och artificiella, . Jag minns'en gång när Moberg höll ett tal. vid en fin middag på ”Foresta”' ”på' Lidingö, "där "allt var: sirligt och uppstyltat'”M: de berg steg” upp och talade” om sin . fars tvillingstutar. Det han sade var enkelt 'och naturligt och det . äccepterades 'av' de förnäma 'gäs- tefna. Den som hört honom - dec: klamera Fröding eller ”Heidant. stäm, vet också ätt han kan könl- ”. sten. att ge högtid åt stunden. Hån” är eh god drämatiker och ger: inte bara: rytm utan också inlevelse 'och liv åt dikfen.”s På saniind sätt är det med hans för- ' fattarskap, Det går inte att för- ' ringå” ”deås "värde, "alla ”renlig? nétsaltiohet” tl trots. Det må? vars och ens sak "att: foa: . bera inför "vissa partier 'i hans. skildringar, . men -: det är dock människor Moberg ' skildrat, och ” - vi människor är väl inte vack- rare varken ut- eller invärtes än '- vad Moberg vill ha 088 till... | Sveriges mest Jäst té VN förfättare, oe Vär 1034” besökte, Moberg äter fet ; Forts, å nästa sida. : Beväringsbolken är en' produkt. .: som "sändes till: olika Sa Moberg tog "emot "och. klippsbök som han håco med'uwig, ' inte var för dyrt”, Och Ville har 4 5” ; Personligen är han en robust ova . NM PM . ; a - | vr! 5 | / ( , . Ä mel d. : - - A FOSIE Er AAA Mede AAA AAA dan N ” A 2 FER IIEFENUTEIT SUI SEEN A MAA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.